Checklista aktieägaravtal Inledning Som egenföretagare kommer aktieägaravtalet (konsortialavtal) in i sammanhanget när det blir aktuellt att arbeta flera aktieägare i samma bolag. Vid bildandet av ett aktiebolag kan man välja att starta ensam eller med andra som också är aktieägare i samma bolag. Bakomliggande anledningen till att plocka in kompanjoner kan vara vitt skilda men här följer några exempel på anledningar; Aktiekapitaltillskott: bolaget behöver mer pengar och huvudägaren säljer alltså aktier i syfte att får in mer pengar; Know How: bolaget kan behöva knyta till sig kompetenser som får/har ett stort inflytande i bolaget; Riskspridning: delägare arbetar idag som anställd i bolaget men vill dela risken med att äga en del i bolaget istället för att ta ut en högre lön. Att ta in kompanjoner är oftast inte en helt smärtfri procedur och process, makten i bolaget som tidigare innehafts av en eller några skall nu delas mellan flera i en ny kompanjonkonstellation. Detta kan innebära friskt blod i bolaget med nya idéer, men också innebära ifrågasättande och olika syn på utveckling och risker. Med anledning av detta är det bra att de som redan äger aktier och blivande aktieägare noga tänker igenom vilka saker som är viktiga för var och en och belyser dessa frågor klart innan köpet går igenom, samt upprättar ett aktieägaravtal sinsemellan. Bolagsordning / Aktieägaravtal Bolagsordning som är att betrakta som stadgar för ett bolag regleras i aktiebolagslagen. I aktiebolagslagen regleras vad en bolagsordning ska innehålla; Aktieägaravtal (konsortialavtal, kompanjonavtal, delägaravtal) Juridiskt finns det mycket lite lagreglering på området för själva avtalet och vad avtalet kan innehålla. Några hållpunkter finns avtalet får inte strida mot reglerna i aktiebolagslagen. Vidare kan reglerna om enkla bolag komma att tillämpas på ett aktieägaravtal. Hur kan då det komma sig? Jo avtalet är inget som har med aktiebolaget att göra utan är ett avtal mellan privatpersoner i syfte att reglera hur vissa uppkomna situationer skall lösas mellan aktieägarna. Med detta sagt inser läsaren att avtalet är ett inbördes avtal som endast binder de aktieägare som skrivit under avtalet, tillkommer aktieägare som inte skriver under avtalet omfattas denne heller inte av dessa regler. Så länge inte aktieägaravtalet strider mot lagregler i aktiebolagslagen råder det avtalsfrihet mellan delägarna. Detta innebär bl.a. att det är viktigt att alla delägare är delaktiga i processen att ta fram ett avtal. Det är i det närmaste omöjligt att i efter hand komma med invändningar med hänsyn till att man inte förstod eller inte visste vad som avtalades, detta förutsätts delägaren vara medveten om. Vem skriver aktieägaravtal? Då det i allmänhet finns vitt spridda avtalsmallar och utkast på aktieägaravtal på internet såväl som hos exempelvis kollegor eller andra som en gång själva skrivit eller fått ett upprättat åt sig. Då kostnaden för ett aktieägaravtal kan framstå som avskräckande för den nystartade firman och kan
upplevas som ej relevant då verksamheten knappt kommit igång, uppkommer oftast frågan om det inte går att skriva ett avtal själv. Det finns inget som hindrar att en aktieägare knåpar ihop egna avtal, man får så säga det man är villig att betala för. Det som kan uppstå är att avtalen inte är anpassade till bolagets storlek, bransch eller de situationer som vanligast kan uppkomma. Min rekommendation är att anlita expertis (affärsjurist, advokat) på området för att skriva aktieägaravtal. En positiv sak som man ofta får på köpet är att det finns någon att fråga om hur avtalet fungerar och vad aktieägarna bör tänka på. Vad bör aktieägaravtalet reglera? Här följer en checklista på de punkter som bör regleras mellan aktieägare. Att noter är att punkterna 1-9 redan finns reglerat i Bolagets Bolagsordning eller i Aktiebolagslagen. Kontroller att inte bolagsordning och aktieägaravtalet kolliderar i något avseende. Det kan vara på sin plats att ange vilket av dokumenten som har företräde mellan aktieägarna, om det skulle uppstå en kollision. 1. Parter Inledningsvis ska samtligas namn och person- org. nummer på den eller de som skall ingå avtalet anges. Vidare ska adressuppgifter och eventuellt e-post och/eller telefonnummer anges. Detta är särskilt viktigt eftersom aktieägarna ofta i avtalet har ett antal tidsfrister att förhålla sig till och det bör vara aktuella uppgifter för en snabb och rak kommunikation mellan de som ingått avtalet. Observera att rätt org. nummer anges när det är andra bolag som äger aktier i det aktuella bolaget, annars kan avtalet inte omfatta rätt juridisk person. 2. Bolaget och dess ägandeförhållanden Här anges vilket aktieinnehav som vardera aktieägare har. 3. Bolaget och dess verksamhet Här uppger aktieägarna på vilka premisser som bolagets aktieägare ska samverka. 4. Bolagets verksamhet och firma Här kan Bolagsordningen textlydelse kopieras rakt av. 5. Styrelse och verkställande direktör Här kan Bolagsordningen textlydelse kopieras rakt av. Vidare kan här finnas reglering av hur samråd ska ske innan styrelse och verkställande direktör väljs och utses i bolaget. Detta är särskilt viktigt i bolag med externa sk. riskkapitalister ingår som aktieägare. 6. Bolagsstämma Denna punkt bestäms av bolagsordningen. Kompletterande text kan komma in exempelvis om personlig närvaro krävs för beslut vid bolagsstämma.
7. Insyn i Bolagets verksamhet Detta finns reglerat i Aktiebolagslagen, men kan kompletteras med anvisningar hur detta går till i just det här bolaget, exempelvis om det är någon särskilt utpekad person som ansvarar för att lämna ut uppgifterna. 8. Revisorer Aktiebolagslagen anger hur många revisorer som skall finnas i bolaget. 9. Firmateckning Här kan Bolagsordningen textlydelse kopieras rakt av. Observera att det inte får bör finnas skillnad i hur firma tecknas mellan bolagsordning och aktieägaravtalet, det kan ställa till stora problem. Vidare har Bolagsverket ett register över vilka som är firmatecknare och hur firman tecknas, detta medför att det är ytterst Bolagsverkets skrivning som kommer att styra firmateckningsbehörighet och befogenhet. Ett gott råd i sammanhanget är att inte vara för löshänt med firmateckningsrätten, fel hanterat kan detta innebära kostsamma tvister om det framkommer att någon med firmateckningsrätt anses av övriga aktiedelägare har överskridit sina befogenheter. Aktieägaravtalet kan då vara ett bra påtryckningsmedel som innebär att en firmatecknare som av övriga anses ha överskridit sin befogenhet, men som inte gjort något formellt fel avseende firmateckningen som sådan, kan tvingas ut ur bolaget med hänvisning till avtalsbrott mot aktieägaravtalet. 10. Finansiering I ett aktiebolag så förutsätts aktiekapitalet var den insats som en aktieägare går in med och inget mer. Under denna punkt kan särskilda överrenskommelser anges som frångår detta eller också anges att det inte finns något krav på ytterligare tillskott av medel från aktieägaren. 11. Arbete och lön Då en aktieägare både kan vara anställd och eventuellt även inneha rollen som verkställande direktör kan avtalet regler både ersättningsnivåer och eventuella krav på arbetsinsats kopplade till aktieägarnas interna ägarskap. Här kan även finnas reglering om hur långvarig sjukdom kan komma att påverka varje delägares rätt till aktier. 12. Äktenskapsförord Då aktieägaravtalet har som mål att reglera ägarskapet i en krets med aktiedelägare så är det naturligt att även den privata civilstatusen påverkas i form av risken att förlora ägarskap av aktier vid exempelvis en bodelning på grund av skilsmässa. Ofta skrivs avtalet som att ett krav ligger på delägarna som är gifta att upprätta ett äktenskapsförord mellan sin nuvarande fru och sig själv där delägaren uppger att aktierna i bolaget skall vara dennes enskilda egendom och därmed inte omfattas av en bodelning för det fall det blir aktuellt. Detta förfarande går att komma runt för det fall ett äktenskapsförord inte är aktuellt i sammanhanget, då väljer man ett utlösenförfarande där övriga delägare löser bort aktierna under en begränsad period och erbjuder sedan den delägare som blivit utlösta att återköpa samtliga sina tidigare aktier till samma utlösenpris som övriga delägare betalt.
13. Principer för vinstdisposition Här kan anges under vilka principer som utdelning kan ske i bolaget. Normalt finns det reglerat via samråd med revisorn vilka medel som går att del ut i form av vinstmedel i bolaget. Bolaget kan ha behov av lägga sig på en högre soliditetsnivå, dvs. behålla mer pengar i bolaget för framtida ändamål. 14. Sekretess Binder aktieägarna vid att hemlighålla information både kring bolaget samt dess verksamhet såväl som förhållandet på ägarnivå i bolaget. Denna punkt är viktig då den kan villkoras av att de övriga aktieägarna har rätt lösa in den aktieägares aktieandel om denne pratar bredvid mun om bolaget och dess ägare. 15. Konkurrens Att vara aktieägare i ett eller flera bolag innebär att de övriga delägarna räknar med att varje aktieägare är lojal med det ägda bolaget såväl som övriga aktieägare. Denna paragraf riktar sig ofta främst gentemot den eller de som är både aktieägare och innehar en anställning i bolaget. Viss konkurrensbegränsning finns ofta i eventuella anställningsavtal men dessa avtal står under arbetslagstiftningen och är ofta mer till fördel för den anställde. I ett aktieägaravtal står ägandet av aktier på spel och regleras av avtalet som sådant. 16. Överlåtelse av avtalet Här begränsas möjligheten att överlåta avtalet till annan, i syfte att om möjligt undkomma vissa begränsningar som uppges i avtalet. 17. Överlåtelse av aktier Begränsning av möjligheten att överlåta aktier. Ofta finns det i bolagsordningen regler om hembud och eventuellt förköp. Dessa regleringar är ofta något generellt beskrivna och därför behöver bolaget ofta i mer utförlig noggrannhet beskriva både hur överlåtelse skall gå till. 18. Förköp Förköpsklausuler är mycket vanliga i kombination med hembudsklausuler, skillnaden mellan dessa är att hembud avser när aktierna gått över till ny aktieägare som har att anmäla sitt innehav till styrelsen för registrering i aktieboken. När övriga aktieägare då får reda på att en försäljning skett kan då delägarskaran hembjuda att dessa aktier istället ska erbjudas övriga delägare i bolaget, men då till samma villkor och pris som den som anmälde sitt nya innehav. Förköp däremot är en indikation om att en delägare vill ställa ut sina aktier till försäljning till i första hand övriga delägare och om det inte går att komma överrens om pris eller villkor så kan den som vill sälja efter detta förfarande ofta sälja till utomstående part.
19. Inlösen av aktier Här regleras hur ett inlösen förfarande går till. Ofta är det relativt brådskande både från den som vill lösas ut, som vill fortsätta med annan verksamhet och de som vill fortsätta med verksamheten. Anledningen är att ett inlösen förfarande inte får ta för lång tid då det riskerar att påverka möjligheten att fatta beslut och andra åtgärder som kräver ägarnas beslut för att kunna genomföras. Här finns ofta tidsfrister för hur långt förfarandet får ta vidare vem som får överta de aktier som står föremål för inlösen. Här kommer även en fråga om på vilket sätt ska de som köper inlösen aktier ska betala och hur lång tid detta får ta. 20. Inlösen av aktier vid parts kontraktsbrott Till skillnad från inlösen av en frivillig part som önskar att lämna bolaget under ordnade former, är inlösen vid kontraktsbrott en möjlighet för övriga delägare att tvångsvis lösa in aktier från en delägare som anses brutit mot avtalet. I denna klausul regleras ofta på vilket sätt som ett sådant brott mot avtalet skall anses föreligga och då träder ofta en del sanktioner in mot den felande parten. Detta innebär oftast att den som anses ha brutit mot avtalet inte får samma pris för sina aktier. Bakomliggande faktorer kan vara mycket olika men en gemensam nämnare vid åberopandet av denna klausul ligger ofta i en långvarig konflikt mellan delägare avseende hur bolagets verksamhet bedrivs. När det föreligger en djup konflikt kan det vara enda möjligheten att driva bolaget vidare att kunna tvångsvis inlösa den felande partens aktier. 21. Inlösen vid parts obestånd När en delägare befaras hamna i eller har hamnat på obestånd kan övriga delägare inlösa dennes aktier enligt en värderingsmetod. Anledningen är att en delägare på obestånd kan dra in bolaget i en utmätningssituation som kan lamslå beslutsfattandet i bolaget. 22. Inlösen vid dödsfall Under denna punkt regleras vad som skall hända med en delägares aktier för den händelse denne avlider. Regleringen tar främst sikte på hur övriga delägare kan inlösa aktierna från dödsboet i fråga. Vidare fastläggs ofta att delägarna ska ha försäkringar på varandra i syfte att säkerställa medel för övriga delägare att finansiera inlösen av den avlidnes aktieinnehav. 23. Värdering Värdering av bolag är enkelt så länge samtliga inblandade är överrens om vilken metod som skall användas för värdering. Metoderna är många och kan vara mer eller mindre komplexa till sin natur. Exempelvis kan nämnas substansvärdesmetoden, omsättningsmetoden, likviditetsmetoden m.fl. Till detta bör läggas det faktum att ett bolags rätta värde ofta endast existerar när en eventuell köpare lägger ett konkret bud på bolaget. All värdering gjord med användande av olika metoder kan aldrig uppskatta det rätta värdet på ett företag eftersom beroende på vem som är intressent i företaget olika metoder är mer eller mindre säljar- eller köpartillvända. Metodiken att välja metod kan kräva stor kunskap i både ekonomi- och skattefrågor både för företaget såväl som privat. Ett sätt att undkomma detta kan vara att anlita utomstående värderingsmän eller en organisation som FAR, förenade auktoriserade revisorer eller någon annan, i avtalet kan det då framgå att samtliga delägare accepterat ett förfarande
med utomstående part som gör värderingen. Detta sparar ofta mycket tid och medför ett mer oberoende värderingssätt på bolaget i fråga. 24. Vite a. Beträffande tillgångar Här kan särskilda punkter angående principer för värdering anges exempelvis efter branschtillhörighet. b. Beträffande skulder Här kan särskilda punkter angående principer för värdering anges exempelvis efter branschtillhörighet. Vitesklausuler är ofta av ondo men här får de en särskild betydelse i det att aktieägarna frivilligt underkastar sig att utbetala ett vite bestämt till ett belopp, detta innebär att de delägare som kräver vite inte behöver motivera storleken på vitet för exempelvis brott mot aktieägaravtalet. Detta i sin tur innebär ett starkt motiv till att hålla sig till avtalet som är till för att skydda bolagets fortlevnad. 25. Avtalets upphörande Tidsramen för avtalet, start och slut med eventuell förlängning. 26. Meddelanden Här anges på vilket sätt som aktieägarna skall kommunicera med varandra. 27. Ändringar På vilket sätt kan ändringar ske. 28. Fullständig reglering Denna klausul kan bortses ifrån, dess andemening är att inga muntliga sidoavtal bredvid aktieägaravtalet skall kunna påverka innehållet i avtalet. 29. Bestämmelses ogiltighet (jämkning) Begränsningsregel om en paragraf skulle vara att anse ogiltig så förfaller inte resten av avtalet på den grunden. 30. Passivitet Ren informationsparagraf innebärande att om en part förhåller sig passiv i att påtala vissa rättigheter så förfaller inte rättigheten på grund av denna passivitet. 31. Skiljedom Skiljemannaförfarande kan se mycket olika ut ofta är de kopplade till värdet på det man tvistar om. Lågt värde en skiljeman, högre värde två skiljemän osv. Risken med skiljemannaklausul är att
det är kostsamt att använda för samtliga parter. Detta särskilt med tanke på om det finns privatpersoner som aktiedelägare. Är det endast företag som ingår i delägarkretsen kan det förhålla sig annorlunda. Fördelar med skiljemannaförfarandet är dels att det går relativt snabbt att få till en lösning som också är tvingande för samtliga (ej överklagbart i högre instans), dels är förhandlingarna ofta hemliga om inte parterna överrenskommit om annat. TILLÄGG För det fall bolaget är ett så kallat tillväxtföretag finansierat med externt riskkapital finna ofta undantag från hembud och förköpsklausuler i syfte att skydda riskkapitalistföretagen. Anledningen är att riskkapitalbolagen vill kunna styra bolagets framtid utan att behöva erbjuda andra delägare att köpa aktier enligt hembud eller förköp, sk Drag Along resp. Tag Along klausuler. Dessa punkter angivna ovan är ett axplock av vad som kan finnas i ett aktieägaravtal. Det råder som sagt avtalsfrihet inom ramen för aktiebolagslagen vilket ger stor handlingsfrihet att överrenskomma om många viktiga frågor som kan komma att uppstå ur ett aktieägarperspektiv. Det viktigaste är att sätta sig in i aktieägaravtalet och ta hjälp när det så erfordras för att undvika att hamna i trångmål med övriga delägare. Det gäller ditt satsade riskkapital i form av insatt aktiekapital oavsett om detta består av kontanter eller inarbetad tid. Risken du tar skall vara i bolagets verksamhet inte i det att du skrivit under ett för dig ofördelaktigt aktieägaravtal. Mikael Beanier BEANIER JURIDIK