Kärnkraft i vår omvärld



Relevanta dokument
Energimarknadsrapport - elmarknaden

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

Kärnkraft i vår omvärld

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Rekordlåga spotpriser under mars månad. Osedvanligt god tillgång i vattenmagasinen är den främsta orsaken.

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2).

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Kärnkraften kör med en kapacitet på 95 procent under måndagen. Det är i dagsläget endast en reaktor (O1) som inte producerar.

Fallande elpriser i hela Norden och fortsatt pressade förväntningar inför den kommande vintern.

Veckan som gick karaktäriserades av ett vårflodsliknande inflöde i de svenska vattenmagasinen och fortsatta driftproblem med kärnkraften.

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Läget på elmarknaden Vecka 45. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Under vecka 26 uppstod stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige bland annat på grund av det pågående nätunderhållet.

Priserna på el i Norden steg under vecka 14. Även priserna på finansiella kontrakt ökade efter påskhelgens stiltje.

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt.

Efter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden under veckan som gick.

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg

Läget på elmarknaden Vecka 36. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Nedan visar vi den senaste veckans medelvärden för Sverige. Pilarna illustrerar utvecklingen från veckan innan.

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden.

Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla.

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Farväl till kärnkraften?

Större efterfrågan av el som en följd av kallare väderlek fick spotpriserna att öka under veckan som gick.

Ringhals en del av Vattenfall

Fortsatt hög magasinfyllnadsgrad och väderprognoser som talar för mer regn gör att marknadens elprisförväntningar är alltjämt svaga.

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Innehållsförteckning:

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser.

Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter och stark hydrologisk situation.

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2206,8 GWh 27,9 EUR/MWh Temperatur

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, kol- och oljepriserna har också de visat små prisrörelser.

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden Vecka 35. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 10. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna veckan blev 338, 3 SEK/MWH.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Lägesrapport Nordisk elmarknad

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Det här är elcertifikatsystemet

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden Vecka 19. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Kärnkraft i Förenade Arabemiraten (UAE)

Beslut om utökad provning av reaktortryckkärl

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Kärnkraft och värmeböljor

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Transkript:

Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 17 OKTOBER 2012 DET VAR ÖVER 30 ÅR SEN SIST ett bolag lämnade in ansökan till SSM om att få uppföra en kärnkraftsreaktor i Sverige. Den 31 juli var det så dags, då Vattenfall lämnade in en ansökan om att få ersätta en eller två reaktorer. Än så länge är planerna på utredningsstadiet. Redaktionen har pratat med projektansvarig på Vattenfall, Mats Ladeborn, om bolagets kärnkraftsplaner. Två länder som ligger långt före Sverige och har påbörjat nybyggen under sommaren är Sydkorea och Förenade Arabemiraten. I båda länderna är det reaktorer av typen APR1400 som ska upp-föras. Mer finns att läsa om detta inuti nyhetsbrevet. Vi får även anledning att rapportera från Japan, där Ohi-3 och -4 är de första reaktorer som återstartats sedan haveriet den 11 mars förra året. FN-organen UNSCEAR och WHO har meddelat preliminära uppskattningar av stråldosen till allmänheten till följd av haveriet. Slutsatsen är att dosen till allmänheten under det första året efter olyckan, inte kommer att leda till några strålningsrelaterade hälsoeffekter. Avslutningsvis intervjuas Gunnar Denfors om det projekt han leder på Oskarshamn-1. Under årets revision upptäcktes sprickor i konsolerna till matarvattenfördelarna. Upptäckten har lett till en förlängd revision och återstart planeras ske först i oktober. Kom ihåg att boka den 22 januari 2013 för Elforsks årliga seminarium. Trevlig läsning! Karin Andgren Vattenfall Engineering Nuclear Förenade Arabemiratens tillsynsmyndighet, FANR, tillkännager utfärdandet av landets första licens för konstruktion av kärnkraftverk. Foto: FANR Ny kärnkraft för både veteran och nybörjare I två länder har nybyggnation av kärnkraft startat under sommaren. Grunden till en ny reaktor vid Shin-Ulchin i Sydkoea påbörjades den 10 juli och lite drygt en vecka senare var det dags för gjutning av säkerhetsrelaterad betong vid Förenade Arabemiratens första reaktor. Sydkorea har stor erfarenhet av kärnkraft med 23 reaktorer i drift och fyra under konstruktion. Förenade Arabemiraten har däremot ingen kärnkraftsproduktion i dagsläget, och är novis inom området. KONSTRUKTIONSSTART I SYDKOREA OCH FÖRENADE ARABEMIRATEN Officiell konstruktionsstart av två nya kärnkraftverk har skett under sommaren. Både hos veteranen inom kärnkraft, Sydkorea, och nybörjaren på området, Förenade Arabemiraten, har den första säkerhetsrelaterade betongen gjutits. I bägge fallen är det reaktorer av den sydkoreanska typen, APR1400, som ska byggas. FÖRENADE ARABEMIRATEN FÖRSTA NYKOMLINGEN PÅ 31 ÅR Inte sedan Kina, år 1981, lades till listan på länder som utfärdat konstruktionslicens för kärnkraftverk har någon ny nation gett sitt tillstånd för uppförande av en ny kärnkraftsreaktor. Den 17 juli i år var det då dags i och med att tillsynsmyndigheten i Förenade Arabemiraten utfärdade en konstruktionslicens för två APR1400 vid Barakah. Anläggningen ligger i den västra delen av emiratet Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Statligt ägda bolaget Emirates Nuclear Energy Corporation (ENEC) fick tillståndet att uppföra tryckvattenreaktorerna, som kommer att leverera 1390 MWe vardera. Redan dagen efter, den 18 juli, göts den första säkerhetsrelaterade betongen som markerar den officiella konstruktionsstarten av Barakah-1. Enligt gällande tidplan ska reaktorn börja leverera el till nätet 2017. Förenade Arabemiraten har ingen historia inom kärnteknikbranschen, forts. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 1

forts. Världens två första APR1400, Shin-Kori-3 & -4. Reaktorerna beräknas tas i drift 2013-2014. Foto: Korean Ministry of Knowledge Economy varken kärnkraft eller kärntekniska forskningsanläggningar har funnits i landet. Både ENEC och tillsynsmyndigheten (Federal Authority for Nuclear Regulation, FANR) har förlitat sig på stöd från företag och organisationer i erfarna kärnkraftsländer. Man har även rekryterat chefer internationellt med erfarenhet från branschen. Generaldirektören för FANR är till exempel den svenska SSM/SKI-veteranen Christer Viktorsson. ANLÄGGNINGSSPECIFIKA ÅTGÄRDER Utformningen av kärnkraftverken bygger på utformningen av världens första APR1400, Shin-Kori-3 och -4 i Sydkorea, med planerad drifttagning 2013-2014. Vissa skillnader mellan anläggningarna finns dock. Till exempel ska kärnkraftverken i Abu Dhabi klara sandstormar och en högre temperatur i både luft och hav. Förändringar i luftbehandlingsaggregat och kylare för värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem har genomförts. Även nöddieselgeneratorernas kapacitet har ökats för att klara den högre temperatur som omger kärnkraftverket. Andra ändringar inkluderar en anpassning till Förenade Arabemiratens nätfrekvens på 50 Hz (nätfrekvensen i Sydkorea är, som i USA, 60 Hz). En lägre nätfrekvens innebär bland annat att generatorernas utformning behöver ändras. LICENSIERINGSPROCESS Det tog 18 månader för myndigheten att behandla ansökan. Framförallt var det anläggningsspecifika frågor som hanterades vid behandlingen av ansökan. Flera reaktorspecifika frågor har lämnats öppna och kommer att analyseras vidare under konstruktionsfasen. Förenade Arabemiratens IAEA-ambassadör tillika styrelseledamot vid landets tillsynsmyndighet, Hamad Al Kaabi, meddelade att det här kommer bli en lång resa med tillståndshavaren och myndigheten för att få till en driftlicens. SYDKOREA EN ERFAREN VETERAN I SAMMANHANGET Korea Hydro and Nuclear Power, KHNP, påbörjade konstruktionen av Shin-Ulchin-1 redan den 10 juli, un- gefär två månader tidigare än planerat. Platsen rymmer i dagsläget sex reaktorer och en utökning med ytterligare fyra reaktorer är planerad. Shin-Ulchin-1 är den första av de två APR1400 reaktorer som kommer att konstrueras i det första steget. Bolaget har meddelat att konstruktionskostnaden för de två reaktorerna uppskattas till omkring 7,8 miljarder euro. Den första enheten planeras tas i kommersiell drift 2017 och den andra år 2018. KOMMERSIELL DRIFT AV SHIN- WOLSONG-1 OCH SHIN-KORI-2 Förutom konstruktionsstarten har KHNP även tagit två nya reaktorer i kommersiell drift under sommaren. Båda reaktorer är av den äldre tryckvattenreaktortypen OPR1000 och de levererar numera 1000 MWe vardera till nätet. Den andra reaktorn vid Shin-Wolsong kommer att tas i drift om ungefär ett halvår, även den en OPR1000. Antalet reaktorer i drift i Sydkorea uppgår därmed till 23 stycken och sammanlagt fyra reaktorer är under konstruktion i landet. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 2

Ringhals kärnkraftverk. Foto: Björn Larsson Rosvall/SCANPIX Ersättning av kärnkraften i Sverige? VATTENFALL ANSÖKER OM ATT FÅ ERSÄTTA REAKTORER Den 31 juli lämnade Vattenfall en ansökan till SSM om att få ersätta en eller två reaktorer. Vattenfall meddelade att man skickar ansökan nu för att kunna fortsätta utreda ifall befintliga reaktorer ska ersättas, när de nått slutet av sin livstid. I ansökan står att Vattenfall räknar med att omkring 20 TWh kärnkraftsproduktion fasas ut mellan 2025 och 2035. Eftersom löptiderna för reaktorkonstruktion är långa, är det viktigt att påbörja en utredning om ersättning av reaktorer i god tid. Projektansvarig för utredningen, Mats Ladeborn, svarar på frågan om när det kan bli aktuellt med ersättning: Det är för tidigt att säga men vår bedömning är att det tar minst 15 år innan en anläggning kan vara i drift och ett investeringsbeslut behöver fattas ca 6-7 år innan driftsättning. Vattenfall utreder möjligheterna att ersätta reaktorer vid någon av sina två befintliga anläggningar, Forsmark eller Ringhals. Lagen ger möjlighet att ersätta reaktorer på de platser där det redan existerar kärnkraftverk idag och för Vattenfalls del innebär det att vi har två tänkbara platser, Forsmark och Ringhals. I vårt analysarbete ingår det att undersöka båda platserna och det är för tidigt att säga annat än att båda platserna verkar lämpliga, enligt Ladeborn. Det var i juni 2010 som riksdagen beslutade om tillåtelse att ersätta gamla reaktorer med nya. Det maximala reaktorantalet i Sverige är alltså 10 och nya reaktorer får endast uppföras vid de tre befintliga kärnkraftverken. Däremot finns ingen begränsning i hur många reaktorer som får uppföras på samma område, i teorin kan alltså samtliga 10 reaktorer byggas vid ett och samma kärnkraftverk. Det är inte beslutat om vilken reaktortyp som kan bli aktuell för konstruktion. Ladeborn meddelar att vi kommer att titta brett och har inga förutfattade meningar. Vilka krav som kommer att ställas på en ny reaktor är inte klarställt och en grundförutsättning är att en eventuell ny reaktor möter Vattenfalls och myndigheternas krav på säkerhet och miljö. KÄRNKRAFTEN I SVERIGE ÄR INTE SUBVENTIONERAD En utredning angående subventioner av kärnkraft presenterades för Sveriges riksdag den 5 april. Enligt utredningen är kärnkraften inte subventionerad i dagsläget. Det enklaste sättet att lagstifta mot subventioner är, enligt utredningen, att förbjuda regeringen att utfärda statliga lånegarantier. Regeringen hävdade dock att en sådan lagstiftning skulle bryta mot konstitutionen, eftersom riksdagen inte har rätt att lägga sig i detaljer vid regeringsbeslut. Vidare kan inte Sverige lägga sig i om andra länders regeringar väljer att subventionera kärnkraftsbyggen. Detta kan bli fallet om till exempel tyska E.ON eller finska Fortum skulle vilja bygga reaktorer här. Utredningen meddelade även att kärnkraft är en av de tyngst beskattade formerna av elproduktion i Sverige. Detta eftersom kärnkraften beskattas utifrån installerad effekt och inte på den faktiskt genererade effekten. Skatten uppgår till 12 684 kronor per MW och månad. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 3

Litauen är numera medlem i världens största elbörs Nord Pool är världens största elmarknad, sett till den handlade volymen. De senaste åren har man omsatt omkring 300 TWh om året. Litauen anslöt sig till denna elbörs den 18 juni i år. I och med att Litauen börjar handla el på Nord Pool, kommer landets elpriser öka. Detta eftersom Litauens inhemska elpriser generellt är lägre än de priser som Nord Pool säljer till. Premiärminister, Andrius Kubilius, meddelade att anslutningen till Nord Pool kommer att innebära en ökad insyn och konkurrenskraft för landets elhandel. Beroendet av importerad el från Ryssland, med kraftiga prisvariationer, kommer att minska. En större gemensam elmarknad är dessutom ofta fördelaktigt ur global klimatsynpunkt. Kolkraft, med stora koldioxidutsläpp, är ofta (efter skatter och avgifter) dyrare än el från förnybara energikällor eller från kärnkraft. Om elmarknaden kan utvidgas så att billigare el, från energikällor med lägre koldioxidutsläpp, konkurrerar ut kolkraften medför det bättre förutsättningar för miljön. I slutet av juni godkände även Litauens riksdag det avtal som ingåtts mellan landets energimyndighet och GE Hitachi för byggandet av en ABWR vid Ignalina (mer om landets nybyggnationsplaner står att läsa i Kärnkraft i vår omvärld #12). De olika länderna som ingår i Nord Pools elspotbörs är markerade i blått. Grafik: Nord Pool NORD POOLS ELSPOTBÖRS, SÅ FUNKAR DET Elbörsen, med huvudkontor i Oslo, grundades år 1993 i Norge. Två år efter det att elmarknaden i Norge avreglerades. Sverige gick med 1996 och idag är även Finland, Danmark, Estland och Litauen medlemmar. Börsen ägs av de olika ländernas stamnätsoperatörer (Svenska Kraftnät i Sverige). Flera svenska bolag både köper och säljer el på Nord Pools elspotbörs, däribland Vattenfall, E.ON och Fortum. Bolagen väljer själva vilka kraftslag som innefattas av budet och börsen gör ingen skillnad på vilken energikälla elen kommer ifrån. Det finns också bolag som endast köper el på Nord Pool som de sedan säljer vidare till kund, Telge Energi är ett exempel på sådant bolag. Den el som Telge energi sedan säljer vidare till kund består alltså av en blandning av el från samtliga kraftslag. Bolaget säljer dock bland annat elavtal med enbart den blandning av vind- och vattenkraft som kunden efterfrågar. Telge förklarar detta genom att man garanterar att den vind- eller vattenkraft som kunden köper, verkligen produceras och distribueras via elnätet. De företag som säljer el till börsen meddelar ett så kallat spotbud innan klockan 12 varje dag. Nord Pool tillämpar marginalprissättning (som vid en vanlig auktion), vilket innebär att det är den sista efterfrågade kwh som sätter marknadspriset. Spotbudet består av en budstege där levererad volym (i MWh) beror på priset (i euro/mwh). Budstegen innefattar timpriser för nästkommande dygns 24 timmar. En köpoch säljbudstege meddelas elspotbörsen för varje elområde som det aktuella bolaget verkar i. Vattenfall som både producerar el och även har kunder i Danmark, Finland och Sverige levererar alltså både köp- och säljbudstegar för respektive område. I Norge producerar Vattenfall ingen el, men bolaget har kunder där, vilket medför att endast köpbudstegar meddelas för Norges fem elområden. Även Sverige är numera (sedan 1 november 2011) uppdelat i elområden, fyra stycken närmare bestämt. All kärnkraft inryms i elområde tre. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 4

berörda. Det kan dock behövas mer lån framöver för att all kompensation ska kunna betalas ut. Uppmätta stråldoser i luften vid Fukushima med omnejd. Grafik: MEXT Stråldosuppskattningar och reaktorstart i Japan Nya preliminära stråldosuppskattningar till följd av haveriet vid Fukushima, har publicerats. De båda FN-organen, UNSCEAR och WHO, har dragit slutsatsen att dosen till allmänheten under det första året efter olyckan inte kommer leda till några strålningsrelaterade hälsoeffekter. Operatören av de havererade reaktorerna vid Fukushima, Tepco, ägs sedan sista juli av japanska staten. De fyra reaktorerna vid Fukushima Daiichi kommer aldrig att återstarta. Däremot kan vi rapportera att efter en period helt utan kärnkraft är nu två av Japans reaktorer åter i drift. REAKTORLÄGET Efter en försommar helt utan kärnkraft har Ohi-3 och -4 återstartat, vilket innebär att Japan i dagsläget har två reaktorer i drift. Reaktorerna drivs av japanska energibolaget Kepco. Även Tokyo Electric Power Co. (Tepco) har meddelat att man förbereder för återstart av Kashiwazaki- Kariwa-1. Enligt gällande tidplan ska reaktorn återstartas i april 2013. Om tidplanen kommer att hålla beror på om regionens guvernör, Hirohiko Imuzida, ger sitt tillstånd för en återstart. Bolaget bygger för närvarande ett tsunamiskydd för enheterna 1-4, som ska skydda mot 15 m höga tsunamis. Tepcos reaktorer vid Fukushima Daiichi är permanent avstängda, medan reaktorerna vid Fukushima Daiini är kallt avställda på obestämd tid. JAPANSKA REGERINGEN TAR ÖVER TEPCO Den 31 juli i år blev japanska regeringen majoritetsägare av Tepco. Staten betalade en biljon Yen (motsvarande ungefär 10 miljarder euro) för 50,11 % i bolaget. Ekonomi- och handelsminister Yukio Edano uttalade att det vore bra om Tepco framöver återigen blev ett vanligt bolag. Vår roll som majoritetsägare blir att säkerställa att Tepco frivilligt genomför de reformer som behövs för att bolaget ska kunna färdigställa avvecklingen av reaktorerna vid Fukushima Daiichi samt betala ut kompensation till både drabbade individer och företag i området kring Fukushima. Japanska staten har tidigare betalat ut lån på 2,5 biljoner Yen (motsvarande omkring 25 miljarder euro) till Tepco, som ska användas för att betala ut kompensation till RADIOAKTIVA UTSLÄPP OCH STRÅLDOSUPPSKATTNINGAR Tepco har reviderat sina siffror gällande de radioaktiva utsläppen till följd av haveriet vid Fukushima Daiichi. Siffror på utsläpp av I-131 och Cs-137 uppdaterades i slutet av maj. Från radiologisk synvinkel är utsläppet av dessa isotoper av störst intresse eftersom de ger störst stråldosbidrag till allmänheten. Uppskattningen av det radioaktiva utsläppet av I-131 till luften har ökat med en faktor fyra sedan de första uppskattningarna gjordes direkt efter olyckan. Nu uppskattas utsläppet till 500 PBq. Utsläppet till luften av Cs-137 har ökat med en faktor två sedan de tidiga uppskattningarna på 6 PBq och är i dagsläget på omkring 10 PBq. Tepco meddelade även att siffrorna inte är slutgiltiga, utan de kommer att fortsätta uppdateras löpande. Som jämförelse kan nämnas att utsläppet i samband med olyckan i Tjernobyl uppskattas till 1800 PBq I-131 och 85 PBq Cs-137. Flera olika organisationer har uttalat sig angående den stråldos som befolkningen fick i samband med reaktorhaverierna vid Fukushima förra året. Bland annat har två olika FN-organ meddelat sina preliminära analysresultat och även en grupp vid universitetet i Stanford har uttalat sig. De två FN-organen, UN Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation (UNSCEAR) och WHO har, under försommaren, meddelat preliminära stråldosuppskattningar. Slutsatsen är att dosen till allmänheten under det första året efter olyckan inte kommer leda till några strålningsrelaterade hälsoeffekter. WHO meddelade att de flesta personer i Fukushima med omgivning erhöll doser under 10 msv under det första året efter olyckan (siffran kan jämföras med den genomsnittliga årsdosen, i Sverige, från bakgrundsstrålning på mellan två och tre msv). Däremot kan personer som vistats i området med en radie mellan 20 km och 30 km runt kärnkraftverket fått stråldoser på upp till 50 msv, innan området evakuerades. Även i två regioner utanför 30 km-radien, Namie ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 5 forts.

forts. Kontrollrummet tillhörande Ohi-3. Bilden togs den 1 juli i samband med återstarten av reaktorn. Foto: Japan pool via Jiji press Japan out/afp och Itate, nordväst om Fukushima kan personer ha fått mellan 10 msv och 50 msv innan de förflyttades. UNSCEAR kommer att införliva dessa dosuppskattningar i sin slutrapport som även kommer att inkludera en bedömning av hälsoriskerna. Resultaten från utredningen kommer att presenteras för FN:s generalförsamling i slutet av året. Barn i Fukushimaområdet har övervakats med avseende på dos till sköldkörteln. Inget av de 1080 barn som övervakades under första halvåret efter olyckan uppvisar en dos till sköldkörteln över 100 msv. ANSTÄLLDA VID KÄRNKRAFTVERKET De som fick högst dos vid olyckan var anställda vid Fukushima Daiichi. Tepco har rapporterat att de högsta doserna som mottogs av två medarbetare, uppgick till 678 msv (varav 88 msv kom från extern bestrålning och 590 msv från intern bestrålning) och 643 msv (varav 103 msv från extern bestrålning och 540 msv från intern bestrålning). Japanska läkare kontrollerar regelbundet sköldkörteln hos de mest utsatta individerna och har inte upptäckt några avvikelser på kort sikt. Av de 20 115 personer som deltog i evakueringsarbetet erhöll 66 % stråldoser under 10 msv och mindre än en procent (167 stycken) fick stråldoser över 100 msv. UNSCEAR meddelade att man haft vissa svårigheter med att samla in data då militär, polis, brandmän och kommunalt anställda rapporterar till olika myndigheter. De anställda som dog eller skadades under kärnkraftshaveriet, gjorde det till följd av trauma eller en ökad hjärtbelastning. Det enda fall av leukemi som rapporterats kan inte ha orsakats av stråldosexponering, eftersom det inträffade för nära inpå olyckan. WHO meddelade i sin rapport att konservativa antaganden sannolikt medfört att en överskatt- ning gjorts av stråldosen för boende i Fukushima. UNSCEAR:s ordförande, Wolfgang Weiss, höll med och framhöll att hälsoeffekterna till följd av Tjernobylolyckan typiskt överskattades med en faktor tre till fem. STANFORD-STUDIE VISAR PÅ 130 DÖDSFALL I CANCER Enligt en studie genomförd av en forskargrupp vid Stanford University förväntas 130 dödsfall, runt om i världen, i cancer under de nästkommande 50 åren till följd av Fukushima. Studien publicerades den 17 juli och forskarna kom även fram till att 180 fall av cancerrelaterade följdsjukdomar förväntas. Björn Cedervall, strålskyddsexpert på Vattenfall, hävdar att siffran bör sättas i sitt sammanhang. Strax under 10 miljoner människor dör i cancer runt om i världen varje år, vilket innebär att knappt en halv miljard människor kommer att dö i cancer under de nästkommande 50 åren. Rapportens påstående om en ökning med 130 dödsfall i cancer i jämförelse med förväntade närmare 500 miljoner dödsfall i cancer är svårbevisat. En talesperson för Nuclear Energy Institute (NEI), meddelade att det finns flertalet forskare som har nått slutsatser i helt motsatt riktning mot Stanfords. Det finns forskare som påstår att stråldosexponeringen till följd av Fukushima sannolikt inte kommer öka antalet cancerfall. NRC:s nya ordförande, Allison Macfarlane. Foto: NRC Ny ordförande för NRC I förra numret av nyhetsbrevet står att läsa om de oenigheter som pågått inom Nuclear Regulatory Commission, NRC, under en längre tid. Ordförande Jaczko har fått utstå stark kritik från de övriga fyra kommissionärerna, vilket till sist ledde till hans avgång i mitten av maj. Ny ordförande för NRC är Allison Macfarlane, geolog och docent vid George Mason University. Macfarlane utsågs enhälligt av den amerikanska senaten den 29 juni. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 6

Redaktion Tryckkärlets nedre del på Oskarshamn-1 i genomskärning. Matarvattenfördelarna är orangefärgade i grafiken. Grafik: OKG Spricka i konsolen tillhörande en av matarvattenfördelarna på O-1. Bild: OKG Vattenfall Research & Development AB 162 87 Stockholm Karin Andgren karin.andgren@vattenfall.com 08 699 89 16 Ovälkomna sprickor i Oskarshamn-1 Oskarshamn-1 är Sveriges äldsta reaktor och har mer än 40 år på nacken. Årets revision har förlängts, bland annat eftersom sprickor upptäcktes på interndelar i reaktortryckkärlet. Redaktionen har pratat med projektledare Gunnar Denfors vid OKG om arbetet med att åtgärda sprickorna. UPPTÄCKTEN Ursprungligen var fördelaren ett 360- graders runt rör med hål i, men då sprickor upptäcktes i kanterna på hålen byttes röret ut mot sex separata demonterbara segment. Segmenten är utformade som ett T. Överdelen liknar en bananformad sil med centimeterstora öppningar genom vilka matarvattnet flödar in i reaktortanken (se figur). Syftet med konstruktionen är att stoppa skräp i matarvattnet och se till att matarvattenflödet sprids jämnt i tanken. I det T-liknande segmentets nederdel finns en koppling som möter och styr stigarledningen som går genom ett hål i plattan på den konsol där matarfördelaren är fäst. Den tidigare konstruktionen hade två tätningsringar i kopplingen där fördelaren möter stigarröret. Bytet till segment med två tätningsringar genomfördes 1998 och i samband med bytet infördes ett kontrollprogram i vilket de olika segmenten skulle undersökas i jakt på sprickor. Under tidigare års revisioner har fyra av segmenten genomsökts och inga sprickor upptäckts. Men i samband med årets revision kunde man i maj i år se en genomgående spricka genom den 20 mm tjocka plattan som sitter i höjd med kopplingen där stigarröret möter matarvattenfördelaren (se figur). UTREDNINGEN Efter att sprickan upptäckts lyftes segmentet upp och kontrollerades noggrannare. Det gick då att konstatera att även de båda tätningsringarna blivit skadade. De skadade tätningsringarna hade i sin tur orsakat nötningsskador på stigarröret och även inuti kopplingen på segmentet. Temperaturlaster uppstod på konsolplattan eftersom det kallare matarvattnet läckte ut ur kopplingen, vilket medförde att sprickan uppkom i plattan på konsolen. Efter att detta upptäckts kontrollerades övriga interndelar varvid en spricka i matarvattenskärmen upptäcktes vid svetsar på en konsol som håller en provstavskanal. Problemen visade sig bero på att svetsarna var dåligt utförda och hade initierat sprickor. Utredningen angående skadeorsaken var klar i mitten av juni. LÖSNINGEN OKG uppdrog åt Areva och Westinghouse att delta i skadeorsaksanalysen och att samtidigt hjälpa till med att hitta en alternativ kopplingslösning. Areva presenterade en principlösning med segment helt utan tätningsringar som tillsammans med OKG har vidareutvecklats och som nu införs på samtliga sex matarvattensegment. Enligt Gunnar Denfors finns inget som tyder på att denna lösning inte skulle kunna vara permanent. Utökade kontroller kommer dock att genomföras kommande år för att verifiera att den går att använda som en permanent lösning. I nuläget arbetas det med att ta bort skadorna i stigarledningarna samtidigt som befintlig nedre del av matarvattenfördelarna kapas bort och en helt ny del utan tätningsringar svetsas fast. KONTAKT: Monika Adsten Elforsk AB Programområde Kärnkraft 101 53 Stockholm 08 677 27 35 monika.adsten@elforsk.se www.elforsk.se LAYOUT: Mio Nylén, formiograf mio@formiograf.se www.formiograf.se 073 406 78 00 ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 7