Församlingsinstruktion



Relevanta dokument
Konfirmandpastoral. Handlingsplan för konfirmandverksamheten i Munkedals Pastorat

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsinstruktion. Antagen

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

FÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingsinstruktion för Haparanda församling

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Med öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling

Handlingsplan. för konfirmandarbetet Tillkommen i ett pedagogiskt projekt under läsåret

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

Församlingsinstruktion 2011 för Åsarps församling i Floby pastorat

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

Församlingsinstruktion för Kortedala församling

Bön för vår kyrka och vår värld

Församlingsinstruktion i Ås församling

Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Församlingsinstruktion Husby-Rekarne och Näshulta Pastorat

Församlingsinstruktion

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro Bibeln Undervisning Bönen Gudtjänst 5 4.

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT

Tim Meier, Alex & Martin/IKON. Församlingsinstruktion

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte

Församlingsinstruktion Ullångers församling

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen

Församlingsinstruktion. för

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling Antagen av kyrkorådet den Fastställd av kyrkofullmäktige

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

välkommen till dop var du än står i livet

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Version Församlingsråd. Guide för arbete med församlingsråd i Göteborgs stift

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

Församlingsinstruktion för Hortlax församling

Församlingsinstruktion 2014 Oscars församling innehåll

Församlingsinstruktion för Nödinge församling

Församlingsinstruktion

Antagen av Kyrkorådet Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat

Församlingsinstruktion för Tibro församling

ANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping. Församlingsordning

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program


Välkomnande av nya medlemmar

GRATTIS TILL DITT BARN

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion

Handlingsplan för konfirmandarbetet Hässleholms församling.

Församlingsinstruktion Norra Kyrketorps församling

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet

Församlingsinstruktion Össeby församling 2015

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING (Version 3)

Konfirmand 2019/2020. Björkekärr Härlanda Sankt Pauli Örgryte

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT

B. På årsdagen av dopet

Uppsala stifts strategidokument

Församlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Inledning Historisk tillbakablick Församlingens organisation

Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling

Vägledning för arbetet med. församlingsinstruktionen

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

Brobyggare genom mötesplatser FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR

EQUMENIAKYRKAN ASKLANDA-ORNUNGA

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD!

Kyrkopolitiskt program

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Församlingsinstruktion för Guldsmedshyttans församling

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

Tolkningen av vårt uppdrag och vår uppgift i ljuset av omvärldsanalysen mynnar sedan ut i fem övergripande mål:

Tio tumregler för god ekumenik

Du betyder mer än du tror! Några ord om varför du är viktig för Svenska kyrkan

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

Församlingsinstruktion för. Angereds församling. Göteborgs stift 2016

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Församlingsinstruktion för Näsby Fellingsbro pastorat

Internationell grupp

Avskiljning av missionär

Funderar du på om du ska konfirmeras?

FÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING

Fo rsamlingsinstruktion

Kyrklig samverkan i Visby stift

Policy för ideella medarbetare

Transkript:

1 Församlingsinstruktion Ullervads församling Ullervads kyrka Utby kyrka Tidavads kyrka Ekby kyrka Låstads kyrka Eks kyrka Odensåkers kyrka

2 Innehållsförteckning Inledning Som församling. 3 Omvärldsbeskrivning 4 Omvärldsanalys. 6 Gudstjänst 8 Kyrkomusik Kyrkliga handlingar Kyrkorummen Undervisning 9 Barnverksamhet Konfirmation Samtalsgrupper Kontakter med skolorna Diakoni.10 Mission.10 Övrigt 10 Information Särskilda aktiviteter Sockenråd Verksamhet på andra språk.. 11 Revidering och uppföljning.. 11 Bilagor Bilaga 1; Personal och bemanningsplan,.12 Bilaga 2; Handlingsplan för konfirmandarbetet, 13

3 INLEDNING Denna församlingsinstruktion är den första för Ullervads församling, efter det att både församlingsreglering och pastoratsreglering ägt rum. De sju gamla församlingarna i Ullervads Pastorat (Ullervad, Utby, Ekby, Tidavad, Odensåker, Låstad och Ek) blev fr.o.m. 2009 en församling med namnet Ullervad, och således ett enförsamlingspastorat. 1 januari 2010 verkställdes en pastoratsreglering, som innebär att de båda enförsamlingspastoraten Ullervad och Lugnås gick samman och numera bildar Lugnås-Ullervads Pastorat SOM FÖRSAMLING är vi Svenska Kyrkan på vår plats, men representerar också Kristi världsvida kyrka och är Kristi kropp här där vi lever och verkar: Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus. Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp. (1 Kor.12: 12-13) Paulus ord om församlingen som Kristi kropp handlar samtidigt om både mångfald och enhet, om vikten av att varje lem får fylla sin funktion, men också om vårt beroende av varandra för att vår församling skall kunna gestalta Kristus på vår plats i varje ny tid. I en verklighet där det mesta förändras i allt snabbare takt vill vi som församling vara förvaltare av det bestående. Paulus fortsätter med att säga: Nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken. Yttre former må förändras, materiella villkor likaså, språkdräkter slits ut och ersätts av nya. Genom allt detta, i former som passar nuet, under de materiella villkor som står till buds, med ett språk som kan förstås, vill vi uthålligt och fantasifullt förvalta och förmedla det bestående: Tro trots allt, hopp där vanmakten förlamar, kärlek i ett kyligt samhällsklimat. Följande nyckelord vill ständigt påminna oss om den attityd och den atmosfär, vi vill skall genomsyra all vår verksamhet: En generös öppenhet, som inbjuder till förståelse, upprättelse och förlåtelse. Att individer är unika, men ändå med lika värde. Att lärjungskap leder till empati, och att evangelium handlar om glädje. Han låter hela kroppen fogas samman och hållas ihop genom att alla lederna hjälper och stöder, med just den kraft han ger åt varje särskild del. Då växer hela kroppen till och byggs upp i kärlek (Ef.4:16) I denna identitet bottnar också vårt uppdrag, den grundläggande uppgift som kyrkoordningen talar om: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Till detta återkommer vi under rubrikerna om vår verksamhet.

4 OMVÄRLDSBESKRIVNING Församlingen ligger geografiskt i Mariestads kommun och i huvudsak inom den del av landskapet som tidigare kallades Södra Vadsbo. De olika socknarna har väldokumenterad historia med kontinuitet från jägar-och fiskarsamhällen som uppstod i Tidans dalgång för ca 10000 år sedan, välbevarade gravplatser från bronsålder och framåt samt kyrkor och kyrkplatser som tagits i bruk vid ungefär samma tid, d.v.s. 1100-talet. Kännetecknande är, som för de flesta äldre socknar, att man under historiens gång genomgått ett stort antal organisatoriska förändringar avseende kommun- och pastoratstillhörighet, vilket innebär att de flesta socknar har sina egna lokala traditioner värda att beakta och respektera i församlingens liv. I vår territoriella församling bor ca 2800 människor, varav ungefär 90% tillhör Svenska Kyrkan. Halva befolkningen finns i Ullervads tätort, som i hög grad är att betrakta som en förort till Mariestad. Befolkningsstruktur: Nästan halva befolkningen är född mellan åren 1950 och 1985,dvs är mellan 26 och 60 år. Ungefär 30% av befolkningen är under 26 år trots att åldersgruppen 20-25 är mycket liten beroende på att många ungdomar lämnar vår kommun efter studentexamen för fortsatta studier på annan ort. Ungefär 20% av befolkningen är över 65 år och har lämnat yrkeslivet bakom sig. Det är således en relativt ung församling med förhållandevis många barn och ungdomar samt en mycket stor del människor i yrkesaktiv ålder. Arbetsliv: Bygden har under alla århundraden i hög grad präglats av sysselsättning inom jordbruket. Detta är på många sätt fortfarande fallet men har ändå radikalt förändrats under de senaste decennierna. De flesta människor pendlar idag till sina arbeten i Mariestad eller Skövde. Jordbrukets strukturrationalisering har inneburit färre men större driftsenheter. Mekaniseringen har lett till lägre sysselsättningsgrad. Utvecklingen har inneburit avstyckning av många äldre brukningscentra, som i form av s.k. hästgårdar har funnit en ny marknad med nya köpare, som oftast har sin huvudsakliga inkomst av förvärvsarbete eller annan egen verksamhet. Detta betyder att den utveckling som tidigare ledde till avfolkning av landsbygden numera i högre grad leder till befolkning med nya grupper. I samtliga socknar finns en del småföretagande, men ingenstans någon större industri. Arbetslösheten är totalt sett på en mycket låg nivå. Skola och barnomsorg: I Ullervad och Tidavad finns kommunal barnomsorg och grundskola upp till sjätte klass. Ett färre antal s.k. familjedaghem finns också inom församlingens geografiska område. Äldreomsorg: I Ullervad finns äldreboendet Ullerås med ett drygt 60-tal platser för dem som inte längre kan vårdas i hemmet. Detta är också centrum för en omfattande verksamhet inom hemtjänst och hemsjukvård.

5 Föreningsliv: Bygden kännetecknas av ett mycket rikt kultur-och föreningsliv. I Ullervad och Tidavad finns två rätt stora och mycket aktiva fotbollsklubbar.(julabk & Tidavads IF) Hembygdsföreningar som engagerar många människor och hjälper nyinflyttade med social omplantering. Bygdegårdsföreningar finns i Ekby och Odensåker. Aktiva LRF-avdelningar. Ideell fritidsverksamhet bland äldre, samt PRO. Turism Ett fenomen som ständigt ökar i omfattning. Den verkliga turistmagneten är sjön Östen som med sitt rika fågelliv lockar även ca 10000 turister per år. Dessutom mindre konferensanläggning i Odensåker (Öhns gård) och ett turistoch naturcentrum (Logården) som drivs i samarbete mellan länsstyrelse och hembygdsförening i samma socken. Församlingens kyrkor samt traktens allmänna skönhet är andra faktorer som lockar turister. Invandring och ekumenik: Rubrikens kombination är bara motiverad av det faktum att ingetdera finns i vår omedelbara omvärld, mer än som ren marginalföreteelse.

6 OMVÄRLDSANALYS Befolkningsstruktur: Mycket energi och ekonomi läggs idag på barn-och ungdomsverksamhet. Detta är klart motiverat av åldersgruppens storlek. Här lägger vi ju också grunden för framtidens kyrka. Mer problematiskt är det att vi sannolikt satsar lika mycket på den allra äldsta åldersgruppen, som ändå är så mycket mindre. Möjligen kan det försvaras av att gensvaret är tydligt och behovet uttalat. Det framstår dock som uppenbart att de resurser vi satsar på de medelålders inte står i proportion till åldersgruppens dominans. Här finns utrymme för succesiv omprövning av verksamhetens inriktning, väl medvetna om att det är en synnerligen upptagen åldersgrupp. Arbetsliv: De förändringar som tidigare skissats inom detta område bär på spännande utmaningar för oss som kyrka. Plötsligt bor här en massa människor som inte har sina rötter i bygden. De har flyttat hit p.g.a. ett attraktivt boende, men tillbringar en stor del av sin tid på annan ort där de arbetar eller har sin sociala förankring. Här är det församlingens uppgift på många nivåer att bidra till fördjupad och förnyad identitet, samt att bistå med historia och socialt nätverksbyggande. Skola & barnomsorg: Ett mycket väl fungerande samarbete finns sedan lång tid tillbaka. Regelbundna skolandakter och skolavslutningar i våra kyrkor. Både musiker och präster är naturliga gäster på våra skolor vilket ger goda förutsättningar att rekrytera både till barnkörer och vårt konfirmandarbete, som börjar med sjätteklassarna. Inom lämpliga områden står vår personal till förfogande i undervisningen. Äldreomsorg: Kontakten med vårt äldreboende, Ullerås, är väl etablerad sedan lång tid och fungerar bra. Tack vare personalens positiva inställning kan alla som så önskar samlas till gudstjänst i stort sett varje lördag. Här är det viktigt att vi slår vakt om den tradition som vi tycks vara ensamma om i kommunen; att samlas till minnesandakt på avdelningen när någon har dött. Både personal och boende tycks uppskatta traditionen djupt. Åldersgruppen ställer oss dock inför nya överväganden, då allt fler äldre nu vårdas i sina hem. Här växer behovet av hembesök, sjukbesök och kanske enskilt nattvardsfirande m.m., och därmed också behovet av fortlöpande information från kommunens vårdpersonal. Föreningsliv: Även på detta område finns en tradition av gott samarbete. Det tar sig bl.a. uttryck i att vi kostnadsfritt ställer alla våra församlingshem till förfogande för föreningslivet, samt att vi efter förmåga brukar ställa upp både med personal och ekonomiskt stöd vid behov. I gengäld har alltid dörrarna varit öppna åt andra hållet, vilket ofta resulterar i gemensamma arrangemang där gudstjänst blivit ett naturligt inslag. Så sker med regelbundenhet i samarbete med t.ex. hembygdsföreningar och jaktlag. Vikten av att aktiva församlingsmedlemmar och anställda också engagerar sig i föreningslivet och samhällslivet i stort kan inte nog betonas. Inte i första hand för att det är viktiga missionsfält, utan därför att det är där vi är kallade att leva våra vardagsliv.

7 Turism: Omfattningen av detta fenomen har ökat kolossalt under senare år. Detta har inte påverkat vår verksamhet på nämnvärt sätt, även om försök har gjorts. Att fira gudstjänst på lämpliga tider för fågelskådare har inte visat sig enkelt. Någon enstaka flyktig mellanlandning har väl noterats, men fågelskådare verkar vara fokuserade på just fågelskådning. Ströturismen i våra kyrkor har vi däremot tillgodosett väl genom att alla våra kyrkor hålls öppna dagligen för besök och andakt, med tillgång till goda kyrkobeskrivningar. Vi har också noterat ett ständigt ökande antal fritidsboende med utländsk bakgrund. Detta ställer krav på språkkompetens och flexibilitet när våra tjänster efterfrågas. Invandring och ekumenik: Det kan möjligen verka märkligt att kommentera två ämnen som egentligen inte har aktualitet i vår närmaste omvärld, men eftersom de tagits upp vid våra samlingar om förs.instruktionen är de värda någon uppmärksamhet. I vår geografiska församling är invandring en mycket marginell företeelse, vilket man kan ha politiska synpunkter på. Enstaka individer med annan etnisk bakgrund finns, samt ett antal barn som adopterats från andra länder. Antalet individer med utländsk bakgrund kommer med all sannolikhet att öka, eftersom vi kan antaga att en fortsatt spridning av flyktingar och andra invandrare kommer att ske i vårt land. Under denna rubrik noterar vi också att inget annat trossamfund bedriver någon verksamhet inom församlingens gränser. Sv.Missionsförbundet, som för några decennier sedan samlade människor i Ullervad, har koncentrerat sin verksamhet till Mariestads tätort och något annat samfund har aldrig etablerat sig här. Antagligen bl.a. av följande skäl: Den inomkyrkliga väckelsen under 1800-talets senare del kom att sätta sin prägel på kyrkan i våra bygder och kom i hög grad att motsvara de behov av andlig förnyelse som frikyrkan på många andra håll tillgodosåg. Av detta lär vi oss med avseende på både invandring och ekumenik att öppenhet och respekt för olikheter stärker enheten, förhindrar splittring och befrämjar utveckling. Insikter som är viktiga och tillämpbara på alla våra verksamhetsområden.

8 GUDSTJÄNST Gudstjänst skapar församlingen. Vi behöver aktivt arbeta för att erbjuda större delaktighet och samhörighet. Här kan de olika sockenråden genom sina lokala kontakter vara ett sätt att erbjuda delaktighet i gudstjänst/mässa som firas. Det finns starkt lokalt engagemang som knyts till den lokala sockenkyrkan, men det är viktigt att varsamt och med lyhördhet poängtera att vi är en församling trots antalet sockenkyrkor, (7 st) och därmed arbeta för att gudstjänst som firas i en av sockenkyrkorna är hela församlingens gudstjänst och en av pastoratets gudstjänster som erbjuds. Det får ta tid! I församlingen firas minst en huvudgudstjänst varje söndag samt kyrklig helgdag. Likaså firas också temagudstjänster eller temamässor samt musikgudstjänster. Under sommarhalvåret firas ytterligare frilufts- och musikgudstjänster. I nuläget firas mässa varannan söndag i en av pastoratets kyrkor, men målet är att under mandatperioden erbjuda en varje söndag. Det är viktigt att atmosfären vid gudstjänster upplevs välkomnande och att det finns tillfälle att träffas över ett enkel kyrkkaffe. KYRKOMUSIK Musiken i församlingen har en stor och bärande plats i gudstjänsten tack vare många körer i olika åldrar. Kyrkomusiken präglas av mångfald och nytänkande även i mässans liturgi där Ullervads församling, som genom åren varit en försöksförsamling, använder sig av Husabymässans liturgi. Gospelprojektet som funnits under fem år i församlingen öppnar vägar och möjligheter för människor i olika åldrar att komma i kontakt med kyrkan. KYRKLIGA HANDLINGAR De kyrkliga handlingarna utgör en bred och viktig kontaktyta för våra församlingsbor. Glädjande nog har vi fortfarande en relativt hög siffra för både dop, konfirmation och begravning. Antalet vigslar varierar beroende av trender som kommer och går när det gäller att rusta till bröllop. Varje kyrklig handling förbereds genom samtal/hembesök med närmast berörda. Ambitionen är att genom de kyrkliga handlingarna erbjuda fortsatt kontakt med församlingen. De kyrkliga handlingarna präglas av gott samarbete mellan, präst, musiker och vaktmästare. Dopet är grunden för den kristnes liv och grunden för medlemskap i Svenska Kyrkan. Dopet sker överlag i någon av församlingens kyrkor och dop erbjuds i första hand i samband med gudstjänst. Generositet bör prägla erbjudandet av tider och dag (oftast önskemål om lördag). Mer och mer märker vi att dopet är en stor högtid och ett tillfälle att samla familj, släkt och vänner. Konfirmation. Se under rubriken undervisning och handlingsplanen. Vigsel. Församlingen vill erbjuda ett gott samarbete mellan personal och brudparet, och tillsammans utforma vigselgudstjänsten till ett bestående minne. Samt att skapa en god kontakt som gör att man vågar ta en kontakt med kyrkan när man behöver stöd och hjälp i sin relation. Begravning. Församlingen vill i respekt och öppenhet för de sörjandes önskemål utforma begravningsgudstjänsten så att den förmedlar det kristna hoppet om uppståndelse och evigt liv.

9 Församlingen vill erbjuda stöd och närvaro alltifrån dödsfall, genom begravning och sorgearbete, och visa på Guds närvaro också i sorgens mörker. Vid begravningsgudstjänsten kan även inspelad musik förekomma om pastorala skäl föreligger. KYRKORUMMEN Kyrkorummen har olika karaktär i församlingen, alltifrån den lilla mysiga kyrkan uppe på höjden, till den stora katedralen. Det betyder sist men inte minst mycket ekonomi när man tänker in var och när man ska fira gudstjänst särskilt under vinterhalvåret. Kyrkorna i vår församling är öppna dagtid och trots antalet kyrkor finns det vård- och underhållningsplan för respektive kyrka. Ambitionen är att skapa och hålla en tillgänglighet till våra kyrkor, både när det gäller handikappanpassning och hörslingor, mikrofoner och att dessa fungerar när det firas gudstjänst. UNDERVISNING Kyrkans och församlingens undervisning finns i olika former alltifrån gudstjänsten till samtal om den kristna tron i form av samtalsgrupper, bibelstudiegrupper, barngrupper och konfirmandgrupper samt kontakt med förskolor och skolor i vår församling. Barnverksamhet. De som är döpta under året får inbjudan till kyrkis som är en öppen verksamhet för småbarnsföräldrar. Därefter följer påminnelse om dopet fram till fyra årsdagen varefter inbjudan till miniminiorer (fr o m 6 år), miniorer och juniorer erbjuds. Dessutom finns barnkör och under terminen finns något gemensamt projekt för barngrupperna som leder fram till en temagudstjänst. Barnens Bibel delas ut till sexåringar. Konfirmation. Ullervads församling är ganska ensam om att ha konfirmandarbete över fem till sex terminer. (se handlingsplanen). Det betyder att vi får lära känna ungdomarna under ett par år av deras utveckling i livet. Grunden för arbetet är Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet. I konfirmationsgudstjänsten gör vi en tydlig koppling till dopet genom att konfirmanden tänder sitt dopljus och bekräftas med handpåläggning. SAMTALSGRUPPER I församlingen finns samtalsgrupp kring Frälsarekransen samt en samtalsgrupp om Odensåkers församling genom tiderna. KONTAKTER MED SKOLORNA För skolans del är det en balansgång att hitta ett samarbete med kyrkan, och i församlingen har den traditionella skolavslutningen hållits i kyrkan. Dessutom har skolan sökt kontakt med kyrkan när det gäller adventsandakt samt julkonserten. Där har samarbetet varit gott och från skolans sida sett händer det att man ber prästen komma. Det kräver att vi som representanter för församlingen har en flexibilitet och lyhördhet. Församlingen har också samarbete med förskolorna, som oftast själva tar en kontakt med kyrkan.

10 DIAKONI Diakoni är att göra det kristna budskapet närvarande i vardagen, att vi som församling gör Kristi kärlek synlig i vardagen genom att alla, anställda och frivilligarbetare tjänar och hjälper människor som behöver stöd och omsorg. Genom diakoni är evangeliet synliggjort i handling. I församlingen finns öppen verksamhet som eftermiddagscafé för daglediga en gång i månaden, seniorgymnastik varje tisdag, vävgrupp som träffas varje onsdag, stickcafé en gång i månaden, syföreningar samt besöksverksamhet, likaså uppvaktningar på högtidsdagar. Inom diakonins ram ryms också lokalt samarbete med föreningar och byalag som finns i vår församling. På äldreboendet finns andakter i samarbete med andra kyrkor i Mariestad varje lördag. Personal ringer och ber om minnesstund för personal och boende, när någon på en avdelning dött. Församlingen erbjuder samtalsstöd även för personal och boende. Bikt finns som möjlighet tillika det enskilda samtalet, en hjälp till själslig och andlig utveckling och mognad. MISSION Kyrkans och församlingens uppdrag är Jesu egna ord i Matt.28:19-20 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar. Församlingens fyra grundläggande uppdrag innefattar mission både lokalt och internationellt. Lokalt kan det handla om att skapa nya kontaktytor för församlingen som är den största utmaningen. Internationellt finns Svenska Kyrkans internationella arbete samt SKUT, där församlingen har ombud. ÖVRIGT Information Församlingen har under Lugnås-Ullervads pastorat en hemsida där information om personal, tillgänglighet, gudstjänster, grupper och verksamhet uppdateras. Pastoratet utger kyrkoblad fyra gånger per år, där verksamhet och gudstjänster i varje församling finns. Dessutom förekommer annonsering då och då i lokalpressen samt i predikoturer varje fredag i två lokaltidningar. Särskilda aktiviteter Genom sammanslagning med Lugnås församling har församlingen upptäckt det här med pilgrimsvandring. Församlingen har i första hand gjort pilgrimsvandringar i konfirmandarbetet, men erbjuder numera vandring även för vuxna. Vandringen går mellan EK-LUGNÅS i vacker omgivning och är en möjlighet att erbjuda stillhet och tystnad.

11 Sockenråd Sockenråd finns i varje socken. Syftet är att öka kontaktytan mellan kyrkan och församlingsmedlemmar. Sockenråden tar till vara lokala intressen och dessutom står de för en del praktiska arrangemang av olika slag. En del av sockenrådsledamöterna är med i församlingens kyrkoråd. När predikoturer planeras lämnar sockenråden synpunkter. VERKSAMHET PÅ ANDRA SPRÅK Församlingen erbjuder sig att i samarbete med grannförsamlingar, Skara Stift och tolkförmedlingen i Mariestads kommun tillgodose det behov som kan uppstå av själavård, kyrkliga handlingar och annan verksamhet på teckenspråk, finska och andra språk. REVIDERING OCH UPPFÖLJNING Församlingsinstruktionen skall utvärderas i början varje ny mandatperiod och när det sker skifte på kyrkoherdetjänsten samt när behov i övrigt föreligger... Alf Eriksson Kyrkorådets ordf. Jan Wahn Kyrkoherde

12 Bilaga 1 PERSONAL OCH BEMANNINGSPLAN FÖR FÖRSAMLINGEN Församlingen har en kyrkoherde och en komminister. Mellan dessa föreligger en arbetsfördelning som innebär att kyrkoherden utöver sitt övergripande ansvar och ledarskap särskilt är kopplad till socknarna Ekby, Tidavad, Odensåker och Låstad. Komministern är i motsvarande grad kopplad till Ullervad, Utby och Ek, samt sitter på delegation i kyrkoråd och sockenråd. Två heltidstjänster finns på musiksidan. Den ena tjänsten med ansvar för Odensåkers, Tidavads, Ekby, Låstads och Eks socknar. Den andra tjänsten med särskilt ansvar för Ullervad och Utby samt ett samordningsansvar för hela musikverksamheten i församlingen. Församlingen har en fritidsledare anställd på 60% samt ett efter behov varierande antal arvoderade ledare för arbete bland barn och ungdomar. En församlingspedagog finns anställd i pastoratet, med huvudsaklig tjänstgöring i Lugnås församling, men med viss möjlighet att även tjänstgöra i Ullervads församling. Kansliet bemannas med en halvtidstjänst för kyrkobokföring och övrigt expeditionsarbete. I Ullervads församlingshem finns en husmor, tillika inre vaktmästare anställd. För fullgörande av vaktmästeriuppgifter har församlingen tre heltidsanställda samt två halvtidstjänster med arbetsfördelning enligt särskild organisationsplan. Den ena heltidstjänsten är en fastighets-och kyrkogårdsföreståndartjänst. För samtliga anställda anslås årligen i budget medel för fortbildning och utveckling under minst fem dagar per anställd och kalenderår. Samtliga anställda är anslutna till företagshälsovård genom Kinnekullehälsan.

13 Bilaga 2 HANDLINGSPLAN FÖR KONFIRMANDARBETET Den teologiska grunden för församlingens arbete med konfirmanderna finns i dopet och i missionsbefallningens koppling mellan dop och undervisning för lärjungaskapets utveckling. Därför vill vi aktivt och medvetet inbjuda till och verka för ett brett deltagande i den konfirmationsundervisning vi erbjuder och som bedrivs i enlighet med Svenska Kyrkans riktlinjer. Sedan ungefär 15 år tillbaka arbetar vi med en flerårig undervisningsform, som visat sig vara uppskattad av både konfirmander och deras föräldrar. Denna form, som innebär att vi möter, följer och lever med våra konfirmander under fem-sex terminer har ofta visat sig ge en relation av bestående värde. Konfirmanderna motiveras att deltaga i församlingslivet under hela kyrkoåret, de ges möjlighet att mera oinskränkt fortsätta med utövandet av egna fritidsintressen och formen ger en kontinuitet med den verksamhet som bedrivs i lägre åldrar. SYFTE OCH MÅL Syfte- Konfirmandarbetets syfte är att erbjuda konfirmanden redskap att tyda och tolka sitt liv i ljuset av sitt dop. Att stimulera till ett bejakande av sin andlighet genom att bidra till en positiv relation till Jesus Kristus, den världsvida kyrkan och den lokala församlingen. Mål- Att visa på Svenska Kyrkans tro och liv genom att ge konfirmanderna: - kunskap om och erfarenhet av att kristen tro och kyrkans liv handlar om de livsfrågor vi människor bär på. - möjlighet att utifrån egna livsfrågor utforska och pröva kristen tro. - förtrogenhet med gudstjänst och andakt. - redskap att forma en trygg identitet och utvecklas andligt och känslomässigt. - livsglädje och framtidshopp. - en erfarenhet av gemenskap i konfirmandgruppen och i församlingen. - möjlighet att gestalta kyrkans budskap och närvaro i samhället och i världen. - redskap att relatera kristen tro till andra livsåskådningar samt att visa respekt mot människor med annan övertygelse. ÅRSCYKEL OCH KURSPLAN Inbjudan skickas ut och inskrivning sker i samband med en gudstjänst det år då den blivande konfirmanden går i sjätte klass, och fortfarande går i skolan i antingen Tidavad eller Ullervad. Rekryteringen skulle avsevärt försvåras om man väntade till ett senare tillfälle, då församlingens ungdomar splittrats upp på olika klasser och skolor i Mariestad. En skriftlig inbjudan till både konfirmander och föräldrar följs upp av ett skolbesök med lite information om lästidens innehåll och uppläggning. Någon månad senare inbjuds konfirmanderna att i samband med en gudstjänst få mottaga bibel och psalmbok. Vid en första träff stiftar vi sen bekantskap med dessa redskap för vårt fortsatta arbetet. Under det första året samtalar vi också om dopet och nattvarden, dels för att ge grunden för konfirmandtiden, dels för att konfirmanderna skall känna sig välkomna att deltaga i kommunionen när mässa firas.

14 Den förlängda lästiden ställer särskilda krav på pedagogik eftersom konfirmanderna under närmare tre år i denna ålder genomgår en påtaglig utveckling, från att i sjätte klass vara barn till att i åttonde klass vara tonåringar. En grundstruktur i det pedagogiska upplägget har varit att arbeta utifrån trons tre artiklar. Det första året har fokus på Fadern, skapelsen och miljön. Det andra handlar om Jesus. Det tredje om Anden och till detta år förläggs också fördjupande samtal om etiska frågor. Första året är en mjukstart och består av 3-4 träffar samt ett antal gudstjänster som konfirmanderna är specialinbjudna till. Det andra året inleds med ett kortare läger och fr.o.m. nu förväntas konfirmanderna deltaga mer regelbundet i församlingens gudstjänstliv. De har nu initierats i gudstjänstlivets mening och innehåll och förväntas deltaga i minst ett femtontal gudstjänster under återstoden av konfirmandtiden. Hela det andra året handlar om Jesus ur olika aspekter och antalet samlingar är tre per termin. Det tredje året är det mest intensiva med en samling i månaden. Undervisning och samtal handlar om Anden och kyrkan samt etiska frågor med koppling till budorden. Under detta år är vi på ett veckoslutsläger, konfirmanderna förbereder och detaljplanerar en av församlingens gudstjänster och under vårterminen arbetar konfirmanderna i huvudsak med att förbereda konfirmationsgudstjänsten, som vanligtvis firas i maj. Några veckor före konfirmationen inbjuds till en föräldrasamling med samtal om konfirmandtiden och för att tillsammans med föräldrarna planera praktiska arrangemang kring själva konfirmationen. Föräldrarna inbjuds t.ex.att smycka kyrkan inför gudstjänsten. Konfirmandträffarna förläggs normalt till lördagar och undervisningen bedrivs i två grupper, den ena i Tidavad och den andra i Ullervad, beroende på i vilken skola konfirmanden tidigare gått. Till varje grupp är en präst och en musiker knuten. I samband med lägerverksamhet engageras äldre ungdomar, tidigare konfirmander, som hjälpledare. Under sommaren efter konfirmationen erbjuds konfirmanderna deltagande i några dagars kanothajk för att förstärka och fördjupa gemenskapen i praktiska och enkla förhållanden. Efter konfirmandtidens slut ges föräldrar och konfirmander tillfälle att utvärdera. KOMPETENSUTVECKLING De i konfirmandarbetslagen ingående ledarna uppmuntras att genom kurser och vidareutbildning utveckla sin yrkeskompetens genom de tillfällen som erbjuds på riks- och stiftsnivå inom ramen för de i budget anslagna medlen. På församlingsnivå och tillsammans i kontraktet ges vi också då och då tillfällen till fördjupning och utveckling genom samtal och inbjudna föreläsare.

15 BUDGET OCH RESURSER Verksamheten garanteras i det årliga budgetarbetet de ekonomiska ramar och övriga resurser som krävs. KOMMUNIKATIONSPLAN Församlingen vill kommunicera budskapet att det är berikande, roligt och meningsfullt att deltaga i konfirmandverksamheten genom skolbesök, skriftlig information, sms, e-post och telefonkontakter. I det lilla konfirmandarbetslaget fördelas dessa uppgifter i samband med planering av verksamheten.