Strategi för jämställdhetsintegrering i Gotlands län 2014 2016

Strategi för jämställdhetsintegrering i Gotlands län 2014 2016

Innehållsförteckning Förord... 2 1. Inledning... 1 1.1 Länsstyrelsens uppdrag... 1 1.1.1 Uppdrag om att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering... 2 1.2 Så här togs strategin fram... 2 1.3 Genomförande av strategin... 2 1.4 Uppföljning av strategin... 3 2. Regional lägesanalys utifrån de jämställdhetspolitiska delmålen... 4 2.1 En jämn fördelning av makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet.... 4 2.2 Ekonomisk jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.... 4 2.3 En jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet: kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.... 5 2.4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.... 6 3. Strategi för jämställdhetsintegrering... 7 3.1 Organisering och struktur för jämställdhetsintegrering... 8 4. Insatser inom utvalda fokusområden... 11 4.1 Vision... 11 4.2 Länsstrategins tre fokusområden... 11 4.3 Fokusområde 1: Makt och ekonomi... 12 4.3.1 Regionala långsiktiga mål... 12 4.3.2 Strategiska insatsområden 2014 2016... 12 4.3.3 Exempel på centrala aktörer att samarbeta med... 13 4.4 Fokusområde 2: Utveckling, tillväxt och välfärd... 14 4.4.1 Regionala långsiktiga mål... 14 4.4.2 Strategiska insatsområden 2014 2016... 14 4.4.3 Exempel på centrala aktörer att samarbeta med... 15 4.5 Fokusområde 3: Trygghet, samhällsplanering och hälsa... 16 4.5.1 Regionala långsiktiga mål... 16 4.5.2 Strategiska insatsområden 2014 2016... 16 4.5.3 Exempel på centrala aktörer att samarbeta med... 17 Referenser... 18

Bilaga 1: Den svenska jämställdhetspolitiken... 1 Genussystemet... 1 De jämställdhetspolitiska målen... 2 Jämställdhetsintegrering... 2 Bilaga 2: Relaterade regionala och nationella strategier, program och planer... 1

1. Inledning Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det nationella jämställdhetspolitiska målet får genomslag i länet, med hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. I länsstyrelsernas arbete ingår att stödja kommuner, statliga verksamheter och andra regionala aktörer i arbetet med att göra sina verksamheter jämställda. Den strategi som används för detta arbete är jämställdhetsintegrering. Enligt förordning (2008:1346) finns vid varje länsstyrelse en särskilt sakkunnig i jämställdhet med uppgift att verka stödjande i arbetet med jämställdhetsintegrering i länet, både internt inom den egna verksamheten och externt i länet i samverkan med andra regionala aktörer. Det yttersta ansvaret för länsstyrelsens arbete med jämställdhet vilar på länsledning och chefer. Särskilt sakkunnig i jämställdhet är ett stöd i detta arbete. På uppdrag av regeringen har länsstyrelsen tagit fram en regional jämställdhetsstrategi för Gotlands län. Strategin gäller under 2014-2016 och arbetet med jämställdhetsintegrering sker i regel inom ordinarie budget för respektive sakområde. Arbetet med att verka för, samordna och främja jämställdhetspolitiken berör både vår egen verksamhet och olika aktörer i länets arbete. Strategin ämnar konkretisera de nationella jämställdhetsmålen utifrån de förhållanden som råder i Gotlands län och föreslå insatser för att föra utvecklingen framåt. I arbetet med att ta fram strategin har länsstyrelsen tagit fram ett kunskapsunderlag som beskriver ojämställdheten i länetoch gjort en nulägesanalys av pågående arbete kring jämställdhet i länet. Strategin ska bidra till att skapa en samsyn kring vilka jämställdhetsfrågor som är mest angelägna för Gotland. Innehållet i strategin utgår från kunskapsunderlaget, nulägesanalysen och de fyra jämställdhetspolitiska målen och presenterar de områden som länsstyrelsen identifierat som strategiskt viktiga att prioritera utifrån de utmaningar regionen möter. Strategin är indelad i tre fokusområden; Makt och ekonomi, Utveckling, tillväxt och välfärd, Trygghet, samhällsplanering och hälsa. Strategin syftar till att i förlängningen bidra till att alla som bor och verkar på Gotland ska ha likvärdiga förutsättningar och villkor att agera och utvecklas. Kopplat till varje fokusområde finns exempel på externa aktörer som länsstyrelsen identifierat som strategiskt viktiga aktörer att sammarbeta med under strategiperioden. Länsstyrelsen Gotland bedriver ett långsiktigt och aktivt arbete med jämställdhetsintegrering av styrdokument. Strategin för jämställdhetsintegrering i länet utgår från och bygger vidare på tidigare jämställdhetsstrategier och handlingsplaner på myndigheten samt myndighetens arbete med mänskliga rättigheter. I genomförandet av strategin är det viktigt att ett intersektionellt perspektiv integreras vid alla insatser. Den som är intresserad kan läsa vidare under avsnitt Genussystemet i bilaga ett. 1.1 Länsstyrelsens uppdrag I förordningen (SFS 2007:825) med länsstyrelseinstruktion, står det att Länsstyrelsen ska: 1

1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor, 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Det finns flera myndigheter som har i uppdrag att arbeta med jämställdhet. Länsstyrelserna är de enda som har som specifik uppgift att ha särskild kompetens inom området och att stödja andra aktörer i länen. Länsstyrelsen har också specifika uppdrag inom det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Vi ska samordna och stödja insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, att barn upplever våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. 1.1.1 Uppdrag om att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering Enligt regleringsbrevet 2013 ska Länsstyrelsen ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering i länet. Länsstrategin grundar sig i de jämställdhetspolitiska målen. Uppdraget lyder: Länsstyrelserna ska utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. Strategin ska utformas utifrån de behov som länsstyrelsen identifierar och gälla för perioden 2014 2016. 1.2 Så här togs strategin fram De regionala mål och insatser som lyfts fram i strategin utgår från en nulägesanalys, könsuppdelad statistik samt en kartläggning över ojämställdhet på ön. Handlingsplaner och/eller policys inom jämställdhetsområdet från Region Gotland och andra centrala aktörer i länet, som bedöms som relevanta i förhållande till strategins fokus, redogörs för i en lista längst bak i dokumentet. Länsstyrelsen har hållit ett dialogmöte med den civila sektorn samt ett seminarium för chefer i regionen i syfte att samla in underlag till insatser i jämställdhetsstrategin. Arbetet med strategin har förankrats internt på länsstyrelsen, både i ledningsgruppen och bland medarbetarna. Uppstarten för strategiarbetet skedde i RegSam, ordinarie forum för strategisk samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Gotland, Uppsala universitet Campus Gotland och Arbetsförmedlingen. Möten har skett med enhetschefer och sakkunniga på berörda enheter vid länsstyrelsen. Strategin är antagen av länsledningens ledningsgrupp. 1.3 Genomförande av strategin För genomförandet av strategin kommer en handlingsplan att tas fram som specificerar de konkreta aktiviteter som ska genomföras inom ramen för strategin. De insatser som länsstyrelsernas olika verksamheter ska genomföra kommer att inkluderas i den ordinarie 2

verksamhetsplaneringen på myndigheten. Externa aktörers insatser bygger på frivilliga åtaganden. Länsstyrelsen kommer att arrangera möten med de aktörer som lyfts i strategin för att diskutera samverkan och samarbete. De aktörer som önskar ansluta sitt arbete med jämställdhet till strategin kan göra detta på flera sätt. Länsstrategin kan fungera som inspiration eller underlag i det egna arbetet. Externa aktörer kan även välja att lyfta in insatser från länsstrategin in i egna befintliga handlingsplaner eller i utformande av nya handlingsplaner. I de fall som aktörer väljer att ta sig an ett åtagande kan länsstyrelsen bidra med övergripande processtöd, förmedla kontakter mellan aktörer som arbetar med liknande insatser och tipsa om framgångsrikt utvecklingsarbete. Arbetet med jämställdhetsintegrering sker i regel inom ordinarie budget. 1.4 Uppföljning av strategin Uppföljningen av jämställdhetsstrategin görs inom länsstyrelsens ordinarie system. Aktiviteter kopplade till strategiska insatsområden skrivs in i en handlingsplan som följs upp i samband med tertialuppföljningen. Indikatorer kommer att tas fram och handlingsplanen revideras årligen. En separat årlig uppföljning kommer även att göras av de insatser som genomförs i länet samt av arbetsprocessen kring implementeringen av dessa. Uppföljningen syftar till att lära av genomförda insatser och få underlag för att göra eventuella justeringar i handlinsplanen. Under strategiperioden kommer det fortlöpande strategiarbetet att tas upp på RegSam en gång per år för uppföljning och rapportering av vad som gjorts i länet Efter år 2016 görs en samlad utvärdering av hela strategiperioden i syfte att undersöka hur arbetsprocessen fungerat samt i vilken grad insatserna har bidragit till att uppnå de regionala och nationella målen. 3

2. Regional lägesanalys utifrån de jämställdhetspolitiska delmålen I detta avsnitt kan du läsa om hur förutsättningar och villkor ser ut för kvinnor och män, flickor och pojkar, på Gotland. Presentationen är uppdelad utifrån de fyra nationella jämställdhetspolitiska delmålen. Alla uppgifter och siffror kommer, om inget annat anges, från kunskapsunderlaget Gotland: den jämställda ön? som togs fram i samband med denna strategi. 2.1 En jämn fördelning av makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. En jämn fördelning av makt och inflytande är beroende av hur gotländska kvinnor och män uppfattar sina möjligheter till påverkan på de offentliga verksamheterna. Könsfördelning gällande representation i olika församlingar samt beslutsfattande inom bolag, offentlig sektor och näringsliv kan indikera hur fördelningen av makt och inflytande ser ut på Gotland. En övergripande bild av representationen på Gotland visar att kvinnor och män är jämt representerade i de demokratiska församlingarna, vilket är positivt för den kvantitativa aspekten av lika möjlighet till makt och inflytande. Den kvalitativa aspekten rörande verkligt inflytande behöver undersökas vidare. Mer kunskap behövs om den reella maktfördelningen i de demokratiska församlingarna samt hur beslut som fattas tar hänsyn till villkoren för kvinnor och män, flickor och pojkar. I SCB:s Medborgarundersökning från 2011 rapporterar både kvinnor som män en låg upplevese av nöjdhet när det gäller möjligheterna till inflytande på de kommunala besluten och verksamheterna. Vad gäller ledarskap och chefspositioner finns det stora skillnader i offentlig och privat sektor när det kommer till fördelningen mellan kvinnor och män. Inom den offentliga sektorn finns en relativt jämn könsfördelning bland cheferna generellt, kvinnor har dock främst mellanchefspositioner för mindre enheter. Könsfördelningen inom den privata sektorn är mindre jämställd med väldigt få kvinnor på chefsposter, på Gotland såväl som i resten av landet. SCB:s siffror från 2013 visar att endast 34 % av chefer inom företag med privat ägandeform är kvinnor. 1 2.2 Ekonomisk jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Ekonomisk jämställdhet ur ett gotländskt perspektiv presenteras här utifrån möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar gällande utbildning, arbetsmarknad, rättvis lön och hälsa. Detta jämställdhetspolitiska mål utgår från ett perspektiv som omfattar hela livet: från att barn och unga ska kunna göra ett studieval som inte är könsbundet, att kvinnor och män ska ha samma villkor på arbetsplatsen, till hur familjepolitik och yrkesval påverkar pensionen och möjligheten till ekonomisk självständighet senare i livet. 1 SCB, Kvinnor och män i näringslivet 2013.s. 22 4

Kvinnor på Gotland har generellt högre utbildning än män inom alla åldersgrupper medan antalet män med enbart förgymnasial utbildning är högre än i resten av landet. Utöver kön finns det skillnader mellan åldersgrupper där utbildningsnivån bland åldersgruppen 25-44 år är högre jämfört med åldersgruppen 45-64 år. 2 Det finns stora könsskillnader i val av utbildningsprogram bland gymnasieelever. Statistik från år 2012/2013 visar att programmen för Bygg- och anläggning, El- och energi och VVS- och fastighet hade 0 % kvinnor medan Vård- och omsorgsprogrammet, Hantverksprogrammet och Humanistiskt program hade under 20 % män inom respektive program. 3 Gymnasievalen återspeglas i en könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnor på Gotland arbetar i hög utsträckning inom offentlig sektor medan män på Gotland oftare arbetar inom privat sektor. De vanligaste yrkena för kvinnor finns inom områdena vård och omsorg, försäljning, detaljhandel och demonstration, övrigt kontorsarbete, grundskola, förskola samt inom fritidsverksamhet. Män arbetar oftast inom byggnads- och anläggningsarbete, byggnadshantverk, fordonsförare, försäljning, detaljhandel, demonstration, inom vård och omsorg och inom mindre företag och enheter som chefer. En något lägre andel kvinnor förvärvsarbetar på heltid jämfört med hur det ser ut i landet generellt och könssegregeringen på den gotländska arbetsmarknaden är påtaglig. Antalet unga kvinnor som driver företag är lägst i landet. Kunskapsunderlaget visar att kvinnors och mäns företagande på Gotland i stor utsträckning är uppdelat i olika branscher. Män driver företag främst inom jord-, skogs- eller fiskerinäringen, kvinnor driver företag inom området personliga eller kulturella tjänster eller inom kultur, nöje, fritid och annan service. Det gör att besöksnäringen och turistsäsongen är särskilt viktig för många kvinnors företagande. Män tjänar mer än kvinnor och den genomsnittliga månadslönen för de tio största yrkesgrupperna på Gotland under 2010 visar att män har 2990 kr/månad mer än kvinnor inom samma yrkesområde. Störst är skillnaden inom gruppen drifts- och verksamhetschefer, där skiljer det 7 300 kr/månad. Inkomstskillnader kan även observeras i pensioner, där gotländska kvinnors andel av männens pensionsutbetalningar motsvarar knappt 79 % av männens. Det är en relativt mindre skillnad än många andra län och en anledning till det är att Gotlands män har Sveriges lägsta pensioner. 4 En större andel män än kvinnor har en bra eller mycket bra hälsa och ett högre psykiskt välmående. Pojkar skattar sitt eget välbefinnande som högre än flickor. Ohälsotalen för kvinnor var högre jämfört med gotländska män men lägre än kvinnor i resten av landet. 2.3 En jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet: kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. SCB:s tidsanvändningsundersökning visar att både kvinnor och män arbetar i genomsnitt ca 7,5 timmar per dag, sett över veckans alla dagar. En väsentlig skillnad är att kvinnor lägger 2 Gotland i siffror 2013, Region Gotland, 2013 3 Skolverkets databas, Siris, 2013 4 Kvinnors pensioner 2012, PTK 5

mer tid på det obetalda hemarbetet medan män i större utsträckning får betalt för sitt arbete. Under ett genomsnittligt vardagsdygn utför kvinnor 5,5 timmar och män nästan 7 timmar betalt arbete. Kvinnor lägger i snitt ner 3,5 timmar på obetalt arbete varje dag jämfört med mäns 2,5 timmar. Gotländska män är hemma något mer med sina små barn än män generellt i resten av landet men är hemma mer sällan när det gäller vård av sjukt barn och uttag av tillfällig föräldrapenning i jämförelse med resten av landet. I rapporten Kvinnorna på ön, om satsningar för att främja kvinnors företagande, framstår kvinnors brist på tid och deras familjesituation som ett stort hinder för deras företagande. 5 Under de senaste 20 åren har kvinnor minskat sitt obetalda arbete med drygt en timme per vardagsdygn samtidigt som män har ökat sitt obetalda arbete med 8 minuter. En tredjedel av de sysselsatta kvinnorna och var tionde sysselsatt man arbetar deltid. Kvinnors arbetstid påverkas av antalet barn och av det yngsta barnets ålder, medan mäns arbetstid inte påverkas av detta. År 2012 bodde både flickor och pojkar kvar hemma hos sina biologiska föräldrar i större utsträckning än jämfört med landet i stort. Flickorna flyttar hemifrån tidigare än pojkarna. Bland 21-åringarna bor 54 % av flickorna och 70 % av pojkarna fortfarande hemma. Bland 30-åringarna bor 10 % av flickorna och 19 % av pojkarna hemma. 2.4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Det fjärde delmålet inbegriper våld i nära relationer, sexualisering av det offentliga rummet samt prostitution och människohandel. Våld i nära relationer inbegriper allt från psykiskt våld, fysiskt våld, sexuellt våld, hedersrelaterat våld, ekonomiskt våld, materiellt våld och latent våld.. Situationen på Gotland utifrån det fjärde jämställdhetspolitiska målet kan mätas genom att titta på kvinnors och mäns oro för våld, anmälda brott gällande misshandel, kvinnofridskränkning och sexualbrott, inklusive våldtäkt samt antalet lagförda våldsbrott. Gotländska kvinnor upplever större oro och rädsla för våld än gotländska män. Vid jämförelser med kvinnor och män i resten av landet upplever gotländska män störst trygghet i landet, bara 3 % av männen säger att de låter bli att gå ut ensamma p.g.a. rädsla eller oro. Kvinnor på Gotland är mindre oroliga för våld jämfört med kvinnor i resten av landet, trots detta avstår ungefär var tredje gotländsk kvinna (34 %) mellan 18 och 80 år från att gå ut ensam p.g.a. rädsla eller oro för våld. Kvinnor förhåller sig med andra ord oftare än män till rädslan att utsättas för våld. 6 Om vi ser till antalet anmälda våldtäkter så ligger den gotländska statistiken högre än resten av landet både när det gäller våldtäkt mot flickor 15-17 år och våldtäkt mot kvinnor och män. Män står för den största andelen våldsbrott. När män utsätts för våld sker det oftast utomhus av en obekant förövare. Kvinnor blir däremot i högre utsträckning utsatta för våld inomhus av någon de känner. Region Gotlands statistik visar att det 2010 gjordes 140 anmälningar om misshandelsbrott mot kvinnor i nära relationer. Mörkertalet när det gäller mäns våld mot 5 Kvinnorna på Ön som startar, driver och utvecklar företag, rapport 2010:10, Länsstyrelsen i Gotlands län 6 Glans Hanna, Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag, Länsstyrelsen i Gotlands län (2013) 6

kvinnor och våld i nära relationer är dock stort, Region Gotland bedömer att det faktiska antalet misshandelsbrott mot kvinnor snarare är uppe i 500-600 per år. 7 3. Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen samordnar, stödjer och driver på arbetet med att integrera jämställdhet i olika verksamheter på den egna myndigheten och hos aktörer i länet. Länsstyrelsens särskilt sakkunnig i jämställdhet erbjuder processtöd, processledning, handledning, utbildning, erfarenhetsutbyte med mera för att stödja aktörer på länsstyrelsen och i länet. Genom att integrera jämställdhet i länsstyrelsens egna verksamhetsprocesser verkar vi för att aktörer i länet inom samma område också jämställdhetsintegrerar sina verksamheter. Vi kan även genomföra generella eller riktade åtgärder för att regionalt verka för jämställdhetsmålen inom de områden vi inte når genom länsstyrelsens sakområden. I linje med strategin om jämställdhetsintegrering är ambitionen att verka inom befintliga nätverk, grupper, samarbeten, kommunikationsvägar etc. Det innebär också att arbetet i möjligaste mån ska styras och följas upp inom ordinarie system. Detta är en hållbar grundläggande struktur för arbetet. Den bygger på att det finns styrning, utbildning, metoder samt stöd och samordning. Utifrån lägesanalysen för länet identifieras också specifika insatsområden där åtgärder ska genomföras. Insatserna utgår från områden där länsstyrelser har möjlighet att själv genomföra aktiviteter. I bilden nedan beskrivs de olika delarna i denna strategi. 8 7 Glans Hanna, Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag, Länsstyrelsen i Gotlands län (2013) 8 Källa: Bilden är framtagen inom ramen för utvecklingssatsningen LUJ (Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet) 7

3.1 Organisering och struktur för jämställdhetsintegrering För att kunna genomföra insatser inom olika områden och säkra ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att integrera jämställdhet behövs en struktur som grund. Nedan beskrivs mål och insatser för att bibehålla och utveckla sedan tidigare etablerad verksamhet inom jämställdhetsområdet. Mål Strategiskt viktiga dokument för länets utveckling inkluderar ett jämställdhetsperspektiv Insats Utveckla rutiner för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i yttranden och remisser. Det finns lättillgänglig könsuppdelad statistik som används för att analysera länsstyrelsens verksamhet och länets utveckling. Arbetet med jämställdhetsintegrering följs Ta fram och sprida statistikhäftet Kön spelar roll, Arrangera kunskapshöjande insatser om vikten av könsuppdelad statistik. Utveckla former för uppföljning av arbetet 8

upp och utvecklas av utmaningar och framgångsfaktorer. med jämställdhet och jämställdhetsintegrering på länsstyrelsen och i länet Aktuell information om utvecklingen inom jämställdhetspolitiken och relaterad forskning sprids på länsstyrelsen och i länet. Medverka på konferenser, Almedalsveckan och dylikt. Omväldsbevaka och sprida information via olika kommunikations- kanaler såsom, hemsida, media, nyhetsbrev, information i nätverk och grupper Anordna och delta i utbildningsaktiviteter. Det finns aktuella kunskapsunderlag som kan användas av aktörer för att analysera utvecklingen i länet och den egna verksamheten. Ta fram minst ett kunskapsunderlag per år och verka för att det sprids. Det finns forum för erfarenhetsutbyte, lärande och kunskapshöjning om jämställdhetsintegrering. Utveckla arbetet med Jämforum Gotland och utveckla MR-nätverket på länsstyrelsen. Erfarenheter från olika nationella satsningar om jämställdhetsintegrering (t.ex. Håj, JiM, ESF Jämt 9 ) sprids och används. Inkludera erfarenheter från olika nationella satsningar om jämställdhetsintegrering i stödoch utbildningsinsatser. Aktörer i länet och på länsstyrelsen får stöd och handledning i sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Delta i bedömningsgrupp för Jämställd skola och ESF beredningsgrupp, Erbjuda basutbildning i jämställdhet, 9 Håj (SKL:s Program för hållbar jämställdhet), JiM (Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter), ESF Jämt (Länsstyrelseprojekt med stöd till jämställdhetsintegrering till projekt finansierade av Europeiska socialfonden) 9

Bistå med processledning i aktörers arbete, Svara på frågor och på olika sätt bidra med kunskap 10

4. Insatser inom utvalda fokusområden 4.1 Vision Kvinnor och män, pojkar och flickor på Gotland ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 4.2 Länsstrategins tre fokusområden 1. Makt och ekonomi 2. Utveckling, tillväxt och välfärd 3. Trygghet, samhällsplanering och hälsa Utifrån pågående arbete med jämställdhetsintegrering på länsstyrelsen och bland andra aktörer i länet, samt utifrån en analys av de områden där det råder mest ojämställdhet på Gotland, har vi identifierat en rad strategiskt viktiga fokusområden inom länsstyrelsens arbete. De tre fokusområdena utgår från det nationella jämställdhetspolitiska målets fyra inriktningar. Varje fokusområde är kopplat till flera nationella jämställdhetspolitiska mål. Fokusområdena anger riktningen för länsstyrelsens jämställdhetsarbete i länet och innehåller aspekter som är relevanta för alla aktörer i Gotlands län. Strategin fokuserar på insatsområden där länsstyrelsen kan påverka och har rådighet. Länsstyrelsen ansvarar för att insatserna blir av, men ett flertal aktörer kan vara aktuella för samarbete och egna insatser. Nedan följer en 11

närmare presentation av fokusområden och för 2014-2016. Kopplat till varje fokusområde listas externa aktörer som länsstyrelsen identifierat som centrala aktörer att samarbeta med. 4.3 Fokusområde 1: Makt och ekonomi Makt och ekonomi som fokusområde hänger ihop med målet om ett jämställt hem- och omsorgsarbete, vilket innebär att inte behöva välja mellan arbete, fritid, engagemang och familjeliv. Makt och ekonomi berör även gotländska kvinnor och mäns rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Målet är ökad representation av kvinnor i samhällets samtliga maktsfärer samt kvinnors och mäns lika möjligheter att delta i och påverka demokratiska processer både som väljare och som valda. Maktsfärer i samhället kan avse lika möjligheter att vara aktiva i politiska församlingar och olika ideella organisationer men även fördelningen av makt inom andra viktiga institutioner i samhället såsom företag, nätverk, samhällsråd och samverkansgrupper. En jämn representation av kvinnor och män avser kvantitativ jämställdhet, vilken är en förutsättning för att kvalitativa aspekter av maktfördelning ska kunna fördelas jämställt. Prognoser för befolkningsutvecklingen visar att andelen invånare på Gotland som är 60 år och äldre kommer att öka samtidigt som invånarantalet generellt minskar. Störst minskning beräknas ske av gruppen kvinnor och män i åldern 20-29 samt 40-49. 10 En del i att vända den trenden och göra Gotland mer attraktivt är att höja den upplevda nöjdheten när det gäller möjligheterna till inflytande hos såväl gotländska kvinnor som män. Kvinnor ska inte i större utsträckning än män hindras från möjlighet till ett avlönat arbete, företagande och/eller politiskt engagemang på grund av ansvar för hem- och omsorgsarbete. En strategiskt vald kombination av insatser för ett jämställt hem och omsorgsarbete med insatser för en jämn fördelning av makt och inflytande utgör därför fokusområdet makt och ekonomi. 4.3.1 Regionala långsiktiga mål Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att delta i och påverka beslutsfattandet i olika forum som påverkar det gotländska samhället. Gotlands kvinnor och män ska ha samma möjligheter att vara aktiva medborgare genom jämställda förutsättningar att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. 4.3.2 Strategiska insatsområden 2014 2016 Verka för jämn fördelning av representation, medverkan och påverkansmöjligheter i forum, grupper och nätverk. Verka för ökad kunskap om hur maktfördelning och ojämställdhet i bemötande och i gruppsammansättning påverkar människors möjligheter att påverka samhället och sina egna liv. 10 Glans Hanna, Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag, Länsstyrelsen i Gotlands län (2013) 12

Kartlägga och synliggöra de statliga myndigheternas arbetsgivarpolitik med fokus på föräldraskap. Bevaka utvecklingen och sprida information om konsekvenser av ojämnt uttag av föräldraledighet för arbetskraftsdeltagande löner, pension, kompetensförsörjning. Verka för jämställt föräldraskap och belysa unga killar och tjejers rätt till inflytande genom länsstyrelsens uppdrag om föräldrastöd. 4.3.3 Exempel på centrala aktörer att samarbeta med HR-nätverk på statliga myndigheter Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Pensionsmyndigheten Region Gotland 13

4.4 Fokusområde 2: Utveckling, tillväxt och välfärd Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete. En könssegregerad arbetsmarknad leder till att kvinnor och män arbetar inom skilda branscher, att kvinnor tjänar mindre än män och att förutsättningarna för att delta på arbetsmarknaden ser olika ut. Detta leder till en skev fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Jämställd ekonomisk självständighet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter att försörja sig själva hela livet. En viktig aspekt i ekonomisk jämställdhet är därför flickors och pojkars könsbundna studie- och yrkesval, vilka i förlängningen påverkar möjligheten till ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren. För att uppnå ekonomisk jämställdhet behövs en jämställd regional utveckling och tillväxt. I visionen för det framtida Gotland finns ett ökat invånarantal och ett mål om att Gotlänningarnas välstånd ska höra till de bästa i landet. En jämställd arbetsmarknad som tar till vara på befolkningens kompetens och förmågor på bästa sätt är en viktig del i denna vision. En levande landsbygd och skog innebär tillgång till natur, boende i en attraktiv miljö, lantbruk och arbetstillfällen. Insatser inom landsbygd och de areella näringarna på ön är därför centrala områden i satsningar för ekonomisk jämställdhet. 4.4.1 Regionala långsiktiga mål Jämställda och konkurrenskraftiga areella näringar där kvinnor och män har samma möjligheter att arbeta och driva företag inom lantbruk och skognäring. Ett jämställdhetsintegrerat arbete för tillväxt som bidrar till hållbar utveckling. 4.4.2 Strategiska insatsområden 2014 2016 Utveckla rutiner för att integrera jämställdhet i det kommande Landsbygdsprogrammet 2014-2020, med fokus på analys och handläggning. Jämställdhetsintegrera länsstyrelsens arbete inom tillväxt genom att följa upp och stödja regionen i samband med utveckling av handlingsplan för jämställd tillväxt samt beakta att jämställdhet beaktas inom uppdraget förenkla för företag. Stödja jämställdhetsintegreringsarbetet på Skogsstyrelsen på Gotland. Bevaka att jämställdhet integreras i det kommande strukturfondsprogrammet. Verka för att sprida erfarenheter från ESF Jämt om att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Belysa kopplingarna mellan hållbar tillväxt och välfärd. 14

4.4.3 Exempel på centrala aktörer att samarbeta med Uppsala universitet Campus Gotland Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Skogsstyrelsen Näringslivet Region Gotland ALMI 15

4.5 Fokusområde 3: Trygghet, samhällsplanering och hälsa Fokusområdet Trygghet, samhällsplanering och hälsa utgår från att alla invånare på Gotland ska kunna leva och röra sig på ön utan rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att detta ska bli verklighet krävs att mäns våld mot kvinnor upphör samt att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor omfattar mer än våld i nära relationer, det kan handla om våld och hot i arbetslivet, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Vidare omfattar fokusområdet även arbetet för att motverka prostitution och handel med människor för sexuella ändamål, samt hedersrelaterat våld. Rädsla och hot om våld leder till en ojämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Trygghet, samhällsplanering och hälsa som fokusområde som betonar de demokratiska, rättsliga, sociala och hälsorelaterade aspekterna av ett jämställdhetsperspektiv i arbetet mot mäns våld mot kvinnor Normer i samhället om hur kvinnor och män ska leva leder till skillnader i yrkesval, ansvarsfördelning för barn och hem samt olika mycket inflytande i samhället vilket påverkar folkhälsan negativt. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män, medan män som grupp har bättre självrapporterad hälsa än kvinnor. Hälsa och hälsofrämjande insatser är viktigt för regional utveckling då invånare som har god hälsa kan delta i arbetslivet under fler år med mindre sjukfrånvaro. För att nå visionen om att gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet behövs därför insatser för minskade könsskillnader i hälsa och livslängd och ett jämställdhetsperspektiv på folkhälsa och folkhälsoarbete. 4.5.1 Regionala långsiktiga mål Den gotländska samhällsplaneringen ska verka för ökad rörelsefrihet och trygghet för både kvinnor och män inom alla åldersgrupper oavsett funktion, sexuell läggning och etnicitet Folkhälsoarbetet ska bedrivas med ett jämställdhetsperspektiv Samverkan och kunskap om arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska öka Flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 4.5.2 Strategiska insatsområden 2014 2016 Utveckla rutiner, arbetssätt och erfarenhetsutbyte om att integrera jämställdhet inom området för samhällsplanering med fokus på översiktsplanering, detaljplaner och bostadsmarknadsanalys. Utveckla arbetet med att jämställdhetsintegrera folkhälso- och ANDT-arbetet med fokus på tillsyn, personligt ombud och samarbete i länet. 16

Fortsätta arbetet med att jämställdhetsintegrera arbetet mot mäns våld mot kvinnor och barn, barn som upplever våld, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel, genom att implementera befintlig strategi och handlingsplan. Verka för att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer lyfts som en del av trygghets- och säkerhetsarbetet i länet. Bidra till att utveckla jämställdhetsperspektivet i risk-och sårbarhetsarbetet. Verka för ökad kunskap om kopplingarna mellan genus, jämställdhet och HBTQfrågor med fokus på hälsa. 4.5.3 Exempel på centrala aktörer att samarbeta med Region Gotland: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen PEAB VISAB Gotlandshem Uppsala universitet Campus Gotland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Polisen RFSL Gotland Gotlands regnbågsgrupp Kvinnojouren Amanda Brottsofferjouren 17

Referenser Glans Hanna, Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag, Länsstyrelsen i Gotlands län (2013) Gotland i siffror 2013, Region Gotland (2013) Kvinnors pensioner 2012, PTK Kvinnorna på Ön som startar, driver och utvecklar företag, rapport 2010:10, Länsstyrelsen i Gotlands län SCB, Kvinnor och män i näringslivet 2013. Skolverkets databas, Siris (2013) Vision Gotland 2025 Regionalt utvecklingsprogram för Gotland RUP, Gotlands kommun (2008) 18

Bilaga 1: Den svenska jämställdhetspolitiken Genussystemet Professor Yvonne Hirdman lanserade 1988 teorin om genussystemet, vilken fått stor betydelse för utgångspunkterna för svensk jämställdhetspolitik. Teorin beskriver hur olika normer och strukturer gör att kvinnor och män behandlas olika, förväntas vara på olika sätt och att män och det som ses som manligt värderas högre än kvinnor och det som anses vara kvinnligt. Genussystemet bidrar till att vi, trots formellt lika rättigheter, inte har jämställdhet i praktiken. Hirdmans genussystem bygger på två principer: könens isärhållande och manlig överordning. Könens isärhållande innebär att män och kvinnor och det som ses som manligt respektive kvinnligt, hålls isär och betraktas som motsatser. Det gör att kvinnor och män finns på olika arenor i samhället, både horisontellt och vertikalt. Ett exempel är arbetsmarknaden där kvinnor och män sällan har samma yrke eller positioner. Manlig överordning märks bland annat genom att det män gör betraktas som mer värdefullt än det kvinnor gör. Män tjänar mer än kvinnor, har mer makt och ses som norm, medan kvinnor uppfattas som undantag och avvikande. Hirdmans genussystem utgår från att kön är en social konstruktion, alltså något vi lär oss. Den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män är därför inte det intressanta, istället är det väsentligt att synliggöra vilken betydelse som vi ger de här skillnaderna och vilka föreställningar som vi tillskriver kvinnor respektive män. I jämställdhetsbegreppet ligger en förståelse av två kön. Sverige erkänner två juridiska kön, kvinna och man. Men kön är ingen okomplicerad kategorisering. Det finns personer som 1

varken definierar sig som kvinna eller man och det finns personer som biologiskt inte kan kategoriseras som kvinna eller man. Det finns också personer som väljer att förändra sin kropp utifrån att kroppen och könsidentiteten inte stämmer överens. Slutligen finns stora variationer inom könen som påverkar människors förutsättningar, såsom exempelvis könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Ändå påverkas alla människor av samhällets normer och värderingar kopplade till kategorierna kvinna och man. Med ett intersektionellt angreppsätt synliggörs hur kön samspelar med andra maktordningar och diskrimineringsgrunder som etnicitet, religion, funktionshinder, ålder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Länsstyrelserna arbetar därför både med verktyg som könsuppdelad statistik men också med att utmana normer kring kön. De jämställdhetspolitiska målen 2006 beslutade riksdagen det nuvarande jämställdhetspolitiska målet, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta övergripande mål har delats upp i fyra delmål vilka handlar om ekonomisk, social och politisk jämställdhet. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering För att nå de jämställdhetspolitiska målen tog regeringen 1994 beslutet att jämställdhetsintegrering ska vara den nationella huvudsakliga strategin. Integrering som strategi fastställer att jämställdhet inte ska bedrivas vid sidan av utan finnas med som ett perspektiv i allt ordinarie arbete och systematiseras i alla processer och beslut på alla nivåer. Det främsta syftet med jämställdhetsintegrering är att påverka strukturer och processer som leder till ojämställdhet. Arbetet med jämställdhetsintegrering ska inte blandas ihop med det jämställdhetsarbete som utgår från diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudmannen är den myndighet som följer upp diskriminering av enskilda personer. Länsstyrelserna arbetar för att verksamheter tar hänsyn till både kvinnors och mäns villkor och behov. 2

Bilaga 2: Relaterade regionala och nationella strategier, program och planer Här presenteras de dokument var innehåll och inriktning bidragit till valda fokusområden för denna strategi. Vision Gotland 2025 Regionalt utvecklingsprogram för Gotland I Vision Gotland 2025 framhålls att det att Gotland ska vara ett långsiktigt hållbart samhälle, frågor om jämställdhet, demokrati och miljö alltid ska beaktas, liksom tryggad ekonomisk tillväxt. De övergripande målen för hållbar utveckling av Gotland fram till 2025 är: Minst 65 000 invånare på ön Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet Gotland är en världsledande ö-region i miljö och klimatfrågor Bygg Gotland 2010-2015 (Region Gotland) Översiktplan för Gotland där social hållbarhet knyts till fyra perspektiv vilka påverkar och är avhängiga varandra till stor del: trygghet, jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet. Bygg Gotland föreslår att de kommande fördjupningarna särskilt ska beaktas ur ett genusperspektiv. Sociotopkartering med jämställdhetsperspektiv har använts som metod i flera fördjupade översiktsplaner. Näringspolitiskt program för Gotland 2012-2015 (Region Gotland) Syftar till att bidra till en hållbar tillväxt och sysselsättning och ska samordna, prioritera och fokusera de offentligfinansierade resurserna och insatserna för näringslivsutveckling. Programmet innehåller sju utvecklingsområden; bilden av Gotland, entreprenörskap, företagsklimat, infrastruktur, kompetensförsörjning, klusterutveckling samt lokal mobilisering. I Region Gotlands koncernstyrkort 2011-2015 framgår att bland annat kvinnor och ungdomar som grupper är prioriterade vid de olika insatser som genomförs. Vår framtid på Gotlands landsbygd Landsbygdsprogrammet 2007-2013 (Länsstyrelsen i Gotlands Län) Landsbygdsprogrammet är en viktig del av det regionala utvecklingsarbetet på Gotland och ett centralt verktyg för att nå målen i Vision 2025. Fokus ligger på ökat företagande, tillväxt och sysselsättning med en hög miljöambition. Ledstjärnorna i programmet är hållbar produktion av livsmedel, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar, att värna landsbygdens värden och minimera negativ miljöpåverkan. Folkhälsopolitiskt program för Gotland 2009 2013 (Region Gotland) Programmet sätter upp delmål för det gemensamma arbetet att nå Vision Gotlands mål om att gotlänningarna ska ha bra hälsa och må bäst i landet. Ansvaret för att nå målen ligger på såväl den offentliga, ideella och privata sektorn som på den enskilda människan. Att minska de 1

påverkbara skillnaderna i hälsa är även en viktig del av det nationella folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Region Gotlands handlingsplan för regional jämställd tillväxt 2012-2014 Kopplar ihop regeringens nationella tillväxtprioriteringar med Vision Gotland 2025, det Näringspolitiska programmet och översiktsplaneringen Bygg Gotland. Handlingsplanen innehåller två mål och syften: dels ska projekt som finansieras med anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder systematiskt hanteras och genomföras med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Dels ska kommande exploatering och bebyggelse planeras med ett integrerat jämställdhetsperspektiv som en naturlig del av arbetsmetoden. Regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 2012 2014 Regeringens handlingsplan för jämställd regional tillväxt är en uppmaning till aktörer på kommunal och regional nivå att arbeta för att möjliggöra jämställd tillväxt detta genom att bland annat ta fram regionala handlingsplaner för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Målet är att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Europa 2020 en strategi för och vision om tillväxt Nationell Jämställdhetsstrategi för en konkurrenskraftig skogsnäring Strategins vision är att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogbruksektorn samt vara aktiva skogsägare. 2