Dina socialförsäkringsrättigheter. i Liechtenstein

Dina socialförsäkringsrättigheter i Liechtenstein

Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=sv&catid=815 Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli 2012 2

Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Inledning... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Finansiering... 5 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 6 Rätt till hälso- och sjukvård... 6 Omfattning... 6 Tillgång till hälso- och sjukvård... 6 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 8 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 8 Omfattning... 8 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 8 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap... 9 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap... 9 Omfattning... 9 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap... 9 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...10 Rätt till förmåner vid invaliditet...10 Omfattning...10 Tillgång till förmåner vid invaliditet...12 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...13 Rätt till åldersförmåner...13 Omfattning...13 Tillgång till åldersförmåner...14 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...15 Rätt till efterlevandeförmåner...15 Omfattning...15 Tillgång till efterlevandeförmåner...16 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...17 Rätt till förmåner vid arbetsskada...17 Omfattning...17 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...18 Kapitel IX: Familjeförmåner...19 Rätt till familjeförmåner...19 Omfattning...19 Tillgång till familjeförmåner...19 Kapitel X: Arbetslöshet...20 Rätt till arbetslöshetsförmåner...20 Omfattning...20 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...21 Kapitel XI: Minimiresurser...23 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...23 Omfattning...23 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...24 Kapitel XII: Långtidsvård...25 Rätt till långtidsvård...25 Omfattning...25 Tillgång till långtidsvård...25 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...26 Juli 2012 3

Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Inledning Översikt Socialförsäkringssystemet i Liechtenstein omfattar förmåner, som i huvudsak finansieras genom avgifter från försäkringstagarna och/eller deras arbetsgivare samt delvis genom ett statligt tillskott. Registrering Arbetsgivaren ska fullgöra de formaliteter som krävs för att dennes arbetstagare ska anslutas till socialförsäkringssystemet. Egenföretagare och icke förvärvsarbetande personer ska själva anmäla sig till en behörig socialförsäkringsinstitution. Överklaganden Socialförsäkringsinstitutionernas beslut går att överklaga till domstol eller regeringen. Till vilken instans du ska vända dig och fristerna för att överklaga beror på vilken socialförsäkringsgren det gäller. Information om hur du ska gå till väga får du tillsammans med beslutet från socialförsäkringsinstitutionen. Organisation av det sociala skyddet I Liechtenstein är bestämda ministerier ansvariga för olika socialförsäkringsgrenar. Utöver ekonomiska frågor, både inrikes och utrikes, är Nationella ekonomiverket (Amt für Volkswirtschaft) ansvarigt för arbetslöshetsförsäkringen. Inom tillsynsmyndigheten för finansmarknaderna (Finanzmarktaufsicht, FMA) finns en avdelning för kontroll av försäkringsföretag och pensionsfonder, vilken är ansvarig för tjänstepensioner med avseende på ålderdom, invaliditet och dödsfall. FMA, som är en självständig offentligrättslig institution, utövar även tillsyn över pensionsfonder. Folkhälsoverket (Amt für Gesundheit, AG) utövar tillsyn över privata försäkringsbolag som förvaltar sjuk- och olycksfallsförsäkringar. AG har ansvar för att bevilja behovsprövade statliga subventioner till sjukförsäkringsavgifter för enskilda försäkringstagare. De sjukförsäkringsgivare som är godkända av staten (tre stycken) är medlemmar i Liechtensteins sjukkasseförbund. Olycksfallsförsäkringsgivare som är registrerade och godkända av AG (sammanlagt åtta stycken) måste underteckna ett avtal om samarbete sinsemellan. AG har även ansvar för att bevilja behovsprövad föräldrapenning för mödrar som inte är berättigade till kontantförmåner vid sjukdom (Taggeld) från sjukförsäkringen. Ålders- och efterlevandeförsäkringen, invaliditetsförsäkringen och familjeersättningskassan är tre separata offentliga institutioner (AHV-IV-FAK- Anstalten). De har dock formellt slagits ihop till ett gemensamt direktorat. De är underställda regeringens och parlamentets kontroll och förvaltar pensionsförsäkringens så kallade första pelare med avseende på ålderdom, invaliditet och dödsfall (en allmän försäkring för alla bosatta och alla arbetstagare). Den första Juli 2012 4

pelaren kompletteras av den obligatoriska tjänstepensionen för anställda (andra pelaren) och en frivillig försäkring (tredje pelaren). FAK-Anstalt beviljar bidrag vid barns födelse, månatliga barnbidrag, differentiella förmåner (som kompletterar lägre förmåner från andra länder) och förmåner för ensamstående föräldrar. AHV-IV-FAK-Anstalten beviljar även ytterligare tilläggsförmåner till personer som är beroende av pensionärers inkomst eller resurser, omvårdnadsbidrag, förmåner för synskadade, stöd och vårdbidrag samt rehabilitering. Socialverket (Amt für Soziale Dienste, ASD) har hand om verkställande och administrativa uppgifter och den psykosociala omsorgen om befolkningen enligt socialhjälpslagen (Sozialhilfegesetz) och lagen om unga (Jugendgesetz). ASD är ett mångfasetterat organ för barn, ungdomar och vuxna med personliga eller ekonomiska problem. Det ger individuell hjälp i form av rådgivning, vård och behandling, ekonomiskt stöd och andra naturaförmåner. Finansiering Det är arbetsgivaren som har ansvar för att göra de löpande inbetalningarna av de anställdas försäkringsavgifter. Vid löneutbetalning dras därför de anställdas andel av avgiften av och betalas in tillsammans med arbetsgivarens andel till den behöriga socialförsäkringsinstitutionen. Egenföretagare, icke förvärvsarbetande personer och frivilligt försäkrade ska själva betala in avgifter till den behöriga socialförsäkringsinstitutionen. Avgifterna för försäkringen mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdom betalas av arbetsgivaren, medan avgifterna för försäkringen mot olycksfall utanför arbetet dras av från din lön i form av en viss procentandel. Juli 2012 5

Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Sjukförsäkringen i Liechtenstein erbjuder skydd vid sjukdom. Skyddet omfattar även naturaförmåner (hälso- och sjukvård). Alla som är bosatta eller ägnar sig åt förvärvsarbete (som anställda eller egenföretagare) i Liechtenstein måste omfattas av en sjukförsäkring. Du ska själv anmäla dig till en sjukkassa. Avgifterna (premierna) beräknas individuellt (det s.k. individualsystemet). Försäkringsskyddet gäller villkorslöst och oberoende av om du redan lider av någon sjukdom från och med den dag du går med i sjukkassan. Det krävs ingen kvalifikationstid. I Liechtenstein har för närvarande tre sjukkassor (privata försäkringsinstitutioner) tillstånd som utfärdats av regeringen att administrera den lagstadgade sjukförsäkringen. Omfattning Försäkringen omfattar förebyggande undersökningar, undersökningar, behandlingar och vård utförd av läkare, kiropraktor eller av personer inom andra yrken inom sjukvården (t.ex. sjukgymnaster eller personer som arbetar i organisationer inom hemsjukvården) efter remiss från läkare samt de läkemedel, medicintekniska produkter och analyser som ordinerats av läkare. Läkemedel måste ordineras av läkare enligt en särskild förteckning (som omfattar generiska läkemedel, dvs. lika verkningsfulla och utbytbara läkemedel). Om det är medicinskt berättigat garanteras även undersökningar, behandlingar samt dagvård och dygnsvård på sjukhus (allmän avdelning), kurortsbehandling som ordineras av läkare (tio schweiziska franc, ca 8,33 euro per dag under högst 21 dagar om året). Där och då det krävs kan även sjuktransport betalas av sjukkassan. I allmänhet finns en frivillig försäkring för tandvård. Sjukförsäkringen kan täcka nödvändiga behandlingar på grund av svåra och oundvikliga tuggproblem eller andra svåra sjukdomar eller följderna av sådan sjukdom. Särskilda regler gäller skolbarn. Tillgång till hälso- och sjukvård I Liechtenstein bygger försäkringssystemet på principen med avtal och den försäkrades fria val av försäkringsorgan. Du kan välja läkare som har Folkhälsoverkets tillstånd för läkarpraktik och ett avtal med sjukkasseförbundet. Följaktligen kan du fritt välja bland alla kassaanslutna läkare, specialister och sjukhus. Om det finns ett avtal mellan sjukkasseförbundet i Liechtenstein och den som tillhandahåller öppenvård ska kostnaderna ersättas till 100 % enligt en överenskommen eller lagstadgad taxa. Om det inte finns något sådant avtal måste du själv betala kostnaderna. Sedan kan du få ersättning för dessa kostnader med 50 % Juli 2012 6

enligt gällande taxa. Sjukkassorna erbjuder en kompletterande försäkring som täcker den andra halvan av kostnaderna enligt gällande taxa. Liechtensteins regering sluter avtal om taxor med sjukhusen. Om den försäkrade väljer ett sjukhus som har ett sådant avtal täcker försäkringen helt kostnaderna för undersökningar, behandlingar, måltider och intagning på sjukhusets allmänna avdelning. Däremot täcker försäkringen endast delvis kostnaderna för vård på icke anslutna sjukhus. Beroende på ålder och vilken form av kostnadsdelning (självrisk) som har valts ska försäkringstagaren betala ett fast belopp på 200 schweiziska franc, ca 167 euro (obligatoriskt) per kalenderår eller högst 1 500 schweiziska franc, ca 1 250 euro (frivilligt) och stå för 10 % av de kostnader som överskrider det fastställda årsbeloppet. Denna kostnadsdelning gäller upp till 600 schweiziska franc (500 euro) per år. Femtio procents självrisk krävs för försäkringstagare som redan har nått normal pensionsålder. Det krävs ingen självrisk för barn under 20 år, kroniskt sjuka (enligt listan över symtom) och för läkarundersökningar vars syfte är att förebygga sjukdom. Juli 2012 7

Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Om du är försäkrad och arbetsoförmögen på grund av sjukdom (minst 50 % oförmåga) kan du ha rätt till kontantförmåner vid sjukdom. Alla arbetstagare över 15 år som är anställda i Liechtenstein hos en arbetsgivare med säte eller filial i Liechtenstein ska vara anslutna till en försäkring som ger dem rätt till kontantförmån. Personer med en inkomst som överstiger gränsen för försäkringstagare, som är 126 000 schweiziska franc (105 020 euro), och de som arbetar mindre än åtta arbetstimmar i veckan eller under kortare tid än tre månader, är undantagna från obligatorisk försäkring. De som inte har obligatorisk försäkring (inbegripet egenföretagare) kan teckna en frivillig försäkring. Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att senarelägga kontantförmånen från sjukförsäkringen om arbetsgivaren fortsätter att betala lön under sjukskrivningen. Detta kan arbetsgivaren göra i högst 360 dagar. Omfattning Kontantförmånen vid sjukdom betalas ut från och med den andra dagen och fram till dess att den sjukskrivne kan återgå till arbetet. Sjukpenningen betalas ut i högst 720 dagar under en period av 900 dagar i följd. Om du är helt arbetsoförmögen uppgår förmånen till minst 80 % av den lön du skulle ha fått för samma tid. Arbetslösa kan byta ut sin befintliga kollektivförsäkring mot en individuell försäkring där förmånerna börjar betalas ut efter den 31:a dagen. Under de första 30 sjukdagarna fortsätter de att uppbära arbetslöshetsförmån (Arbeitslosenentschädigung). I detta fall fungerar arbetslöshetskassan som arbetsgivare. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Arbetsgivaren ska se till att den anställda blir inskriven i försäkringskassan. Arbetsoförmåga ska intygas av läkare. Juli 2012 8

Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Sjukförsäkringen täcker naturaförmåner och/eller kontantförmåner för kvinnor som förvärvsarbetar som anställda eller egenföretagare samt för kvinnor som är bosatta i Liechtenstein. Omfattning Naturaförmåner Sjukförsäkringen täcker förlossningsvård av en läkare och barnmorska samt nödvändiga kontroller under graviditeten och de första tio veckorna efter nedkomsten (se avsnittet om hälso- och sjukvård). Dessutom krävs ingen självrisk av försäkringstagaren för hälso- och sjukvårdsförmåner som har samband med föräldraskap. Föräldraledighet och föräldraförmån Alla förmåner som betalas ut av sjukkassan vid sjukdom beviljas även under graviditet. Följaktligen får alla förvärvsarbetande kvinnor som är berättigade till inkomstrelaterade förmåner obligatorisk kontantförmån vid sjukdom (Krankentaggeld). Den uppgår till minst 80 % av den förlorade lönen, inklusive tilläggsbidrag. Kvinnor som fram till nedkomsten har varit medlemmar i en sjukkassa under minst 270 dagar har rätt till kontantförmån vid sjukdom (Krankentaggeld) under 20 veckor, varav minst 16 veckor efter nedkomsten. Skattefinansierad och inkomstberoende föräldrapenning (Mutterschaftszulage) beviljas dem som inte förvärvsarbetar (eller som ett differentiellt belopp som utfyllnad av en lägre kontantförmån vid sjukdom till förvärvsarbetande kvinnor). Beloppet beror på makans/makens inkomst och antalet barn. Föräldrapenningen uppgår till minst 500 schweiziska franc (417 euro) och högst 4 500 schweiziska franc (3 751 euro). Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Naturaförmåner beviljas genom ansvarig läkare. Ansökan om kontantförmåner vid sjukdom ska lämnas in till behörig sjukkassa, ansökan om föräldrapenning till Folkhälsoverket. Juli 2012 9

Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Struktur med tre pelare En person betraktas som invalid när förvärvsförmågan är varaktigt nedsatt på grund av hälsan. Det finns ingen yrkesinvaliditetspension utan endast en allmän pension för personer med arbetsoförmåga. Invaliditetsförsäkringen (Invalidenversicherung, IV) bygger på en struktur med tre pelare. Du omfattas av den första pelaren om du förvärvsarbetar i Liechtenstein (som anställd eller egenföretagare) eller är bosatt i Liechtenstein utan att arbeta (t.ex. som partner till en förvärvsarbetande person som också ska betala obligatoriska avgifter). För att vara berättigad till invaliditetspension ska avgifterna ha betalats in i minst ett år. Den andra pelaren (tjänstepension) omfattar alla anställda vars årsinkomst ligger över en viss lägsta gräns. Egenföretagare kan teckna en frivillig försäkring vid samma institution som företagets anställda är försäkrade vid. I försäkringen i den andra pelaren görs ett avdrag på årslönen med ett fribelopp (Freibetrag) för att undvika dubbel försäkring i första och andra pelaren. Du kan teckna en frivillig försäkring inom den tredje pelaren (t.ex. privat individuell försäkring). Invaliditetsgrad Invaliditetsgraden fastställs genom att jämföra inkomsterna för personer med och utan invaliditet. För att bedöma invaliditeten jämförs med andra ord inkomsten för en person med förväntad inkomst som invalid ( invaliditetsinkomst, Invalideneinkommen) med vad personen skulle ha kunnat tjäna som fullt arbetsför ( friskinkomst eller Valideneinkommen). Inkomstförlusten på grund av invaliditet (skillnaden mellan friskinkomst och invaliditetsinkomst) uttryckt i procent av den friska personens inkomst motsvarar invaliditetsgraden. Minst 40 % invaliditetsgrad krävs för att man ska få rätt till invaliditetspension. Omfattning Invaliditetsförsäkring (första pelaren) Invaliditetsförsäkringen omfattar rehabiliteringsåtgärder och pensioner enligt principen rehabilitering före pension. Man försöker först hjälpa den arbetsoförmögne att återinträda i arbetslivet genom olika rehabiliteringsåtgärder (t.ex. genom omskolning till ett nytt yrke med sjukpenning, yrkesvägledning, arbetsförmedling, arbetsträning, lönebidrag till arbetsgivare som anställer personer med funktionshinder, hjälpmedel osv.). Juli 2012 10

Lyckas inte rehabiliteringen har den försäkrade (om han eller hon under minst ett år betalat in avgifter) rätt till invaliditetspension. Den är i huvudsak beroende av försäkringstid och inbetalade avgifter (delvis även fiktiva avgifter). Syftet är att täcka förmånstagarens grundläggande behov. Pensionens storlek beräknas med hjälp av två faktorer: avgiftsperioden och den så kallade pensionsgrundande genomsnittliga årsinkomsten. Om avgifterna har betalats in till fulla beloppet (dvs. utan avbrott från 20 års ålder fram till invaliditeten) har den försäkrade rätt till full pension (Vollrente). Den grundläggande invaliditetspensionen (Stammrente) uppgår till mellan 1 160 schweiziska franc (967 euro) och 2 320 schweiziska franc (1 934 euro) per månad. Om avgiftsinbetalningarna har avbrutits är den försäkrade berättigad till delpension (Teilrente). Pensionens storlek beror på den pensionsgrundande genomsnittliga årsinkomsten. Den utgörs både av inkomsterna under hela (verksamma) försäkringsperioden och avgifterna från perioder utan arbete. Poäng för perioder av barnuppfostran och vård tillgodoräknas som fiktiva inkomster. Dessa fyra faktorer delas mellan makarna ( uppdelning ) under hela äktenskapet så snart båda makarna är pensionsberättigade, eller fram till skilsmässa. Om invaliditeten uppstår före 45 års ålder ökas den pensionsgrundande årsinkomsten med ett så kallat karriärtillägg (Karrierezuschlag). Dessutom kan pensionen som sagt vara beroende av invaliditetsgraden. Vid en invaliditetsgrad på 40 % beviljas en fjärdedels pension, vid 50 % halva pensionen och från 67 % invaliditetsgrad full pension. Denna pension betalas inte ut förrän invaliditeten varat i ett år och förväntas kvarstå. Den betalas ut fram till dess att invaliditeten upphör eller ersätts av en ålderspension. Pensionen betalas ut 13 gånger per år. I december varje år betalas den ut dubbelt (så kallad julbonus, Weihnachtsgeld). Maka/make till förmånstagaren får inget tillägg. Ett tillägg för barn kan dock beviljas, vilket uppgår till 40 % av minimibeloppet på den berörda pensionsskalan. Dessutom kan omvårdnadsbidrag (Hilflosenentschädigungen), tilläggsförmåner för pensionärer (Ergänzungsleistungen) och förmåner för synskadade (Blindenbeihilfe) beviljas. Tjänstepension (andra pelaren) En obligatorisk tjänstepension ska säkerställa förmånstagarens redan uppnådda levnadsstandard. Tjänstepensionen vid invaliditet (Invalidenrente) är beroende av hur stor lön som har tillgodoräknats för försäkringsändamål (med avdrag för ett fribelopp på 13 920 schweiziska franc (11 602 euro). Vid invaliditet betalar försäkringsinstitutionen ut en minimipension som motsvarar 30 % av den tillgodoräknade lönen per år (samt barnpension, Kinderrente). Detta belopp gäller fullständig invaliditet. Vid partiell invaliditet tar man hänsyn till invaliditetsgraden, och beloppet blir därigenom lägre. Juli 2012 11

Rätten till tjänstepension kvarstår fram till pensionsåldern, då rätten till ålderspension börjar gälla. I vissa fall kan ett engångsbelopp av invaliditetspensionen betalas ut. Tillgång till förmåner vid invaliditet Invaliditeten bedöms av behörigt organ. Det är möjligt att ompröva invaliditeten om hälsoläget förändras på ett avgörande sätt. Ansökan om förmånerna ska lämnas in till behörig socialförsäkringsförvaltning. Juli 2012 12

Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Åldersförsäkringen är baserad på en struktur med tre pelare (enligt beskrivningen i avsnittet om Invaliditet). Den som under minst ett helt års tid har betalat in försäkringsavgifter har rätt till ålderspension från första pelaren. Allmän pensionsålder för män och kvinnor är 64 år. Den flexibla pensionsåldern innebär att kvinnor och män kan ta ut pensionen mellan 60 (förtidspension) och 70 års ålder (senarelagd pension) oberoende av hur maken/makan gör. Förtidspensionens belopp minskas permanent i motsvarande grad, dvs. även efter att den normala pensionsåldern har uppnåtts. Minskningen kan vara upp till 16,5 % när personen pensioneras vid 60 års ålder (eller mindre om personen går i pension vid högre ålder som ligger närmare den normala pensionsåldern 64 år). I det motsatta fallet leder det uppskjutna uttaget av pensionen till en försäkringsmatematisk ökning av pensionen. Ökningen kan ligga mellan 5,22 %, för ett års senareläggning, och 40,71 %, för sex års senareläggning (från den normala åldern 64 år till 70 år). Anställda inom första pelaren som har fyllt 23 år och som har ett anställningsavtal som inte är tidsbegränsat eller som gäller för längre tid än tre månader är obligatoriskt försäkrade inom ramen för tjänstepension vid ålderdom. De som har en inkomst som inte överstiger 20 520 schweiziska franc (17 103 euro) är undantagna. Pensionsåldern i den andra, tjänsterelaterade pelaren är densamma som i första pelaren. Även förtidspension och senarelagd pension är möjlig. Omfattning Ålderspension (första pelaren) Ålderspensionens storlek beror på två faktorer: Hur länge du har betalat in avgifter (resp. hur länge du har varit försäkrad) och den så kallade pensionsgrundande genomsnittliga årsinkomsten. Om avgifterna har betalats in utan avbrott från 20 års ålder fram till pensioneringen har den försäkrade rätt till full pension (Vollrente). Pensionsformel nr 43 ska tillämpas, vilket innebär att den grundläggande pensionen (Stammrente) uppgår till mellan 1 160 schweiziska franc (967 euro) och 2 320 schweiziska franc (1 934 euro) per månad. Om avgiftsinbetalningarna har avbrutits är den försäkrade berättigad till delpension (Teilrente) enligt en pensionsformel mellan 1 och 42. Pensionens storlek beror på den pensionsgrundande genomsnittliga årsinkomsten. Den utgörs både av inkomsterna under hela (verksamma) försäkringsperioden och avgifterna från perioder utan arbete. Poäng för perioder av barnuppfostran och vård tillgodoräknas som fiktiva inkomster. Dessa fyra faktorer delas mellan makarna ( uppdelning ) under hela äktenskapet (under förutsättning att paret var försäkrat i Juli 2012 13

Liechtenstein under dessa år) så snart båda makarna är pensionsberättigade, eller fram till skilsmässa. Det är möjligt att få en delpension i förskott i stället för full pension. Den resterande delen kan man ansöka om senare som förtidspension, normal pension eller senarelagd ålderspension. Pensionen betalas ut 13 gånger per år. I december varje år betalas den ut dubbelt (så kallad julbonus, Weihnachtsgeld). Vartannat år justeras pensionerna enligt pris- och löneökningar. Dessutom kan ett tillägg för barn beviljas, vilket uppgår till 40 % av minimibeloppet i den berörda pensionsformeln (på pensionsskalan). Personer som får ålderspension och som är bosatta i Liechtenstein har dessutom rätt att få vissa hjälpmedel, t.ex. hörapparater, delvis betalda. Tjänstepension (andra pelaren) Ålderspensioner inom ramen för tjänstepensionen (andra pelaren) är beroende av det intjänade kapitalet. Från varje försäkrad person samlas ett pensionskapital genom att en del av avgifterna till försäkringsinstitutionerna avsätts på ett individuellt pensionskonto. Pensionskassan kan även betala ut ett engångsbelopp i stället för en normal pension (livränta). Tillgång till åldersförmåner Ansökan om åldersförmåner lämnas in till behörig socialförsäkringsförvaltning. Ansökan om tjänstepension lämnas in till tjänstepensionskassorna. Juli 2012 14

Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Efterlevandeförsäkringen är baserad på en struktur med tre pelare (enligt beskrivningen i avsnittet om Invaliditet). Den avlidnes efterlevande eller frånskilda maka/make samt biologiska barn, adopterade barn och fosterbarn är berättigade till efterlevandepension från den första pelaren av efterlevandeförsäkringen, under förutsättning att den avlidne hade betalat in avgifter i minst ett helt år. Om försäkringstagaren avlider före pensionsåldern kan änke-/änklingspension (till maka/make men även till frånskild maka/make eller sammanboende partner, men endast om detta tillåts i pensionskassans stadgar) och barnpension (till biologiska barn, adopterade barn och fosterbarn) beviljas inom ramen för tjänstepensionen (andra pelaren). Efterlevande maka/make kan vara berättigad till en pension (från båda pelarna) om han eller hon försörjer ett barn eller är äldre än 45 år och äktenskapet med den avlidna personen varade i mer än fem år. Om dessa villkor inte är uppfyllda kan efterlevande maka/make vara berättigad till ett engångsbelopp som uppgår till tre pensionsårsbelopp. Rätt till barnpension har i princip barn under 18 år och om de genomgår utbildning till dess att utbildningen är avslutad, dock längst fram till 25 års ålder. Omfattning Efterlevandeförsäkring (första pelaren) Pension till efterlevande make/maka (Verwitwetenrente) betalas ut under antingen begränsad eller obegränsad tid (beroende på olika faktorer: barn, hur länge äktenskapet varat, ålder). Personer som redan har en egen ålders- eller invaliditetspension får vid makes/makas död ett tillägg till pensionen. Denna pension uppgår till 80 % av den avlidna personens hypotetiska pension. Om dödsfallet inträffar före 45 års ålder ökas beräkningsgrunden med ett karriärtillägg (Karrierezuschlag). Föräldralösa barn är berättigade till barnpension (Waisenrenten) som uppgår till 40 % av den avlidna förälderns hypotetiska pension. Om ett barn förlorar båda föräldrarna beviljas två pensioner, en för varje förälder. Tjänstepension (andra pelaren) Om den försäkrade avlider före pensionsåldern betalas en årlig livslång änke- eller änklingspension ut motsvarande 18 % av den förmånsgrundande lönen. Dessutom betalas en årlig barnpension på 6 % av den förmånsgrundande lönen. Juli 2012 15

När en person som har ålders- eller invaliditetspension avlider uppgår den efterlevande makens/makans änke- eller änklingspension till 60 % och barnpensionen till 20 % av den sista utbetalade ålders- eller invaliditetspensionen. Tillgång till efterlevandeförmåner Ansökan om efterlevandeförmåner lämnas in till behörig socialförsäkringsförvaltning. Ansökan om tjänstepension lämnas in till tjänstepensionskassorna. Juli 2012 16

Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada Olycksfallsförsäkringen skyddar mot riskerna för arbetsolycksfall, yrkessjukdomar och olycksfall utanför arbetet. Arbetsgivaren är skyldig att teckna försäkring mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar för anställda som arbetar i Liechtenstein. Dessutom ska personer som är anställda minst åtta timmar per vecka av en arbetsgivare försäkras mot olycksfall utanför arbetet. Det är inte obligatoriskt för egenföretagare (och familjemedlemmar som hjälper dem) att teckna försäkring, men de kan teckna en frivillig försäkring. Olycksfall i arbetet är sådana olycksfall som inträffar vid arbete under arbetsgivarens ledning eller i arbetsgivarens intresse, under arbetspauser eller före eller efter arbetet, när försäkringstagaren har fått tillåtelse att stanna kvar på arbetsplatsen. Även resor mellan bostad och arbete omfattas av försäkringen. Sjukdomar som orsakas helt och hållet eller i huvudsak av skadliga material eller särskild typ av arbete betraktas som yrkessjukdomar. Det finns en lista på sådana sjukdomar, men det är även möjligt att bevisa att en sjukdom helt eller till större delen beror på yrkesverksamhet. Omfattning Hälso- och sjukvård Olycksfallförsäkringen ger följande förmåner: Behandling inom öppenvården av läkare, tandläkare eller, efter ordination, av personer inom andra yrken inom hälso- och sjukvården. Läkemedel och analyser som ordinerats av läkare eller tandläkare. Intagning på sjukhus (på en allmän avdelning). Kurortsbehandlingar som ordineras av läkare. Medicinsk utrustning som kompenserar kroppsskada eller funktionsnedsättning. Sök- och räddningskostnader och kostnader för nödvändiga sjukresor eller transporter. Kostnader för transport av den avlidna personen till begravningsplatsen samt begravningsavgifter. Det krävs ingen betalning av den försäkrade. Kontantförmåner Vid arbetsoförmåga på grund av olycksfall har du rätt till daglig kontantförmån från och med andra dagen efter olyckan. Om du är helt arbetsoförmögen uppgår förmånen till 80 % av garantilönen. Juli 2012 17

Vid invaliditet på grund av olycksfall är du berättigad till invaliditetspension. Är du på grund av invaliditeten beroende av hjälp för att klara vardagen, har du rätt till ett omvårdnadsbidrag (beloppet beror på omvårdnadsbehovets omfattning). Olika rehabiliteringsåtgärder ingår i invaliditetsförsäkringen. Efterlevande till en person som avlider till följd av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom har rätt till efterlevandepensioner, dvs. änke-/änklingspension och barnpension. Dessutom kan en ersättning (Integritätsentschädigung) beviljas försäkringstagare som drabbas av varaktig fysisk och psykisk skada som följd av ett olycksfall. Det bedöms enligt skadegraden. Maximibeloppet är 126 000 schweiziska franc (105 020 euro). Tillgång till förmåner vid arbetsskada Arbetsolycksfall och yrkessjukdomar ska omedelbart anmälas till försäkringsbolaget eller arbetsgivaren. Du kan fritt välja kassaansluten läkare eller kassaanslutet sjukhus. En större förändring i invaliditeten kan leda till att invaliditetspensionen omprövas. Juli 2012 18

Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Personer som är bosatta men inte förvärvsarbetande i Liechtenstein och alla personer som förvärvsarbetar i Liechtenstein har rätt till förmånen. Föräldrar, far- och morföräldrar, styvföräldrar, adoptivföräldrar samt föräldralösa barn som är bosatta i Liechtenstein och vars föräldrar har avlidit kan ha rätt till familjeförmåner. Omfattning Familjeförmånerna består av ett engångsbidrag vid barns födelse (även vid adoption av barn under fem år), ett månatligt barnbidrag (betalas ut till dess att barnet fyller 18 år), ett månatligt tillägg för ensamstående föräldrar (betalas ut till dess att barnet fyller 18 år), Beloppet för förmånerna till barn (Kinderzulage) beror på antalet barn och barnens ålder. Det uppgår till 280 schweiziska franc (233 euro) per barn, om familjen har ett eller två barn, och höjs till 330 schweiziska franc (275 euro) per barn vid flerbarnsfödsel, om det finns tre eller fler barn i familjen samt för varje barn som är äldre än tio år. Bidrag vid barns födelse (Geburtszulagen) beviljas i samband med nedkomsten och vid adoption av ett barn yngre än fem år. Bidraget är något högre vid flerbarnsfödsel. Om förfaranden för tvångsverkställighet inte är framgångsrika har barn som är bosatta i Liechtenstein och i behov av försörjning rätt till underhållsbidrag i förskott. Tillgång till familjeförmåner Ansökan om familjeförmåner lämnas in till behörig socialförsäkringsförvaltning (FAK, Liechtensteinische Familienausgleichskasse), som står under statlig tillsyn. Juli 2012 19

Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Alla anställda och lärlingar omfattas av den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen. Det är inte möjligt för egenföretagare att ansluta sig frivilligt till arbetslöshetsförsäkringen. Du har rätt till förmånen om du inställer dig personligen för en kontroll hos Nationella ekonomiverket senast den första dagen för vilken arbetslöshetsförmån begärs och sedan följer det rättsliga förfarandet för kontroll och begär arbetslöshetsförmån, står till arbetsmarknadens förfogande (dvs. är oförhindrad och beredd att ta det arbete som bjuds), uppfyller villkoret om minst 12 månaders försäkringstid, dvs. du har under de senaste två åren före arbetslösheten varit anställd och avgifter har betalats in till arbetslöshetsförsäkringen under den tiden eller du är undantagen från skydigheten att betala in bidrag på grund av sjukdom eller utbildning, inte har rätt till ålderspension; om du har rätt till åldersdelpension minskas arbetslöshetsförmånen i förhållande till pensionsbeloppet, har din hemvist i Liechtenstein eller bor där för att utöva en verksamhet på deltid eller under en begränsad tid (anställda som arbetar i Liechtenstein för en arbetsgivare med säte eller filial i Liechtenstein), har varit med om en bekräftad arbetsplatsolycka. Personer som själva är ansvariga för sin arbetslöshet har inte rätt till daglig kontantförmån under upp till 60 dagars arbetslöshet. Efter denna period har de dock rätt till ersättning. Omfattning Huvudförmånerna inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen är arbetslöshetsförmån (Arbeitslosenentschädigung) och partiell arbetslöshetsförmån (Kurzarbeitsentschädigung) samt bidrag vid insolvens (Insolvenzentschädigung). Dessutom ger Nationella ekonomiverket information om rätt till förmåner, förmedlar arbete och stöder utbildningen och vidareutbildningen av arbetslösa. Arbetslöshetsförmån Arbetslöshetsförmånens storlek påverkas av försäkringstagarens lön, ålder och försörjningsplikt för barn. Den uppgår till 80 % av den arbetslöses senaste bruttolön. Den kan sänkas till 70 % om mottagaren inte försörjer något barn, om mottagaren uppbär full daglig kontantförmån över 140 schweiziska franc (117 euro) och om mottagaren inte är funktionshindrad. Hur länge arbetslöshetsförmånen betalas ut beror bland annat på den sökandes ålder. Förmånen betalas ut i minst 130 dagar och högst 500 dagar under en tvåårsperiod (130 dagar för avgiftsfria perioder, 200 dagar om personen är under 25 år och inte har någon underhållsskyldighet, 260 dagar om personen är över 25 år, 400 dagar om Juli 2012 20

personen är över 50 år och har betalat avgifter i minst 18 månader, samt 500 dagar om personen har betalat avgifter i mer än 22 månader och uppbär en invaliditetspension på minst 40 %). Om skyldigheterna inte iakttas (exempelvis skyldigheten att samarbeta) kan det hända att förmånerna inte betalas ut under en begränsad tid. Det handlar i så fall om karensdagar. Partiell arbetslöshetsförmån Vid viss typ av arbete är arbetstiden förkortad eller så sker periodiska avbrott i arbetet av ekonomiska skäl eller på grund av vädret. I detta fall kan partiell arbetslöshetsförmån (Kurzarbeitsentschädigung) betalas ut som daglig kontantförmån. Anställda som utövar följande yrken har rätt till ersättning vid väderbetingad arbetslöshet: murare, snickare, gipsarbetare, stenbrottsarbetare, vägarbetare, takläggare, stenläggare, stenhuggare, plattläggare, landskapsarkitekter, plåtslagare, kanalrensare, personer som arbetar med att stabilisera sluttningar och marker, personer som är specialiserade på jordskred samt skogsarbetare, under förutsättning att de senare inte utövar sin verksamhet inom ett jordbruksföretag. Anställda som utövar andra yrken kan jämställas med de ovannämnda yrkesgrupperna om arbetslösheten är förknippad med en verksamhet som berör något av de yrkena. Andra förmåner Så länge en person är arbetslös betalar arbetslöshetsförsäkringen arbetsgivarens andel av avgifterna för statliga pensioner och tjänstepensioner (inom den andra pelaren gäller detta inte för ålderspension). Arbetslöshetsförsäkringen betalar dessutom arbetsgivarens andel av sjukförsäkringsavgifterna. Vid sjukdom betalar arbetslöshetsförsäkringen även sjukpenningen under de första 30 dagarna (upp till 44 arbetsdagar under en tvåårsperiod). Om arbetsgivaren går i konkurs eller om utmätningen av denne inte ger något får den försäkrade en förmån vid insolvens från arbetslöshetsförsäkringen. Förmånen beviljas när en arbetsgivare sätts i ofrivillig konkurs, eller när en begäran om konkurs avslås för att det sannolikt saknas tillräckliga medel för att täcka konkurskostnaderna och den försäkrade vid denna tidpunkt har lönefordringar på arbetsgivaren. Förmånen kan även beviljas om den försäkrade minst en gång har drivit ett förfarande för tvångsverkställighet gentemot sin arbetsgivare för att få ut sin lön, men helt eller delvis misslyckats med detta. Lönefordringar ersätts för upp till tre månader under de senaste sex månaderna före konkursen, efter att konkursansökan avvisats eller efter att rättsliga åtgärder har misslyckats. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Handläggning och utbetalning av kontantförmåner vid arbetslöshet sker genom Nationella ekonomiverket (Amt für Volkswirtschaft). Sökande inställer sig personligen Juli 2012 21

för en kontroll hos Nationella ekonomiverket den första dagen för vilken arbetslöshetsförmån begärs. Du som är försäkrad och din familj måste ge myndigheten all den information som krävs för att den ska kunna bedöma din begäran om arbetslöshetsförmån och fastställa ersättningsnivån. Dessutom måste du självmant informera myndigheten om alla förändringar i din privata eller ekonomiska situation som kan påverka din rätt till förmånen. Försäkringstagare som har varit med om ett bekräftat olycksfall i arbetet ska svara på kallelser från Nationella ekonomiverket för att delta i regelbundna möten för rådgivning och arbetsförmedling, följa lagstiftningen i fråga om kontroll, följa myndighetens anvisningar i fråga om att acceptera ett rimligt arbete eller delta i utbildningar för att omskola eller vidareutbilda sig och även själv söka arbete. Juli 2012 22

Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Socialt bistånd Ensamstående och hushåll som är i behov av hjälp kan vara berättigade till socialt bistånd om de är bosatta i Liechtenstein. Medborgare från Liechtenstein som bor utanför EU och EES kan dessutom i nödfall beviljas socialt bistånd. Tilläggsförmåner Förmånsberättigade är personer som uppnått pensionsålder (även personer som får förtida pension), efterlevande (make, maka, barn), arbetsoförmögna (minst 50 % invaliditet), personer som får dagpenning från invaliditetsförsäkringen och personer som får omvårdnadsbidrag. Tilläggsförmånerna är knutna till hemvist och är beroende av inkomst och förmögenhet. Omfattning Socialt bistånd Det sociala biståndet (Sozialhilfe) täcker grundläggande existensmedel, bostadskostnader och grundavgifter till sjukkassan. Det sociala biståndet fastställs i förhållande till personen som är i behov av hjälp och dennes familjemedlemmar i samma hushåll. Det sociala biståndet är ett varierande belopp, dvs. inkomsten för varje familjemedlem dras av från hushållets fastställda existensminimum för att räkna ut biståndets faktiska storlek. Det sociala biståndet är inte tidsbegränsat. Det omprövas dock med jämna mellanrum. Arbetsföra personer måste ta alla arbeten som rimligtvis kan förväntas av dem. Kraven på ensamstående föräldrar anpassas beroende på personens vårdnadsansvar för barn. Tilläggsförmåner Storleken på dessa förmåner beror på den försäkrades personliga förhållanden (familjesammansättning) och ekonomiska förhållanden. Omvårdnadsbidrag Om det inte betalas ut några omvårdnadsbidrag från olycksfallsförsäkringen finns det möjlighet att få omvårdnadsbidrag (Hilflosigkeitsentschädigung). Omvårdnadsbehovet avgörs av i vilken omfattning en person är beroende av hjälp från en annan person för att klara vardagssysslor (klä på och av sig, stiga upp, sitta upp och lägga sig, äta, sköta hygienen, förflytta sig och gå på toaletten). Juli 2012 23

Det finns tre grader av omvårdnadsbehov (lindrig, medelsvår, svår). Personer över 65 år har endast rätt till omvårdnadsbidrag om omvårdnadsbehovsgraden är minst medelsvår (förutsatt att personen inte redan hade ett omvårdnadsbehov av måttlig grad före pensionsåldern). Föräldratillägg Nyblivna mammor som under föräldraledigheten inte är berättigade till sjukpenning från den obligatoriska sjukförsäkringen får ett engångsbelopp som skattefritt föräldratillägg (Mutterschaftszulage) från staten. Om den obligatoriska sjukförsäkringens sjukersättning vid föräldraskap är lägre än det fasta föräldratillägget betalas mellanskillnaden ut. Förutsättningen för att föräldratillägget ska betalas ut är att den nyblivna mamman är bosatt i Liechtenstein. Storleken på föräldratillägget beror på makarnas respektive den ensamstående kvinnans sammanlagda beskattningsbara inkomst. Tillägget betalas ut endast om den beskattningsbara inkomsten ligger under en viss gräns. Bidrag till synskadade Storleken på detta bidrag (Blindenbeihilfen) beror på graden av synskada (blind, så gott som blind, svårt synskadad). Berättigade är personer som är bosatta i Liechtenstein, och förmånen utgår tidigast från sex års ålder. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Det sociala biståndet sköts centralt av staten. För att få ekonomiskt stöd behövs ett godkännande från berörd socialnämnd i kommunen.. Typ och omfattning av det sociala biståndet regleras i lag. Liechtensteins försäkringsinstitutioner för ålders- och efterlevandepension har hand om tilläggsförmåner. Ansökan lämnas in till dem. Institutionen bedömer om den sökande är förmånsberättigad och räknar fram det differentiella beloppet enligt personens inkomst, tillgångar och utgifter. Juli 2012 24

Kapitel XII: Långtidsvård Rätt till långtidsvård Du kan vara berättigad till förmåner relaterade till långtidsvård när det föreligger ett behov av långtidsstöd och vård i hemmet, vilket kräver en annan persons hjälp. En person är i behov av omvårdnad när han eller hon behöver ständig hjälp av en annan person, ständig långtidsvård eller personlig tillsyn för att klara sex vardagssysslor: stiga upp, klä på sig, tvätta sig, äta, föra ett socialt liv och gå på toaletten. I princip kan alla som bor i Liechtenstein, vilka inte bor på vårdhem eller är intagna på sjukhus, vara berättigade till stöd- och vårdbidrag (Betreuungs- und Pflegegeld). Det ska kunna förutsättas att behovet av stöd och vård kommer att bestå i minst en månad och att det i genomsnitt kommer att krävas mer än en timmes vård per dag av en (avlönad) tredje person. Alla som är obligatoriskt sjukförsäkrade i Liechtenstein kan vara berättigade till omvårdnadsbidrag (Hilflosenentschädigung). Det kan även beviljas personer som omfattas av olycksfallsförsäkringen (för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar). Omfattning Stöd- och vårdbidraget beviljas vid behov av stöd och vård i hemmet. Bidraget har sex nivåer, som är beroende av hur mycket tid den tredje personen måste ägna varje dag åt att ge vård och stöd. De sträcker sig från nivå ett (stöd och vård i mer än en timme om dagen) för vilken dagpenningen uppgår till tio schweiziska franc (8,33 euro), till nivå sex (behov av stöd och vård under mer än 7,5 timmar per dag), med en dagpenning på 150 schweiziska franc (150 euro). Stöd- och vårdbidraget räcker oftast inte för att helt täcka kostnaderna för den person som ger stöd och/eller vård. Därför måste förmånstagaren betala en del av kostnaden. Tillgång till långtidsvård Behörig personal avgör på plats det genomsnittliga dagliga stöd- och/eller vårdbehovet av tredje person, med hjälp av särskilt utformade och standardiserade inspektionsformulär. Beroendegraden kontrolleras regelbundet, vanligtvis årligen. Bedömningsperioden fastställs dock individuellt från fall till fall. Förmånstagaren kan fritt välja vårdgivare. Det kan röra sig om informella vårdgivare eller professionella leverantörer. Även vård på behandlingshem och vård av privata organisationer som erbjuder sjukvård i hemmet (med statligt stöd) är möjlig. Juli 2012 25

Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser Ytterligare information om villkor och enskilda socialförsäkringsförmåner i Liechtenstein kan erhållas från de offentliga institutionerna inom socialförsäkringssystemet. För socialförsäkringsfrågor som rör fler än ett EU-land kan du leta upp en kontaktinstitution i Europeiska kommissionens institutionsförteckning: http://ec.europa.eu/social-security-directory. Frågor om hur förmånerna påverkas om man är försäkrad i två eller flera medlemsstater bör riktas till: Furstendömet Liechtensteins regering (Regierung des Fürstentums Liechtenstein) Regierungsgebäude 9490 Vaduz Tfn: +423 236 74 61 Fax: +423 236 76 81 E-post: Info@liechtenstein.li http://www.liechtenstein.li Nationella ekonomiverket, arbetslöshetsförsäkring (Amt für Volkswirtschaft, Arbeitslosenversicherung) Poststrasse 1 9490 Vaduz Tfn: +423 236 68 71 Fax: +423 236 68 89 E-post: info@avw.llv.li http://www.avw.llv.li Folkhälsoverket, sjuk- och olycksfallsförsäkring (Amt für Gesundheit, Kranken- und Unfallversicherung) Aeulestrasse 51 9490 Vaduz Tfn: +423 236 73 40 Fax: +423 236 73 50 E-post: info@ag.llv.li http://www.ag.llv.li Socialverket (Amt für Soziale Dienste) Postplatz 2 9494 Schaan Tfn: +423 236 72 72 Fax: +423 236 72 74 E-post: info@asd.llv.li http://www.asd.llv.li Juli 2012 26

Tillsynsmyndigheten för finansmarknaderna (Finanzmarktaufsicht) Landstrasse 109 9490 Vaduz Tfn: +423 236 73 73 Fax: +423 236 73 74 E-post: info@fma-li.li http://www.fma-li.li Institutionerna för ålders- och efterlevandepension, invaliditetspension och familjeersättning (AHV-IV-FAK-Anstalten) Gerberweg 2 9490 Vaduz Tfn: +423 238 16 16 Fax: +423 238 16 00 E-post:ahv@ahv.li http://www.ahv.li Juli 2012 27