Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 9,7 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 18 517 aktivt företagsamma individer i Västerbottens län, vilket är 9,7 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en något högre andel jämfört med förra mätningen. I riket som helhet finns det 808 000 personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder företagsamma. Av de företagsamma individerna i Västerbotten är drygt 4 600 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 4,9 procent för ett företag, vilket är en klart lägre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Även antalet yngre företagsamma (16 34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Vid halvårsskiftet fanns 2 602 unga företagsamma personer i Västerbotten, vilket är 3,9 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är klart högre (5,4 procent). 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,8% 9,7% Bjurholm är Västerbottens mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Bjurholms kommun har Västerbottens mest företagsamma befolkning där hela 16,9 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Skellefteå kommun där 8,7 procent räknas som företagsamma. Vindelns kommun har länets yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar 6,3 procent för ett företag. I Skellefteå är motsvarande notering 3,3 procent, vilket är lägst i regionen. Sorsele har en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet. 8,9 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag.

Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre BJURHOLM 285 16,9% 7,6% 6,0% SORSELE 309 16,0% 8,9% 6,1% ÅSELE 322 14,7% 7,4% 5,9% VINDELN 562 14,2% 6,6% 6,3% STORUMAN 578 13,0% 6,5% 6,2% MALÅ 298 12,6% 5,8% 4,4% ROBERTSFORS 610 12,4% 5,6% 3,9% VILHELMINA 619 12,2% 6,3% 4,8% NORDMALING 603 11,6% 5,8% 4,7% DOROTEA 232 11,5% 7,0% 4,4% VÄNNÄS 681 11,4% 6,3% 4,8% NORSJÖ 328 10,5% 4,9% 3,5% LYCKSELE 886 9,8% 5,0% 3,5% UMEÅ 7657 8,8% 4,8% 3,8% SKELLEFTEÅ 4547 8,7% 4,2% 3,3% Företagsamheten ökar med 1,4 procent Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med 259 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,4 procent. Västerbottens företagsamhet ökar således i en något snabbare takt än för riket. Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka 1 000 nya individer har tillkommit som företagsamma medan knappt 700 personer har avslutat sin företagsamhet under det senaste halvåret. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. Antalet företagsamma kvinnor har vuxit något snabbare i länet (1,7 procent) än den totala företagsamheten. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är gemensamt för de flesta av Sveriges län.

Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,4% 1,2% Företagsamheten ökar snabbast i Bjurholm Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Bjurholms kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 7 individer, vilket ger en tillväxttakt på 2,5 procent. Det flyttade ut lika många företagsamma personer som det flyttade in till kommunen. Fem av länets kommuner uppvisar en negativ tillväxt av företagsamma individer. Svagaste tillväxten hittas i Doroteas kommun där företagsamheten minskat med 1,7 procent. Antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Vindeln där tillväxttakten uppmättes till 5,1 procent. I tre av länets kommuner har den kvinnliga företagsamheten backat sedan förra halvåret.

Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor BJURHOLM 285 278 +7 2,5% 10,0% 3,4% LYCKSELE 886 865 +21 2,4% 6,7% 2,8% MALÅ 298 291 +7 2,4% 20,0% 1,6% VINDELN 562 549 +13 2,4% 11,5% 5,1% SORSELE 309 303 +6 2,0% 13,5% 3,8% UMEÅ 7657 7523 +134 1,8% 3,0% 2,0% SKELLEFTEÅ 4547 4474 +73 1,6% 5,4% 1,4% VÄNNÄS 681 671 +10 1,5% 11,5% 4,5% NORSJÖ 328 325 +3 0,9% 9,1% 2,9% NORDMALING 603 603 0 0,0% 5,6% 0,7% VILHELMINA 619 620 1 0,2% 2,7% 1,9% STORUMAN 578 579 1 0,2% 6,7% 2,8% ROBERTSFORS 610 614 4 0,7% 1,8% 0,0% ÅSELE 322 327 5 1,5% 10,8% 2,7% DOROTEA 232 236 4 1,7% 8,0% 0,0% Allt fler unga är företagsamma Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i denna mätning. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år i Västerbotten har ökat med 2,1 procent i Västerbotten jämfört med första halvåret. Med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos den yngre befolkningen välkommet. Vindelns och Vännäs kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med nästan 12 procent. I Malå kommun är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra halvåret och minskningen uppgick till hela 20 procent. Den nedåtgående trenden i Malå är oroande eftersom kommunen redan har ett lågt deltagande i företagsamheten hos ungdomarna.

Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1% 0% 1% 2% 2,1% 1,4% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Sammantaget finns nu 2 602 personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är 3,9 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med närmare 10 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en klart långsammare takt under samma period (+3,5 procent). Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 4 630 kvinnor med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 5,5 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp.

Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2008 2010. 5,5% 5,0% 4,95% 4,5% 4,71% 4,0% 3,86% Ungdomar Kvinnor 3,5% 3,55% 3,0% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Högre nyföretagsamhet Under första halvåret 2010 valde 986 nya personer att ansvara för ett företag i Västerbotten. Detta är klart fler än under förra halvåret då 779 personer registrerades som nyföretagsamma. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 5,1 personer att bli företagsam per 1000 invånare, vilket är en klart lägre frekvens än som råder i riket (6,6). Av de genuint nyföretagsamma i Västerbottens län var 33 procent kvinnor, vilket är en oförändrad andel jämfört med förra mätningen. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret.

Diagram 4. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 5,1 Nyföretagsamheten högst i Vindeln Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Vindelns kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet. Totalt har 31 nya individer tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 7,9 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är 23 procent inflyttade från andra kommuner, vilket är en relativt genomsnittlig andel i jämförelse med andra kommuner med en hög nyföretagsamhet. Doroteas kommun har länets lägsta nyföretagsamhet. Endast 4,0 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i kommunen under det första halvåret 2010. Sorsele kommun har länets högsta frekvens av kvinnliga nyföretagare, vilket ytterligare stärker kopplingen mellan ett högt nyföretagande och en hög företagsamhet. Sorsele hade ju även den högsta kvinnliga företagsamheten i länet. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor VINDELN 24 7 31 7,9 11,2 5,8 SORSELE 14 1 15 7,8 7,6 7,7 BJURHOLM 12 1 13 7,7 4,4 6,2 MALÅ 16 1 17 7,2 4,7 5,4 ÅSELE 12 2 14 6,4 3,6 4,8 UMEÅ 473 60 533 6,1 7,0 4,1 VÄNNÄS 30 6 36 6,0 8,3 5,1 NORDMALING 24 7 31 6,0 4,9 4,0 LYCKSELE 50 4 54 6,0 6,3 3,8 SKELLEFTEÅ 254 32 286 5,5 5,7 3,2 NORSJÖ 15 2 17 5,5 3,5 2,0 STORUMAN 22 2 24 5,4 4,4 1,4 VILHELMINA 18 5 23 4,5 5,4 2,9 ROBERTSFORS 16 6 22 4,5 5,8 2,5 DOROTEA 6 2 8 4,0 3,9 3,2 Ungdomar står för 38 procent av nyföretagsamheten Av de 986 genuint nyföretagsamma i Västerbotten var 38 procent yngre än 35 år, vilket är en marginellt högre andel jämfört med förra halvårets notering. Vindelns kommun uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 11,2 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i Vindeln under det gångna halvåret. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen.

Diagram 5. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 39%38% 35% 30% 25% Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Västerbotten uppgick till 379 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 5,6 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots den kraftiga ökningen är Västerbottens unga nyföretagsamhet klart lägre jämfört med riket som helhet (7,7 per 1000 invånare). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar kraftigt i denna mätning. Föregående halvår noterades 2,8 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 3,5 kvinnor per 1000 invånare, vilket även det är betydligt lägre än riksgenomsnittet.

Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen. 2008 2010 6,0 5,5 5,6 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 4,1 2,8 3,5 Ungdomar Kvinnor 2,0 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Knappt 700 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas denna företagsamhetsmätning av en hög dynamik. Samtidigt som 986 personer blev företagsamma försvann samtidigt 691 personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Åsele kommun försvann 19 personer från företagandet under första halvåret 2010. I relation till befolkningen betyder det 8,7 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det cirka 10 procent som flyttade ut från kommunen, vilket är en relativt låg notering i jämförelse med andra kommuner. Bjurholm har Västerbottens lägsta frekvens avslutare med 3,6 avslutare per 1000 invånare. Av dessa är det en sjättedel som flyttat ut från kommunen och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort.

Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor ÅSELE 17 2 19 8,7 5,4 2,9 NORDMALING 24 7 31 6,0 3,5 4,4 DOROTEA 11 1 12 5,9 1,9 3,2 STORUMAN 19 6 25 5,6 5,3 3,3 ROBERTSFORS 21 5 26 5,3 2,2 2,5 VILHELMINA 22 2 24 4,7 2,7 4,1 SORSELE 7 2 9 4,7 3,8 4,4 UMEÅ 296 103 399 4,6 4,0 3,1 VINDELN 16 2 18 4,6 1,9 2,6 NORSJÖ 12 2 14 4,5 1,2 0,7 VÄNNÄS 19 7 26 4,3 1,7 2,4 MALÅ 6 4 10 4,2 4,7 4,5 SKELLEFTEÅ 190 23 213 4,1 2,1 2,6 LYCKSELE 26 7 33 3,6 2,2 2,5 BJURHOLM 5 1 6 3,6 2,2 3,7 Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 259 personer (+1,4 procent). Västerbottens tillväxttakt ligger något högre än riksgenomsnittet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, knappt 1 000 nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka 700 personer försvann från densamma. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Bjurholms kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 7 individer, vilket ger en tillväxttakt på 2,5 procent. Det flyttade ut lika många företagsamma personer som det flyttade in till kommunen. Fem av länets kommuner uppvisar en negativ tillväxt av företagsamma individer. Svagaste tillväxten hittas i Doroteas kommun där företagsamheten minskat med 1,7 procent. Antalet unga företagsamma individer ökade under mätperioden. Västerbottens ökningstakt uppmättes till 2,1 procent, vilket är en av rikets högsta noteringar. Vindelns och Vännäs kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med nästan 12 procent. Bjurholms kommun har Västerbottens mest företagsamma befolkning där hela 16,9 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Skellefteå kommun där 8,7 procent räknas som företagsamma.