Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Relevanta dokument
Hälsa på lika villkor

Hälsoläget i Gävleborgs län

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Folkhälsa i Bollnäs kommun

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

1 (10) Folkhälsoplan

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.

Folkhälsopolitiskt program

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Frågeområde alkohol och droger

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Sveriges elva folkhälsomål


Delaktighet och inflytande i samhället

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg


Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun


Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal








Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015









Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
















Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015










Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015



Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Transkript:

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin, Region Gävleborg och senast under juni 2017. Medellivslängd Femårsperioden 2012-2016 är medellivslängden 78,6 för män och 82,4 för kvinnor i Nordanstig. I riket samma period är medellivslängden 80,2 för män och 83,8 för kvinnor. I Nordanstig är därmed medellivslängden både män och kvinnor kortare än i riket. Nedanstående figur visar utvecklingen av medellivslängden de senaste femton åren. Medellivslängden för nyfödda används ofta som ett välfärdsmått och har ökat sedan en lång tid tillbaka. Detta gäller sedan femårsperioden 1997-2001 såväl i riket som i Nordanstig. Under de senaste femton åren är skillnaden över tid i medellivslängden i Nordanstig 2,8 år för män och 1,7 år för kvinnor. I riket har medellivslängden för män ökat med 2,9 år och för kvinnor 1,7 år under samma period.

Död i hjärtkärlsjukdom Död i diagnosgruppen hjärtkärlsjukdom (till exempel hjärtsvikt eller hjärtinfarkt) är den största diagnosgruppen bland dödsorsakerna. I Nordanstig är dödligheten för både män och kvinnor högre än i riket. Femårsperioden 2011-2015 dog totalt sett, 120 män och 115 kvinnor i en hjärtkärlsjukdom. Om dödligheten varit som i rikets genomsnitt skulle 103 män och 97 kvinnor ha dött samma period. Figuren nedan visar utvecklingen över tid de senaste femton åren. Under perioden har dödligheten i Nordanstig minskat för både män och kvinnor. I riket har under samma period dödligheten i hjärtkärlsjukdom minskat för både män och kvinnor. Dödligheten i relativa tal har minskat från 82 till 47 per 10 000 män och från 53 till 32 per 10 000 kvinnor. Motsvarande minskning i riket är från 67 till 41 för män och från 42 till 27 för kvinnor.

Död i skador Diagnosgruppen skador består av ett flertal olika dödsorsaker, bland annat undergrupperna trafikolyckor och självmord. I Nordanstig är dödligheten för både män och kvinnor högre än i riket. Femårsperioden 2011-2015 dog 23 män och 13 kvinnor i olika typer av skador. Om dödligheten varit som rikets genomsnitt skulle antalet fall ha varit 17 män och 9 kvinnor. I figuren presenteras förändring över tid när det gäller död i diagnosgruppen skador. I Nordanstig har under perioden dödligheten ökat för kvinnor, men varit i det närmaste lika för män. I riket har under samma period dödligheten i skador för både män och kvinnor varit i det närmaste lika. Senaste observationen är för Nordanstig dödligheten i skador i relativa tal (per 10 000) 9 för män och 5 för kvinnor. Femton år tidigare var motsvarande siffror 9 och 3. I riket var dödligheten vid samma tillfällen 7 och 7 för män samt 3 och 3 för kvinnor.

Insjuknande i hjärtinfarkt Andelen insjuknade i hjärtinfarkt i Nordanstig i åldersgruppen 15 till 74 år är den senast redovisade femårsperioden för både män och kvinnor högre än i riket. Under femårsperioden 2011-2015 inträffade i Nordanstig bland män yngre än 74 år 82 fall av hjärtinfarkt och bland kvinnor 34 fall. Om hjärtinfarkter i denna åldersgrupp varit lika vanliga som i rikets genomsnitt skulle samma tid 66 män och 23 kvinnor ha insjuknat. Nedanstående figur redovisar insjuknande i hjärtinfarkt för åldersgruppen 15 till 74 år. Mellan femårsperioderna 1996-2000 och 2011-2015 har andelen insjuknade minskat för både män och kvinnor. Uttryckt i relativa tal registrerades femårsperioden 1996-2000 i Nordanstig 51 hjärtinfarkter per 10 000 män yngre än 74 år mot 33 fall perioden 2011-2015. Motsvarande siffror för kvinnor var 19 och 14 fall. Samma tidsperioder registrerades i riket 38 och 26 fall per 10 000 män yngre än 74 år och för kvinnor 14 och 10 fall. Andelen hjärtinfarkter med dödlig utgång i Nordanstig är den senast redovisade femårsperioden högre för män, men för kvinnor i det närmaste som i riket. Av alla hjärtinfarkter hos män i Nordanstig yngre än 74 år slutade femårsperioden 1996-2000 33,0 procent med dödlig utgång och den senast aktuella femårsperioden, 2011-2015, 23,2 procent. I riket var motsvarande siffror 26,5 och 15,3 procent. För kvinnor yngre än 74 år var andelen hjärtinfarkter med dödlig utgång femårsperioden 1996-2000, 31,1 procent jämfört med 14,7 perioden 2011-2015. Samma perioder var i riket andelen döda bland kvinnor 25,5 och 15,6 procent.

Insjuknande i stroke Andelen insjuknade i stroke i Nordanstig i åldersgruppen 15 till 74 år är den senast redovisade femårsperioden för män högre, men för kvinnor i det närmaste som i riket. Under femårsperioden 2011-2015 inträffade i Nordanstig bland män yngre än 74 år 53 fall av stroke och bland kvinnor 24 fall. Om stroke varit lika vanliga som i rikets genomsnitt skulle samma tid och för samma åldersgrupp 45 män och 22 kvinnor ha insjuknat. Nedanstående figur redovisar insjuknande i stroke för åldersgruppen 15 till 74 år. Mellan femårsperioderna 1996-2000 och 2011-2015 har andelen insjuknade minskat för både män och kvinnor. Uttryckt i relativa tal registrerades femårsperioden 1996-2000 i Nordanstig 30 fall av stroke per 10 000 män yngre än 74 år mot 22 fall perioden 2011-2015 Motsvarande siffror för kvinnor var 18 och 10 fall. Samma tidsperioder registrerades i riket 22 och 18 fall per 10 000 män yngre än 74 år och för kvinnor 13 och 10 fall.

Insjuknande i cancer Insjuknande i cancer i Nordanstig är för både män och kvinnor lägre än i riket. För kvinnor är skillnaden statistiskt säkerställd. Antalet nya fall av cancer i Nordanstig var under femårsperioden 2011-2015 för män 191 och för kvinnor 143. Om insjuknandet varit lika vanligt som i riket skulle för männen 212 fall och för kvinnorna 170 fall ha inträffat. Bilden ovan redovisar samtliga fall av elakartade tumörer. Jämfört med femårsperioden 1996-2000 har sjukligheten ökat för både män och kvinnor. Uttryckt i relativa tal insjuknade femårsperioden 1996-2000 i Nordanstig 42,1 och femårsperioden 2011-2015 62,2 män per 10 000. Motsvarande siffror för kvinnor var 39,8 och 46,5. Samma tidsperioder insjuknade i riket 59,8 och 69,2 per 10 000 män samt 46,3 och 56,6 kvinnor. Bland cancersjukdomarna är bröstcancer vanligast för kvinnor. Insjuknande i bröstcancer i Nordanstig är lägre än i riket. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Femårsperioden 2011-2015 insjuknade 36 kvinnor i bröstcancer. Om bröstcancer varit lika vanligt som i riket skulle samma period 51 kvinnor drabbats. Uttryckt i relativa tal insjuknade femårsperioden 2011-2015 11,9 kvinnor per 10 000 i bröstcancer och i riket 17,2. Bland cancersjukdomarna är prostatacancer vanligast för män. Insjuknande i prostatacancer i Nordanstig är i det närmaste som i riket. Femårsperioden 2011-2015 insjuknade 68 män i prostatacancer. Om denna cancerform varit lika vanlig i Nordanstig som i riket skulle samma period 67 män drabbats. Uttryckt i relativa tal insjuknade femårsperioden 2011-2015 20,4 män per 10 000 i prostatacancer och i riket 20,3.

Hälsans bestämningsfaktorer Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är elva övergripande målområden för folkhälsan. I avsnittet nedan presenteras några indikatorer från dessa målområden. Genomgående visas riskperspektivet på indikatorerna, till exempel andelen rökare. En stjärna vid en stapel i bilden innebär att andelen statistiskt säkerställt avviker i jämförelse med riksgenomsnittet. För målområde 1 och 2 Delaktighet och inflytande samt Ekonomiska och sociala förutsättningar redovisas den andel av de röstberättigade som inte deltog vid senaste val till kommunfullmäktige år 2014, andelen i befolkningen i åldern 20 till 74 år med enbart förgymnasial utbildning år 2015, den andel av befolkningen i åldern 20 till 64 år som inte förvärvsarbetar år 2015 och den andel i åldrarna 16-84 år som saknar kontantmarginal år 2014.

För målområdena 3 och 4 Barns och ungdomars uppväxtvillkor och Hälsa i arbetslivet redovisas inledningsvis den andel barn i åldern 0 till 17 år som år 2014 bodde i familjer med socialbidrag eller låg inkomst (under socialbidragsnormen) samt den andel barn år 2015 som efter grundskolan inte hade behörighet till gymnasiestudier. Sjuk- och aktivitetsersättning redovisas som antal sjukdagar dividerat med befolkningen 20-64 år. För målområdena 9 och 10 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel redovisas uppgifter om fysisk aktivitet och stillasittande fritid, fetma ((BMI 30 och över) samt den andel som äter lite frukt och grönsaker i kosten (0-1,33 gång per dag). Alla indikatorer här är baserade på den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) år 2014 och gäller åldrarna 16 till 84 år.

För målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel redovisas inledningsvis den andel som i den Nationella folkhälsoenkäten år 2014 angav att de rökte och/eller snusade (dagligt tobaksbruk). Riskabel alkoholkonsumtion bygger på svar på de så kallade Audit-frågorna i den nationella folkhälsoenkäten och identifierar individer med en alkoholkonsumtion som kan innebära en risk för hälsan. Data angående ungdomars rökvanor kommer från CANs undersökning av elever i gymnasiets årskurs 2 år 2016.

Befolkningen Befolkningen och ålderssammansättningen har stor betydelse för folkhälsan. Det finns ett direkt samband mellan andelen äldre i en befolkning och behov av vård och omsorg. Andelen människor i arbetsför ålder kan också ge en uppfattning om både tillgång på arbetskraft och skatteunderlag. I figuren nedan redovisas antalet invånare och andelen i olika åldersgrupper som ett nuläge och med prognos 10 och 20 år framåt i tiden. Förändringar av de tre staplarnas höjd för män eller för kvinnor betyder ökning eller minskning av hela befolkningens storlek enligt prognosen. De svarta siffrorna ovanför staplarna avser totalantalet invånare per kön. De vita siffrorna inuti staplarna redovisar den aktuella åldersgruppens procentuella andel av samtliga män eller kvinnor.