Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Riksdagen, 30 september 2015 Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment CHALMERS
Redaktör: Jörgen Larsson Med bidrag från: Eva C. Alfredsson. fil.dr., avd. för Miljöstrategisk analys, KTH David Andersson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Anders Biel, professor, Psykologiska inst., Göteborg universitet David Bryngelsson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Olof Drakenberg, miljöekonom, Göteborgs miljövetenskapliga centrum Tommy Gärling, professor emeritus, Psykologiska inst., GU Fredrik Hedenus, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers John Holmberg, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers Sverker C. Jagers, professor, Statsvetenskapliga inst., GU Jonas Nässén, docent, Inst. för energi och miljö, Chalmers Cecilia Solér, ekon. dr., Företagsekonomiska inst., Göteborgs Universitet Thomas Sterner, professor, Nationalekonomiska inst., GU Stefan Wirsenius, tekn. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
Utsläpp i Sverige från varor som exporteras Geografiskt perspektiv Utsläpp i Sverige från: - transporter - energi - jordbruk - industri - etc. Utsläpp utomlands från svenskars importvaror och internationella transporter Konsumtionsperspektiv
Växthusgasutsläpp 160000 140000 MIljoner ton växthusgasekvivalenter 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Konsumtionsperspektiv Geografiskt perspektiv Ca. 10-12 ton /person Ca. 6 ton /person 0
Vad ligger bakom ökningen mellan 1993 och 2011? Befolkningens storlek Konsumtionsvolym per capita Konsumtionens sammansättning Produktionens eko-effektivitet + 1.8 %/år -0.4 %/år -1.4 %/år + 0.5 %/år + 0.5 %/år Analys av Jonas Nässén, Chalmers. Källa: Hållbara konsumtionsmönster (2015), Naturvårdsverket
Metoder för konsumtionsbaserade beräkningar Input-output analys Bottom-up: konsumtionsstatistik + livscykeldata mat: antal kilo kyckling * utsläpp per kilo flyg: passagerarkilometer * utsläpp per km
Vad betyder fortsatt volymökning och teknikutveckling, inkl. helt fossilfritt energi- och transportsystem, för utsläppen från maten år 2050? Jordbruksverket, 2014
Vad betyder fortsatt volymökning och teknikutveckling, inkl. helt fossilfritt energi- och transportsystem, för utsläppen från maten år 2050? Tvågradersmålet kräver klimatpolitik som påverkar vad vi äter
Antal flygresor på capita 1973-2013 Data: Trafikanalys, 2014
Vad betyder fortsatt volymökning och teknikutveckling för utsläppen från flygandet till år 2050? Tvågradersmålet kräver klimatpolitik som begränsar volymökningen av flygandet
Mål för att begränsa konsumtionens klimatpåverkan? Dagens s.k. generationsmål: att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Inte ett mål om vi ska få konsumtionsmönster som ligger inom ramen för tvågradersmålet.
Vore det bra att Sverige antog skarpa klimatmål som omfattar utsläpp utomlands från svensk konsumtion? - dvs som komplement till geografiskt baserade mål Två av beslutskriterierna kan vara: 1. Tillräckligt mätbart 2. Tillräckligt påverkansbart
Möjliga konsumtionsbaserade målformuleringar Alternativ a) totala utsläpp, absoluta tal Länsstyrelsen Dalarna (antaget 2012): 2050 är utsläppen av växthusgaser orsakade av vår konsumtion mindre än 2 ton CO2-ekvivalenter per person och år. Göteborg stad (antaget 2014): 2035 ska göteborgarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per person. Alternativ b) totala utsläpp, procentuell minskning Länsstyrelsen Västra Götaland (antaget 2015): År 2030 har en klimatsmart konsumtion minskat utsläppen av växthusgaser med 30 procent jämfört med 2010. 1. Tillräckligt mätbart:? (metodutveckling går snabbt framåt) 2. Tillräckligt påverkansbart:? (tillräckligt starka styrmedel ligger utanför ramen för nuvarande klimatpolitiska inriktning)
Möjliga konsumtionsbaserade målformuleringar Alternativ c) mål för största utsläppssektorerna: mat & långväga persontransporter Göteborg stad (antaget 2014): Klimatpåverkan från göteborgarnas flygresor ska minska med minst 20 procent till år 2030 jämfört med år 2012 1. Tillräckligt mätbart: Preliminärt Ja (bottom-up är möjligt) 2. Tillräckligt påverkansbart: Preliminärt Ja Möjliga nationella påverkansmöjligheter: Investeringar och FoU för hållbara alternativ Kvotplikt för biobränsle i flyg Differentierade landningsavgifter Klimat-information på produkter/reklam Skatteväxling med punktskatter för att begränsa efterfrågan Driva på för EU-baserade och globala styrmedel
Tack för mig Maila mig om du vill ha bilderna: jorgen.larsson@chalmers.se