KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Malmö

KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Malmö 2015-2016

Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Malmö... 4 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar och Elevantal... 4 Elever... 4 Personal... 5 Finansiering och Elevprognos... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 6 Lokaler... 6 Skolledning... 6 Värdegrundsarbete... 7 Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd... 7 Arbetsliv och vidare studier... 8 Arbetsplatsförlagt lärande(apl)... 8 Elevråd och Elevinflytande (STBU)... 8 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet... 10 Våra kvalitetsbegrepp... 10 3.1.1 Funktionell kvalitet... 10 3.1.2 Instrumentell kvalitet... 10 3.1.3 Upplevd kvalitet... 10 3.1.4 Ändamålsenlig kvalitet... 10 Uppföljningar... 10 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning... 11 3.3.1 Interna granskningar... 11 3.3.2 Nationella kursprov... 12

3.3.3 Betygsprognoser... 12 3.3.4 Betygsuppgifter... 12 3.3.5 Enkäter... 12 3.3.6 Utvärdering... 12 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan... 12 Fokusområden läsåret 2015/2016... 13 Fokusområde Elevinflytande... 13 Fokusområde Resultatuppföljning... 15 Fokusområde Trygghet och studiero... 15 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016... 17 Funktionell kvalitet... 17 Instrumentell kvalitet... 18 Upplevd kvalitet... 19 Ändamålsenlig kvalitet... 19 Sammanfattande bedömning... 19 Fokusområden läsåret 2015/2016... 20 Fokusområde Likvärdighet... 20 Fokusområde Delaktighet och inflytande... 20 Fokusområde EHT... 21

Grundfakta om Plusgymnasiet Malmö Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet Malmö etablerades 2011 och ligger idag centralt i Malmö på Gibraltargatan 2, några minuters promenad från centralstationen. Plusgymnasiets grundkoncept är att ge varje enskild elev möjligheter att hantera kraven i dagens samhälle, oavsett med vilka förutsättningar och mål eleven kommer till skolan. Vårt mål är att eleven ska kunna söka sig vidare i livet oavsett om eleven ämnar förvärvsarbeta direkt efter avslutad utbildning eller studera vidare på universitet. Plusgymnasiet Malmö är en del av Plusgymnasiet AB. Vi ingår i Academedia, som är Nordens största privata utbildningsanordnare med över 64 000 elever från förskola till vuxenutbildning, 400 enheter och ungefär 12 000 medarbetare. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 2 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist 11 18 19 Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap - 18 14 23 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 15 23 27 Samhällsvetenskapsprogrammet Medier, samhälle, kommunikation - 2 7 Ekonomiprogrammet Ekonomi 8 11 9 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hudvård - 5 7 Totalt 52 73 92 Introduktionsprogram Preparandutbildning 12 - - Programinriktat individuellt val 10 2 - Elever Plusgymnasiets elever under året var i februari 2016 241 till antalet, övervägande delen flickor (65 %). En av anledningarna till den ojämna könsfördelningen på skolan kan kopplas till programutbudet där det på hantverksprogrammen endast gick en pojke. Även de högskoleförberedande programmen hade övervägande antalet flickor.

Ungefär tre fjärdedelar av skolans samtliga elever var hemmahörande i Malmö stad medan en fjärdedel av eleverna var hemmahörande i intilliggande kommuner. Skolans elever är av mångkulturellt ursprung och meritpoängen vid antagning låg omkring 200 poäng. Stora skillnader förekom dock mellan elever med höga meritpoäng och elever med låga meritpoäng. Det fanns en uttalad ambition att vilja klara skolan. Många elever kommer från hem utan studietradition och flera lever under sociala omständigheter som försvårar studier. Personal Skolans lärare organiserades efter program i två arbetslag, ett större för samhälls- och ekonomiprogrammet samt ett mindre för hantverksprogrammet. Lagen leddes av förstelärare, med ett pedagogiskt utvecklingsuppdrag. Ledningen av fokusområdenas processer delegerades från skolledningen till styrgrupper. Styrgrupperna rapporterade till skolledning. Finansiering och Elevprognos Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Målet för verksamheten är en ökning av antal elever under de närmaste fem åren till drygt 300 elever. Det är ett optimalt underlag för skolbyggnadens möjligheter och vår organisation. Prognosen är att vi lyckas med detta, under förutsättning att vi tydligt profilerar oss i förhållande till Malmös andra skolor samt håller hög kvalitativ nivå på undervisningen.

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Utgångspunkten för vårt arbete är att samtliga elever, oavsett förutsättningar, ska nå så långt som möjligt. I det ingår också ett arbete att förvänta mer av eleven än eleven själv, då hen ofta har låg tilltro till sin studieförmåga och sätter relativt låga mål för sig själv. Plusgymnasiets kärnvärden tydlighet, ömsesidig respekt och jag bryr mig var ledord. Lokaler Vår byggnad, Flundran 1, var en del av Malmö högskola innan vi hyrde in oss i den via vår värd Wihlborgs Fastigheter AB. Huset består av tre plan på totalt 2451 m 2 med en hiss och två separata trapphus som leder till samtliga våningar. Det finns möjlighet för rullstolsburna att vistas i byggnaden. De flesta skolsalar är vanliga klassrum. Det fanns också en handfull sutterångsalara av föreläsningskaraktär, samt specialsalar för olika utbildningsändamål: hud- och spa-salong, hantverkssalar för hår- respektive makeupstyling, bildsal/fotostudio. Det fanns gott om mindre grupprum, vilka användes både som uppehållsrum och som studierum. Under läsåret flyttades biblioteket från plan 2 till större och mer ändamålsenlig lokal på plan 1. Elever har dessutom tillgång till elevkårsrum samt uppehållsytor på vardera plan. På plan 2 finns ett s k elevkök i anslutning till matsalen, där elever kan värma egen mat eller ta något mellanmål, för att orka hela dagen. Skolmat serverades av extern leverantör dagligen mellan klockan 11 och 13. Personal har kök samt personalrum på plan 3. Arbetsrum för personal fann i huvudsak på plan 2 och 3. Ett rum där heltidsmentorer kunde träffa sina elever fanns under året på plan 1. Under vt flyttade mentorerna till större rum på samma plan, för att bättre kunna föra möten och hålla samtal. Plan tre kännetecknades av att en del av den särskilda verksamheten bedrevs där med exempelvis både skolkurator och skolsyster som hade egna mottagningar. Alla elever förfogade över var sin lap top eller ipad. Det genomfördes utbildning i användning av de senare av IT-ansvarig pedagog. Specialpedagog fanns till hands för att utrusta ipads/datorer med ytterligare verktyg, vid behov. Skolledning Skolledningen bestod av rektor och biträdande rektor, med ansvarsområden fördelade mellan sig. Dessa utgjorde ledningsgrupp. Därutöver fanns tre strygrupper, med olika fokusområden i sitt uppdrag och i varje deltog antingen rektor, biträdande rektor eller båda två.

De två arbetslagen leddes av förstelärare, med i första hand pedagogiskt utvecklingsarbete i fokus. Förstelärarna träffade sina arbetslag, eller gemensamt alla, varje onsdag morgon. Varje måndag morgon träffades hela kollegiet under ledning av rektor/biträdande rektor för möten av informativ art och för diskussioner utifrån styrgrupper. Denna tid användes också till APT cirka en gång per månad. Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Elevhälsoteamet på skolan bestod av en specialpedagog på 100 %, en kurator på 80 %, en skolsköterska på 60 %. Teamet träffades tillsammans med rektor vid ett tillfälle i veckan under 90 minuter. Specialpedagog var sammankallande, men samtliga funktioner ansvarade för att ärenden följdes upp. Under höstterminen deltog specialpedagogen kontinuerligt vid arbetslagsmöten för att delge personalen och fånga upp information. Under vårterminen hade specialpedagogen egen punkt på veckomöte där samtlig personal deltog. En skolläkare var knuten till skolan som hade mottagning några tillfällen per termin och var dessutom rådgivande till skolsköterskan ett antal tillfälle. Skolpsykolog fanns tillgänglig vid behov. Vid två tillfällen under året, ett på höstterminen och ett på vårterminen deltog hela elevhälsoteamet specialpedagog, kurator, skolsköterska, rektor, skolläkare och skolpsykolog i möte. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också

stödinsatser i form av extra anpassningar. Tolv elever har haft åtgärdsprogram. Under höstterminens första veckor screenades samtliga nya årskurs 1 elever i matematik, svenska samt engelska. Skolan arbetade personellt med extra stöd genom att elevassistent på 100 % var anställd under hela läsåret och med särskilt ansvar att vara mentor åt några elever i behov av särskilt stöd samt delta i viss klass under lektioner. Under vårterminen utökades med en 100 % resurspedagog som stöd för enskilda elever och i mindre grupper. En pedagog hade extra timmar för stödundervisning. Dessa tre personer hade kontinuerlig handledning av specialpedagog. Arbetsliv och vidare studier Skolan har studie- och yrkesvägledare (SYV). Denne ansvarar för information om kurser elever kan välja för vidare studier eller som är lämpliga inom ett visst yrkesområde. Vidare har SYV under året genomfört informationsmöten med avgångselever i syfte att ge eleverna information och vägledning om eftergymnasiala studier och yrkesliv. Inom undervisningens ramar anordnas studiebesök och föreläsningar, för både arbetsliv och vidare studier. Det är besök till och representanter från arbetsplatser, universitet och samhällsdebattörer som exempelvis politiska partier. Arbetsplatsförlagt lärande(apl) På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin sin utbildning har eleverna 15 v APL. En APL-samordnare står för kontakter med arbetsplatser och handledare och säkrar platsernas kvalitet. Yrkeslärare förser handledare med relevant bedömingsunderlag och är de som genomför APL-besök. Elevråd och Elevinflytande (STBU) Elevinflytandet på skolan bestod av: Klassråd Elevråd Elevkår Elevskyddsombud Input till lärare Matråd

Utöver de formella forumen ovan som är direkt riktade till eleverna fanns det också en intern arbetsgrupp på skolan i syfte att bl.a. utveckla elevinflytandet. Demokratiarbetsgruppen hade stående mötestider varje vecka och bestod av btr. rektor, två förstalärare och kuratorn. Klassråden hölls månadsvis eller oftare vid behov och var ett forum för de de enskilda klasserna att lyfta angelägna frågor som berörde klassen eller skolan i helhet. I samband med vissa råd fick klasserna även förhålla sig till frågor där skolan önskade ett än mer aktivt elevinflytande. Klassråden genomfördes i första hand av mentorerna med avsikten att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att leda och organisera sig själva i demokratiska frågor. I de fall frågor till skolledning eller andra arbetsgrupper protokollfördes återkopplade skolan svaret till eleverna vid ett senare tillfälle. Elevråden ägde i regel rum veckan efter att alla klasser hade haft elevråden. En till två representanter från varje klass uppmanades att komma. De var oftast samma personer som hade agerat mötesunderlättare under klassråden. Elevråden var ett forum för att lyfta övergripande frågor som ansågs ligga i elevmajoritetens intressen eller var ett återkommande tema. Formerna för elevråden var snarlika klassråden, med mentorer närvarande för att stötta. Elevkåren var en fristående organisation på skolan som skapades på elevernas eget initiativ år 2012. Deras verksamhet reglerades inte av skolan även om den uppmuntrades. Kåren hade t.ex. tillgång till mötesrum, fick gå utbildning och gavs tid och rum i olika sammanhang för att organisera sig och genomföra olika aktiviteter. Kåren har sin egen styrelse, ekonomi och medlemsregister. Den var kopplad till Sveriges Elevkårer. Elevskyddsombuden utgjordes av två elever. De gick en särskild utbildning för att få en större förtrogenhet med de möjligheter, krav och utmaningar som fanns i ett arbetsmiljöarbete. Deras främsta funktion var att företräda eleverna i arbetsmiljöfrågor. Detta skedde i huvudsak via samverkan på skolans arbetsmiljömöten med btr. rektor och personalens eget skyddsombud. Input till kursansvarig lärare gavs av eleverna i samband med varje kurs. Lärarna bjöd in eleverna till en samplanering av kursen i den mån det utrymmet gavs i styrdokumenten. I planeringen diskuterades elevernas intressen, önskemål och förväntningar på det konkreta ämnesinnehållet, såväl som arbets- och examinationsformerna. Elevernas återkoppling gavs också löpande under kursernas gång, samt även i mer strukturerade former genom skolans gemensamma enkätundersökningar inom vilka det finns särskilda frågor med bl.a. fokus på elevinflytandet över undervisningen. Skolans två förstalärare hade också en viss avsatt mötestid med kollegiet där elevinflytandet över undervisningen stod i centrum. Matrådet leddes av btr. rektor, bestod av två till fem elever beroende på tidpunkt på skolåret, och sammanträdde månadsvis. Rådets mål var att ge eleverna inflytande över allt som rörde kosten i skolan, med den dagliga bespisningen som primärt arbetsområde.

Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt 3.1.1 Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. 3.1.2 Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. 3.1.3 Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? 3.1.4 Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2015/2016 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas.

Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning 3.3.1 Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen.

3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.3 Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 3.3.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- /kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.6 Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår.

Fokusområden läsåret 2015/2016 Under läsårsavslutningen 2014/2015 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en Arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Bakgrund: Fokusområde Elevinflytande Eleverna gav i olika sammanhang uttryck för att de inte upplevde en anknytning till skolan som arbetsplats eller att de såg sin vardag i den som en där de själva fick vara med och äga agendan i den mån de önskade. Det framkom informellt i elevmöten samtidigt som det också syntes i skolans enkätundersökningar där cirka hälften av respondenterna inte upplevde att personal tog hänsyn till elevernas synpunkter, och knappt så många uppfattade att lärarna gör så att de får lust att lära sig mer. Samtidigt vittnad arbetet som utfördes inom de olika elevdemokratiska organen om utvecklingsmöjligheter. Utöver kopplingen till skollagen där arbetet med frågorna krävs valde skolan elevinflytande som fokusområde utifrån antagandet att ett större elevinflytande skulle kunna ha en positiv inverkan på: Skolans förmåga att möta individernas behov. Elevernas uppfattning av sin egen roll och delaktighet. Elevernas trivsel, engagemang och lust att tillgodogöra sig utbildningen. Den övergripande sociala samspelet mellan elever såväl som mellan personal och elever. Det ökade inflytandet var således ett medel för att uppnå demokratiskt medvetna och utövande elever som trivs i sitt sammanhang och ser utbildningen som meningsfull och relevant. Mål: I Skollag (2010:800) framkommer det att elevernas utbildning bör ske i en demokratisk anda och att utbildningen som sådan också ska främja elevernas demokratiska utövande och värderingar för övrigt (1 kap. 4f). Skolans övergripande mål var att höja det reella elevinflytandet samt medvetandegöra elever såväl som personal om vikten av det och att de har möjligheter till det. Metod: De åtgärder som vidtogs för att uppnå målet var Systematisering av och stöd i genomförande av klassråd (mentorer, btr.) Systematisering av och stöd i genomförande av elevråd (mentorer, btr.) Stöd till och genomförande av matråd (btr.) Resursstöd och vägledning av elevkår (btr.)

Elevskyddsombudens medverkan i skolans arbetsmiljöarbete (btr.) Förhöjd medvetenhet hos personalen om elevinflytandets betydelse (två förstelärare) Uppföljning och utvärdering: Huvudinstrumentet för utvärderingen utgjordes av skolans enkäter som bl.a. tog upp elevinflytandet. Utöver en omfattande som berörde flera aspekter av skolan gjordes det även kursutvärderingar inom vilka elevinflytandet utvärderas i samband med respektive enskild kurs. De mätbara kvantitativa metoderna gav tillsammans med klasskonferenser och mentorsutrymme på personalmöten en samlad bild av utvecklingen. Ansvarig för uppföljningen var biträdande rektor. Resultat: Enligt det resultat som gick att utläsa nådde vi inte målen i sin helhet. Framsteg har gjorts, enskilda delmål har nåtts exempelvis rörande klassråden och elevskyddsarbetet, och ett omfattande och gott elevinitiativ men inte adekvat i den mån att målen bör betraktas som uppnådda. Det finns fortfarande utrymme för utveckling av elevinflytandet, vilket framgår av senare mätningsresultat där resultaten antingen var snarlika eller negativa jämfört med de före arbetet. Slutsatser: Det gångna skolåret räckte till för att inleda och i viss mån implementera de processer som omgärdar elevinflytandet som tema. Det krävs längre tid för att förändringarna ska hinna få full genomslagskraft och bli mätbar. Första året är således att betrakta som ett introduktionsår som inleder arbetet och skapar medvetenhet kring det. Tidsramar som går utanför ett skolår antogs vara fallet redan då skolan påbörjade arbetet, där en omställningsprocess på mellan 1 till 3 år bedömdes vara rimlig för att rutiner och en ny elevinflytelsepräglad kultur ska genomsyra det sociala klimatet och våra gemensamma arbetsmetoder. Dessvärre bemöts tillfällen till elevinflytande ofta negativt eller inte alls av vissa elevgrupper. Det framgår tydligt att de inte har förtroende för institutionen och den byråkrati som den upplevs representera. Tålamodet är, liksom tilltron, lågt när förändringar inte sker direkt, där och då när gemensamma beslut fattas. Att bygga upp ett demokratiskt förtroendekapital har visat sig ta tid, och i den processen har skolan identifierat behovet av att vara än tydligare i sin kommunikation kring vilka processerna är, varför de finns, och hur de är kopplade till elevinflytande. Det finns också behov av att tydliggöra och försonas med konceptet demokrati i sig självt, att det t.ex. inte nödvändigtvis innebär att varje enskild individ får sin vilja tillfredsställd i alla sammanhang. De utmaningar vi främst ställs inför är dock att få eleverna engagerade i elevinflytandet genom att ge dem en tilltro till demokratiska processer och påvisa att de som elever inte bara spelar roll utan utgör verksamhetens hela vara och är det centrala. Skolledningen har också noterat att även den, i likhet med övrig personal, behöver beakta elevinflytandefrågor genom att applicera det som en av flera vägledande faktorer i samband med beslutsfattandet. Arbetet med att öka elevernas reella och uppfattade elevinflytande kommer att fortsätta drivas framåt på den väg som vi banat för att fullfölja och vidareutveckla implementeringen. För att bibehålla fokusen kommer ytterligare en biträdande rektor att tillsättas som arbetsleder mentorerna och som genom det kommer få ett än tydligare helhetsgrepp.

Fokusområde Resultatuppföljning Bakgrund: I analysarbetet inför läsåret 2015-2016 konstaterades att Plusgymnasiet Malmö behöver hitta en bättre modell i arbetet att analysera och följa upp alla våra resultat; en hållbar helhetsstruktur samt systematik i arbetet mot läroplansmål. Det sker alltså utvärderande arbete redan, men det är inte tillräckligt systematiserat eller förankrat hos all personal. Mål: Att försäkra oss om att vi stödde alla elever i deras rätt till lärande och kunskapsutveckling samt rätten att nå målen för yrkes- eller studieförberedande examen. Metod: En styrgrupp för pedagogisk utveckling inrättades och bestod av rektor, de två förstelärare som finns på skolan samt specialpedagog. Gruppen träffades varje vecka och hade ansvar för att det sker ett enhetligt arbete på skolan i fråga om genomförandet av undervisning i klassrummet, likvärdig bedömning och betygsättning, extra anpassningar, särskilt stöd samt av analys av resultat. Det huvudsakliga verktyget för styrgruppens resultatuppföljning är MUD, måluppfyllelsedokumentet. Inte bara lärare och förstelärare följde upp elevresultaten. Tre mentorer kom också ha detta uppdrag och utgöra länken mellan elev, lärare, syv och EHT. Uppföljning och utvärdering: De indikatorer vi hade under det löpande arbetet under året var signalsystemet i MUD i pågående kurser, antalet F på avslutade kurser, vilka prövas, samt frånvarostatistik. Vi hade två betygsprognoser under året. Resultat: Styrgruppen träffades regelbundet och genomförde analysen till stora delar enligt planen. Resultaten av analysarbetet nådde inte i önskvärd utsträckning alla lärare för justeringar under läsåret. Uppföljningen av elever på individnivå föll inte ut tillräckligt tillfredsställande. Arbetet med MUD gav inte nämnvärda skillnader i resultat vid läsårets slut. Slutsatser: Styrggruppen blev ett mellanled som hade svårt att nå ut i tillräcklig omfattning till både lärare och elever. Delaktigheten från lärare blev därför för liten. Slutsatsen blev att styrgrupp inte var rätt väg att nå i resultatuppföljning, det behövs ett mer direkt sätt att både analysera och följa upp delresultat. Fokusområde Trygghet och studiero Bakgrund: Resultaten från undersökningar (enkäter, kursutvärderingar) under läsåret 2014/2015 visade att upplevelsen av studiero var långt ifrån tillräcklig. Det gällde särskilt under lektionstid. Mål: All personal ska kunna säkra elevers rätt till god arbetsmiljö.

Metod: Stöd för personalen genom kompetensutvecklande insatser, dels inom skoljuridik kring skyldigheter och elevers rättigheter, dels inom klassrumsledarskap. Träning att följa upp arbetet genom auskultationer. Rektor deltog i fortbildningsinsatser och i auskultationer. Uppföljning och utvärdering: Styrgruppen för det pedagogiska utvecklingsarbetet följer upp arbetet i arbetslagen varje under sina veckovisa möten. Rektor genomför uppföljande samtal med samtliga lärare som auskulteras. Indikatorer under pågående läsår var i första hand kursvärderingar som genomförs i december och maj. Där lämnar elever synpunkter på arbetsmiljön i olika aspekter. En annan indikator är Elev(NKI)-enkäten i februari, de frågor som undersöker trygghet, trivsel och studiero. Om klagomål eller anmälningar görs är också dessa indikatorer att följa upp under året. Resultat: Uppföljningen av insatserna fungerade enligt plan under större delen av ht. Därefter avtog analys och uppföljning av arbetet. Slutsatser: Det blev ett för stort område för styrgruppen att åta sig också detta processarbete och tidsbrist ledde till att området inte fick tillräcklig fokus. Alla resultat nådde inte berörda. För få deltog i aktivt i arbetet och detta bidrog till slutsatsen att modellen med styrgrupper inte ska fortsätta under läsåret 2016/2017.

Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016 Funktionell kvalitet Samtliga kunskapsresultat för läsåret 2015/2016 redovisas i Resultatbilaga. Här lyfts de områden som på något sätt utmärker sig, för året eller i jämförelse med föregående år. Andel elever med gymnasieexamen: (Resultatbilaga Diagram 1 och 2) Andelen elever med gymnasieexamen sjunker något. På de högskoleförberedande programmen är det en inrikting som utmärker sig, den samhällsvetenskapliga. Vi har inte nått eleverna för intervju för att vara säkra, men i klassen samlades de som inte gjort aktiva val för sina studier, till skillnad från den beteendevetanskapliga inriktningen, medieinriktningen och Ekonomiprogrammet. Hög frånvaro präglade klassen, som skolan tyvärr inte lyckats avhjälpa. Yrkesprogrammets andel gymnasieexamen korrelerar med de som klarat metematikkursen (77%). Föregående år fick fler godlänt i matematik. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: (Resultatbilaga Diagram 3) Färre elever på yrkesprogrammet blev behöriga till högskolan 2016 vilket delvis kan kopplas till att yrkeskurserna stärkts för att ge en mer attraktiv yrkesexamen men även att det var färre elever som önskade läsa de högskoleförberedande kurserna. Det är fortsatt högre andel elever på Hantverksprogrammet som läser in högskolebehörigheten jämfört med rikssnitt. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): (Resultatbilaga Diagram 4 och 5) Det genomsnittsliga betygspoängen ökar på de högskoleförberedande och sjunker något på yrkesprogrammet. Arbetet med likvärdig bedömning tycks ha gett utslag till mer nyanserade betyg, högre som lägre. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): (Resultatbilaga Diagram 6 och 7) Betygspoäng och andelen elever som når gymnasieexamen korrelerar väl på yrkesprogrammen. Betygspoängen på samhällsvetenskapsprogrammet(sa) är i förhållande till andelen elever som tar examen mindre överensstämmande. Andelen elever som inte når målen i samtliga kurser på SA och där skolan inte lyckats ge elever det stöd som krävs för att elever ska nå gymnasieexamen är allt för stor. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser/betygsfördelning: (Resultatbilaga Diagram 8, 9a och 9b) Liksom inom övriga betygsresultat är det på Hantverksprogrammet som elever når målen i större utsträckning. Samtliga program ligger på ungefär samma nivå som året dessförinnan. Andelen högre betyg, A, B och C har ökat jämfört med 2015. Spridningen av betygsstegen har ökat vilket kan ses mot bakgrund av att skolan jobbat med betyg och bedömning. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: (Resultatbilaga Diagram 10) Andelen godkända betyg i svenska (samtliga kurser) ökar, samt engelska 5. De sjunkande siffrorna i matematiken är delvis ett resultat av tidigare något frikostig betygssättningen.

Resultat för introduktionselever: Totalt var 24 elever inskrivna på introduktionsprogram. 12 elever på preparandutbildning(impre) och 12 elever på programinriktat individuellt val(impro). I resultatbilagan Diagram 11 framgår resultatet eller var de 24 eleverna befinner sig från hösten 2016. Åtta av eleverna på IMPRE blev under läsåret behöriga till ett högskoleförberedande program och fortsatte studierna på skolan. Två IMPRE-elever fortsatte på annan utbildning medan en elev avbröt sina studier helt. Fem av eleverna på IMPRO blev behöriga till ett yrkesprogram vilket de läser på skolan. Fem IMPRO-elever läser vidare på utbildningen, en elev fortsatte på annan utbildning medan två elever avbröt sina studier. Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: Under ht 2015 genomfördes en intern granskning. Granskningen visade att det på skolan fanns ett flertal områden där utvecklinsbehov förelåg. Dessa områden jobbade skolan vidare med under läsåret. Likabehandling- och värdegrund: Det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utgår från genomförd kartläggning och analys kring vilka risker man ser i verksamheten. Varje år under höstterminen genomförs kartläggningen i enkätform, (LoV-enkäten). Fler elever deltog i LoV-enkäten än året dessförinnan. Resultaten visar att eleverna i klart större utsträckning känner till skolans ordningsregler samt i högre grad vet vart de ska vända sig om det förekommer kränkningar på skolan jämfört tidigare läsår, Diagram 13 i resultatbilagan. LoV-enkäten visar även att betydligt fler elever känner sig trygg med skolans personal vilket är mycket positivt. Likvärdig bedömning/nationella prov: (Resultatbilaga Tabell 1-3) I Tabell 1-3 framgår resultaten för de nationella proven samt överensstämmelsen mellan kursprovsbetyg och kursbetyget. Förändringarna jämfört med 2015 är generellt ganska små. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Under året upprättades och utvärderades 12 åtgärdsprogram. Några avslutades under året, andra upprätthölls, nya tillkom. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: En handfull anmälningar till huvudmannen om kränkande behandling gjordes under året. Samtliga var kopplade till vad som hände under fritiden i olika relationer och på sociala medier. APL: Skolan hade en APL-samordnare med uppdrag att skaffa och kvalitetssäkra platser, informera handledare och fördela elever till rätt plats. Yrkeslärare hade i uppdrag att stå för uppgifter till APLplatser/handledare och att göra APL-besök för att följa upp lärandeprocessen. Efter årets utgång beslutades att en av yrkeslärarna skulle ta över samordnareuppdraget också, för att säkra kvaliteten i kedjan.

Upplevd kvalitet Varje läsår genomförs en elevundersökning där eleverna besvarar en enkät med frågor kring områdena Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Vi mäter hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina egna personliga förväntningar och önskemål. Det huvudsakliga instrumentet för detta är den elevenkät som görs under början av våren. Eleven gör enkäten på sin dator och är fullständigt anonym. Resultaten för Studiemiljö, Undervisning och Elevnöjdhet (Resultatbilagan Diagram 15, 16 och 17) visar att skolan har en fortsatt stor utmaning för att eleverna ska ges en utbildning där de kan nå kunskapsmålen. Ändamålsenlig kvalitet Svarsunderlaget vid undersökningen som genomfördes i december 2015 av Markör var så lågt att det inte finns något redovisningsbart resultat. Sammanfattande bedömning Den sammanfattande bedömningen är att resultaten i examen och betyg kan och bör bli högre. Styrgruppernas mål nåddes inte i den utsträckning som var tänkt. Analys säger att oganisationen påverkade kommunikationen mellan samtlig personal negativt då informations- diskussions- och den exekutiva kedjan blev för lång. Arbetslagen hade likartade förutsättningar i att bedriva sitt arbete. Det som inte fungerade så väl var att likvärdigheten i olika frågor inte gynnades, då uppgifter och uppdrag tolkades något olika i lagen. Eleverna upplevde också att Inför läsåret 2016/2017 tas styrgrupper bort, liksom arbetslag. En platt organsiation, där alla deltar aktivt tror vi gynnar likvärdighet och all kvalitet.

Fokusområden läsåret 2015/2016 Fokusområde Likvärdighet Fokusområdets bakgrund och motiv: Resultaten under 2015/2016 nådde inte dit vi ville, i synnerhet vad gäller examensmål på SA och HV. I analysen av våra insatser framkommer samma problem, gång på gång. Vi arbetar inte tillräckligt likvärdigt för att underlätta för eleverna att nå målen. Det blir en onödig ansträngning för eleven att tolka enskilda lärares formativa bedömningar, hur uppgifter ska genomföras och med vilka verktyg och via vilka plattformar. Vi behöver bli mer enhetliga i arbetssätt, verktyg och i bedömningsfrågor. Mål för fokusområdet: Målet är att elevens skolvardag ska vara begriplig, upplevas som meningsfull och sammanhängande och därmed också hanterbar. Fokus i arbetsinsatsen för eleven ska ligga på kunskapsförvärvande, inte på tolkning vad hen förväntas göra och hur. Med detta mål tror vi att vi kan nå högre måluppfyllelse. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport. Fokusområde Delaktighet och inflytande Fokusområdets bakgrund och motiv: Trots fokus på delaktighet under äsåret 15/16 i förbättrades inte resultaten i elevers upplevelser angående möjligheten till inflytande. Faktiska möjligheter till delaktighet ökade, men inte upplevelsen. Mål för fokusområdet: Målet är att Plusgymnasiet Malmö har elevers delaktighet och inflytande över det dagliga skolarbetet som en naturlig del i all verksamhet. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport.

Fokusområde EHT Fokusområdets bakgrund och motiv: EHT:s arbete präglades til största dleen under läsåret 2015/2016 till att vara åtgärdande. Dessutom upplevdes kommunikationen mellan lärare och EHT som otillräcklig, från båda parter. Mål för fokusområdet: EHT:s arbete ska til övervägande delen utgöras av hälsofrämjande och förebyggande arbete. Kommunikationsvägar mellan lärare och EHT ska vara enkla och tydliga. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport.

2017 02 22 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 Plusgymnasiet Malmö Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). 1

2017 02 22 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 90,7% 73% 72% 68% 90% 86,2% 85% 83% 89,2% 89,2% 87% 88% 85% 80% 80% 75% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 90,7% 80% 90% 86,2% 85% 83% 90,2% 73% 70% 68% 89,2% 80% 80% 75% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% EK HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 2

2017 02 22 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 60% 60% Rikssnitt 2015* 50,0% 2014 2015 40,0% 30,0% 31,8% 38% 38% 34,9% 33% 33% 2016 20,0% 10,0% 0,0% HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen. 3

2017 02 22 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 14,5 12,5 11,2 10,8 14,2 13,6 13,7 12,9 14,0 14,0 13,6 12,9 13,1 12,8 12,8 12,2 Rikssnitt 2015* 2014 8,0 2015 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 14,4 14,0 14,2 13,6 13,6 13,7 14,2 12,1 11,2 10,8 14,0 12,9 12,8 12,2 Rikssnitt 2015* 10,0 2014 2015 8,0 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 EK HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 4

2017 02 22 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 15,0 14,5 14,7 14,5 14,5 14,2 14,4 14,5 14,2 13,8 13,5 13,7 13,7 13,4 12,5 12,3 Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,8 15,3 14,7 14,7 14,4 14,1 14,7 14,2 14,5 14,5 13,8 13,4 12,0 12,5 12,3 Rikssnitt 2015* 10,0 2014 2015 8,0 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 EK HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 5

2017 02 22 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen. Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 90% 80% 70% 92% 86% 85% 82% 80% 78% 79% 79% 80% 63% 75% 71% 85% 82% 80% 89% 88% 88% 60% 50% 40% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% HV EK SA IM Skolan totalt PG totalt 6

2017 02 22 Diagram 9a Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 2015 100% 90% 80% 70% 9% 7% 17% 12% 16% 9% 9% 10% 10% 9% 10% 16% 17% 19% 60% 50% 12% 18% 10% 15% 13% 16% A B C D 40% 30% 34% 25% 37% 35% 32% E F 20% 10% 0% 21% 18% 18% 14% 12% SA EK HV Skolan totalt PG totalt Diagram 9b Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 2016 100% 90% 16% 15% 15% 15% 12% 80% 70% 60% 50% 15% 16% 9% 9% 15% 17% 18% 12% 13% 11% 17% 12% 11% 19% 17% A B C D 40% E 30% 22% 26% 25% 26% 30% F 20% 10% 0% 21% 20% 20% 15% 12% SA EK HV Skolan totalt PG totalt 7

2017 02 22 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 80% 87% 96% 91% 85% 95% 85% 77% 77% 77% 89% 79% 76% 77% 82% 80% 70% 69% 60% 50% 40% 30% 2014/2015 2015/2016 20% 10% 0% Diagram 11 Funktionell kvalitet Elever som var inskrivna på IM under läsåret 2015/2016 (totalt 24 elever) IM elever Aktivitet juni 2016 IMPRO 12 3 3 8 5 5 IMPRE 12 Behörig till (ett visst) högskoleförberedande program Behörig till (ett visst) yrkesprogram Fortsatt studier på IM program Övergått till annan fortsatt utbildning Studieavbrott 8

2017 02 22 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken. Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG05 39 3% 49% 49% ENGENG06 35 6% 37% 57% MATMAT01a 11 0% 45% 55% MATMAT01b 37 0% 51% 49% MATMAT02a 2 0% 0% 100% MATMAT02b 30 0% 27% 73% MATMAT03b 12 0% 33% 67% SVASVA01 27 19% 44% 37% SVASVA03 25 8% 48% 44% SVESVE01 14 14% 50% 36% SVESVE03 14 14% 57% 29% Samtliga ämnen 246 6% 43% 51% 9

2017 02 22 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2014/2015 jmf 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 ENGENG05 41% 49% ENGENG06 17% 37% MATMAT01a 37% 45% MATMAT01b 61% 51% MATMAT02a 0% MATMAT02b 9% 27% MATMAT03b 0% 33% SVASVA01 56% 44% SVASVA03 48% SVESVE01 46% 50% SVESVE03 57% Samtliga ämnen 42% 43% Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförd aprov Andel A Andel B Andel D Andel C Andel E Andel F ENGENG05 39 5% 15% 21% 33% 23% 3% ENGENG06 35 0% 11% 11% 29% 34% 14% MATMAT01a 11 0% 0% 9% 9% 64% 18% MATMAT01b 37 3% 0% 0% 0% 57% 41% MATMAT02a 2 0% 0% 0% 0% 100% 0% MATMAT02b 30 0% 0% 0% 0% 30% 70% MATMAT03b 12 0% 0% 0% 0% 50% 50% SVASVA01 27 0% 0% 15% 44% 37% 4% SVASVA03 25 8% 12% 28% 20% 24% 8% SVESVE01 14 7% 0% 14% 14% 57% 7% SVESVE03 14 0% 29% 29% 29% 14% 0% Samtliga ämnen 246 2% 7% 12% 19% 37% 22% 10

2017 02 22 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket) Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 70% 72% 68% 63% 79% 79% 79% 60% 50% 40% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% Skolan Riket 11

2017 02 22 Likabehandlings- och värdegrundsarbete (Instrumentell kvalitet) I november genomförs (sedan 2010/2011) en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari. Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 90% 80% 74% 86% 75% 81% 70% 66% 68% 60% 55% 50% 40% 44% 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Känner du till Skolans ordningsregler Jag har fått vara med och diskutera vilka ordningsregler vi har på skolan 12

2017 02 22 Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 95% 96% 95% 97% 90% 87% 85% 80% 75% 2014/2015 2015/2016 70% 65% 60% 55% 50% Jag känner mig trygg i min klass? Jag känner mig trygg med skolans personal? Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten presenteras som den andel som har svarat positivt (7-10) på respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning). 13

2017 02 22 Diagram 15 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 100 90% 90 80% 70% 60% 50% 40% 30% 75% 72% 64% 59% 55% 48% 47% 46% 38% 35% 40% 30% 52% 53% 39% 80 70 60 50 40 30 20 61 62 53 2014 2015 2016 20% 10 10% 0% Jag känner mig trygg i skolan. Personalen ser till att alla blir behandlade med respekt. Eleverna behandlar varandra med respekt Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter 0 Studiemiljö Index Diagram 16 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% 100 90% 90 80% 80 70% 60% 50% 40% 30% 46% 44% 31% 61% 58% 57% 58% 58% 53% 43% 41% 41% 70 60 50 40 30 20 63 59 52 2014 2015 2016 20% 10 10% 0% Lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig så att Lärarna gör det tydligt vad det ska gå bra för mig jag behöver kunna 0 Undervisning Index 14

2017 02 22 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad. Diagram 17 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad 100 90 80 70 69 60 50 40 54 49 57 39 40 51 43 2014 2015 2016 30 26 20 10 - Nöjdhet (NKI 0-100) Trivselgrad (%) Rekommendationsgrad (%) 15