Utbildningsinspektion i Umeå kommun Linblomman skola Dnr 53-2005:1543 Utbildningsinspektion i Linblommans skola förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Linblommans skola den 15 och 17 november 2005. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Linblomman, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Linblomman intervjuades rektorn, lärare och övrig personal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte verksamheten i förskoleklass, och årskurserna 2 och 6. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1
Beskrivning av skolan/rektorsområdet Linblomman Antal barn/elever/studerande Skolbarnsomsorg 75 Förskoleklass 21 Grundskola 149 Linblomman är en av tre skolor inom Röbäck skolområde. Skolans rektor är även områdeschef för Röbäcks skolområde. Skolan invigdes 1992 och ligger vackert belägen omgiven av skog och fina naturområden. Linblomman har en Miljö och Naturprofil, och har en egen skolskog. Senare har även Linneaskolan tillkommit som har byggts samman med Linblomman. De flesta av eleverna från Linblomman börjar i årskurs 7 på Linneaskolan. Flertalet av eleverna bor i närheten av skolan. Linblomman är organiserad i tre hemvisten Mellangården, Storgården och Sörgården. Eleverna är organiserade i åldersintegrerade klasser. På Sörgården och Mellangården finns eleverna som går i förskoleklass till årskurs 4. Skolbarnsomsorgen är integrerad i skolans lokaler och verksamhet. Linblomman arbetar utan timplan inom ramen för det nationella timplanprojektet. Under senare tid har skolan haft ett sjunkande elevunderlag, vilket lett till att skolan tvingats genomgå en omorganisation. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Linblomman och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Verksamheten vid Linblomman kännetecknas av att de flesta elever trivs och är trygga. Den åldersblandade formen gör att äldre elever lär sig att ta ansvar för sina yngre kamrater. Personalen uppvisar ett stort engagemang trots att många upplever sin arbetsbelastning som stor. Arbetslagstanken är väl förankrad hos personalen. Rektorn driver ett medvetet kvalitetsarbete där personalen är delaktig och kvalitetsredovisningen används som ett verktyg för att förbättra verksamheten. Personalen har utvecklat former för samverkan med Linneaskolan och är på väg att utveckla en pedagogisk samsyn mellan skolorna. Samtidigt befinner sig skolan i ett uppbyggnadsläge efter en omorganisation som också sätter sin prägel på verksamheten. Detta innebär bland annat att skolan måste fortsätta att utveckla formerna och organisationen för hur stöd ges. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolan behöver fortsätta sitt arbete med att tydliggöra målen i alla ämnen samt att även redovisa elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. - Skolan bör i större utsträckning analysera flickors och pojkars kunskapsresultat. Detta gäller särskilt i matematik. Resultaten bör även utvärderas över en längre tidsperiod och analyseras i relation till olika arbetssätt. 2
- Skolan bör intensifiera sitt arbete med att bygga upp systematiska rutiner för att återkoppla elevernas kunskapsutveckling mellan Linblomman och Linneaskolan. - Sambanden mellan mål och användandet av målsnurror bör tydliggöras för eleverna. - Skolan måste säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. Åtgärdsprogrammen bör även utvecklas. - Specialpedagogens funktion och uppgifter behöver utvärderas, särskilt med avseende på möjligheten att bedriva handledning gentemot personalen. - Linrådets funktion och form för elevinflytande bör ytterligare utvecklas. - Gemensamma former för elevens val bör utvecklas och tydliggöras. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper Personalen synliggör elevernas resultat bland annat genom målsnurror och utvecklingsprogram. Målsnurrorna är ett verktyg för att tydliggöra målen för eleverna. I snurrorna har personalen bearbetat och tydliggjort kursplanernas mål i svenska, engelska och matematik. Helt nyligen har målsnurror även färdigställts i natur- och samhällsorienterande ämnen. Vidare finns en social snurra med utgångspunkt från läroplanens mål att sträva emot. Rektorn betonar vikten av att med hjälp av snurrorna fortsätta att tydliggöra målen i alla ämnen, vilket är ett prioriterat område för skolan. Inspektörerna delar rektorns uppfattning och vill betona vikten av att tydliggöra målen i alla ämnen. I skolans kvalitetsredovisning redogörs för elevernas resultat i nationella prov och olika tester i årskurserna 2 och 3. Resultaten för ämnesproven i årskurs 5 visar att färre elever nådde målen i samtliga ämnesprov än kommungenomsnittet år 2004. Detta gäller särskilt i matematik där 29 procent av pojkarna och flickorna inte nådde målen, vilket går att jämföra med kommungenomsnittet som visar på 12 respektive 11 procent. I skolans kvalitetsredovisning görs analyser av resultaten och särskilt har personalen tagit fasta på de dåliga resultaten i matematik. Trots att det finns vissa analyser av resultaten saknas jämförelser över en längre period. Resultaten jämförs inte med andra skolor inom skolområdet eller kommunen. Inte heller görs någon särskild analys mellan pojkars och flickors resultat. Inspektörerna bedömer det som väsentligt att personalen ytterligare analyserar orsakerna till de sämre resultaten. 3
De flesta av eleverna börjar i årskurs 7 på Linneskolan och flertalet elever på Linneaskolan kommer från Linblomman. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 på Linneaskolan ligger över riksgenomsnittet. Det finns ännu inte en systematisk återkoppling av resultaten mellan Linneaskolan och Linblomman, men det finns flera goda initiativ som gör att personalen är på god väg att hitta formerna. Exempelvis finns en gemensam pedagogisk utvecklingsgrupp (Lingruppen) och andra gemensamma pedagogiska forum mellan skolorna. Inspektörerna ser positivt på initiativen och vill framhålla vikten av arbetet fortsätter att utvecklas. Normer och värden I skolans trivselenkät och Umeå kommuns elev- och föräldraenkät år 2004 framkommer att de flesta elever upplever sig trygga på skolan. Enligt enkäten är särskilt de yngre eleverna trygga. Till exempel svarade 92 procent av de elever som svarat på enkäten i förskoleklass till årskurs 2 att de alltid känner sig trygga på skolan. Samma enkät visar att 98 procent av de elever som svarat trivs med sina kamrater på fritids. Personalen framhåller att eleverna är bra på att respektera olikheter och att de flesta elever är duktiga på att visa hänsyn. Personalen framhåller även att genom den åldersintegrerade formen lär sig eleverna att ta ansvar för de yngre eleverna. Inspektörerna ser flera goda exempel på detta som styrker personalens uppfattning. Personalen uppger att språkbruket tidigare varit hårt mellan elever, men att det är bättre idag trots att det fortfarande ibland förekommer grova ord mellan eleverna. Vid föräldraintervjuer uppger föräldrarna att de tycker att personalen arbetat på ett bra sätt med värdegrunden och att förbättra språket mellan eleverna. Under besöket kunde inspektörerna inte lägga märke till skadegörelse eller klotter i skolans lokaler. Sammanfattning Verksamheten vid Linblomman kännetecknas av att de flesta elever är trygga och tar ansvar. Personalen arbetar målmedvetet med värdegrundsfrågor, till exempel med elevernas språkbruk, vilket också gett resultat. Elevernas kunskapsresultat behöver analyseras ytterligare, särskilt i matematik. Personalen behöver också tydliggöra elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. 4
Arbetsmiljö och delaktighet Linblomman har tydliga mål för sitt värdegrundsarbete. I skolans arbetsplan finns inom varje utvecklingsområde olika värdegrundsmål uppsatta. Detta gör att värdegrundsmålen integreras på ett naturligt sätt i skolans vardag. Personalen har även tagit fram jämställdhetsmål. Inspektionen visar att personalen har ett stort engagemang i värdegrundsarbetet, vilket bland annat lyfts fram under föräldraintervjuer. Skolverket vill uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vid inspektionen hade personalen utarbetat ett handlingsprogram mot kränkande behandling som både beskriver förebyggande insatser och vad som händer när kränkningar upptäcks. Programmet tar även upp på ett tydligt sätt hur personalen ska agera ifall en vuxen kränker en elev. Tillsammansteamet som består av personal för Linblomman och Linneaskolan arbetar förebyggande och direkt åtgärdande. Medlemmarna i teamet presenteras med telefonnummer i handlingsprogrammet. En pojke och flicka väljs i varje klass som kamratstödjare. Kamratstödjarna har regelbundna träffar med representanter ur tillsammansteamet. Linblomman har gemensamma trivselregler. Inspektionen visar att eleverna känner till reglerna och att de är aktuella. Under inspektionen framkommer från elever, personal och föräldrar att ljudnivån kan vara hög, vilket leder till att en del elever upplever att det kan vara svårt att koncentrera sig. Elevrådet kallas Linrådet och träffas varannan vecka. I skolans arbetsplan betonas vikten av ett aktivt arbete med elevinflytande. Inspektionen visar att eleverna är tveksamma i vilken utsträckning elevrådet kan påverka olika frågor på skolan. Samtidigt framkommer positiva signaler genom att Linrådet tillsammans med en landskapsarkitekt ska få möjlighet att planera utemiljön. Föräldrainflytande sker bland annat genom skolrådet där personal och föräldrar är representerade. Inga elever ingår i skolrådet. Skolrådet som är gemensamt för Linblomman och Linneskolan sammanträder 2 3 gånger per termin. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Elever och personal är huvudsakligen organiserade i åldersblandade grupper i tre olika hemvisten. Under vissa lektioner, som i exempelvis engelska och matematik, sker undervisningen i åldershomogena grupper gemensamt för samtliga hemvisten. Personalen uppger att arbetet med att ta fram gemensamma målsnurror för verksamheten skapat en större pedagogisk sammanhållning och helhet, vilket bland annat synliggörs vid de åldershomogena lektionerna. Inspektörerna bedömer att arbetslagstanken är väl förankrad hos personalen. 5
Skolan deltar i den nationella försöksverksamheten med utbildning utan timplan. Personalen uttrycker att arbeta utan timplan ger en större flexibilitet, men att det inte påverkat undervisningen i någon större utsträckning. Skolans natur- och miljöprofil gör att personalen försöker lägga undervisningen utomhus med olika praktiska tillämpningar. I längre övergripande och återkommande teman som exempelvis Människan integreras flera olika ämnen. I skolans arbetsplan lyfts arbetet med språkutveckling fram. Personalen arbetar på ett flertal sätt för att stimulera elevernas läslust med bland annat Bokens vecka där skolans bibliotek har en viktig roll. Under inspektionen framkommer att eleverna tycker att lärarna är duktiga på att undervisa och variera lektionerna samt att många föräldrar uttrycker att det finns ett stort engagemang hos personalen i det pedagogiska arbetet. Inspektörerna anser dock att det är viktigt att personalen i ökad omfattning fortsätter att analysera sambanden mellan arbetssätt och elevernas resultat. Individanpassning, stöd och utvärdering av lärandet Linblomman har tillsammans med övriga skolor i skolområdet ett gemensamt Röda tråden - dokument. Syftet med dokumentet är att skapa en gemensam dokumentation inom skolområdet för att följa elevernas kunskapsutveckling. En portfolio med utvalda elevarbeten följer eleven från förskola till årskurs 9. Enligt rektorn används materialet i högre utsträckning i de lägre åldrarna än i de högre årskurserna. En annan pärm benämns Vuxenpärmen som innehåller annan dokumentation som olika överföringsdokument och annat material som beskriver elevens utveckling. Röda tråden - dokumentet innehåller även ett program för övergångar inom skolområdet. Elevernas arbeten, tillsammans med målsnurrorna, är en del av underlaget för utvecklingssamtalen. Eleverna uttrycker att utvecklingssamtalen genomförs på ett bra sätt. Det framkommer dock under inspektionen att eleverna inte helt är klara över att innehållet i snurrorna är kopplade till målen. Personalen tror att orsaken till detta är att det funnits mindre tid att återkoppla innehållet till eleverna. Under föräldraintervjuer framkommer att personalen är bra på att återkoppla elevernas kunskapsutveckling till föräldrarna. För att skapa en god kommunikation mellan elev, skola och hem används olika former av dagböcker som används som utvärdering varje vecka. Personalen har utarbetat ett dokument som beskriver hur skolan arbetar med tester och diagnoser från förskola till årskurs 6. Huvudsakligen är skolans specialpedagog ansvarig för testerna. Tidigare fanns två specialpedagoger, men på grund utav besparingar togs en tjänst bort. Inspektionen visar att vissa av testerna inte genomförs eftersom specialpedagogen inte hinner. Meningen är att specialpedagogen huvudsakligen skall arbeta handledande och konsultativt, men specialpedagogen har flera andra ansvarsområden som biblioteksgrupp, kamratstödjare, mobbningsteam och skolråd. Även förstärker specialpedagogen som resurslärare i klasser där det behövs extra mycket stöd. Specialpedagogens möjlighet att vara en konsultativ resurs för övrig personal är därför begränsad. Under inspektionen framkommer samstämmiga uppgifter om att det i vissa klasser är svårt för lärarna att hinna ge alla elever det stöd som eleverna behöver. Inspektörerna kan under besöket notera att på vissa lektioner, trots stora 6
ansträngningar från personalens sida, hinner inte alla elever få den hjälp de behöver. Rektorn är medveten om förhållandena och framhåller att den organisationsförändring som skolan tvingats göra efter det sparbeting som lagts på skolan, ännu inte fungerar fullt ut. Inspektörerna vill betona vikten av att skolan fortsätter att analysera orsakerna till problemen, så att det säkerställs att alla elever får det stöd de behöver. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. De exempel på åtgärdsprogram som skolan lämnat är mycket kortfattade och visar på att målen och tidpunkt för uppföljningar ytterligare kan tydliggöras. Vidare anser inspektörerna att åtgärdsprogrammen i större utsträckning kan beskriva elevens svårigheter i elevens hela sammanhang och lärandemiljö. Elevhälsans personal har utarbetat ett dokument som beskriver hur elevhälsan är organiserad på skolan och hur ärendegången är när elevhälsans personal kopplas in i olika ärenden. Personalen berättar även att man ofta tillvaratar möjligheten att söka handledning från kommunens centrala resursteam. Inspektionen visar att beslut saknas för elev med anpassad studiegång, vilket strider mot grundskoleförordningen. Styrning, ledning och kvalitetssäkring Rektorn för Linblomman är även skolområdeschef för Röbäcks skolområde. Rektorerna inom skolområdet träffas tre gånger i månaden i områdesvisa rektorsträffar. Inom skolområdet finns gemensamt utarbetade program och planer som till exempel Röda tråden och jämställdhetsplan. Inspektionen visar att det finns ett bra samarbete mellan Linblommans rektor och Linneaskolans rektor. Samarbetet underlättas av att rektorerna sitter i samma lokal och har sina tjänsterum intill varandra. Till sin hjälp har skolområdets rektorer två administratörer. Rektorn kallar varje termin till ett antal gemensamma pedagogiska möten (Forum) där all personal deltar. Under mötena behandlas långsiktiga pedagogiska frågor och andra viktiga beslut som rör skolan. Det finns två pedagogiska planeringsgrupper på skolan, stora och lilla Lingruppen. Lilla Lingruppen är Linblommans egen arbetsgrupp och den stora Lingruppen är gemensam för Linblomman och Linnea skolan. Grupperna består av skolornas rektorer samt representanter för de olika arbetslagen. Syftet med båda grupperna är att utveckla verksamheten och skapa en större pedagogisk helhet mellan skolorna. Rektorn framhåller att det finns stora vinster med att ha en gemensam planeringsgrupp eftersom förutsättningarna för en gemensam pedagogisk diskussion och helhet gynnas. Inspektörerna kan iaktta goda exempel som ett resultat av arbetet, men konstaterar samtidigt att det ännu inte finns en fullt utvecklad pedagogisk samsyn och återkoppling mellan skolorna. Rektorn är medveten om detta och framhåller att det är en högt prioriterad fråga att åstadkomma denna samsyn. Personalen har tagit fram ett dokument i form av ett årshjul som på ett åskådligt sätt visar viktiga händelser över läsåret. Årshjulet används i skolans kvalitetsarbete och utgör ett viktigt underlag när olika utvärderingar skall göras. Kvalitetsredovisningen följer ett antal mål uppsatta av Umeå kommun, samt egna mål som personalen själva formulerat. Redovisningen bygger bland annat 7
på elev- och föräldraenkäter, arbetslagens utvärderingar, nationella prov och egna tester. Uppsatta värdegrundsmål har flätats in i samtliga utvecklingsområden, vilket gör att värdegrundsarbetet utvärderas på ett naturligt sätt som en del av verksamheten. I kvalitetsredovisningen anges tydligt de syften som kvalitetsredovisningen tjänar. Inspektionen visar att skolans kvalitetsredovisning används som ett verktyg av personalen, och att de flesta av personalen är förtrogna med innehållet. Det finns en klar koppling mellan uppsatta mål och den utvärdering som presenteras i kvalitetsredovisningen. För varje förbättringsområde görs kritiska analyser och konkreta åtgärder föreslås. Det finns även en koppling mellan antagna förbättringsområden och kompetensutvecklingsinsatser. Inspektörerna saknar dock analyser över längre perioder vad gäller bland annat kunskapsresultaten (se även avsnittet om kunskaper). Linblomman har bland annat på grund av minskat elevunderlag tvingats göra nedskärningar, vilket lett till personalminskningar. Rektorn beskriver arbetet med att göra nedskärningar samt att arbeta fram en ny organisation har varit ett svårt arbete. Rektorns uppfattning är att den nya organisationen ännu inte fungerar optimalt, bland annat upplever många av personalen att arbetsbelastningen ökat och att formerna för hur personalen skall arbeta måste fortsätta att utvecklas. Inspektörerna delar rektorns uppfattning och vill understryka vikten av att rektorn tillsammans med övrig personal ytterligare analyserar de brister och förutsättningar som organisationen har. Sammanfattning Personalen på Linblomman bedriver ett aktivt kvalitetsarbete som dock av inspektörerna bedöms kunna utvecklas ytterligare genom mer systematiska jämförelser över tid. Detta gäller till exempel elevernas kunskapsutveckling och sambanden mellan arbetssätt och elevernas resultat. Ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Linneaskolan gör att en pedagogisk samsyn är på väg att växa fram mellan Linblomman och Linneaskolan. Flertalet elever är nöjda med lärarnas sätt att undervisa, men inspektionen har visat på behovet av att för eleverna tydliggöra målen. Inspektörerna anser att det är viktigt att Linblomman utvecklar formerna och organisationen för hur stöd ska ges. Skolan har inte fattat beslut om anpassad studiegång vilket strider mot gällande bestämmelser. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Information och tillgång till utbildning Information om skolans verksamhet sker bland annat via veckobrev, olika informationsbrev och skolans hemsida. Skolan hemsida är gemensam med Linnea skolan och innehåller mycket värdefull information. Där går bland annat att läsa protokoll från skolrådet, skolans kvalitetsredovisning, mål uppsatta i olika ämnen och ämnesplaneringar, elevarbeten och mycket mera. 8
Eleverna kan läsa tyska, franska, spanska, samt svenska och engelska som språkval. På Linblomman är ett fåtal elever berättigade till modersmålsundervisning och endast enstaka elever har svenska som andraspråk. Inspektionen visar att formerna för elevens val varierar på skolan, och att många elever är osäkra på om de har elevens val. Inspektörerna anser att formerna för elevens val behöver tydliggöras. Personal, kompetensutveckling och resurser Enligt rektorn har nästan all personal utbildning för den undervisning de bedriver. Skolverkets statistisk för 2004 visar att personaltätheten uppgick till 8 tjänster per 100 elever. Av dessa hade samtliga pedagogisk utbildning. Det skall tydliggöras att dessa siffror är framtagna före den omorganisation som skolan gjort under 2005. Inspektionen visar att de flesta av personalen anser att rektorn anstränger sig för att ge personalen möjlighet att delta i olika former av kompetensutveckling. Detta gäller särskilt inom de utvecklingsområden som finns beskrivna i skolans kvalitetsredovisning. Linblomman har nybyggda och moderna lokaler. Lokalerna är väl anpassade för elever med olika funktionshinder. Elever och personal har tillgång till ett väl utrustat skolbibliotek, sporthall, bollplaner, motionsspår och väl utrustade slöjdsalar. Skolans miljö- och naturprofil underlättas av att skolan ligger helt nära fina naturområden som nyttjas i undervisningen. Inspektörerna bedömer att eleverna har tillgång till tidsenliga läromedel och annan utrustning. Eleverna framhåller dock att skolans datorer används i varierad utsträckning beroende på vilken lärare eleverna har. Sammanfattning Linblomman har läromedel och annan utrustning som är tidsenliga. Lokalerna är ändamålsenliga och inrymmer bland annat ett välbesökt bibliotek. Elever och personal har tillgång till sporthall och fina naturområden som nyttjas i undervisningen. Formerna för elevens val behöver utvecklas och tydliggöras för eleverna. Datum Ort 2006-06-12 Umeå Håkan Sandström Veronica Bonivart 9