Inbyggnad av fönster i vägg

Inbyggnad av fönster i vägg Tips och rekommendationer från Elitfönster AB I den här broschyren från Elitfönster AB lämnas råd och tips vid inbyggnad av fönstermodeller ur Elitfönsters sortiment i olika vägglösningar. Elitfönsters förslag bygger på faktakunskap insamlad och sammanställd från flera olika faktakällor. Elitfönster visar hur montage bör utföras för att framtida problem skall minimeras.

Innehållsförteckning Fönstrets inbyggnad i vanliga vägglösningar 1. Fönstrets inbyggnad i vanliga vägglösningar. sid 2-5 2. Inbygg 001. Träpanelvägg med träregelstomme med EFH fönster. sid 6-7 3. Inbygg 002. Skalmurvägg i tegel med träregelstomme med AFH fönster. sid 8-9 4. Inbygg 003. Tunnputs på träregel vägg med KIFI-AL fönster. sid 10-11 5. Inbygg 004. Putsad fasad m.ventilerad skiva på träregel med AFH fönster. sid 12-13 6. Inbygg 005. Tjockputs på träregel vägg med Elit Design fönster. sid 14-15 7. Inbygg 006. Tjockputsad betong vägg med cellplastisolering och KIFI-AL fönster. sid 16-17 8. Inbygg 007. Putsad betongvägg med Elit Ljudfönster. sid 18-19 9. Inbygg 008. Sandwichelementvägg i betong med Elit Ljudfönster. sid 20-21 11. Fönstrets placering i djupled i väggen. För- och nackdelar. sid 24-25 sid 2 12. Infästning av fönsterkarmen. sid 26-27 13. Monteringsanvisningar. Steg för steg. sid 28-29 14. Fogning mellan karm och vägg. Två stegstätning mellan Karm / vägg. Tätning mot Ljud, Brand och i Våtutrymmen. sid 30-31 15. Utvändiga fönsteranslutningar. Fönsterbleck. sid 32-33 16. Utvändiga fönsteranslutningar. Fönsterbleckets fastsättning i olika vägglösningar. sid 34-35 17. Utvändiga fönsteranslutningar. Sidobleck, fogband och droppbleck. sid 36-37 18. Invändiga fönsteranslutningar. sid 38-39 19. Invändiga fönsteranslutningar. Lösningar av möte mellan karm/ smyg. sid 40-41 20. Stora fönsterpartier. Förstärkning av fönsterparti. sid 41 21. Vikningsmallar för plåtfönsterbleck till putsade, resp. trä-/tegel väggar. sid 41 Vi har valt att beskriva inbyggnad av fönster i vanligt förekommande vägglösningar. Exempel: träregelväggar, skalmurväggar med tegel, betongväggar, putsade väggar, väggar av betong i sandwichutförande eller lättklinker, dansk dubbel skalmur av tegel, m.fl. Olika typer av fasadmaterial är mer eller mindre känsliga för fukt, men inget material är helt motståndskraftigt mot fukt. Elitfönster rekommenderar väggar där ventilering och tätning av väggen är utförd på ett byggtekniskt korrekt sätt och åtgärder är vidtagna för att minimera fuktbelastningen i väggen och på dess ingående komponenter. Väggar med eller utan ventilerad luftspalt Vi skiljer på väggar med och utan ventilerad luftspalt. Med ventilerad luftspalt Träregelväggar som till största delen består av organiskt material som trä, pappersbeklädda gipsskivor, m.m. är mycket känsliga för fuktpåverkan. Regelväggarna har en diffusiontät insida och en diffusionsöppen, vindtät och regnavvisande yttersida. För att minska risken för fuktbelastning av regelväggen så måste den här väggtypen byggas med en ventilerad luftspalt mellan träfasaden eller skalmuren av tegel, och regelväggen.

11 Den ventilerade luftspalten har till uppgift att: vara tryckutjämnande vid yttre vindpåverkan förhindra att regn tränger in genom väggen 9 2 10 16 1 17 1. Foder 2. Karm 3. Karmhylsa 4. Karmskruv ventilera bort vattenånga som från insidan ev. kan diffundera ut genom konstruktionen 4 3 5. Tätningslist 6. Fönstebleck Utan ventilerad luftspalt Massiva moderna betongväggar och putsade murverksväggar är oftast mycket täta och står emot fukt mycket bra, varför någon separat ångspärr inte anses vara nödvändig. 12 7. Bärkloss 8. Utv. luftspalt 9. Fogmassa/ bottningslist Denna typ av väggar består till största delen av oorganiskt material som inte är speciellt fuktkänsliga. Svagaste punkten på den här typen av väggar är otäta fogar och genomföringar i väggelementen. 13 8 10. Drevning / isolering 11. Droppbleck 12. Invändig vägg Massiva (tunga) väggar kan vara uppbyggda på många olika sätt: 13. Väggregel Tegelfasad och tegel i den inre muren, s.k. dubbel skalmur Tegelfasad och lättbetong i den inre muren Tegelfasad och betong i den inre muren Betongfasad och betong i den inre muren s.k. sandwichelement 14 7 5 6 14. Isolering 15. Vindskydd 16. Fönsterbåge 17. Sidsmyg Dubbel skalmur består ofta av två stycken halvstens tegelmurar med luftspalt emellan, som är utfylld med mineralullsisolering. 15 figur. 1 visar fönster i genomskärning med viktiga detaljer nummer- och namngivna. sid 3

Olika fasadbeklädnader Väggens fasadbeklädnad skall förutom att uppfylla de rent tekniska kraven, även arkitektoniskt passa den aktuella byggnaden och i många fall även byggnader i den närmaste omgivning. Fasadbeklädnaden kan vara en träpanel, en tegelfasad, olika typer av skivmaterial, betong, glas, tunn- eller tjockputs eller en kombination av olika material. Tunnputs förekommer i system 8-11 mm. Vid tunnputsning uppstår fuktproblemen oftast direkt på tilläggsisolering. Där tunnputsade ytor ansluter mot fönster, är det extra viktigt, att tätning av skarvar mellan fönster och puts utförs med största noggrannhet, så att vatten hindras från att tränga in bakom tunnputsen. Värmeisoleringen skall monteras så att isoleringsutrymmet fylls ut helt och så att anliggningen mot konstruktionens varma sida blir god. Ångspärrens funktion är i första hand att hindra transport av varm luft och vattenånga från den varma sidan till den kalla. Ångspärren måste monteras så att lufttäthet uppnås och luftströmningar förhindras, vilket minimerar värmeförluster och kondensproblem i väggen. Fasadbeklädnadens möte med fönsterkarmen och fönstrets ut- och invändiga anslutningar ställer stora krav på rätt utfört montage. Fönstrets funktion och livslängd påverkas av att anslutningarna är utförda på rätt sätt. En putsad fasad ställer stora krav på att arbetet utförs på ett professionellt sätt, både vad gäller val av putsmetod och noggrannheten vid utförandet av putsarbetet. Vi skiljer på tunn- och tjockputsning av fasader. Fönstret en utsatt del av byggnadens klimatskärm Klimatskärmen är den del av en byggnad som gränsar mot ytterluften. Det innebär att ytterväggar, fönster, ytterdörrar och tak inbegripes i begreppet klimatskärm. Klimatskärmens primära uppgift är att skydda mot kyla, vind och fukt och utsätts hela tiden för stora påfrestningar i form av regn, sol, vindlaster och stora temperatursvängningar. En tjockputs byggs normalt upp av flera skikt till en total putstjocklek på 15-25 mm. Varje detalj i klimatskärmen har sin egen viktiga delfunktion: Rätt utförd tjockputs fungerar som buffert mot fukt in i väggen. När det regnar samlas fukt i den diffusionsöppna putsen och hindrar fukten att tränga djupt in i väggen. Vid torrt väder avdunstar sedan fukten från putsskiktet. Många system består av cementbundna, öppna putser som avfärgas med silikatbaserade färger. Här kan problem uppstå när isoleringen med tiden blir fuktmättad. sid 4 Ytterbeklädnaden - skall förutom att skydda den bakomvarande konstruktionen mot regn, snö och sol, också klara gällande brandkrav. Vindskyddet skall vara diffusionsöppet och skydda isoleringen så att luftrörelser bakom ytterbeklädnaden inte påverkar isoleringsförmågan och dessutom säkra väggens lufttäthet. fig 2: bilden visar den varma delen av väggen i en träpanelvägg resp. i en massiv betongvägg med tegelfasad. Den varma delen är svagt färgmarkerad.

Placera fönstret i väggens varma del Enligt TMF:s rekommendationer är indragen placering bäst av de skäl som anges nedan: I ytterväggar uppbyggda av olika skikt finns det alltid risk för att vatten och kondens förekommer. Dessutom rör sig väggkonstruktionens yttre del olika i förhållande till den inre varma delen av väggen. Skälen till att fönstret helst bör placeras i väggens varma del, dvs. långt indraget, är många: Vatten som tränger in i väggkonstruktionens luftspalt hindras från att tränga in mot väggens rumssida och kommer därför inte att belasta fönstret. Infästningen i väggstommen blir säkrare och bättre. Riktig fog blir lättare att utföra. Fönstrets placering i den varma delen av väggen ger fönstrets insida en högre yttemperatur, vilket gör att kallras, kallstrålning ochytkondens motverkas. En yttre nisch minskar luftrörelserna kring fönstrets utsida och förbättrar på så sätt dess värmeisolering. Ett skyddat läge förlänger ytbehandlingens hållbarhet. Om fönstret inte placeras i väggens varma del ska särskild hänsyn tas till detaljutformningen i väggen så att god luftning och vattenavvisning i anslutning till fönstret kan ske. Var extra noggrann vid genomföringar, fönsteranslutningar, tätning mellan karm och vägg, avledning av fukt som kommit innanför klimatskärmen och möten mellan putsade fasadytor och fönsterkarmen. Skydda fönstret på byggarbetsplatsen Fönstret och ytbehandlade detaljer får inte utsättas för stänk av kalk, cement, betong eller urlakningsprodukter av dessa. Alkaliska vattenlösningar angriper glas, aluminium och ytbehandlade detaljer. Glasets genomsynlighet förstörs (glaset blir anlöpt). Metaller och ytbeläggningar missfärgas eller förstörs. Silikatfärger, sura och frätande vätskor (t.ex. fluorvätesyra) och vissa metalloxider kan också förstöra fönstret eller målningen på fönstret. Elitfönster rekommenderar användning av fäst- och justeringshylsor Fäst- och justeringshylsor medför ett säkert och enkelt montage av fönsterkarmen och ger möjlighet till efterjustering av fönstret. Vid montering av stora och höga fönsterkombinationer /-väggar, är fäst- och justeringshylsor det enda alternativet för att efterjusteringar ska vara möjliga. Elitfönsters rekommenderade lösningar ger dig som kund ett väl fungerande fönster med lång livslängd och lite bekymmer. Elitfönsters rekommendationer bygger på ställda myndighetskrav och de senaste erfarenheterna ang. professionellt montage och inbyggnad av fönster i olika vägglösningar. Vi har i våra förslag använt följande faktakällor och tagit hänsyn till deras samlade erfarenheter: Elitfönster interna kunskapsbank SBI (Statens Byggforskningsinstitut) NBI (Norsk bygginstitut) DVC (Dansk Vindues Certificering) Hus AMA Trätek Kartro AB PLR (Plåtslageriernas Riksförbund) fuktspecialisterna Anneling/Tobin Maxit Skanska Teknik Rescon Mapei Karl Ljungberg AB Fogbranschens förening TMF (Trä- och Möbelindustriförbundet) lokala plåtslagare, m.fl Elitfönsters gällande garantivillkor kan du läsa mer om på Elitfönsters hemsida www.elitfonster.se sid 5

Droppbleck Träpanelvägg med träregelstomme Inbygg 001 med EFH fönster Träväggar där träpanelerna är ytbehandlade på ett professionellt sätt klarar generellt slagregn bra. Träpaneler är känsligast där ändträ är dåligt skyddat, t.ex. där ändträ ansluter mot droppblecket och där fönstrets nedre del ansluter mot fasadträ. Liggande träpanel är något känsligare för fukt än stående träpanel. Vatten rinner lättare i sidled, lodräta brädskarvar och anslutningar vid fönster och dörrar är svåra att få helt täta vilket gör att vatten kan samlas i fogarna. Det är viktigt att se till att ev. inträngande vatten inte hamnar på fönsterkarmen. Det är därför viktigt att träpanelväggar har en ventilerad luftspalt bakom träpanelen. Fukt och ev. inträngande vatten dräneras bort och fuktskador förhindras på bakomliggande reglar och isolering. Om fönstret är placerat långt ut i väggen, så måste man leda bort regnvattnet ovanför fönstret med ett droppbleck, en gummiduk eller en asfaltspapp. För att vattnet säkert skall ledas ut från väggen bör bleckets (gummidukens,m.m) vertikala uppvik placeras innanför vindskyddet. Droppbleckets uppgift är att föra ut ev. fukt som kommit in bakom träpanelen, så att fuktbelastningen på fönsterkarmen inte ökar. Sidsmygar av trä Smygbräda av trä avslutas i ovankant mot undersida droppbleck och i nederkant med samma lutning som fönsterblecket och minst 10 mm ovanför fönsterblecket (se fig. inbygg 001.1.). Fönsterbleck Fönsterbleckets passning mot sidsmygen kan som bilden (inbygg 001.3 ) visar ligga infällt i sidsmygen. Alternativt, om fönsterbleckets gavel inte fälls in i sidsmygen skall gaveln ligga med press mot sidsmygen. Tätfog skall då appliceras mellan bleckets gavel och sidsmygen. Mellan bottenkarmen och bleckets uppvik mot bottenkarmen och mellan smygbräda och sidkarm ska tätfog appliceras för att undvika att fukt tränger in via skarven (se fig. inbygg 001.3. och 001.4.). Bild som visar droppbleckets placering vid fönster med foder. Droppblecket för ut ev. fukt från väggen och skyddar samtidigt skarven mellan fodret och den stående väggpanelen från fuktbelastning. inbygg 001 10 mm fig. inbygg 001.1. Vertikalsnitt. Fönsterbleckets gavel (minst 15 mm hög) infälld och uppdragen bakom smygbräda. Smygbrädan avslutas minst 10 mm ovanför fönsterblecket. fig. inbygg 001.2. Vertikalsnitt. Droppbleckets placering och infästning. Gulmarkerat. Droppbleckets bakre uppvik ska fästas på vindskivans insida. Droppbleckets placering ska vara innanför vindskyddet. sid 6

Bild som visar exempel på lösning med smyg av trä med fönsterbleckets gavel uppdragen bakom smygbrädan. Smygen snedkapas i botten för passning till fönsterbleckets lutning. Bottendelen av sidsmygen ska avslutas minst 10 mm ovanför fönsterblecket Bild som visar fönsterbleckets gavel uppdragen bakom smygbrädan. Smygen anpassad till fönsterbleckets lutning. fig. inbygg 001.3. Horisontalsnitt. Infällt fönsterblecks placering med markering av viktiga tätningar (röda) mellan smyg och sidkarm, resp. bleckets uppvik mot bottenkarm. Snittet visar Elitfönsters förslag där foderbrädan helt täcker smygbrädans kant och fönsterbleckets gaveluppvik. (vid grön cirkel). fig. inbygg 001.4. Vertikalsnitt. Fönsterblecket infästes i bottenkarmen med montageskruv RXB ST 3,5x25 A4 DIN 7504 M c/c 100 mm. Tätfog mellan bleckets uppvik och bottenkarmen. Rödmarkerad. Fönsterbleckets lutning minst 15. fig. inbygg 001.5. Vertikalsnitt. Ritning Inbygg-001. dat 04-11-02. rev 05-04-01 sid 7

Droppbleck Skalmursvägg i tegel på träregelstomme Inbygg 002 med AFH fönster En tegelvägg suger åt sig små mängder vatten. Vid långvarigt regnande kan tegelmuren därför mättas med fukt och då kommer vatten att rinna längs fasaden, samtidigt som insidan av teglet kan fuktas. Väggkonstruktionen ska alltid ha väl fyllda fogar och ventilerad luftspalt. Vissa stötfogar lämnas öppna ovanför fönstret, så att vattnet som trängt in bakom skalmuren leds ut från väggen innan det skadar den bakomliggande isoleringen och fönsterkarmen. Sprickor och andra håligheter kan släppa igenom vatten. Det är därför viktigt, att muren utformas på ett sådant sätt att luftning och dränering av fukt är möjligt. Fogbruk som trängt ut i den ventilerade luftspalten måste tas bort så att luftspalten inte täpps igen och hindrar dräneringen av ev. inträngd fukt. Var noga med anslutningar vid fönster. Där finns många fogar som vatten kan tränga in igenom. Obs! Fönstret får inte fästas i den yttre skalmuren pga. rörelser i väggen. sid 8 inbygg 002 Droppbleckets uppgift är att föra ut fukt som trängt in bakom skalmuren genom sprickor och andra håligheter, så fönsterkarmen inte fuktbelastas. Sidsmygar Smygblecken av metall passas in i sidkarmens spår (se fig. 002.2.) på det aluminiumklädda fönstret och fästes med en blindnit. Smygblecket skall ha ett överlapp på minimum 20 mm, räknat från teglets insida och ut på teglet, för att förhindra att slagregn tränger in bakom skalmuren. Smygblecket skall avslutas mot fönsterbleckets gavel med ett överlapp på minst 10 mm (se bild A). Se placering av tätning mellan smygbleck och tegel och tätning mellan fönsterbleckets uppvik och karmbottenstycket (fig 002.2 och 002.3). Fönsterbleck Vid fönsterbleckets passning mot sidsmyg av tegel skall fönsterblecket ha minst 10 mm gavel som skall ligga i spänn mot smygen. Tätfog appliceras mellan det uppvikta blecket och sidsmygen. Mellan bottenkarmen och bleckets uppvik mot bottenkarmen ska tätfog appliceras för att undvika att fukt kan tränga in via skarven (se fig. inbygg 002.3.). Bilden visar fönsterkombination med fönster monterade ovanför varandra med plåtinklädd sidsmyg och plåtbeklädd övergång mellan övre fönstrets bottenkarm och det undres överkarm. fig. inbygg 002.1. Vertikalsnitt. Droppbleckets placering och infästning. Gulmarkerat. Droppbleckets bakre uppvik ska fästas på vindskivans insida. Droppbleckets placering ska vara innanför vindskyddet.

Bild A. visar sidsmygplåtens passning mot fönsterblecket. Sidsmygplåten skall lappa över fönsterbleckets gaveluppvik med minst 10 mm och följa fönsterbleckets lutningsvinkel. Bild som visar fönsterblecksgavel utformad med enkelt uppvik mot tegelsmygen. 20mm fig. inbygg 002.2. Horisontalsnitt. Sidbleckets placering och infästning mot sidkarm och sidsmyg av tegel. Markering av viktig tätning mellan bleckets uppvik mot bottenkarm. Röd markerade. Markering av fönsterbleckets invikskant som skyddar mot slagregnsinträngning. Ljusblå markering. Sidblecket skall sträcka sig ut på tegelsidsmygen med minst 20 mm. fig. inbygg 002.3. Vertikalsnitt. Fönsterblecket infästes i bottenkarmen med montageskruv RXB ST 3,5x25 A4 DIN 7504 M c/c 100 mm. Tätfog mellan bleckets uppvik och bottenkarmen. Rödmarkerad. fig. inbygg 002.4. Vertikalsnitt. Ritning Inbygg-002. dat 04-11-06. rev 05-04-01 sid 9

Droppbleck Tunnputs mot frigolitskiva på träregelvägg Inbygg 003 med KIFI-AL fönster Vid tunnputsade fasader där putsen ansluter mot fönsterkarmen finns inget yttre synligt droppbleck. Det övre spåret i den metallklädda karmen har samma funktion som droppblecket. Spåret löper runt hela karmen. För att säkra montaget mot slagregn, skall tätningsband monteras mellan karmen och putsen (se fig 003.1.). Den tunnputsade ytan har ett hydrofobiskt (vattenavvisande) ytskikt. Tunnputsade ytor har därför stora svårigheter att torka ut fukt som trängt in bakom det täta ytskiktet. Ett tunnputsskikt har en glattare yta än ett tjockputsskikt och regnvatten klättrar därför uppför fasaden vid slagregn. Det är därför viktigt att komplettera skarvar mellan puts, fönsterkarm och fönsterbleck med fogtätningsband. Det är viktigt att täta under fönsterblecket så att fukt inte kan tränga in bakom putsen genom skarven mellan fönsterblecket och tunnputsen. Speciellt viktigt är det att göra detta i de geografiska områden som ofta utsätts för slagregn. Man kan komplettera regnskyddet med en regnvattenhake under fönsterblecket för att hindra regnvatten att vid slagregn tränga in via skarven mellan fönsteblecket och fasadputsen. inbygg Sidsmygar med tunnputsade ytor Putsen ansluter även här direkt mot sidkarmen och tätas med fogband, lika droppblecket. Fönsterblecket skall vara så brett att det även täcker fogbredden mellan karmen och vägghålet. Putskanten måste därför vara så bred att den både täcker fogbredden och lappar över på karmens utsida. Fogbredden skall vara 15 mm. Mellan putskanten och putsen appliceras tätband för att hindra fukt att tränga in. Fönsterbleck Fönsterblecket ligger infällt i sidsmygen med en putskant (se figur inbygg 003.2.detaljförstoring och inbygg 003.3.). Mellan bottenkarmen och bleckets uppvik mot bottenkarmen och i skarven mellan fönstebleckets underkant och den putsade fasaden ska tätfog appliceras för att undvika att fukt tränger in via skarven (se figur inbygg 003.4.). Bilden visar fönstrets karmöverdel och passningen mot den tunnputsade ytan. sid 10 003 fig. inbygg 003.1. Vertikalsnitt. Droppbleckets/gummidukens placering och infästning. Gulmarkerat. Droppbleckets/gummidukens bakre uppvik ska fästas på vindskivans insida.

Fogband 15 mm Putskant med fall utåt Fönsterbleck fig. inbygg 003.2. Detaljförstoring. Detaljen sedd utifrån/ framifrån mot fönsterbleckets putskant. Figuren visar placering av fogband som tätar mellan puts och fönsterbleck. 15 mm fig. inbygg 003.3. Horisontalsnitt. Sidbleckets placering och infästning mot sidkarm. Rätt utförd putskant är viktigt! Putskantens bredd minst 15 mm. Markering av viktiga tätningar mellan smyg och sidkarm, resp. bleckets uppvik mot bottenkarm. Rödmarkerade. Markering av fönsterbleckets invikskant som skyddar mot slagregnsinträngning. Ljusblå markering. fig. inbygg 003.4. Vertikalsnitt. Fönsterblecket infästes i bottenkarmen med montageskruv RXB ST 3,5x25 A4 DIN 7504 M c/c 100 mm. Tätfog skall appliceras mellan bleckets uppvik och bottenkarmen, resp. i skarven mellan fönsterbleckets undersida och fasadputsen. Rödmarkerad. fig. inbygg 003.5. Vertikalsnitt. Ritning Inbygg-003. dat 04-11-03. rev 05-01-11 sid 11

Putsad fasad med ventilerad skiva på träregel Inbygg 004 med AFH fönster Ventilerade putsfasader är ett nytt alternativ till de redan etablerade putsmetoderna. Systemen lämpar sig väl för tunnputsade fasader. Ventilerade putsfasadsystem finns i olika utföranden, men det gemensamma för systemen är att de byggs upp kring någon typ av fasadskivsystem (uppbyggt med hårda mineralskivor som är mycket fuktresistenta och formstabila) som man applicerar putsen på, i motsats till de traditionella putssystemen där putsen appliceras mot någon typ av mineralullsmatta eller frigolitskiva med utanpåliggande armeringsnät. Sammanfattningsvis - de nya systemen har en ventilerad luftspalt bakom putsskivan, som flyttar ut fuktproblematiken från väggens isolering, vidare appliceras putsen mot ett formstabilt underlag, medan man i det traditionella putsar mot material som har mindre formstabilitet, där putsskikt och isolering är förenade med varandra. Två olika system som i grunden bygger på samma tänkande, MAPETERM NORDIC (Rescon Mapei AS) och AQUAPANEL Cement Board (Knauf Danogips GmbH), har studerats och fått ligga till grund för vårt faktamaterial för den här väggtypen. sid 12 inbygg 004 Droppbleck Vid putsade fasader där putsen ansluter mot fönsterkarmen finns inget yttre synligt droppbleck. Vid putsad fasad med ventilerad skiva ligger ett avrinningsbleck monterat i väggen ovanför karmens överdel. Blecket för bort ev. fukt, så att karmen skyddas mot fuktbelastning (se bild 004.2.). För att säkra montaget mot slagregn, skall tätningsband monteras mellan karmen och putsen (se fig 004.1.). Sidsmygar med putsade ytor Putsen ansluter även här direkt mot sidkarmen och tätas med fogband, lika droppblecket. Fönsterblecket skall vara så brett att det även täcker fogbredden mellan karmen och vägghålet. Putskanten måste därför vara så bred att den både täcker fogbredden och lappar över på karmens utsida. Fogbredden skall vara 15 mm. Fönsterbleck Fönsterblecket ligger infällt i sidsmygen med en putskant (se figur inbygg 004.3.). Mellan bottenkarmen och bleckets uppvik mot bottenkarmen och i skarven mellan putsen och regel under fönsterbleck skall tätfog appliceras för att undvika att fukt tränger in via skarven (se figur inbygg 004.4.). Bild som visar fönstersmyg med putsad fasadskiva fig. inbygg 004.1. Vertikalsnitt. Figuren visar principlösningen för system Mapterm Nordic. Karmöverstyckets möte med den tunnputsade Blucladskivan. Tätning mellan fönsterkarm och putskant visas med Rödmarkering. Inbyggt droppbleck i väggen. Gulmarkerat. (se även detalj på bild inbygg 004.2.).

bild. inbygg 004.2. Bilden visar principen för ventilation av väggen enligt system MAPETERM NORDIC (Rescon Mapei AS). Inne i väggen ovanför karmens överstycke finns vattenavledare monterad, som styr undan vatten från karmen. Bild som visar fönstersmyg med frilagd skiva innan putsskiktet läggs på skivan. Skarvar mellan skivorna förstärks och armeras med väv och spacklas. fig. inbygg 004.3. Horisontalsnitt. Sidbleckets placering och infästning mot sidkarm. Rätt utförd putskant är viktigt! Putskantens bredd minst 15 mm. Markering av viktiga tätningar mellan smyg och sidkarm, resp. bleckets uppvik mot bottenkarm. Rödmarkerade. Markering av fönsterbleckets invikskant som skyddar mot slagregnsinträngning. Ljusblå markering. fig. inbygg 004.4. Vertikalsnitt. Fönsterblecket infästes i bottenkarmen med montageskruv RXB ST 3,5x25 A4 DIN 7504 M c/c 100 mm. Tätfog skall appliceras mellan bleckets uppvik och bottenkarmen och mellan fasadputsen och regel under fönsterbleck. Rödmarkerad. fig. inbygg 004.5. Vertikalsnitt. Ritning Inbygg-004. dat -------. rev 05-01-14 sid 13

Droppbleck Tjockputs på träregelvägg Inbygg 005 med Elit Design fönster En tjockputsad vägg innebär sällan några större fuktproblem. Tjockputsen kan suga upp mycket fukt utan att bakomliggande vägg fuktskadas. Putsen andas och lagrat vatten i väggen avdunstar så snart vädret blir varmt och torrt. Putsunderlaget består oftast av någon typ av mineralullsskiva som ingår i en putssystemlösning. Det finns många leverantörer av utvecklade väl beprövade tjockputssystem. I dessa system kompletteras putsunderlagets mineralullsskiva med ett utanpåliggande putstrådnät att fästa putsen vid. Mineralullsskivornas uppbyggnad gör att de till viss del är självdränerande om fukt tränger in i skivan. Det är mycket viktigt att anslutningar mellan putsade ytor och fönsterkarmen och under fönsterbleck görs täta så att fukt inte kan tränga in bakom putsen. sid 14 inbygg 005 Vid tjockputsade fasader där putsen ansluter mot fönsterkarmen finns inget yttre synligt droppbleck. Det övre spåret i den metallklädda karmen har samma funktion som droppblecket. Spåret löper runt hela karmen. För att säkra montaget mot slagregn, skall tätningsband monteras mellan karmen och putsen (se fig 005.1.). Sidsmygar med tunnputsade ytor Putsen ansluter även här direkt mot sidkarmen och tätas med fogband, lika droppblecket. Fönsterblecket skall vara så brett att det även täcker fogbredden mellan karmen och vägghålet. Putskanten måste därför vara så bred att den både täcker fogbredden och lappar över på karmens utsida. Fogbredden skall vara 15 mm. Fönsterbleck Fönsterblecket ligger infällt i sidsmygen med en putskant (se figur inbygg 005.2.). Mellan bottenkarmen och bleckets uppvik mot bottenkarmen och i skarven mellan fönstebleckets underkant och den putsade fasade ska tätfog appliceras för att undvika att fukt tränger in via skarven (se figur inbygg 005.3.). fig. inbygg 005.1. Vertikalsnitt. En L-profil ansluter i spåret på den metallklädda fönsterkarmen och mot vågghålet. Mellan putsen och L-profilen appliceras en tätlist (rödmarkerad) som hindrar fuktinträngning. Putsen avslutas med en avfasning mot karm L-profilen. Se rekommendationer från din putsleverantör.

Fogband 15 mm Putskant med fall utåt Fönsterbleck fig. inbygg 005.2. Detaljförstoring. Detaljen sedd utifrån/ framifrån mot fönsterbleckets putskant. Figuren visar placering av fogband som tätar mellan puts och fönsterbleck. Bilden visar fönstersmyg och tjockputsad vägg. 15 mm fig. inbygg 005.2. Horisontalsnitt. Fönsterbleckets gaveluppvik infällt i sidsmygen. Sidsmygen har en putskant som skall vara minst 15 mm bred. Markering av viktiga tätningar mellan smyg och sidkarm, resp. bleckets uppvik mot bottenkarm. Rödmarkerade. Markering av fönsterbleckets invikskant som skyddar mot slagregnsinträngning. Ljusblå markering. fig. inbygg 005.3. Vertikalsnitt. Fönsterblecket infästes i bottenkarmen med montageskruv RXB ST 3,5x25 A4 DIN 7504 M c/c 100 mm. Tätfog mellan bleckets uppvik och bottenkarmen. Rödmarkerad. fig. inbygg 005.4. Vertikalsnitt. Ritning Inbygg-005. dat 04-11-06. rev 05-04-01 sid 15

Droppbleck Tjockputsad betongvägg med utvändig cellplastisolering Vid tjockputsade fasader där putsen ansluter mot fönsterkarmen finns inget yttre synligt droppbleck. Det övre spåret i den metallbeklädda karmen har samma funktion som droppblecket. Spåret löper runt hela karmen (se fig 006.1.). Inbygg 006 med KIFI-AL fönster En putsad betongvägg innebär sällan några större fuktproblem. Väggkonstruktionen består av oorganiska material som är motståndskraftiga mot regn och fukt. Väggkonstruktionen har ett bra fuktskydd. Det är därför viktigt att täta väggen noggrannt vid fönsteranslutningar och andra genomföringar i väggen. Väggens svaga punkter är vid skarvar och genomföringar i väggen. Det är mycket viktigt att anslutningar mellan putsade ytor och fönsterkarmen och under fönsterblecket görs täta så att fukt inte kan tränga in i väggen. Fukt som kommit in i väggen är mycket svår att avleda. I betongväggar med utvändig isolering fäster man fönstret i den isolerade delen. Sidsmygar Putsen ansluter även här direkt mot sidkarmen och tätas med fogband. Fönsterblecket skall vara så brett att det även täcker fogbredden mellan karmen och vägghålet. Putskanten måste därför vara så bred att den både täcker fogbredden och lappar över på karmens utsida. Fogbredden skall vara 15 mm. Fönsterbleck Fönsterblecket ligger infällt i sidsmygen med en putskant (se figur inbygg 006.2. Detaljförstoring och 006.3.). Bilden visar djup liggande fönster i tjockputsad betongvägg. sid 16 inbygg 006 Mellan bottenkarmen och bleckets uppvik mot bottenkarmen och i skarven mellan fönstebleckets underkant och den putsade fasaden ska tätfog appliceras för att undvika att fukt tränger in via skarven (se figur inbygg 006.4.). fig. inbygg 006.1. Vertikalsnitt. Som fuktsäkring för fönstrets karmöverstycke har droppplåt monterats med vertikaluppvik mot betongväggen och utåt förbi frigolitskiktet med bleckavslut på karmöverstyckets utsida. Gulmarkerat.

Fogband 15 mm Putskant med fall utåt Fönsterbleck fig. inbygg 006.2. Detaljförstoring. Detaljen sedd utifrån/ framifrån mot fönsterbleckets putskant. Figuren visar placering av fogband som tätar mellan puts och fönsterbleck. Bilden visar tjockputsad betongvägg med fönsterbleck inpassat i djup putskant. fig. inbygg 006.3. Horisontalsnitt. Sidbleckets placering och infästning mot sidkarm. Rätt utförd putskant är viktigt! Putskantens bredd minst 15 mm. Markering av viktiga tätningar mellan smyg och sidkarm, resp. bleckets uppvik mot bottenkarm. Rödmarkerade. Markering av fönsterbleckets invikskant som skyddar mot slagregnsinträngning. Ljusblå markering. fig. inbygg 006.4. Vertikalsnitt. Fönsterblecket infästes i bottenkarmen med montageskruv RXB ST 3,5x25 A4 DIN 7504 M c/c 100 mm. Tätfog mellan bleckets uppvik och bottenkarmen. Rödmarkerad. fig. inbygg 006.5. Vertikalsnitt. Ritning Inbygg-006. dat 04-11-06. rev 05-04-01 sid 17

Droppbleck Putsad betongvägg Inbygg 007 med Elit Ljudfönster Vid tjockputsade fasader där putsen ansluter mot fönsterkarmen finns inget yttre synligt droppbleck. Det övre spåret i den metallbeklädda karmen har samma funktion som droppblecket. Spåret löper runt hela karmen (se fig 007.1.). Betongväggar kan vara av homogen betong med eller utan puts på ut- och insidan. Putsen kan vara av typen kalkcementputs eller cementputs. Väggen kan också vara av prefabricerade betongelement (singelelement eller sandwichelement). Betongväggar är mycket fuktresistenta och fuktproblem är inte vanliga i den här typen av väggar. Eftersom betongväggen har låg kapillärsugning så kommer mycket regnvatten att rinna nedför fasaden. Massiva betongelement måste därför ha täta fogar som inte släpper in något vatten. Det gäller att alla horisontella såväl som vertikala fogar är väl tätade. Regnvatten kan tränga in i väggelementet igenom otäta fogar och rinna ner på insidan av betongelementet. Det inträngda regnvattnet kommer då att belasta fönstrets karm och beslag. Sidsmygar Putsen ansluter även här direkt mot sidkarmen och tätas med fogband. Fönsterblecket skall vara så brett att det även täcker fogbredden mellan karmen och vägghålet. Putskanten måste därför vara så bred att den både täcker fogbredden och lappar över på karmens utsida. Fogbredden skall vara 15 mm. Fönsterbleck Fönsterblecket ligger infällt i sidsmygen med en putskant (se figur inbygg 007.2. Detaljförstoring och 007.3.). Bilden visar mötet mellan fönsterkarmens överdel och den putsade smygen. sid 18 inbygg 007 Mellan bottenkarmen och bleckets uppvik mot bottenkarmen och i skarven mellan fönstebleckets underkant och den putsade fasaden ska tätfog appliceras för att undvika att fukt tränger in via skarven (se figur inbygg 007.4.). fig. inbygg 007.1. Vertikalsnitt. Putsen ansluter direkt mot karmytterbeklädnaden. Mellan putsen och karmen appliceras en tätlist (rödmarkerad) som hindrar fuktinträngning. Putsen avslutas med en avfasning mot karmen. Följ putsleverantörens rekommendationer.

Fogband 15 mm Putskant med fall utåt Fönsterbleck fig. inbygg 007.2. Detaljförstoring. Detaljen sedd utifrån/ framifrån mot fönsterbleckets putskant. Figuren visar placering av fogband som tätar mellan puts och fönsterbleck. Bilden visar en professionellt utförd putskant mot fönsterblecket. fig. inbygg 007.3. Horisontalsnitt. Fönsterbleckets passning mot sidkarmen. Rätt utförd putskant är viktigt! Putskantens bredd minst 15 mm. Markering av viktiga tätningar mellan smyg och sidkarm, resp. bleckets uppvik mot bottenkarm. Rödmarkerade. Markering av fönsterbleckets invikskant som skyddar mot slagregnsinträngning. Ljusblå markering. fig. inbygg 007.4. Vertikalsnitt. Fönsterblecket infästes i bottenkarmen med montageskruv RXB ST 3,5x25 A4 DIN 7504 M c/c 100 mm. Tätfog mellan bleckets uppvik och bottenkarmen. Rödmarkerad. fig. inbygg 007.5. Vertikalsnitt. Ritning Inbygg-007. dat 04-12-16. rev 05-04-01 sid 19

Droppbleck Vid montering av fönster i sandwichväggar används inga droppbleck. Sandwichelementvägg i betong Inbygg 008 med Elit Ljudfönster Sandwichelement består av två betongskivor med mellanliggande isolering. Fasadytorna kan ha en slät eller strukturerad yta. Betongytan kan målas eller putsas. Väggar av sandwichelement vållar sällan några fuktproblem. Viktigt att tänka på är att täta hål i elementen som kan uppkomma vid borrning för montage av kompletterande utrustning på fasaden. Inträngande fukt har mycket stora problem att komma ut, vilket medför skador på elementen och fönsterkarmen. Sandwichväggar rätt utförda, med täta fogar och genomföringar i väggelementen har mycket små fuktproblem. Om fukt kommit in i väggelementet, måste fukten kunna avledas ut från väggen utan att den fuktbelastar fönsterkarmen eller dess komponenter. Sidsmygar Sandwichväggar putsas eller målas. Anslutning mellan sidkarmen och sidsmygen tätas med fogband. Fönsterblecket fälls in i smygen och skall vara så brett att det även täcker fogbredden mellan karmen och vägghålet. Putskanten måste därför vara så bred att den både täcker fogbredden och lappar över på karmens utsida. Fogbredden skall vara 15 mm (se fig. inbygg 008.3.). Observera fönsterbleckets bakre putskant, som tätar det inre hörnet mot slagregnsinträngning där öppning finns mellan karmen och väggen. Markerat med blått i fig. inbygg 008.3.. Bilden visar möte mellan fönsterkarm och putsad sandwichvägg. Fönsterbleck sid 20 inbygg 008 Fönsterblecket ligger infällt i sidsmygen med en putskant (se figur inbygg 008.2.). Mellan bottenkarmen och bleckets uppvik mot bottenkarmen och i skarven mellan fönstebleckets underkant och den putsade fasade ska tätfog appliceras för att undvika att fukt tränger in via skarven (se figur inbygg 008.4.). fig. inbygg 008.1. Vertikalsnitt. Figuren visar fönstrets karmöverdel inpassat i sandwichväggen. Fogband har applicerats mellan betongen och karmöverdelen. Rödmarkerat. För att ge fönstrets karmöverstycke ett extra fuktskydd och styra bort ev. fukt, så har en fuktavledande duk lagts över karmen och ut i spåret på aluminiumbeklädnaden. Gulstreckat.

Fogband 15 mm Putskant med fall utåt Fönsterbleck fig. inbygg 008.2. Detaljförstoring. Detaljen sedd utifrån/ framifrån mot fönsterbleckets putskant. Figuren visar placering av fogband som tätar mellan puts och fönsterbleck. Bilden visar fönsterbleck av stenmaterial som kompletterats med ett smalare plåtfönsterbleck. fig. inbygg 008.3. Horisontalsnitt. Sidbleckets placering och inpassning mot sidkarmen. Rätt utförd putskant är viktigt! Putskantens bredd bör vara minst 15 mm. Se ifälld figur. inbygg.008.2. Markering av viktiga tätningar mellan smyg och sidkarm, resp. bleckets uppvik mot bottenkarm. Rödmarkerade. Markering av fönsterbleckets invikskant som skyddar mot slagregnsinträngning. Ljusblå markering. fig. inbygg 008.4. Vertikalsnitt. Fönsterblecket infästes i bottenkarmen med montageskruv RXB ST 3,5x25 A4 DIN 7504 M c/c 100 mm. Tätfog mellan bleckets uppvik och bottenkarmen. Rödmarkerad. fig. inbygg 008.5. Vertikalsnitt. Ritning Inbygg-008. dat 04-11-06. rev 05-01-14 sid 21

Fönstrets placering i djupled i väggen. För- och nackdelar med olika placeringar. Klimatpåkänningarna på ett fönster och de yttre anslutningarna såväl som på de komponenter som monteras i fogen mellan fönsterkarm och vägg minimeras om fönstret placeras i den varma väggdelen, dvs. innanför den luftspalt som bör finnas mellan ytterväggens fasadbeklädnad och väggstommen. Denna placering av fönstret gynnar funktionen, livslängden och minskar underhållet av fönstret. I dagens tjocka väggar upptar karmens bredd ca 1/4 av väggtjockleken. Anslutningar till fönstret måste därför noga tänkas igenom. Placering Generellt Tjockare väggar, t.ex.murade tegelväggar och betongväggar ger större valmöjligheter för fönstrets placering i djupled än enkla träväggar. sid 24 inbygg a.01 Tänk på: Där det förekommer mycket slagregn bör man placera fönstret så långt in i väggen att fönsterbleckets uppvikta bakkant kommer i linje med eller utanför väggens vindtätning. Det är det säkraste sättet att skydda väggen mot vattenläckage in i den isolerade väggen. På alla fasader förekommer lister och bleck i slät plåt i någon form. Underlaget är alltid avgörande för infästningen och stabiliteten i alla plåtarbeten och därmed också det slutliga resultatet. Enklare fasadlister och fönsterbleck behöver ett lämpligt och stadigt underlag.ett stadigt underlag är en förutsättning för ett bra plåtslageriarbete. Fasader av puts på isolering kräver stadigt underlag för plåtarbetena, inte minst underlag för infästning av fönsterbleck och lister. Regnskugga uppträder under större regnavvisande byggnadsdelar och avser ytor som inte tvättas rena av regnet. T.ex. under taksprång och fönsterbleck. På putsade fasader och liknande sugande material bör blecken avslutas minst 40 mm utanför fasaden. På fasader av profilerad plåt och liknande som är vattenavvisande bör blecken däremot avslutas så nära fasaden som möjligt (10 mm) för att undvika regnskuggor. (källa: PLR) I utsatta lägen kan vindtrycket driva upp vattnet mellan dropp-, sid- eller fönsterbleck och fasadputs, tegel eller träpanel, eller mellan väggplåtars överlapp om detta inte är tillräckligt stort. Under fönsterbleck och bakom profilerad plåt, kassetter och liknande ska blecken förses med en drivvattenhake så att vatten inte pressas upp av vindtrycket. Bleck och lister som ska avleda vatten bör ha en lutning av minst 15. Beslag, lister och bleck måste ha ett ordentligt underlag och bör fästas med fästbleck. I figurerna a.01.1-3 visar vi några typexempel på olika fönsterplaceringar i djupled av väggen. Genom att i ett tidigt skede i byggprocessen ta hänsyn till för- och nackdelar av fönstrets olika placering i väggen kan man undvika många framtida problem med fönstrets och väggens funktion. anm: Elitfönster visar i den här broschyren på olika förslag till lösningar vid inbyggnad av olika fönstermodeller ur Elit fönsters sortiment i olika väggtyper. Elitfönsters förslag bygger på samlad kunskap från flera olika faktakällor om hur ett bra montage bör utföras för att framtida problem skall minimeras.

+ Fördelar - Nackdelar Fönstrets placering långt ut i väggen i liv med fasadbeklädnaden figur a.01.1 Denna placering ger en enkel dränering av fogarna runt fönstret vid slagregn. Arkitekten får större spelrum att passa in fönstret i byggnadens exteriör Fönstrets placering mitt i väggen Kondensrisken på fönstrets insida ökar på grund av sämre luftcirkulation runt fönstrets insida eftersom den djupa fönsternischen hindrar den varma innerluften att på ett effektivt sätt värma fönstrets insida, Placeringen långt ut i väggen har litet eller inget skydd mot väder och vind och utsätts därför för ett större slitage, vilket förkortar fönstrets livslängd. En säker infästning av fönstret kan försvåras figur a.01.2 Vatten som tränger in i väggkonstruktionens luftspalt kommer inte att belasta fönstret och hindras från att tränga in mot väggens rumssida Infästningen i väggstommen blir säkrare och bättre Riktig fog blir lättare att utföra Fönstrets placering i den varma delen av väggen ger fönstrets insida en högre yttemperatur, varför kallras, kallstrålning och ytkondens motverkas En yttre nisch minskar luftrörelserna kring fönstrets utsida och förbättrar på så sätt dess värmeisolering Ett skyddat läge förlänger ytbehandlingens hållbarhet Fönstrets placering långt in i väggen Arkitekten får mindre spelrum när det gäller att passa in fönstret i byggnadens exteriör figur a.01.3 En djup utvändig nisch, som skyddar mot himlastrålning. Minskad risk för invändig kondens. (Kondensrisken minskar eftersom fönstrets utvändiga glasyta får en högre yttemperatur p.g.a. placeringen långt in i väggen och den varma inneluften ges goda möjligheter att cirkulera förbi den inre glasytan). Ställer mycket stora krav på tätnings- och detaljarbete eftersom man ger utomhusfukten möjlighet att komma långt in i väggen innan regnskärmen och fönstret sätter stopp. Uppstår läckage här kan väggen skadas svårt. Risken att köldbryggor förs långt in i väggen är också stor. Köldbryggorna sänker temperaturen på karmen, beslagen och glasets ytterkanter. sid 25

Infästning av fönsterkarmen Elitfönster rekommenderar ett infästningssystem som ger möjlighet till efterjustering av fönstret. Träkarm infäst i träregel Träkarm infäst i betong eller massivtegel Placeringen av infästningspunkterna Fönster av normalstorlek skall inte fästas i karmbotten- och karmöverstycket. För extra breda fönster kan det vara nödvändigt med infästningar i över och bottenkarmen som extra säkerhetsförankring. Om karmen är försedd med förborrade hål för fäst- och justeringshylsor monteras hylsorna på plats i hålen och skruvas fast. Träkarm med förstärkt infästning i träregel Träkarm infäst i lättbetong, håltegel, leca Vid justering med karm-/justeringshylsorna måste följsamhet med skruvarna iakttagas. Vid ovarsam justering kan kraften bli så stor att fönsterkarmen dras isär. För att förhindra att karmen deformeras vid användning av annan typ av infästningsskruvar än karm-/justeringshylsor bör man på förhand placera klossar i monteringsfogen som är storleksanpassade till fogen. inbygg Träkarm infäst i stålregel Träkarm med rakt beslag för karminfästning i isolerskiktet Träkarm med vinkelbeslag för karminfästning i isolerskiktet sid 26b.01 Figur b.01.1 visar träkarmars infästning i olika väggmaterial med hjälp av justerbar karmskruv+hylsa som upp fyller krav enligt svensk standard SS 81 73 32. (källa Kartro. Adjufix karminfästning)

Mekanisk infästning Den mekaniska infästningen av karmen görs med fästdon. Det är väsentligt att det finns solida material att fixera fästdonen i. A Antalet fästdon och deras placering runtom fönsterkarmen framgår av SS 818143 (fönster) och SS 817052 (fönsterdörr) samt HusAMA. A Den mekaniska infästningen bör utföras så att efterjustering av karmens läge möjliggörs utan att fogens övriga funktioner skadas. Detta utesluter användning av spik och fogskum (används polyuretanskum finns också risk att fogen antingen spricker vid rörelser i byggnadsstommen eller att skummet vid sin expansion deformerar långa karmstycken). h 13M = = h>13m Vid val av infästning till fönsterkarmar bör man välja (AMA-nytt Hus 1/2002) att infästningen görs med godkänt: 1. justerbart infästningsdon (karmhylsa+skruv) och utan krav på kilar. b 10M A b/2+100 b/2-100 A 2. alternativt infästningsdon (skruv, infästningslängd minst 45 mm i underlaget) som, i kombination med kilar, inte är justerbart (utan att lossa påsalningar/ foder) SS 818143. Placering av fästhål. Fönster högre än 13M ska ha minst 3 fästhål per karmsidostycke. Fönster med bredd (b) större än 10M ska fästas i karmöver- och understycke. Vid mittpost 100 mm från denna. ev. post A h>13m SS 817052. Placering av fästhål i fönsterdörr. = = Fästhål för karmar med b 12M A = = Monteringsprinciper 1. Fönster och fönsterdörrar monteras på sådant sätt att de vid utbyte går att demontera utan ingrepp i väggstomme. 2. Karm ska vara infäst mot väggstomme så att last från t ex fönsterbågens egentyngd, vindlast mot fönstret och brukslaster kan överföras från karm till väggstomme. I vissa fall ska även krav på intrångsskydd beaktas. 3. Fogbredden mellan karm och vägg ska vara lika runt om (10-20 mm). Anslutningsdetaljer till fönster, som t ex smygbräda, får inte monteras så att de inkräktar på beslagens funktion. 4. Använder man skruv/hylsor skall dessa placeras på ett avstånd av ca 1/6 (A) av karmens höjd mätt från karmens hörn. b>10m A = A Behöver du veta exakt mått för skruv/hylsornas placering (som kan variera från fönstertyp till fönstertyp p.g.a. gångjärnens placering), kontakta Elitfönster. sid 27

Sidhängda fönster Monteringsanvisning för fönster Karmar till fönster monteras i vägghålet enligt följande: punkt 1 och 2 gäller alla fönstertyper. 1. Fönstrets mått = fönsterhålets mått minus 20 mm på bredd och höjd. a fig.b.01.3b fig. b.01.4b fig.b.01.5b fig. b.01.7b a b fig. b.01.2 S 1. För öppningsbara sidhängda fönster hängs bågen av karmen. S 2. Lyft in fönstret/karmen i hålet och placera på bärklotsarna, se fig.b.01.3a och 3b. S 3. Kontrollera med vattenpass (b) att fönstret varken lutar inåt eller utåt, se fig. b.01.4a och b.01.4b. S 4. Skruva med insexnyckel ut de nedre karmhylsorna, så att de ligger an mot fönsterhålets väggsidor, se fig. b.01.5a och b.01.5b. H- fönster (glidhängt fönster) S 5. Skruva med insexnyckel ut de övre karmhylsorna, så att de ligger an mot fönsterhålets väggsidor, se fig. b.01.7a. S 6. Kontrollera med vattenpass så att fönstret/dörren är rak i alla sidor och inte lutar inåt eller utåt. Kontrollera så att karmsidorna inte böjs inåt på mitten, se fig. b.01.8a. 2. Fäst 2 stödklotsar(a) i fönsterhålet som stöd, se fig. b.01.2. Lägg två bärklotsar (b) under båda karmsidorna och under ev. post. sid 28 Bärklotsarna skall ha ca 20 mm mindre djup än karmen för att medge en obruten ångspärr mellan karm och vägg. Bärklotsarna skall vara av hårt och formstabilt material med god långtidshållfasthet och ej fuktupptagande, t.ex. ek, bok, annat hårt träslag eller plast. Placera en riktbräda på bärklotsarna och kontrollera med vattenpass att fönstret kommer att stå horisontellt, se fig. b.01.2 inbygg c.01 fig.b.01. H 3 fig. b.01.4a H 1. Lyft in fönstret/karmen i hålet och placera på bärklotsarna, se fig.b.01. H 3. H 2. Öppna H-fönstret tills spärren tar emot (a) och de förborrade hålen blir åtkomliga för montage, se fig.b.01.4a. Infästning i H-fönstrets glidskenor får på inga villkor ske! Kontrollera med vattenpass (b) att fönstret varken lutar inåt eller utåt, se fig. b.01.4a och b.01.4b. fig.b.01.5a fig.b.01.6 H 3. Skruva med insexnyckel ut de nedre karmhylsorna, så att de ligger an mot fönsterhålets väggsidor, se fig. b.01.5a och b.01.5b. H 4. Öppna H-fönstrets vädrings-/ barnspärr. H 5. Vänd runt fönstret, se fig. b.01.6.

45 mm fig. b.01.10 fig. b.01.8b fig. b.01.9a S 7. Kontrollera, ev. flera gånger, med diagonalmätsticka att diagonalmåtten är lika, se fig. b.01.9a och b. Justera vid behov med karmhylsorna. S 8. Karmen infästes i väggstommen med karmskruv. Infästningslängden i väggstommen skall vara minst 45 mm. Fästdonet skall ha ett korrosionsskydd motsvarande minst l2µm, se fig.b.01.10. S 9. Upprepa steg 10. S 10. Häng tillbaka bågar på karmen och stäng fönstret. S 11. Efterdrag alla skruvar och täck infästningshålen i karmen med täckpluggarna, se fig. b.01.11. 45 mm fig. b.01.10 fig. b.01.11 fig. b.01.7a fig. b.01.8b fig. b.01.9a H 6. Skruva med insexnyckel ut de övre karmhylsorna, så att de ligger an mot fönsterhålets väggsidor, se fig. b.01.7a. H 7.Kontrollera med vattenpass så att fönstret är rakt i alla sidor och inte lutar inåt eller utåt. Kontrollera så att karmsidorna inte böjs inåt på mitten, se fig. b.01.8a. Kontrollera, ev. flera gånger, med diagonalmätsticka att diagonalmåtten är lika, se fig. b.01.9a och b. Justera vid behov med karmhylsorna. H 8. Karmen infästes i väggstommen med karmskruv. Infästningslängden i väggstommen skall vara minst 45 mm. Fästdonet skall ha ett korrosionsskydd motsvarande minst l2µm, se fig.b.01.10. H 9. Upprepa steg 10 H 10. Stäng H-fönstret. H 11. Efterdrag alla skruvar och täck infästningshålen i karmen med täckpluggarna, se fig. b.01.11. Observera! Fönsterdörrar och högre fönster fästs alltid med ytterligare en karmhylsa mitt på var sidokarm. Skruvas ut sist! (se fig. b.01.7b). sid 29

Tvåstegstätning 1. Vindtätning Fogning mellan karm och vägg Ytterst i fogen placeras en regntätning som inte behöver vara vindtät. T.ex. fönsterblecket. Tvåstegstätning. Isolering av monteringsfogen Monteringsfogen ska isoleras med mineralull som trycks in löst i fogen från insidan. Isoleringen får inte packas så hårt att karmen buktar. Fogskum kan i undantagsfall användas som komplement till annan isolering och tätning av träfönster. Utvändig tätning av monteringsfogen Slagregn, dvs. när regn och vind samverkar utsätter ytterväggarna och dess tätningar för stora belastningar. För att stå emot slagregn bör monteringsfogen utföras i enlighet med tvåstegsprincipen, som bygger på separat regn och lufttätning. 2. Tryckutjämnande hålrum Innanför regntätningen lämnas ett utrymme som står i förbindelse med ytterluften och fungerar som ett tryckutjämnande hålrum. Lufttrycket blir på så sätt ungefär detsamma som det yttre lufttrycket. Vid utjämning av trycket mot väggen på ut- och insidan av skärmen kommer eventuellt vatten som trängt in bakom skärmen alltid att rinna ned längs baksidan av skärmen utan att komma i kontakt med lufttätningen. Hålrummet (d) skall ha ett djup >15 mm. 3. Värmeisoleringsmaterial Innanför det tryckutjämnande hålrummet placeras värmeisolerande mineralull. d 4. Bottningslist Längst in mot innerväggsidan placeras en vindtät fog, som består av en bottningslist i EPDMgummi kombinerad med en diffusionstät elastisk fogmassa. Bottenfyllningslisten ska ha en tjocklek som är minst 25 % större än fogbredden för att fungera som ett effektivt mothåll under sprutningen av fogen. 1 2 3 4 5 figur c.01.1. Princip för tvåstegstätning inbygg d.01 sid 30 5. Diffusionstät fogmassa Fogmassan måste ha god vidhäftning till det aktuella materialet trä, tegel, betong eller puts och kunna ta upp ojämnheter på upp till 25 % av fogbredden. Dessutom så måste fogmassan behålla sina egenskaper i temperaturintervallet -20 till +50. Fogsträngen ska ligga i samma plan runt hela fönstret och sprutas mot bottenfyllningslisten. Enligt husama 98 tabell ZSB/3 skall förhållandet mellan fogens bredd och djup vara: b (mm) d (mm) 8-12 4-7 13-20 5-8 d b