Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med en föreslagen om- och nybyggnad inom kv. Libau i Gävle. Inom det aktuella området finns idag tre byggnader reserverade för småindustri i gällande detaljplan. Två av dessa skall byggas om till bostäder medan den tredje skall rivas och ersättas av ett nytt bostadshus. Det äldsta huset, i korsningen Muréngatan/Källbäcksgatan, är uppfört vid sekelskiftet 1900 efter ritningar av E A Hedin. Det andra längs Muréngatan är uppfört 1943 efter ritningar av S Dalén och det tredje, som är avsett att rivas, är byggt vid mitten av 1980-talet efter ritningar av G Gustafsson Arkitektkontor. De två äldsta är belagda med q 2 i detaljplanen vilket medför att sådan ändring av befintlig byggnad [får ej] vidtas som förvanskar dess karaktär. Ny bebyggelse skall utformas med särskild hänsyn till den befintliga bebyggelsen inom området. (Dp 1987:80) Vidare har en kulturhistorisk inventering genomförts 2014-01-14 vilken pekar ut båda de äldre byggnaderna som kulturhistoriskt intressanta (klass 2) med hänvisning till PBL 8:13, 8:14 och 8:17. Kvarteret ingår däremot inte i riksintresse för kulturmiljövården. I förslaget till ombyggnad av de två kulturhistoriskt intressanta byggnaderna, tillika kända som rakbladstillverkaren Swings gamla industrilokaler, skall samtliga våningar inklusive vinden i huset närmast korsningen Muréngatan/Källbäcksgatan inredas till bostäder. För att kunna fullfölja detta krävs utvändiga tillägg och förändringar. Avsikten är dock att de skall infogas i miljön med hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värden. Av denna anledning har undertecknad, efter samråd bl.a. med kommunantikvarie Lena Boox, sammanställt ett förslag till krav på bevarande av byggnadsdetaljer samt krav på utformning vid förändringar och tillägg. Förslaget skulle i förlängningen även kunna ligga till grund för den antikvariska kontrollplanen vid genomförandet av byggentreprenaden. a-sidan arkitektkontor ab Olof Palmes plats 8, 753 21 Uppsala Erstagatan 29, 116 36 Stockholm vxl 018-64 05 90 org.nr. 55 65 01-1854 www.a-sidan.se
Swings gamla rakbladsfabrik med tegelbyggnaden från år 1900 i förgrunden och 1943 års putsade byggnad i bakgrunden. Bilden är tagen av fotograf Carl Larsson 1949. Här framgår att de ursprungliga småspröjsade fönstren fortfarande fanns kvar på tegelbyggnaden vid fototillfället. Däremot har entrén till höger byggts om, bl.a. med ett nytt skärmtak. Till skillnad från idag har taket också kvar sitt, troligen, ursprungliga lertegel. Foto ur Länsmuseet Gävleborgs arkiv. FÖRSLAG TILL KRAV PÅ BEVARANDE AV BYGGNADSDETALJER SAMT KRAV PÅ UTFORMNING VID FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Följande förslag tar sin utgångspunkt i 2014 års kulturhistoriska inventering med vissa avsteg. 1. De båda husens grunder och fasader längs Muréngatan, Källbäcksgatan samt det korta högre parti som sträcker sig runt hörnet in på gården från Källbäcksgatan skall bevaras avseende indelning, dörr- och fönsteröppningar, takfot, fasadmaterial och färg. 2. Fönstren är troligen insatta i tegelhuset under 1950-talet samt 1943 i det putsade. Dessa skall behållas och renoveras alternativt ersättas med likvärdiga i de fall de inte skall ersättas helt eller delvis av dörrar. Eventuellt trasigt glas i ytterbågen skall ersättas av munblåst eller valsat glas på de fasader som nämns under punkt 1. 3. Tillkommande balkonger skall utföras på gårdssidan, fritt hängande samt av bemålat järn i en stil som harmonierar med byggnadernas utseende och ålder. Infästningen kan vara antingen med eller utan konsoler, dock inte på pelare. På det korta högre partiet av tegelbyggnadens gårdsfasad får dock inga balkonger placeras. 4. Tillkommande balkongdörrar skall harmoniera med befintliga anslutande eller intillsittande fönster. 5. Tillkommande fönster på gårdssidan skall placeras symmetriskt och ha samma storlek som befintliga fönster inom samma fasadparti. 6. Om ett återskapande av tegelbyggnadens gårdsfasad inte visar sig rimlig efter att den lägre utbyggnaden rivits skall fasaden istället slätputsas och avfärgas i en kulör som harmonierar med byggnaden i övrigt. Det korta högre partiet av tegelbyggnadens gårdsfasad får dock inte putsas.
7. Vid inredning av vindarna för bostadsändamål får taken endast kompletteras med liggande takfönster placerade i takfallet. Inga ytterligare takkupor får byggas. 8. Dagens plåttak är skivtäckta och troligen lagda på 1950-talet. Trots att detta är en avvikelse från det ursprungliga utförandet, i alla fall på tegelhuset, bör plåttak i skivtäckning användas även i framtiden. I en ny detaljplan bör gällande q-märkning tydliggöras genom kompletterande skyddsföreskrifter. Dessa bör baseras på ovanstående punkter med syfte att i första hand bevara fasaderna och taksiluetterna mot Muréngatan och Källbäcksgatan samt det korta högre parti som sträcker sig runt hörnet in på gården från Källbäcksgatan.... Martin Åhrén Byggnadsantikvarie, certifierad sakkunnig avseende kulturvärden, behörighet K Uppsala 2015-04-20
Fasaderna mot Muréngatan och Källbäcksgatan är i allt väsentligt bevarade sedan husen uppfördes. Tegelbyggnaden har dock fått nya fönster på 1950-talet och ungefär samtidigt byttes taktäckningen ut från tegel till plåt. Gårdsfasaderna med den lilla tillbyggnaden på tegelhuset. Den senare kommer troligen att rivas i samband med att huset byggs om till bostäder. Likaså kommer skärmtaket över inlastningen på det putsade huset att rivas. Entrén till tegelhuset byggdes om redan på 1940-talet och var tidigare en smal dörr med ett runt överstycke utan skärmtak.
Fönstren på 1943 års putsade byggnad jämte tegelbyggnadens fönster. Det senare var ursprungligen spröjsat som brukligt vid sekelskiftet 1900 och fungerade därmed troligen som förebild när den putsade byggnaden uppfördes. På 1940-talet hade det sannolikt aldrig använts spröjsade fönster annars. Sedan de nya fönstren monterades på tegelbyggnaden på 1950-talet är dock förhållandet det motsatta. Åt gårdssidan finns det ursprungliga fönstret kvar i takkupan, småspröjsat till skillnad från de övriga vilka saknar spröjs sedan 1950-talet. Det högre fasadpartiet till vänster har samma utformning som gatufasaderna och bör därför behandlas som en sådan vid frågor om bevarande, förändringar och tillägg.