Miljöprogram för UNTRA KRAFTVERK och KRAFTVERKSBY

Miljöprogram för UNTRA KRAFTVERK och KRAFTVERKSBY Råd och rekommendationer för att bygga och bygga om i kulturhistoriskt värdefull miljö

FÖRORD Untra kraftverk och kraftverksbyn intill är en mycket välbevarad miljö från tidigt 1900-tal. Kraftverket har mycket höga arkitektoniska, kulturhistoriska och industrihistoriska värden, och byn har mycket tidstypisk arkitektur och är i stort oförändrad. Miljön utgör en väl sammanhållen enhet och är mycket karaktäristisk för sin epok 1910-talet. För att skydda och bevara dessa värden har Tierps kommun utarbetat områdesbestämmelser för platsen. Som ett led i arbetet med områdesbestämmelserna tas även detta miljöprogram fram. Miljöprogrammet är främst riktat till fastighetsägarna i Untra. Dess syfte är att väcka intresse för området som kulturmiljö och ge en introduktion till dess historia. Dessutom ska det ge råd och hjälp för hur man som fastighetsägare kan hjälpa till att bibehålla byggnadernas och områdets kulturhistoriska värden så att även kommande generationer kan uppleva denna unika miljö. INNEHÅLL FÖRORD 2 HISTORIK OCH BESKRIVNING 3 Untra kraftverk ett vattenslott mitt ute i den Uppländska storskogen 3 Kraftverksbyn 3 Området idag 4 OMRÅDESBESTÄMMELSER 8 Planer och bestämmelser 8 Kommunens intentioner 9 RÅD OCH RIKTLINJER 10 Förhållningssätt 10 Skötsel och underhåll 11 LITTERATURTIPS 16 2

HISTORIK OCH BESKRIVNING Untra kraftverk ett vattenslott mitt ute i den Uppländska storskogen Stockholms Gas- och Elektricitetsverk anlade kraftstationen Untraverket under åren 1912 1918. Kraftverket var mycket stort för dåtida förhållanden och byggdes för att sörja för hela Stockholms stads behov av elektricitet. Det blev Stockholm stads första vattendrivna elektricitetsverk. Kraftverksbyggnaderna började byggas 1915 efter ritningar av arkitekt Gustaf de Frumerie. Kraftstationen är såväl tekniskt som arkitektoniskt mycket påkostad och tillhör de främsta i landet och kan även mäta sig med samtida anläggningar i Europa. Det komplicerade och svårbemästrade vattensystemet i älven förde med sig en stor mängd dammbyggnader. Maskinaggregaten är konstruerade efter ett åldrande koncept med horisontalaxlade turbiner. Den sist levererade turbinen anses vara världens största tvillingturbin. Avstängningsluckorna i intagskanalen är sannolikt landets äldsta segmentluckor. Kraftverksbyn De första sex husen i kraftverksbyn med träpanelfasad uppfördes 1912 och kom under byggtiden att verka som bland annat kontor, sjukstuga och polishus, men även som bostäder för de befäl och underbefäl som var verksamma under anläggningsarbetet. Närmast kraftverket ligger Ekudden, ett större bostadshus som under byggnadstiden verkade som administrationshus. När kraftverket stod färdigt ändrades delvis interiören i husen så att efterföljande driftspersonal kunde flytta in. År 1912 uppfördes också byggnader på kraftverksbyggnadens norra sida, som benämndes Norrbacken. Området bestod av ett stort marketenteri och tre bostadshus med tillhörande byggnader, som tvättstuga och utedass. Bostadshusen avvecklades och revs under 1950-talet medan marketenteriet fick stå kvar som förrådsbyggnad ytterligare några årtionden. Chefsbostaden Ögården uppfördes 1913. Centralt belägen i kraftverkssamhället placerades mjölkboden, dit mjölk och andra matvaror levererades ända in på 1980-talet. När Kraftverket 3

stod färdigt 1918 byggdes de sista fyra driftpersonalbostäderna med putsade tegelfasader. Fram till 1922 hade husen i kraftverksbyn endast nummer, men fick efter en omröstning namn: chefsbostaden Ögården, träfasadhusen Ekudden, Tyllern, Åkern, Tallbacken och Björkbacken, samt de fyra putsade tegelhusen Gläntan, Ängen, Kullen och Stenbacken. Vid dammarna uppfördes också bostäder för dammvaktarna. Den vid Storgysinge byggdes samtidigt som trähusen i kraftverksbyn 1912, och den andra dammvaktarbostaden, Vallbo, placerad vid spärrdammen, uppfördes 1921. Dessa dammvaktarbostäder har däremot inte bevarats, Storgysingehuset är sedan några år rivet och planer på rivning finns även för Vallbo. Området idag A. Kraftverket B. Bostadshusen C. Ögården D. Ekudden E. Spruthuset F. Mjölkboden A. Kraftverket Kraftstationen är uppförd i betong med rött fasadtegel, strukna fogar och höga, småspröjsade fönster. Det valmade taket har en beklädnad av koppar och tegel och under denna en takfot med tandsnittsornamentik. Byggnaden har Sveriges mest unika och genomarbetade portal och entréhall i kraftstationssammanhang. Portalen som ramar in huvudentrén på den södra fasaden är påkostad barockinspirerad i huggen granit. Portalen pryds bland annat av Stockholm stads skyddshelgon S:t Erik. Trappan ner till generatorhallen är i pompös barockstil; mer ägnat åt att ta andan ur folk än att vara en praktisk kommunikationsled. Under trappsystemet har arrangerats en vackert utsirad 4

brunn med fontän och munstycke i form av lejongap. Den överdådiga konstnärliga gestaltningen inbegriper även väggutsmyckningar med glaserat tegel, stänk- och kurbitsmåleri. Väggmålningarna i entréhallen är signerade K Gurt 1918. Inspirationen till dekoren är hämtad från verksamheten med rinnande vatten, vågor och lysande glödlampor. Fortfarande idag produceras elektricitet på Untraverket till stor del med hjälp av ursprungliga turbiner och generatorer. Beskrivningstexten ovan är till stor del hämtad från den riksomfattande inventeringen av svenska vattenkraftsanläggningar som genomfördes av Riksantikvarieämbetet under åren 1989-93. Resultatet finns redovisat i boken Elektriska vattenkraftverk. Anläggningarnas bevarandevärde utvärderades och placerades i bevarandeordning. Untra fick placering två av de totalt nio stationer som ingick i gruppen kraftverk byggda 1900-1920 med effekt > 10 000 kw, vilket innebär att verket anses mycket värdefullt. Untra kraftverks portal i huggen granit. Trappor ner mot generatorhallen med upplyst fontän. Fontänen med glaserat tegel och väggmålning Väggdekor med tegel och målade vågor och glödlampor. 5

B. Bostadshusen Området med tio flerfamiljsvillor har små höjdskillnader och öppnas med en siktlinje i nordöstlig-sydvästlig riktning längs med byvägen. Vegetationen i området är påverkad av närheten till Dalälven, som har en temperaturutjämnande effekt. Detta i kombination av det skyddade läget gör att ståtliga solitärexemplar av ek och andra ädellövträd, vintergröna buskar och örter trivs. I området växer också ståtliga solitärtallar. Nära kraftstationen finns ett karaktärsfullt halvöppet parklandskap med stora solitärträd i form av björk och ek och ädelgran. Bostadshusen är utspridda i parklandskapet intill byvägen med utblickar mot dammarna. Bostadshusen uppfördes i olika etapper mellan 1912 och 1921. Husen är fritt placerade i landskapet kring en vattenspegel. De ligger längs med byvägen och har inga avgränsade eller inhägnade tomtområden. Husen inrymde i allmänhet fyra lägenheter med farstukvistar på var kortsida samt entréer på långsidan vända bort från byvägen. Byggnaderna är uppförda i trä eller tegel och har slätputsade gula fasader och vitmålade fönsteromfattningar och snickerier. Trä- och putshusen skiljer sig åt i tak- farstukvist och fönsterutformning, vilket är en följd av att de byggdes i olika etapper, men ger ändå ett samlat helhetsintryck på grund av byggnadernas lika form och volym, fönstrens rytmik och den gemensamma färgen på fasad och taktegel. På träbyggnaderna finns nationalromantiska utsmyckningar som sitter i gavel på nocken. 6

C. Chefsbostaden Ögården Chefsbostaden Ögården uppfördes 1913 i putsat tegel. Byggnaden ligger på Hunsön och blickar över vattnet mot de andra bostadshusen. Som det anstår en chefsbostad ligger den lite avskiljt från resten av bebyggelsen. Byggnaden har ett högt, tegelklätt, halvvalmat mansardtak. Framsidan accentueras av en frontespis, veranda och balkong som bärs upp av pelare. Fönstren är småspröjsade och originaldörrar, med vacker dekor, är bevarade. Huset har idag vit stänkputs, men undersökningar har visat att även Ögården en gång i tiden har varit slätputsad i ockragult. D. Ekudden Ekudden är ett större bostadshus, som under byggnadstiden verkade som administrationshus. När kraftverket stod färdigt ändrades delvis interiören i husen så att efterföljande driftspersonal kunde flytta in. I stil stämmer det överens med övriga trähus i byn, men har till skillnad från de andra en stor frontespis med brutet tak på vardera sidan. Ögården Ekudden E. Spruthuset På planen framför kraftverksbyggnaden ligger en liten kvadratisk tegelbyggnad, med karaktäristiskt utsvängt tälttak och dekorativ ventilationshuv. Detta är spruthuset, kraftverkets brandstation. Bygganden användes ända fram på 2000-talet och här finns plats för en bil och en brandspruta. Ytterligare ett spruthus fanns i byn. Spruthuset F. Mjölkboden Den gamla mjölkboden är centralt belägen i kraftverkssamhället, mittemot Ekudden. Hit levererades mjölk och andra matvaror ända in på 1980-talet. Det är en liten kvadratisk byggnad med tälttak och fasader med liggande panel i stil med kringliggande trähus. Mjölkboden 7

OMRÅDESBESTÄMMELSER Planer och bestämmelser Innebörd av områdesbestämmelserna För de områden som omfattas av områdesbestämmelser innebär att speciella bestämmelser gäller. Dessa bestämmelser säkerställer bevarande av viktiga miljöer och reglerar hur förändringar i den framtida miljön får ske. Utöver Plan- och bygglagens vanliga bygglovplikt ska uppmärksammas att skyldigheten att söka bygglov/marklov är utökat i område är utökat i området för åtgärder som avses i 8 kap 3 första stycket 1, 4b första stycket 1 och 2 och 7 första stycket 2 PBL. Inom skrafferat område på plankarta får inte stadigvarande inhägnad finnas. Varsamhetsbestämmelser Området utgör en sådan värdefull kulturmiljö som avses i 3 kap 12 i plan- och bygglagen (PBL). Byggnadernas särart skall bevaras. Inom hela området gäller att ändring av byggnad inte får förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Utökad lovplikt Detta innebär att: - Färga om, byta fasad- eller taktäckningsmaterial, eller göra ändringar som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende (t ex byta fönster) - Göra tillbyggnader, även vid en- och tvåbostadshus - Uppföra komplementbyggnader, murar och plank, även vid en- och tvåbostadshus - Sätta upp eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar - Schaktning, utfyllnad och förändring av marknivån - Fällning av större träd, med större diameter än 30 cm på en höjd av 1,2 meter över marken på området där stadigvarande inhägnad inte får finnas. För kraftverksbyggnaden gäller följande Vid utvändiga underhållsarbeten skall utförande beträffande utseende och kvalitet väljas i överensstämmelse med originalutförande alternativt utförande typiskt för byggnadens tillkomsttid. Byggnadens exteriör får inte förvanskas. Brofundament och entrépelare ska bevaras. Interiört får maskinhall inte förändras så att dess autentiska värde försämras och entrén med väggutsmyckningar och trappan ner till maskinhallen samt brunnen förvanskas. 8

Kommunens intentioner Områdesbestämmelsernas syfte Områdesbestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt intressanta miljön. Det ska samtidigt vara möjligt att stycka av och sälja enskilda hus och tomter. Områdesbestämmelserna och miljöprogrammet har tagits fram för att skapa förståelse för kraftverket och kraftverksbyns värden. Broschyren ska förmedla vad som är typiskt för området och ge rekommendationer till de boende vid förändringar och kompletteringar av mark och byggnader. Karaktärsdrag att bevara De viktiga karaktärsdragen att bevara förutom kraftverksbyggnaden är kraftverksbyns bostadshus med gul träpanel eller puts och ett med vit puts, placeringen utefter vägen. Även de stora träden och dammen har stor betydelse för miljön. 9

RÅD OCH RIKTLINJER Förhållningssätt Varsamhet All förändring av bebyggelsemiljöer och byggnader ska ske med varsamhet. I ett kulturhistoriskt värdefullt område som Untra blir detta särskilt viktigt. Varsamhet innebär att man i alla förändringsarbeten utgår från byggnadens och miljöns förutsättningar, så att den befintliga miljön styr hur man utformar nya tillskott och vilka förändringar man gör. Varsamheten ska finnas med i både stort och smått, d v s både när man ser på hela bebyggelsestrukturen vid eventuella nytillskott och i detaljer som snickarglädje och fönsteromfattningar. Varsamhet bör även råda när det gäller interiörer. Äldre planlösningar har ofta positiva värden vad gäller rumssamband och rumsvolymer som ger goda boendekvaliteter. Dessa värden bör värnas och förändringar i dessa planlösningar bör bara göras om det är absolut nödvändigt. Andra kvaliteter som bör hanteras varsamt i interiören är till exempel kakelugnar, snickerier som lister, dörrar och fast inredning. Varsamhet får inte tas för intäkt för att generellt hålla en låg standard när byggnader ändras. Oberoende av åtgärdens omfattning kan varje ändring göras på ett varsamt eller ovarsamt sätt. Ett varsamt tillvägagångssätt ska användas vid genomförandet av såväl ombyggnader som andra ändringar. Det förutsätter att man skaffar sig kunskaper om de värden som byggnaden har och att man tar tillvara dessa värden så långt det är möjligt med hänsyn till andra krav. Underhåll Alla byggnader behöver fortlöpande underhåll. Underhållsfria byggnader och material är en utopi och finns inte i verkligheten. Små, lättreparerade skador kan snabbt bli stora och besvärliga om de inte åtgärdas i tid. Att kontinuerligt se över och sköta byggnaderna blir i längden både enklare och mindre kostsamt än att göra helrenoveringar med långa intervaller. Vid underhållsarbeten på en byggnad är det viktigt att välja rätt material och metoder. Med traditionella material behåller man lättare byggnadens ursprungliga utseende och karaktär. Ändringar och mindre tillbyggnader Ett gammalt hus måste med tiden anpassas så att det fungerar för ett modernt boende. Detta innebär huset ibland måste förändras även utvändigt. Ibland kan det vara svårt att få in nya funktioner i ett gammalt hus. Då kan det till och med bli aktuellt med en tillbyggnad. Vid ändringar och mindre tillbyggnader är det viktigt att ta hänsyn till byggnadens förutsättningar. Framför allt takvinklar, fasadmaterial och utformning av fönster och dörrar är viktigt att anpassa till den gamla byggnaden. Det är också viktigt att tänka på särskilt karaktäristiska byggnadsdelar, som farstukvistar och snickerier, samt byggnadens helhetsintryck. Byggnadens ursprungliga karaktär ska inte förändras med de nya tillskotten. 10

Nybyggnad Det är möjligt att komplettera en kulturhistoriskt värdefull miljö med nya byggnader utan att det kulturhistoriska värdet går förlorat. För att bygga nytt i en kulturmiljö med gott resultat är det viktigt att man har klart för sig vad som är karaktäristiskt för just den miljön, vad som gör den värdefull. Det viktiga är att det nya inordnar sig i bebyggelsestrukturen i området. Nya byggnader ska smälta in i miljön och så lite som möjligt förändra platsens utseende och karaktär. Fasadmaterial, takmaterial och fönster ska anpassas till omgivande hus. Träd och växter på tomten ska sparas i största möjliga mån. Rådgivning Vid en om- eller tillbyggnad eller annan byggnadsåtgärd är det bra att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt under ett tidigt skede i planeringen. Medborgarservice på Tierps kommun kan ge information bygglov, bygganmälan och områdesbestämmelserna som gäller för området. Medborgarservice kan också ge råd och tips angående utformning med mera. Upplandsmuseet har stor kompetens inom byggnadsvård, och dit kan du vända dig för att få råd om till exempel utformning, material och äldre byggnadstekniker. Medborgarservice 2093-180 88 Upplandsmuseet 018-16 91 00 Skötsel och underhåll Fasader Trähusen har en karaktäristisk gulmålad liggande spårpanel. Vid eventuellt byte bör profil och dimensioner vara lika originalet. De vita detaljerna, som knutar och foder, är viktiga för att bibehålla husens karaktär. Det är viktigt att skilja på sågat och hyvlat virke. Hyvlat virke bör aldrig bytas ut mot sågat. Liggande spårpanel med vita omfattningar. 11

Putsfasad på flerfamiljsvilla Putsdetaljer på Ögården. De sydligaste bostadshusen har fasader i gul slätputs med vita detaljer som fönsteromfattningar och hörnmarkeringar. Vid lagningar och andra putsarbeten är det viktigt att man använder rätt material. Fel putstyp kan leda till skador på omkringliggande puts eller väggen bakom, eller att lagningen inte håller. Den slätputsade ytan bör bibehållas och efterliknas vid lagningsarbeten. Ögården har en mer arbetad utformning vad gäller putsarbetena, till exempel pilasteravslutningarna på hörnmarkeringarna. Dessa detaljer är viktiga för byggnadens karaktär. Byggnaden är idag stänkputsad. Detta är mindre lämpligt på en kulturbyggnad. Vid framtida putsrenovering är det lämpligt att återgå till den ursprungliga slätputsen. Socklar Flera av husen har socklar av huggen gråsten. Dessa är mycket värdefulla i miljön och bör bevaras i ursprungligt skick. Det är mycket olämpligt att måla eller putsa dessa socklar. Snickeridetaljer Mycket av husens karaktär finns i de välarbetade snickeridetaljerna och snickarglädjen. Dessa detaljer är mycket viktiga att bevara. Nytillverkade detaljer bör efterlikna de gamla. Tänk på att använda hyvlat virke när detaljer i snickerierna byts ut. 12

Nationalromantisk dekoration vid gavelspets. Pilaster och pelare med sniderier, förstukvist trähus. Räcke, förstukvist trähus. Gavel med snidat årtal, förstukvist trähus. Förstukvist putshus. Veranda med pelare som håller upp balkongen, Ögården 13

Fönster och dörrar På de putsade husen är de ursprungliga fönstren bevarade. De är huvudsakligen tvåluftsfönster med en enkel tvärspröjs. Kullriga hörnjärn typiska för slutet av 1800- och början av 1900- talen. Även Ögården har originalfönstren bevarade. De småspröjsade fönstren är mycket tidstypiska för det tidiga 1900-talet. På trähusen är fönstren till stor del bytta, men i många fall är indelningen i tvåluftsfönster med varje luft indelad i sex rutor med spröjs bevarad. Många ytterdörrar är bytta till modernare, men på vissa hus, som Ögården, finns de ursprungliga dörrarna bevarade. Fönster och dörrar som är original från när husen byggdes bör bevaras och restaureras enligt traditionella metoder. Vid eventuellt byte bör man eftersträva att byta till fönster och dörrar så lika originalet som möjligt. Om fönster och dörrar tidigare har bytts till annan modell är det lämpligt att vid nästa byte återgå till den ursprungliga modellen. Tvåluftsfönster och litet ovalt fönster, putshus. Moderna fönster, med ursprunglig indelning, trähus. Fönster och ytterdörr, Ögården 14

Utvändig målning Kraftverksbyn har mycket sammanhållen och enhetlig karaktär. Det som binder samman de olika hustyperna är att de målats i en enhetlig kulör. Fasaderna har en ockragul kulör och fönster och andra detaljer är vita. Eftersom kulören är viktig för byggnadernas och miljöns karaktär bör färgsättningen på byggnaderna inte förändras. Under 1990-talet analyserades kulörerna på de gula byggnaderna genom att prover togs på underliggande färgskikt. Efter dessa undersökningar togs en färgpalett fram som bör följas i området. NCS:nr kulör: Fasader (gul) 1732-Y22R Fönster, foder, snickerier (vit) 1002-Y24R Dörrar, garageportar (grön) 5020-G30Y För chefsbostaden Ögården finns ingen kulöranalys gjord. Byggnaden bör bibehållas vit eller återgå till den ursprungliga gula kulören. Vid återgång bör man göra färgundersökningar även på fönster, snickerier och dylikt så att återgången blir komplett. Observera att kulörbyte kräver bygglov. Vid utvändig målning ska väl beprövade, traditionella färgtyper och behandlingsmetoder användas. Målning ska ske när ingen risk för frost föreligger, inte heller får virkets fukthalt överstiga 15%. Tak Husen har ursprungligen haft taktäckning av rött tvåkupigt lertegel. På en del hus har detta bytts till betongpannor. Tak med originaltäckning bör bevaras. Vid byte bör rött tvåkupigt lertegel användas. Observera att byte av takmaterial kräver bygglov. Staket Staket och andra inhägnader är olämpligt i miljön och är inte tillåtna enligt områdesbestämmelserna. 15

LITTERATURTIPS Antell, Olof och Jan Lisiński. Fönster : historik och råd vid renovering. ISBN 91-7192-730-1. Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 2000. Antell, Olof. Taktegel tegeltak. ISBN 91-540-4609-2. Stockholm : Statens råd för byggnadsforskning, 1986. Arnell, Kjell-Håkan. Byggnadsvård. Tradition och förnyelse. ISBN 91-85618-15-2 Uppsala : Upplands fornminnesfören, 1983 Brunnström, Lasse och Bengt Spade. Elektriska vattenkraftverk : kulturhistoriskt värdefulla anläggningar 1891-1950. ISBN 91-7192-963-0. Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1995. Byggnadsmåleri med traditionella färgtyper. ISBN 91-7209-153-3. Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1999. Gudmundsson, Göran. Invändig renovering. Byggnadsvård i praktiken IV. ISBN 91-976280- 1-8. Gysinge : Gysinge centrum för byggnadsvård, 2006. Gudmundsson, Göran. Utvändig renovering. Byggnadsvård i praktiken III. ISBN 91-7988- 201-3. Stockholm : Byggförlaget i samarbete med Gysinge centrum för byggnadsvård, 2002. Gudmundsson, Göran. Värmen i gamla hus. Byggnadsvård i praktiken II. ISBN 91-976280-2-6. Gysinge : Gysinge centrum för byggnadsvård, 2006. Hantverket i gamla hus. ISBN 978-91-85581-09-2. Stockholm : Balkong i samarbete med Svenska byggnadsvårdsföreningen, 2007 Hidemark, Ove och Ingmar Holmström. Kalkputs. 2, Historia och teknik : redovisning av kunskaper och forskningsbehov. ISBN 91-7192-602-X. Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1984. Hidemark, Ove. Så renoveras torp och gårdar. ISBN 91-534-2635-5. Västerås : Ica, 2006 Järnplåt : anvisningar för underhåll och reparation. ISBN 91-7192-467-1. Stockholm : Svensk byggtjänst (distr.), 1980. Lindbom, Roger och Vicki Wenander. Frågor och svar om byggnadsvård. ISBN 978-91- 85581-08-5. Stockholm : Balkong, 2007. Spade, Bengt. De svenska vattenkraftverken : teknik under 100 år. ISBN 91-7209-161-4. Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1999. Thurell, Sören. Vård av trähus : en handbok i vård och upprustning av gammal trähusbebyggelse. ISBN 91-27-07037-9. Stockholm : Natur och kultur, 1998. 16