MAJ 2015 SOLVALLA UTVECKLINGS AB Utredning om spridning av hästallergen på och runt Solvalla Travbana Marie Haeger-Eugensson* Christine Achberger* Lena Elfman** *COWI **Allergena Allergena
Sammanfattning Det är idag känt att hästverksamheter alstrar s.k. hästallergen (som sitter partikulärt bundet på mjäll, hud- och hårflagor från hästar), vilket i sin tur ökar risken för allergenspridning och därmed risken för en negativ påverkan på människors hälsa. I såväl Sverige som i övriga Europa finns konflikter mellan hästnäringen och boende i närheten av hästanläggningar till följd av den ökande andelen hästar som lokaliseras allt närmare tättbebyggda områden. Det finns därför en stor efterfrågan på metodik för att på ett realistiskt sätt erhålla relevanta emissioner för bedömning av och rekommendationer för hur miljöbelastningen i olika områden ska hanteras. Syftet med studie är att utreda i vilken grad Solvalla travbana påverka Solvallastaden med avseende på spridning av hästallergen när arenan används som renodlad tävlingsarena. Baserad på tidigare beräkningar (Uppskattning av spridning av hästallergen i luft Exempel från Solvalla, 2014) avser de nya beräkningarna två framtida scenarier med ändrade förutsättningar jämfört med tidigare utredning. Dessutom ska stallområdet vara kvar i sin nuvarande placering. Det finns idag inga gränsvärden för mängden pälsdjursallergen i luften och risk för utveckling av allergiska symtom. Undersökningar har dock visat att vid halter <0,1-2 U/m3 upplevde inte personer med hästallergi några besvär. Resultat för 99,9 percentilen för timmedelvärdet visar att haltnivåer upp till 10-14 U/m³ kan förekomma vid de närmast belägna husen norr om Solvalla. Detta motsvarar 0,1 % av årets timmar det vill säga 8 timmar/år och antas därmed representera extremtillfällen med mycket dålig omblandning av luften i kombination med höga utsläpp. I det nya området söder om läktarna är halten för ett värsta fall (d.v.s. 99.9%-il timme) omkring 4-8 U/m³ (jämfört med > 20 U/m³ i den tidigare studien) mellan läktarna och den första husraden. Vid andra husraden är haltnivåerna nere på 4-6 U/m³ eller lägre och därefter 2 U/m³ eller lägre. I Elfman m.fl. (2008) uppmättes halter på 2 U/m³ eller lägre i inomhusmiljö på ett kontor då inga allergiska reaktioner kunde påvisas. PROJEKTNR. A067331 UTGIVNINGSDATUM 2015-05-11 UTARBETAD GODKÄND Marie Haeger-Eugensson, Christine Achberger och Lena Elfman Gert Swenson ADRESSCOWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL010 850 10 00 FAX010 850 10 10 WWW cowi.se
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 5 INNEHÅLL Sammanfattning 3 1 Inledning 7 1.1.1 Hästen i samhällsplaneringen 7 1.2 Syfte 7 1.3 Tidigare genomförda beräkningar 8 2 Områdesbeskrivning 8 3 Metodik 9 3.1 Spridningsberäkning 9 3.1.1 Indata emissioner framtidsscenario 10 3.1.2 Indata meteorologi 10 4 Resultat 10 5 Diskussion 13
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 7 1 Inledning På Solvalla arenan i Bromma/Bjällsta bedriver Stockholms Travsällskap verksamhet sedan 1927. Verksamheten bedrivs på ett nästan 35 ha stort område och har genomgått flera omvandlingar där byggnader har uppförts och rivits i etapper tills dagens situationsplan och markanvändning. Sedan 2011 bedriver travsällskapet ett utvecklingsarbete för sina fastigheter och 2012 togs ett beslut om ett nytt detaljplaneprogram. Programområdet är nu fokuserat till Solvallastaden det s.k. Södra området, som bedöms ha en potential att utvecklas till en stadsdel med ca 150 000 kvm bostäder med tillskott av verksamhetslokaler och en multisporthall för inomhusidrotter. Utifrån att staden kryper närmare kommer även verksamheten på Solvalla att förändras. När de nya invånarna flyttar in i Solvallastaden är tanken att Solvalla travbana ska vara en renodlad tävlingsarena. De hästar som är permanent uppstallade där idag ska därmed flyttas, och hästar kommer att vistas på arenaområdet endast i samband med tävlingar. I ett alternativt scenario kan dock ett fåtal ponnys vistas stadigvarande på området. 1.1.1 Hästen i samhällsplaneringen I ett statligt betänkande från 1989 Allergiutredningen (SOU 1989:76, s. 224) föreslogs vid nybyggnation ett minsta avstånd om 500 meter mellan bostadsbebyggelse och områden med hästhållning, stall och ridstigar. Risken för spridning av hästallergen betraktades som ett stort problem och är det förhållande som föranleder den mest strikta tillämpningen av bestämmelserna om skyddsavstånd mellan djuranläggningar och bostäder och skolor. Boverket har också givit ut ett allmänt råd i frågan, som i stort sett följde förslaget i Allergiutredningens betänkande (SOU 1989:768); Bättre plats för arbete, planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet (AR 1995:5), framtaget i samarbete med bl. a. Socialstyrelsen. Det skyddsavstånd som angavs i detta råd gällde för ridanläggningar och var 500 meter. Det vetenskapliga underlaget för besluten har dock inte varit helt välgrundade och har lett till omfattande diskussioner om säkerhetsavstånd i planeringsärenden. Kraven från 1989 har dock legat till grund för vissa myndighetsråd vid uppförande av djurstallar, och har lett till avslag på många ansökningar av nyetableringar av hästgårdar i närheten av bostäder eller nybyggnation i närheten av tätortsnära hästanläggningar. 2011 tog Boverket fram "Vägledning för planering för och invid djurhållning där även lokala förhållanden såsom lokala spridningsförutsättningar ska beaktas (Boverket 2011). Folkhälsomyndigheten har nyligen kommit med en tillsynsvägledning vid hästhållning (http:/ /www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/tillsyn-och-regelverk/tillsyn-miljobalken/ tillsynsvagledning-hasthallning/) där man rekommenderar ett skyddsavstånd på 200 meter mellan hästverksamheter som stall, hästhagar, paddock och bebyggelse. Detta avstånd ska ses som utgångspunkt för vidare utredning i varje enskilt fall, vid planärenden eller placering av bebyggelse eller hästverksamheter samt vid klagomålsärenden. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att utreda i vilken grad Solvalla travbana påverka Solvallastaden med avseende på spridning av hästallergen när arenan används som renodlad tävlingsarena. Baserad på tidigare beräkningar (Uppskattning av spridning av hästallergen i luft Exempel från Solvalla, 2014) avser de nya beräkningarna två framtida scenarier med ändrade förutsättningar jämfört med tidigare utredning:
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 8 Stallområdet är kvar i sin nuvarande placering, dvs den tidigare planerade flytten av stallområdet till tävlingsbanan genomförs inte. Gäller båda scenarier. Scenario A: Solvalla arenan är en renodlad tävlingsarena, dvs inga permanent uppstallade hästar. Hästar är stallade en kortare tid under tävlingstillfällen (på banan, av/påfart, travbanan). Scenario B: Ett mindre antal stadigvarande ponnys uppstallade (i stall och vistelse utomhus). 1.3 Tidigare genomförda beräkningar Det finns idag inga generella rekommendationer av beräkningsmetoder, varken i Sverige eller i Europa, för bestämning av spridning av hästallergen runt hästanläggningar. Eftersom spridningsberäkning inte är någon allmänt förekommande metod har inte något generellt underlag för bestämning av emissionen (utsläppet) i form av emissionsfaktorer (dvs utsläpp/häst) utvecklats. Fram till 2009 fanns det endast mycket grovt beräknade emissionsfaktorer tillgängliga för partikelbundet allergen baserade på en mix av olika djur. Under 2007-2009 genomfördes ett stort antal mätningar på en hästgård, Gunnebo utanför Göteborg, både inne i stallet samt vid hagarna. Mätningarna genomfördes både kontinuerligt och i form av mätkampanjer av Marie Haeger-Eugensson och Lena Elfman. Baserat på denna forskning (Haeger-Eugensson m.fl. 2013) har partikelemission till luft kunnat beräknas för ridhästar. Spridningsberäkningar har tidigare även gjorts för Åbytravet, men dessa baserades på emissionsfaktorer från ridhästar. Ett mindre antal mätningar gjordes dock denna gång i ett av Åbys stallar. Främsta syftet var då att studera storleksfördelningen av partiklarna för att se på vilken fraktion som hästallergenerna främst satt på. Ingen validering gjordes eftersom beräkningarna genomfördes för ett framtidsscenario. Baserat på de fåtal mätningar från Åbytravet finns indikationer på att emissionen från travhästar kan vara minst 10 ggr lägre än för ridhästar. Orsaken till detta antogs vara att travhästar duschas efter varje träningspass varvid de vattenlösliga allergenerna sköljs bort istället för att emitteras till luften. I den förra Solvallautredningen genomfördes därför mätningar varvid emissionen för travhästar kunde valideras. Det visade sig då att emissionsfaktorn för travhästar de facto var lägre. varför den nya emissionsfaktorn har använts i båda Solvallautredningarna. 2 Områdesbeskrivning Solvalla travbana ligger i Sundbyberg i Stockholms län. I Figur 1 visas den befintliga travbanan, stallarnas och hagarnas läge.
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 9 Figur 1 Solvalla travbana i dagsläget. Väster om travbanan ligger stallområdet och ett antal hagar. Idag förekommer bebyggelse relativt nära, främst öster om travbanan (Figur 1). Den nya stadsdelen Solvallastaden föreslås ligga söder om Solvalla arenan. Figur 2 Kartan visar den planerade nya bebyggelsen (röd ruta) i Solvallastaden och dagens placering av stallar, väster om tävlingsbanan. De rosa ytorna visar lokaliseringen av areaemissionerna på stallbacken samt den rosa linjen på banan är emissionerna vid tävling och träning. I Figur 2 visas Solvalla travbana och dagens läge av stallarna i förhållande till den planerade bebyggelsen. Lokaliseringen av emissionerna från travbanan, stallen och stallbacken är markerade som rosa linjer, punkter eller ytor. Under tävlingsdagarna sker emissioner från travbanan när loppen pågår, från stallarna där de icke-tävlande hästarna vistas samt från stallbacken. För scenariot med endast ett fåtal ponnys på området (inga tävlingar) kan emissioner förekomma från travbanan (när travskolan tränar), från stallarna nattetid och från hagarna dagtid. 3 Metodik 3.1 Spridningsberäkning Spridningsberäkningarna för denna utredning gjordes på samma sätt som för utredningen Uppskattning av hästallergen i luft, exempel från Solvalla, dock med något ändrade scenarier och förutsättningar för framtiden: Scenario A: Solvalla är en renodlad tävlingsarena (inga permanenta hästar) Scenario B: det finns 10 stadigvarande ponnys. Orsaken att här beräkna ett separat scenario med endast ponnys är att visa vilka haltnivåer som alstras från endast ponnyverksamheten. Skillnaden mot förra utredningen är vidare att stallområdet skulle ligga kvar på sin befintliga placering (och inte flyttas närmast travbanan). Dessa förutsättningar var utgångspunkten för spridningsberäkningar, som även denna gång gjordes med MISKAM-modellen. MISKAM är en CFD-modell och då Solvalla ligger inne i redan
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 10 bebyggt område bör denna typ av modell användas för beräkning av vindflöden och spridning ned till markplan och in emellan hus. 3.1.1 Indata emissioner framtidsscenario Emissionerna för Scenario A baseras på samma aktivitetsdata som är beskriven i den tidigare rapporten, dvs med samma antal tävlingstillfällen per vecka och år (se Figur 3 i tidigare rapporten). Även säsongsvariationen för emissionsfaktorn (EF) är den samma som i Figur 4 i tidigare rapporten. Däremot är antal hästar och deras lokalisering annorlunda i denna utredning, vilket framgår av Tabell 1 nedan. Tabell 1. Antal hästar och deras lokalisering i respektive scenario. Lokalisering av hästarna (hästar/timme) Scenario A Tävlingsdagar (6-8 timmar/tävling Scenario B Vanliga dagar (endast ponny, kl 7-20) Hagen 0 9 0 Stall 120 0 10 Stallbacken 15 0 0 Travbanan 15 1 0 Scenario B Vanliga dagar (endast ponny, kl 20-07) Enligt information från Solvalla vistas ponnys utomhus dagtid mellan kl 07 och kl 20. Under den tiden kan de vara fördelade på travbanan (där de tränas), eller hagen. Nattetid vistas alla ponnys i stall 35 (byggnad 19, del 2). Under tävlingsdagar kan det finnas upp till 150 tävlande hästar vid arenan under ca 6-8 timmar. Ett typiskt tävlingstillfälle inkluderar 10 lopp där 15 hästar springer samtidigt på travbanan. Hästarna som inte deltar i ett lopp vistas huvudsakligen i stallen. För att ta hänsyn till att det är en kontinuerlig förflyttning av hästar mellan travbanan och stallen har 15 hästar lokaliserats på stallbacken. Denna information var utgångspunkten för att ta fram specifika EF för tävlingstillfällen och vanliga dagar, samt för de olika platser där hästarna vistas. 3.1.2 Indata meteorologi De meteorologiska spridningsförutsättningarna för luftföroreningar varierar ofta kraftigt mellan dag och natt, samt säsongvis, vilket även återspeglas i haltnivåerna. Det är därför viktigt att både emissionen och meteorologin anges med högre detaljeringsgrad än ett värde per dygn, då detta kommer att avspeglas i nivån på de beräknade halterna. Om samma emissionsnivåer allokeras under hela dygnet (speciellt för "häst utomhus" eftersom de oftast inte är ute nattetid), finns det risk för att halten nattetid överskattas och dagtid underskattas. Spridningsberäkningen görs därför med timupplösning, vilket även ställer krav på att ingångsdata till modelleringen föreligger i den tidsupplösningen. I denna utredning användes samma meteorologiska indata som i den tidigare studien. För att få en bra representation av de över året varierande meteorologiska förutsättningar och verksamheten på Solvallaarenan görs spridningsberäkningar inte endast över en kortare period utan istället över ett helt år. Det ger en bra utgångspunkt för att kunna göra en generell bedömning av hästallergenbelastningen till närområdet. 4 Resultat Figur 3 visar årsmedelvärdet från spridningsberäkningen för tävlingsdagar. Det framgår tydligt att halterna av hästallergen är generellt låga och omgivningsmässigt begränsade till själva trav-
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 11 banan där årsnivån ligger på mellan 2-4 U/m³. Jämfört med den tidigare utredningen (Figur 8, tidigare rapport) är halten hästallergen i detta scenario lägre, vilket är en kombinerad effekt av färre antal hästar vid varje tävlingstillfälle och bibehållet stallområde. Figur 3 Hästallergenhalten (U/m³) angivet som årsmedelvärdet över området Även om haltnivån som årsmedelvärde är generellt mycket låg kan det ändå förekomma betydligt högre halter hästallergen under kortare tider, t ex under tävlingstillfällen och icke gynnsamma meteorologiska spridningsförutsättningar. Det är dessa tillfällen som är betydelsefulla för en hästallergiker och som kan presenteras som percentilvärden för dygnsmedelvärden och timmedelvärden. I Tabell 2 förklaras percentilbegreppen närmare. Tabell 2. Antalet dygn/timmar/år som olika percentiler representerar. Percentil Procent av tiden Antal dygn/timmar 90%-il dygn 10% av årets dygn 36 dygn/år 99%-il dygn 1% av årets dygn 4 dygn/år 99%-il timme 1% av årets timmar 87 timmar/år 99,9%-il timme 0.1 % av årets timmar 8 timmar/år I Figur 4 visar halterna för 99%-il timme och 99,9%-il timme för Scenario A, med det antal tävlingstillfällen som är beskrivet i Tabell 1. De högsta halterna hästallergen för båda percentilerna återfinns i anslutning till travbanan, där halterna överskrider 20 U/m³. Motsvarande halterna återfinns i området mellan stallarna där många hästar vistas. Det generella mönstret är att haltnivåerna sjunker snabbt med avståndet från banan och stallområdet, vilket dock varierar något med riktningen. Öster om området sjunker halterna till 8-14 U/m³ efter 100-200 m, medan väster om området styrs spridningen av kullen och allergenpartiklarna sprids något längre västerut, vilket syns tydligast i Figur 4b. Söder om banan begränsar läktarna spridningen. Jämfört med den tidigare studien (Haeger-Eugensson m.fl. 2014) visar scenario A relativt låga percentilhalter inne i sydområdet i den planerade Solvallastaden. Resultatet för 99-percentilen för timmedelvärdet visar att halten mellan läktarna och första husraden redan är ner på haltnivåer av hästallergen på mellan 2-4 U/m³. Längre in i syddelen är halterna 2 U/m³.
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 12 För 99,9 percentilen, vilket är ansett som ett värsta fall beräknas halter på mellan 6-8 U/m³ mellan läktarna och den första husraden. Vid andra husraden är haltnivåerna nere på 4-6 U/m³ eller lägre och därefter 2 U/m³ eller lägre. a) b) Figur 4 Scenario A (tävling): Hästallergenhalten (U/m³) angivet som a) 99-percentilen av medelvärdet för timme för ett år, b) 99,9-percentilen av medelvärdet för timme för ett år. Beräkningarna av percentilerna för dagar utan tävlingar men med 10 ponnys (Scenario B) visas i Figur 5. Värdena är generellt låga 4-8 U/m³ vid travbanan, och 2-4 U/m³ i anslutning till stallområdet. Halten allergen beräknat som 99.9 percentilen för timmedelvärdet avtar snabbt med avståndet från travbanan och är < 2 U/m³ efter 100-150 m norr och öster on tävlingsbanan. Inom det planerade byggområdet, Solvallastaden, är halten vid Scenario B lågt <2 U/m³ redan på baksidan läktarna.
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 13 a) b) Figur 5 Scenario B (10 Ponnys): Hästallergenhalten (U/m³) angivet som a) 99- percentilen av medelvärdet för timme för ett år, b) 99,9-percentilen av medelvärdet för timme för ett år. 5 Diskussion Ungefär 10-15 % av befolkningen är allergiska mot pälsdjur och av dessa reagerar kanske 35-60 % mot häst, d.v.s. mindre än 10 % av befolkningen har någon form av allergi mot häst. Tidigare ansåg man att exponering för pälsdjursallergen tidigt i livet ökade risken för allergi, vilket under senare år har ifrågasatts och vissa studier har även visat på en minskad risk efter pälsdjurskontakt. I Sverige har omkring 40-50% av befolkningen pälsdjur hemma, och då speciellt katt och hund, men även kontakt med hästar ökar. Det finns idag inga gränsvärden för mängden pälsdjursallergen i luften och risk för utveckling av allergiska symtom. Men vi vet att vissa personer kan få en allergisk reaktion, när de vistas i ett
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 14 stall. Vid en undersökning bland personalen på ett kontor bredvid Akademistallet, så svarade 18 anställda (8 %) att de hade allergi mot häst (Elfman m.fl. 2008). Generellt tolererade dock personalen närheten till hästarna (20-100 m) väl, inklusive de med hästallergi, varav endast 2 personer ansåg att de upplevde störningar i form av lukt och 2 personer hade ökade besvär på arbetet p.g.a. hästarna. Halten uppmätt häst-allergen i inomhusluften på arbetsplatsen låg på <0,1-2 U/m3. Jämfört med den tidigare utredningen (Haeger-Eugensson m.fl. 2014) har förutsättningarna för spridningsberäkningen modifierats enligt de nya scenarierna, vilket har resulterat i ändrade haltnivåer av hästallergen och något annorlunda spridningsmönster. De viktigaste skillnaderna är: I denna studie är det färre hästar vid varje tävlingstillfälle (150 hästar jmf med tidigare 260) Varje tävlingstillfälle består av 10 lopp med 15 hästar i varje lopp (i tidigare studie utgicks från färre antal hästar/lopp för majoriteten av lopp och endast ett fåtal bestod av 15 hästar). I ett separat scenario B har beräkningar gjorts för 10 permanenta ponnys på området. Ingen nybyggnation av stall och därmed omlokalisering av aktiviteter på stallbacken. Ingen omvandling av befintligt stallområde till annan bebyggelse. Jämfört med den tidigare utredningen blir årsmedelvärden generellt lägre, vilket delvis kan förklaras med att det totala antalet hästar per tävlingstillfälle är lägre och därmed reduceras den totala emissionen av hästallergener. I den tidigare utredningen var utgångspunkten ett nybyggt stall i västra ändan av banan, vilket påverkade spridningsförutsättningarna. Genom flytt av stallet ändrades även området för på- och avlastning av hästar, vilket tidigare resulterade i en långsträckt areakälla utmed kullen. Stallet försämrade ventilationen väster om travbanan och stallbyggnaden blev en punktkälla för emissioner av hästallergen. Sammanlagd ledde dessa förändringar lett till en större rumslig koncentration av emissionskällorna inom stallområdet vid den tidigare studien, vilket ökade halterna där. De byggnadsmässiga förändringarna inklusive att den nya bebyggelsen på det tidigare stallområdet inte heller är med i denna nya studie, antas ha lett till förbättrade spridningsförutsättningar jämfört med de tidigare beräkningarna. Utifrån de gjorda spridningsberäkningarna är det dock svårt att värdera i vilken grad det lägre antalet hästar respektive de ny byggnadsmässiga förutsättningarna bidrar till de lägre halterna av hästallergen i denna studie jämfört med den tidigare studien. För att undersöka detta närmare skulle det krävas ytterligare simuleringar där endast en av faktorerna ändras åt gången. Vid jämförelse av 99,9%-il timme för Scenario A med motsvarande figur i den tidigare utredningen koncentreras de högsta halterna till travbanan och dess närmaste omgivning, i båda fallen men det framstår även några skillnader i spridningsmönstret (Figur 10 b i tidigare utredning). I denna utredning var utgångspunkten att det i varje lopp är 15 hästar som springer samtidigt på travbanan (jämfört med antagandet om färre hästar/lopp tidigare). Detta kan förklara det något större området där allergenhalten överstiger 20 U/m³ jämfört med tidigare utredning där de flesta tävlingstillfälle hade 10 hästar på banan, med några undantag, då det kunde vara 14 hästar på banan. Med andra ord visar Figur 4 det värsta scenariot med maximalt antal hästar på banan samtidigt. I den tidigare studien utgick man ifrån en förtätad bebyggelse nordöster om arenaområdet och järnvägen vilket gav en tydlig styrning i utbredningen längs med byggnader och gatan. Med bibehållen bebyggelse och trots ett större antal hästar samtidigt på banan (som i denna studie) ligger halterna mellan 10 och 14 U/m³ ca 100 m nord om travbanans norra långsida.
Uppskattning om spridning av hästallergen i omgivningsluft runt Solvalla travanläggning 15 En annan tydligt skillnad utan det nybyggda stallet och ny bebyggelse är att i den nya syddelen blir de halten för ett värsta fall (d.v.s. 99.9%-il timme) mellan läktarna och den första husraden nu omkring 6-8 U/m³ (jämfört med > 20 U/m³ i den tidigare studien) sannolikt orsakat av dels ett plymnedslag från stallets ventilationsplym och förändrat spridningsmönster. Vid andra husraden är haltnivåerna nere på 4-6 U/m³ eller lägre och därefter 2 U/m³ eller lägre. Beräkningarna för den nya utformningen av Solvallastad, inklusive de ovan nämnda skillnaderna, visar att haltnivån inne i den bebyggelse som ligger söder om läktarna kommer att få lägre hästallergenhalter än vid den tidigare beräkningen (Haeger-Eugensson 2014), där största delen av området få i ett värsta fall (99,9%il) halter på 2 U/m³ eller lägre. Resultaten från denna undersökning visar att den beräknade halten av hästallergen under tillfällen med hög halt (99.9 percentilen) kan uppgå till mellan 4-6 U/m 3 vid den andra husraden. Längre in i området är halter av hästallergen 2 U/m³ eller lägre. I Elfman m.fl. (2008, se ovan) uppmättes halter på 2 U/m³ eller lägre i inomhusmiljö på ett kontor då inga allergiska reaktioner kunde påvisas.