Avrinningsområde nr 101- Förord Detta dokument för s avrinningsområde är ett av flera underlagsdokument till det åtgärdsprogram som beslutades för Västerhavets vattendistrikt i december 2009 1. I detta underlag finner ni en beskrivning av respektive miljöproblem och åtgärdsbehovet för att nå miljökvalitetsnormerna. Här föreslås också åtgärder och en skattning av dess kostnader. Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Åtgärdsprogrammet för Västerhavet utgörs av 38 uppdrag riktade till centrala myndigheter och kommuner som inom sina respektive kompetens anmodas att senast 2012 vidta miljöförbättrande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet. För berörda myndigheter och kommuner är åtgärdsprogrammet juridiskt bindande men enskilda verksamhetsutövare eller privatpersoner omfattas inte av direkta krav. Underlagsdokumentets syfte Underlagsdokument har tagits fram för samtliga huvudavrinnings 2 - och kust i Västerhavets vattendistrikt. Huvudsyftet med framtagande av underlagsdokumenten har varit att ta fram åtgärdsbehov för att uppfylla miljökvalitetsnormerna i området samt förslag på kostnads/nyttoeffektiva åtgärder. Att kostnadssätta åtgärderna är nödvändigt för att åtgärdsprogrammet ska kunna konsekvensanalyseras vilket även är ett krav enligt miljöbalken. Skattningar av åtgärdsbehov, dimensionering av åtgärder samt kostnadsskattningar från alla huvudavrinnings sammanfattas slutligen i distriktets åtgärdsprogram. Ekologisk i de enskilda vattenförekomsterna. I stället för att bara sätta färg på de enskilda vattenförekomsterna har vi här också låtit färgen innefatta deras avrinnings eftersom det är inom detta område eventuella åtgärder kan komma att genomföras. 1 http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/vasterhavet/beslut_ AP/ 2 Göta älvs huvudavrinningsområde utgör med sin storlek ett undantag. I detta område har underlagsdokument utarbetats för mindre område, exempelvis för Klarälven och Borgviksälven.
De fysiska åtgärder som beskrivs i detta dokument ska dels ses som exempel på kostnadseffektiva åtgärder för myndigheternas fortsatta åtgärdsarbete och dels som utgångspunkt i samverkansarbetet med lokala intressenter. De är inte juridiskt bindande. Den juridiskt bindande delen omfattar endast de 38 uppdrag som inleder distriktets åtgärdsprogram. Vilka uppdrag som är aktuella för de föreslagna fysiska åtgärderna finns med i tabellerna under miljöproblemen. Underlagsdokumentet omfattar endast de fysiska åtgärder som kunnat konsekvensanalyseras, utöver dessa kan ett antal andra åtgärder vara aktuella inom olika problem vilket omnämns i distriktets åtgärdsprogram. Även administrativa kostnader för åtgärdsprogrammet har skattats men endast på distriktsnivå, resultatet redovisas i distriktets åtgärdsprogram. Dokumenten kommer att ha en viktig framtida roll att fylla i samverkansarbetet mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och lokala intressenter. Genom att ge både en övergripande bild av det rådande miljötillståndet, och en mer detaljerad bild av aktuella miljöproblem, utgör dokumenten en viktig plattform för att skapa samsyn runt de åtgärder som behöver vidtas inom olika. Fortsatt arbete Dokumentet bör vara en viktig plattform för att skapa samsyn runt de åtgärder som behöver vidtas inom olika. Därför är det viktigt att börja med att se över om åtgärdsbehovet/kunskapsglappet är korrekt beskrivet. Underlagsdokumenten kommer även att spela en viktig roll i arbetet med prioritering av åtgärder och uppföljning av effekter och åtgärdskostnader. Resultatet kommer att användas vid utformningen av nästa åtgärdsprogram som skall vara färdigt senast 2015. För att detta ska vara möjligt behöver underlagsdokumenten utvecklas och uppdateras kontinuerligt d.v.s. vara levande dokument. Vidare behöver klassningen kvalitetssäkras och uppdateras med ny data från miljöövervakning eller resultat från utredningar och undersökningar. Den klassning som ligger till grund för dagens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer hittas på länsstyrelsernas vatteninformationssystem VISS 3 och i vattenkartan 4. Inledning har sitt källområde i de våtmarksrika delarna väster om Jönköping. Ån rinner vidare genom Gislaveds kommun och passerar tätorterna Gislaved och Smålandsstenar innan de kommer ner i ett av de mera tätbefolkade avrinningsa i Halland. Vid huvudfårans utlopp till Laholmsbukten omsluts ån av Halmstad stad. Andelen åkermark i avrinningsområdet är mycket liten medan andelen myrmark är betydande. Ån är vid höga flöden översvämningsbenägen någon mil uppströms Halmstad samt vid Smålandsstenar. är kraftigt utbyggd men den låga andelen jordbruksmark gör att bevattningsuttag endast sker i mindre omfattning. har riksintressanta bestånd av reproducerande lax och havsöring i huvudfåran och i biflödet Sännan som också har artrik bottenfauna och fågelliv med höga naturvärden. Store mosse samt Färgåns vidsträckta vassbälten och översvämningsmarker är av riksintresse för naturvården inom avrinningsområdet. Även s käll är av riksintresse för naturvård och området har klassats som nationellt särskilt värdefullt område pga en hög grad av naturlighet samt förekomst av en genuin öringsstam och en artrik bottenfauna. I princip hela s avrinningsområde är påverkat av försurning. 3 www.viss.lst.se 4 www.vattenkartan.se
Överlag är buffertkapaciteten periodvis låg i området trots omfattande kalkning. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier har utsläpp till. Det antropogena bidraget av näringsämnen till är betydande men en mindre andel kommer från jordbruksverksamhet. Anderstorpsån har tidigare varit hårt belastad av metallutsläpp vilket medfört att det inom området finns ett flertal förorenade sediment och mark. Förhöjda halter av organiska miljögifter har uppmätts i detta vattendrag. I s avrinningsområde inom sydsvenska höglandets platå över högsta kustlinjen (HK) håller åsarna som ligger högre i terrängen mycket begränsade grundvattenförekomster. I lågpunkter är uttagsmöjligheterna dock relativt goda. Rullstensåsar och andra isälvsavlagringar som ligger i större dalgångar och sjöbäcken är mäktiga, har god kontinuitet och är betydande grundvattenmagasin. T ex är magasinet vid Sännan en mycket viktig grundvattentäkt för Halmstad kommun. Urbergsområdet ovanför högsta kustlinjen på det sydsvenska höglandet har relativt svårvittrade berg- och jordarter, vilket gör grundvattnet jonsvagt och motståndskraften mot försurning låg. Området är utsatt för hög deposition av försurande ämnen, vilket också urbergsområdet under högsta kustlinjen längs västkusten är. I avrinningsområdets kustnära sydvästra del förekommer ett mindre jordbruksintensivt område med risk för höga nitrathalter. Hela de omfattande isälvavlagringarna längs med s huvudfåra betecknas av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som riskområde avseende grundvattenförorening men bedömningen betecknas som osäker. Samma osäkra riskbedömning gäller i området kring Halmstad tätort. I bilaga 1 finns alla vattenförekomster listade som riskerar att inte klara god till 2015 i s avrinningsområde. Detta är utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna. I s avrinningsområde bedöms nästan alla sjöar och alla vattendragsförekomsterna vara i riskzonen för att inte uppnå miljökvalitetsnormen god vatten 2015. Orsaken till att god inte nås är till största delen försurning, miljögifter och fysisk påverkan. Fysisk påverkan innebär att det finns dammar, och andra vandringshinder som hindrar den vandrande fisken och att en del sträckor är kanaliserade. Beträffande försurning bedrivs redan idag ett omfattande kalkningsprogram. För att kunna nå god krävs dock ytterligare åtgärder. Något reduktionsbehov med avseende på fosfor finns inte för s huvudavrinningsområde. Övergödningspåverkan är relativt liten och kopplad till några få vattenförekomster vilket inte gett utslag i reduktionsberäkningarna. När det gäller kemisk bedöms drygt en tredjedel av grundvattenförekomsterna och majoriteten av alla ytvattenförekomster vara i riskzonen att inte uppnå god. Anledningen är tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Det saknas idag tillräcklig information för att kunna bedöma vilka åtgärder som är kostnadseffektiva. Därför blir utredning en första åtgärd i många fall vilket leder till att det kommer att ta tid innan de verkliga åtgärderna kommer på plats. Dessa vattenförekomster ges därför en tidsfrist för att uppnå miljökvalitetsnormen god och kemisk, till 2021. Den årliga kostnaden för åtgärdsprogram för beräknas till 15,5 23,5 miljoner kr miljoner kronor. Inom Västerhavets vattendistrikts har 49 vattenförekomster angivits som kraftigt modifierade vatten med miljökvalitétsnormen god
potential. Av dessa finns 4 inom s avrinningsområde. Den huvudsakliga påverkan härstammar från energiproduktion storskaliga vattenkraftverk med god förmåga att tillföra reglerkraft till energisystemet. Nedan beskrivs åtgärdsprogrammet för s avrinningsområde problemområdesvis. Inledningsvis redovisas de åtgärder som bedömts nödvändiga för att uppfylla övrig EU-lagstiftning för områdesskydd.
Skyddade För de vattenförekomster som omfattas av områdesskydd med stöd i EU-lagstiftning finns särskilda krav. I de flesta fallen är dessa uppfyllda i s avrinningsområde. För en del vattenförekomster krävs emellertid ytterligare åtgärder, vilka redovisas nedan för respektive områdesskydd. Fågeldirektivet (79/409/EEG) Tabell 1. Åtgärdsbehov i s avrinningsområde för att uppfylla fågeldirektivet. Natura EUID Kommentar Namn 2000- Åtgärd Vatten Vatten område SE640612-137881 SE639129-137628 Älgån Jonsbobäcken SE530008 Komosse (västra) SE0310072 Komosse Påverkad av försurning, försämrad kontinuitet och morfologiska förändringar Påverkad av försurning och försämrad kontinuitet Se miljöproblem försurning och fysisk påverkan, samt fastställd Bevarandeplan för området. Se miljöproblem försurning och fysisk påverkan, samt fastställd Bevarandeplan för området. Nitratdirektivet 91/676/EEG Tre grundvattenförekomster bedöms vara i risk för att inte uppnå god kemisk 2015 med avseende på nitrat, se övergödning.uppnå god kemisk 2015 med avseende på nitrat, se övergödning. Dricksvattenförekomster 2000/60/EG Inom vattenförekomsterna i området saknar 23 dricksvattentäkter erforderligt skydd, se skydd av dricksvattentäkter.
Miljöproblem Vattenmyndigheterna har i arbetet med åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen valt att arbeta med miljöproblem som påverkar klassningen. Utgångspunkten för arbetet är att om god uppnås för respektive miljöproblem så uppnås också god och kemisk i avrinningsområdet. Vad gäller tillgången på grundvatten, kvantitativ, har inget problem identifierats i området. För miljöproblemet försurning tas en kostnad med för pågående kalkning. För övriga miljöproblem tas endast kostnader med för ytterligare, icke finansierade, åtgärder som krävs för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Försurning Större delen av området har en dålig eller måttlig motståndskraft mot försurning. Det är i stort sett endast de nedre delarna av huvudfåran som inte ligger i ett åtgärdsområde för kalkning. I övriga delar av området krävs omfattande kalkning för att motverka försurningen. I s huvudavrinningsområde ligger måluppfyllelsen på mellan 85 98 % de senaste åren, mycket beroende på nederbördsmängderna. För att nå god i alla uppskattas att kalkningen behöver utökas med ytterligare 1 070 ton per år samt att kalkningen behöver utredas ytterligare. Dessutom måste arter återintroduceras eftersom de själva inte kan immigrera till som de förekom i innan försurningen slog ut dem. Ytterligare utredningar måste också till för att klarlägga hela situationen av försurningen i området, se tabell 3 nedan. Genomförda/pågående åtgärder Tabell 2. Åtgärder i pågående kalkningsprogram ARO Antal referensvatten Antal kalkade vattenförekomster Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) 101-1 131 7742 9 524 200 101-2 Återinförande av försvunnen art 12 000 Ytterligare åtgärdsbehov Som alternativ eller komplement till ytvattenkalkning kan markkalkning vara ett alternativ i de där det är svårt att uppnå god med traditionell kalkning. Markkalkningen är en engångsinsatts men det kan ta 10 20 år innan effekten är tillräckligt hög. Men successivt ska den ersätta delar av ytvattenkalkningen.
Tabell 3. Skattning av ytterligare åtgärdsbehov för att uppnå god m.a.p. försurning. Uppdrag och ansvarig myndighet Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad (kr/år) Grundl./Kompl. åtg. I kombination med fortsatt utredning utöka pågående kalkningsprogram med 1 070 ton/år 1 075 000* Kompl 7. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god på grund av antropogent orsakad försurning. Markkalkning med 60 300 ton som engångsinsats. Återinföra art som försvunnit på grund av försurningen och inte kan återimmigrera på egen handmarkkalkning med 60 300 ton som engångsinsats. Ytterligare utredningar för att identifiera återställningsbehov och metoder för att motverka effekterna av försurningen i området. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid. **Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid. Övergödning 3 490 000** Kompl 24 000 Kompl 220 000 Kompl Ytvatten s avrinningsområde är ca 2 100 km 2, markanvändningen domineras av skog och jordbruksmark. Det årliga läckaget av antropogent fosfor från s avrinningsområde uppgår till ca 15,6 ton 5 vilket utgör 50 % av det totala läckaget. Utsläpp från reningsverk dominerar, därefter följer utsläpp från jordbruk och industri, se figur 1. Endast två vattenförekomster i hela avrinningsområdet bedöms ha övergödningsproblem. 5 www.smed.se
Markanvändning i Antropogen fosforbelastning i 3% 8% 8% 3% 5% Vattenyta Skog Öppen mark 1% 14% 11% Enskilda avlopp Reningsverk 5% Jordbruk Hygge 25% 27% Industri Jordbruk-antropogen Sankmark Hygge-antropogen 68% Tätort 22% Dagvatten-antropogen Figur 1. Markanvändning och antropogen belastning av fosfor i s avrinningsområde.
Skattat behov av minskade utsläpp av fosfor i s avrinningsområde För att beräkna behovet av minskade utsläpp av fosfor har en jämförelse gjorts mellan dagens, se figur 2, och det miljötillstånd som motsvarar god med avseende på fosfor. Skillnaden mellan dessa utgör reduktionsbehovet för fosfor. I finns inget reduktionsbehov, se tabell 4. Metoden som har använts beskrivs i metodkapitlet. Tabell 4. Skattning av reduktionsbehov för fosfor i för att uppnå god i områdets vattenförekomster. Område Samlad Reduktionsbehov (kg TotP/år) 101-001 Hög 0 101-002 0 101-003 0 101-004 0 101-005 0 101-006 Hög 0 101-007 0 101-008 0 101-009 0 101-010 0 101-011 0 101-012 0 Summa 0 Hög Måttlig Otillfredsställande Dålig Figur 2. Fosfor i.
Förslag på kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning i s huvudavrinningsområde, yt- och grundvatten I s avrinningsområde bedöms det inte finnas något reduktionsbehov av fosfor. Skattningen grundar sig på klassning i områdets vattenförekomster som bygger på data från i huvudsak perioden 2004-2006. Övergödningspåverkan i s avrinningsområde är liten och knuten till två enskilda vattenförekomster vilket inte gett något utslag i reduktionsberäkningarna. Något reduktionsbehov finns därför inte och inga åtgärder har föreslagits för s avrinningsområde. Tre av grundvattenförekomsterna i s huvudavrinningsområde (Stenbrohult-Betarp SE634151-134711, Gislaved-Alabo SE635951-136632, samt SE629214-132197) bedöms vara i risk att inte uppnå god kemisk med avseende på nitrat. Hänsyn bör tas till dessa förekomster om åtgärder mot övergödning fördelas över området. Sammanfattning av åtgärdsprogram mot övergödning i s huvudavrinningsområde Det finns i dagsläget inte något behov av åtgärder mot övergödning i s avrinningsområde. Det är dock viktigt att tänka på kravet att en inte får försämras.
Fysisk påverkan Åtgärdsprogram mot fysisk påverkan omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den a en. I tabellen nedan redovisas de vattenförekomster som omfattas av åtgärder, typen av påverkan, vilka åtgärder som är aktuella, kostnader och miljökvalitetsnormer. Den vanligaste fysiska påverkan på vattendragen i s avrinningsområde är morfologiska förändringar där drygt en fjärdedel av vattendragen har någon form av morfologisk påverkan. Detta innebär påverkan som rensade delsträckor, brist på död ved, stor förekomst av diken och vägövergångar och påverkad närmiljö. Bristande kontinuitet, i form av vandringhinder, barriäreffekter och fragmentering, har angivits i knappt en fjärdedel av vattenförekomsterna. Åtgärdsprogram för hydromorfologi för s avrinningsområde kommer att koncentreras på att utreda eventuell fysisk påverkan på de vattenförekomster som har sämre än god och föreslå åtgärder samt, i vissa vattenförekomster, även fastställa. Delar av bedöms vara väsentligen påverkad avseende hydrologin, morfologin och bristande kontinuitet framförallt på grund av vattenkraftsproduktionen. De flesta vattenkraftverken är storskaliga med möjligheter att tillföra reglerkraft till energisystemet. Kraftverken samkörs som ett system vilket har beaktats då åtgärder inom god potential fastställs. Mot bakgrund av ovanstående har inom s avrinningsområde 4 vattenförekomster angivits som kraftigt modifierade vatten med miljökvalitétsnormen god potential. Flertalet övriga vattenförekomster med ett vattenkraftverk utgör i dagsläget "potentiella KMV" med viss risk för att bli utpekade som KMV, men förutsättningarna för dessa objekt behöver utredas närmare. utgör emellertid ett viktigt vattendrag för ål och enligt Ramdirektivet för vatten ska inte utpekande av kraftigt modifierade vatten hindra genomförandet av andra miljödirektiv, till exempel Ålförordningen. Det stora behovet av åtgärder för att minska de fysiska störningarna i vattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt kräver stora ekonomiska insatser samt omfattande arbete för olika berörda aktörer, bland annat myndigheter och verksamhetsutövare. För att underlätta uppstarten av det omfattande åtgärdsarbetet finns det i tabell 5 förslag vattenförekomster som är prioriterad för åtgärder som förbättrar de fysiska förutsättningarna eller för utredning av sådana åtgärder. Grund för prioriteringsförslagen är från om vattenförekomsten helt eller delvis sammanfaller med ett vatten som pekats ut som nationellt särskilt värdefullt enligt Naturvårdsverkets eller Fiskeriverkets kriterier eller om det finns åtgärder som förbättrar de fysiska förutsättningarna i den aktuella vattenförekomsten i regionala återställnings- och restaureringsplaner. Motivering till undantag I de vattenförekomster som föreslås ett undantag från att uppnå god 2015 är motivet i samtliga fall, med hänvisning till 4 kap 9, Förordningen (SFS 2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, tekniska skäl. Med det tillgängliga underlagsmaterialet är det inte möjligt att avgöra vilka åtgärder som skulle kunna leda till god till 2015, ytterligare undersökningar krävs.
Tabell 5. Vattenförekomster i s avrinningsområde som är i behov av åtgärder mot fysik påverkan samt kostnader och normer. Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan Anderstorpaån: SE634843- kontinuitet, Utrivning av damm, 640000 Ja åtgärd ingår i regional plan - Älgeå 136627 morfologin, hydrologin Utredning av åtgärd Anderstorpaån: Älgeå SE635505- kontinuitet, Utrivning av damm, 940000 Ja åtgärd ingår i regional plan - Hären 137122 morfologin Utredning av åtgärd Aävsjön SE635030- kontinuitet Utredning av åtgärd 100000 Flinterydsbäcken Färgeån Färgån (Jällunden- Tannsjön) Färgån (Mynningen- St Färgen) Boarpsbäcken (Lyngabäckenkällorna) Boarpsbäcken (Mynningen- Lyngabäcken) Bolån: Västerån - Hurven Bullerbäcken 135088 SE629556-133038 SE629637-132693 SE634170-134230 SE639479-138198 SE633814-134201 SE633571-133801 SE631313-134950 Bäckåsabäcken: Bolån - Örsjön Bäckåsabäcken: Örsjön - Stora Garsjön Finnån (Mellanfärgen-S Färgen) Finnån (S Färgen- Hallasjön) Flankabäcken SE631191-134841 SE636623-136573 SE633198-134133 SE631610-133491 SE632837-136358 SE632174-134986 morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk kontinuitet, Biotopvård, Utrivning av 588500 Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin damm, Utredning av åtgärd morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 kontinuitet Utrivning av vandringshinder, Utredning av åtgärd 150000 Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Biotopvård, Vägtrummor, 144000 Ja åtgärd ingår i regional plan Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000
Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan Färgån (St Färgen- SE631516- morfologin Utredning av åtgärd 100000 Mellanfärgen) 134954 Galtabäcken SE630365-133021 morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Gassboån (Holmsjön- SE632044- morfologin Utredning av åtgärd 100000 Höljeryd) 135443 Gassboån (Höljeryd- SE632298- morfologin Utredning av åtgärd 100000 Strömsborg) 135549 Gassboån (St Färgen- SE631934- morfologin Utredning av åtgärd 100000 Holmsjön) 135241 Grissleån/ Sågån SE639865- kontinuitet, Utrivning av damm, 366000 Ja åtgärd ingår i regional plan 137926 morfologin Utredning av åtgärd Götarpsån: Hären - SE635961- kontinuitet, Utrivning av damm, 9100000 Ja åtgärd ingår i regional plan Töllstorpaån 137544 morfologin Utredning av åtgärd Götarpsån:Töllstorpaå SE636572- kontinuitet, Utredning av åtgärd, 4416855 Ja åtgärd ingår i regional plan n - Hällsjön 137736 morfologin Biotopvård, fiskväg Helgaboån SE640224-138043 morfologin Utredning av åtgärd, Biotopvård 139255 Ja åtgärd ingår i regional plan Jonsbobäcken Kilan Kilan Kärrabobäcken Lillån (Maabäckenkällorna) Lillån (Mynningen- Maabäcken) SE639129-137628 SE631756-133562 SE632072-133525 SE631204-134334 Klubbån (Mjälasjöbäcken-St Allgunnen) Klubbån (Mynningen- Mjälasjöbäcken) Källerydsån SE631499-134029 SE636608-137323 SE630101-133291 SE631137-132907 SE630514-132729 kontinuitet Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000 kontinuitet, morfologin Utredning av åtgärd, omlöp, utrivning 479293 Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000
Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan Lillån/Bosgårdsån SE631779- morfologin Utredning av åtgärd 100000 133350 Lillån: Kattån - SE639571- kontinuitet, Biotopvård, Utrivning av 826500 Ja åtgärd ingår i regional plan Kyrkebäcken 138458 morfologin damm, Utredning av åtgärd Lillån: - SE635277- morfologin Utredning av åtgärd 100000 Morgensjön 136133 Lusabäcken SE629906-133066 morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Lyngabäck SE629404-132857 morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Maabäcken SE630819- morfologin Utredning av åtgärd 100000 132877 Majsjön SE635334- kontinuitet Utredning av åtgärd 100000 135239 Mjälasjöbäcken (Mynningen- Hagasjön) SE631102-134135 morfologin Utredning av åtgärd 100000 Moa Sågbäck (Boarpsbäcken- Sännan) (Damm uppströms Hyltebruk) (damm uppströms Hyltebruk- Färgån) (Färgån-Kilan) (Färgån- Träppjaån) (Glassbodammendamm uppströms Hyltebruk) (Kilan- Rydöbruk) SE635811-136243 SE629707-132699 SE632231-134552 SE632229-134778 SE631677-133506 SE632335-134972 SE632050-134246 SE631746-133655 morfologin Biotopvård, Utrivning av dammar eller omlöp, Utredning av åtgärd 570290 Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk kontinuitet, morfologin, hydrologin Utredning 100000 Utpekad som KMV morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 kontinuitet, morfologin, hydrologin Utredning 100000 Utpekad som KMV morfologin morfologin 100000
Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan (kraftverkskanal Rydöbruk) SE631723-133750 morfologin morfologin 100000 (kraftverkskanal Rydöbruk-Klubbån) (Lillån/Bosgårdsån- Färgeån) (kraftverkskanal Rydöbruk, Klubbån- Glassbodammen) SE631812-133883 SE631757-133829 SE631525-133390 (Lillån- Nissaströmsdammen) (Mynningen- Slottsmöllan) (Nissaströmsdammen ) (Nissaströmsdammen -Lillån/Bosgårdsån) (Oskarström- Lillån) (Rydöbruk- Skärkeå) (Skärkeå- Glassbo) (Slottsmöllan- Teglabäcken) (Sännan- Oskarström) SE630465-132805 SE628706-131954 SE630511-132940 SE631032-133260 SE630253-132699 SE631786-133792 SE631851-133872 SE628891-132211 SE629949-132706 morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 kontinuitet, morfologin, hydrologin Utredning 100000 Utpekad som KMV morfologin morfologin 100000 Utpekat som pkmv. Utredning om kontinuitet, morfologin, hydrologin GEP Utredning 100000 Utpekad som KMV morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 morfologin morfologin 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk morfologin morfologin 4100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk, åtgärd ingår i regional plan morfologin morfologin 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk (Teglabäcken- Boarpsbäcken) : Algustorpasjön - SE629382-132526 SE637019-137066 morfologin morfologin 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk kontinuitet, Utrivning av damm, 900000 Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd
Namn EU-ID Fysisk påverkan Norra Gussjö Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd : Anderstorpaån - Södra Gussjö : Lillån - Anderstorpaån : Lillån - Grissleån : Norra Gussjön - Svanån : Svanån - Lillån : Träppjaån - Lillån Närmrebäck Radan: Stengårdshultasjön - Rasjön Radan: Svanån - Stengårdshultasjön SE635588-136427 SE634769-136144 SE639843-138265 SE637865-137291 SE638931-137765 SE633507-135351 SE638760-137501 SE638271-138410 SE638220-137724 Skärkeå (Jansbergssjön- Skärsjön) Skärkeå (Mynningen- Silabäcken) Skärkeå (Silabäcken- Jansbergssjön) Strömhultaån (Bergån-Jällunden) Svanån: Radan - Gettrabosjön Sännan (Galtabäcken- Kärrabobäcken) SE632612-134551 kontinuitet, morfologin Biotopvård, Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Biotopvård, Utredning av åtgärd 696190 Ja åtgärd ingår i regional plan 107200 Ja nationellt särskilt värdefullt naturvård, åtgärd ingår i regional plan 526960 Ja åtgärd ingår i regional plan kontinuitet Biotopvård, Utrivning av damm, Utredning av åtgärd kontinuitet Utrivning av damm, 550000 Ja åtgärd ingår i regional plan Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin morfologin Biotopvård, Utredning av åtgärd Biotopvård, Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd 100000 116760 Ja åtgärd ingår i regional plan 124200 Ja nationellt särskilt värdefullt naturvård, åtgärd ingår i regional plan SE632373-133950 morfologin Utredning av åtgärd 100000 SE632486- morfologin Utredning av åtgärd 100000 134371 SE632345- morfologin Utredning av åtgärd 100000 135669 SE639042- kontinuitet, Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt 138349 morfologin naturvård SE630169- morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt 133152 fisk Sännan SE630734- morfologin Fiskväg, Utredning av 110000 Ja nationellt särskilt värdefullt
Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan (Kärrabobäckenkällorna) 133633 åtgärd fisk Sännan (Lusabäcken- Galtabäcken) SE630088-133068 morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Sännan (Mynningen- Lusabäcken) SE629874-132885 morfologin Utredning av åtgärd 100000 Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Teglabäcken SE628951- morfologin Utredning av åtgärd 100000 132620 Trollsjöån SE637230- kontinuitet, Biotopvård, Utredning av 149890 Ja åtgärd ingår i regional plan 137944 morfologin åtgärd Träppjaån SE632980- morfologin Utredning av åtgärd 100000 135583 Töllstorpaån/ SE636292- kontinuitet, Utredning av åtgärd 100000 Flybäcken 137830 morfologin Valån: Norra Gussjö - Södra Vallsjön SE637318-137283 morfologin Biotopvård 129420 Ja nationellt särskilt värdefullt naturvård, åtgärd ingår i regional plan Västerån SE638864- morfologin Utredning av åtgärd 100000 137003 Västerån: Bolån - SE634296- kontinuitet, Biotopvård, Utredning av 160595 Ja åtgärd ingår i regional plan Storasjön 134711 morfologin åtgärd Västerån: Majsjön - SE635845- kontinuitet, Utrivning av damm, 5404000 Ja åtgärd ingår i regional plan Mörke Malen 135751 morfologin Utredning av åtgärd Västerån: Sävsjön - SE635184- kontinuitet Biotopvård 134000 Ja åtgärd ingår i regional plan Majsjön 135277 Västerån: Österån - SE633097- kontinuitet, Biotopvård, Utrivning av 1831715 Ja åtgärd ingår i regional plan Älgeå Älgån Bolån Yabergsån (Mellanfärgen- Yasjön) 133935 SE631492-135197 Yabergsån (Yasjön- Fjällen) Yxabäcken SE631642-135489 SE634450-134892 SE635691-136917 SE640612-137881 morfologin damm, Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd 100000 morfologin Utredning av åtgärd 100000 kontinuitet, Utrivning av damm, 140000 Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd 100000 kontinuitet, morfologin Omlöp, Utredning av åtgärd 1707500 Ja åtgärd ingår i regional plan
Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan Ängån: - SE634480- morfologin Utredning av åtgärd 100000 Stålebobäcken 136336 Ängån: Stålebobäcken - Torbaggagölen SE633903-136279 morfologin Utredning av åtgärd 100000 Österån SE633956-134984 kontinuitet, morfologin Utrivning av damm, Utredning av åtgärd Ansvar och styrmedel kopplade till åtgärder mot fysisk påverkan 370000 Ja åtgärd ingår i regional plan Tabell 6. Ansvar och styrmedel kopplade till konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder mot fysisk påverkan i s huvudavrinningsområde. Uppdrag och ansvarig myndighet Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad (kr/år) Grundl./Kompl. åtg. Genomföra planerade åtgärder enligt åtgärdsplan för hydromorfologi till 2015 1 887* Grundl. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinnings med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. *Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid ** Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid Genomföra utredning av vattenförekomster med påverkad hydromorfologi avseende koppling till och åtgärder. 2 270** Kompl.
Miljögifter Historik I norra delen av i Gislaved kommun har ett stort antal plast- och gummiindustrier varit verksamma och vissa är fortfarande verksamma, även en stor del metallindustrier i form av gjuterier, ytbehandlingsindustri och verkstadsindustri har funnits. Gnosjö kommun i Jönköpings län domineras av en småskalig industri med väldigt många metallindustrier i form av ytbehandlingsindustri, verkstadsindustri och gjuterier. Totalt finns det idag i Jönköpings län ca 250 objekt som är klassade i de två högsta riskklasserna inom förorenade. Anderstorpsån har tidigare varit hårt belastad av metallutsläpp vilket medfört att det inom området finns ett flertal förorenade sediment och mark. Förhöjda halter av organiska miljögifter och metaller har uppmätts i detta vattendrag. Många vattenkraftverk, sågverk, träimpregneringsanläggningar, några järnverk, textilindustri, mekaniska verkstäder m.m. har varit verksamma inom avrinningsområdet i Hallands län. Endast en liten del av s avrinningsområde finns i Västra Götalands län. Det utgörs av glesbefolkade skogsmarker, men det finns en ytbehandlingsverksamhet som använder bisfenol A och små mängder koppar. Nuläge Av metallerna så är det zink och koppar som släpps ut i störst mängder, men även utsläpp av nickel och bly förekommer i Jönköpings län. Utsläppen kommer dels från pågående verksamheter men även stora utsläpp kommer ifrån förorenade som läcker metaller. I Hallands län finns förorenade som riskerar att läcka koppar, arsenik, kvicksilver, bly, krom, PAH m.fl ämnen. Utsläppen ifrån den aktiva industrin och avloppsreningsverk var i Jönköpings län 2005 ca 150 kg zink och 100 kg koppar, nickel och bly var mindre än 5 kg. Utsläppen från den aktiva industrin och avloppsreningsverk var i Hallands län 2007 ca 385 kg zink, 95 kg koppar, 52 kg nickel, 15 kg bly, 70 kg krom, 11 kg arsenik, 2,4 kg kvicksilver och 1,7 kg kadmium. Det är dock långt ifrån alla utsläpp från pågående verksamheter som ingår i dessa uppgifter, det är bara utsläppsdata från de verksamheter där det krävs en emissionsdeklaration. Förhöjda halter av kvicksilver i fisk har dessutom uppmätts eller beräknas förekomma i alla sjöar och vattendrag i avrinningsområdet. Samtliga dessa vattenförekomster har därför klassats till "Uppnår ej god ", se tabell 2, bilaga 1. Eftersom de uppmätta eller beräknade halterna av kvicksilver i sjöar och vattendag är så omfattande redovisas inte dessa i kartan nedan (figur 3). Följande mängder (kg) transporteras i, ut till kusten i Hallands län 2007: Zn Cu Ni Cr Pb Cd Hg As Co, Halmstad 20 500 2 600 2 200 8 400 1 700 67 11 1 000 760 Industriella föroreningar Stora mängder av tri- och tetrakloretylen har använts som avfettningsmedel och i kemtvättar och utgör inom vissa ett stort problem för grundvattnet. Utsläppen av dessa ämnen sker enbart ifrån förorenade även om trikloretylen fortfarande får användas med särskild dispens. Även andra föroreningar till exempel PAH:er, ftalater och nonylfenoler släpps ut. Nonylfenolerna har en stor diffus spridning ifrån tätorter men släpps ut via reningsverken, nonylfenoler kan även spridas ifrån plast- och gummiindustri.
Figur 3. Kartan visar de där det finns risk för att god kemisk inte nås till 2015. Detta på grund av kända eller misstänkta utsläpp av miljögifter eller förekomst av förorenade. Observera därför att kartan inte illustrerar mängder eller koncentrationer av miljögifter. I bilaga 2 ges en beskrivning av vilka ämnen som ingår i de olika kategorierna till exempel särskilt förorenande ämnen och tungmetaller. Eftersom kvicksilverförekomsterna är så omfattande redovisas dessa inte i denna figur.
Tabell 7. Delavrinnings och vattenförekomster där det finns risk för att god inte kan nås till 2015 i ytvatten samt vilka miljögifter som har använts eller används i området. Observera att mängd miljögift i vatten är okänt. Dessutom skattas kostnad för åtgärdsbehov av åtgärder som inte är finansierade. Län Vattenförekomst-ID/ Tungmetaller Pesticider Industriella föroreningar Andra Särskilt förorenande Åtgärd Kostnad (tkr) delavrinningsomr. föroreningar ämnen V.Götaland 636768-136783* Bisfenol A Utredning 20 Halland SE630085-132706 Bly PAH Efterbehandling 10 000-50 000 Krom Efterbehandling 1 000-10 000 Risk föreligger Risk föreligger Risk föreligger Efterbehandling 1 000-10 000 SE630253-132699 Risk föreligger Risk föreligger PAH Efterbehandling 1 000-10 000 Halland SE628706-131954 Nickel Risk föreligger Risk föreligger Risk föreligger Efterbehandling 1 000-10 000 Risk föreligger Risk föreligger PAH Efterbehandling 1 000-10 000 Halland SE629874-132885 Kvicksilver Krom Efterbehandling 1 000-10 000 Halland SE631786-133792 Krom Efterbehandling 1 000-10 000 Halland SE632050-134246 Koppar Efterbehandling 1 000-10 000 Halland SE631417-134276 Efterbehandling 1 000-10 000 Halland SE628706-131954 Utredning 20-40 Halland SE628891-132211 Utredning 20-40 Halland SE629949-132706 Utredning 20-40 Halland SE629382-132526 Utredning 20-40 Halland SE628951-132620 Utredning 20-40 Jönköping SE636632-136782 Kadmium Utredning 10 Jönköping SE636572-137736 Nickel Chlorinated organics (inkl. SCCP, trikloreten, tetrakloreten, diklormetan, triklormetan, 1,2-Dikloroetan) Efterbehandling 1 000-10 000 Nickel, kadmium Zink, krom Utredning 20-40 Jönköping SE636365-136675 Kadmium Utredning 10 Jönköping SE636292-137830 Utredning 20-40 Jönköping SE636004-135778 Kadmium Utredning 10 Jönköping SE635961-137544 Kadmium Nonylfenol Zink Utredning 20-40 Jönköping SE635589-137323 Kadmium Utredning 10 Jönköping SE635588-136427 Kadmium Pentaklorbenzen Nonylfenol HCB Zink Utredning 20-40 Jönköping SE634296-134711 Utredning 20-40 Jönköping SE633507-135351 Zink Utredning 2 * Det går att söka ut var varje delavrinningsområde ligger med hjälp av vattenkartan (www.vattenkartan.se). Bocka för rutorna "synlig" och "aktiv" för "delavrinnings" i listan till höger. Välj därefter sökverktyget (kikaren) och skriv in numret på delavrinningsområdet, klicka på "sök text" och klicka slutligen på "visa på kartan".
Grundvatten Tabell 8. Sammanställning av grundvattenförekomster det finns risk för att god inte kan nås till 2015 med avseende på miljögifter. GVF GVF_ID Tung Pesticider Industriella Andra Särskilt Kommentar Åtgärd Kostnad (tkr) metaller föroreningar föroreningar förorenande ämnen Halmstad SE629214-132197 Utredning 20 Åled-Hyltebruk SE631715-133439 Risk Kommunal Utredning 20 (Torup) Åled-Hyltebruk (Hylte) föreligger vattentäkt SE632123-134285 Utredning 20 Norr om S SE633520-134315 Risk Utredning 20 Hestra föreligger Hulugård- SE634213-135666 Bly Kommunal Utredning 20 Risamossen vattentäkt Gislaved-Alabo SE635951-136632 Rester av Utredning 20 impregnerings medel Ljungsarp SE638415-136756 Risk Kommunal Utredning 20 föreligger vattentäkt Alabo- Mulseryd SE638789-137699 Utredning 20
Ansvar och styrmedel kopplade mot miljögifter Tabell 9. Ansvar och styrmedel kopplade till konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder mot miljögifter i s avrinningsområde Uppdrag Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad (tkr) Skattad kostnad (tkr/år) Grundl./ kompl. åtgärd 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med Utredning 400 600 90-135* Kompl. prioritering av avrinnings med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Förorenade 20 000 150 000 60 1 160-8 680** 15* Grundl. 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vatten, särskilt prioritera de som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk eller god. 27. Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på, kemisk och kvantitativ i vattenförekomster. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid. ** Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid. Prioritera utredning av de problem i vattentäkter inom vattenförekomster där det finns risk att god kemisk inte kan nås till 2015. Förbättrad dagvattenhantering Grundl. Tillsyn och prövning Grundl.
Sammanfattning av åtgärdsprogram mot miljögifter i s huvudavrinningsområde Då kunskaperna om miljögifter idag är ofullständiga så behövs ytterligare utredning för att med säkerhet kunna avgöra vilka åtgärder som är effektivast för att uppnå god kemisk. Inhämtningen av denna kunskap, tillsammans med efterbehandlingsåtgärder, bedöms kunna ske till en kostnad av ca 20 150 miljoner kronor. Vattenmyndigheten har beslutat om generellt undantag i form av ett mindre strängt krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar i ytvatten, som ingår i bedömningen av kemisk ytvatten. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i samtliga ytvattenförekomster i distriktet bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för Vattenmyndighetens klassificering av kemisk ytvatten inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009. Anledningen till detta undantag är att de flesta åtgärder för att komma till rätta med detta bör sättas in på internationell nivå.
Främmande arter Det finns ett antal för Sverige främmande arter som är helt eller delvis etablerade i och i anslutning till svenska sjöar och vattendrag. En del av dessa är så kallade invasiva arter vilket betyder att de kan tränga undan inhemska arter. I s vattensystem har främmande växt- och djurarter påträffats i både sjöar och vattendrag. Kanadagås är exempel på en främmande art som förekommer här, men som troligen inte har någon större inverkan på det inhemska växt- och djurlivet. Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) liksom laxparasiten (Gyrodactylus salaris) är exempel på främmande arter som kan påverka s växt- och djurliv negativt. Till de arter som kan bli negativt påverkade hör flera skyddsvärda Natura 2000-arter som dessutom räknas som hotade bl.a. lax (Salmo salar), flodkräfta (Astacus astacus) och flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera). Signalkräfta kan sprida sig upp till med flodkräfta och där konkurrera ut flodkräftan och/eller sprida kräftpest så att de svaga flodkräftbestånden minskar eller slås ut. Signalkräfta kan dessutom äta både fiskrom och små/unga individer av de hotade musslorna vilket kan medföra att föryngringen försvåras för fisk och musslor. Signalkräfta kan även beta på vattenväxter så att dessa minskar eller försvinner. Övriga miljöproblem Klorid I grundvattenförekomsterna i s huvudavrinningsområde finns inga kända problem med förhöjda kloridhalter i grundvattnet. Sulfat I grundvattenförekomsterna i s huvudavrinningsområde finns inga kända problem med förhöjda sulfathalter i grundvattnet. Grundvattentillgång Inga problem med vattentillgång har identifierats inom grundvattenförekomsterna i huvudavrinningsområdet.
Skydd av dricksvattentäkter I s avrinningsområde finns i anknytning till vattenförekomsterna 23 dricksvattentäkter som saknar erforderligt skydd. Inom avrinningsområdet finns också ett antal grundvattentäkter som inte ligger inom en i dagsläget avgränsad vattenförekomst. Dessa bör givetvis också skyddas, men tas inte upp i detta åtgärdsprogram eftersom utgångspunkten i detta dokument är de vattenförekomster som är avgränsade idag. Grundvatten står för en betydande andel av vattenförsörjningen i området. Tabell 10. Vattenförekomster där åtgärder vidtagits VF ID Typ Vattentäkt Kommun Lagrum År för fastställande SE640038-138319 GV Bottnaryd Jönköping VL 19 kap 2000 SE640038-138319 GV Ryd Jönköping VL 19 kap 2000 Tabell 11. Vattenförekomster där ytterligare åtgärder behövs. VF_ID Typ Vattentäkt Ansvar Kostnad (tkr)* Kommentar SE629214-132197 GV Fotstad Halmstads kommun 500 750 Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE629214-132197 GV Prästjorden Halmstads kommun 500 750 Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE629214-132197 GV Galgberget Halmstads kommun 500 750 Arbete med skyddsområdet och föreskrifterna pågår SE629214-132197 GV Åled Halmstads kommun 500 750 Formerna för vattenskyddet bör utredas Vattentäkten är ej i bruk SE630080-132821 GV Oskarström Halmstads kommun 500 750 Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE631715-133439 GV Torup Hylte kommun 500 750 Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE630080-132821 GV Sennandalen Halmstads kommun 500 750 Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE633064-135255 GV Långaryd Hylte kommun 1000 2 000 SE633134-135234 GV Björnaryd Hylte kommun 500 750 Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE633520-134315 GV Broaryd Gislaveds kommun 500 750 Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE634213-135666 GV Smålandstenar Gislaveds kommun 500 750 Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår. Reservvattentäkt SE634213-135666 GV Smålandstenar Gislaveds kommun 500 750 Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE634453-134873 GV Hult Gislaveds kommun 500 750 Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE634453-134873 GV Bäckaskog Gislaveds kommun 500 750 Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE635951-136632 GV Grimsås Tranemo kommun 1 000 2 000 SE635951-136632 GV Båraryd Gislaveds kommun 500 750 Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE635951-136632 GV Eriksdal Gislaveds kommun 500 750 Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår. Reservvattentäkt SE635951-136632 GV Bäckshult Gnosjö kommun 500 750 Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE635951-136632 GV Nissafors Gnosjö kommun 1 000 2 000 Skyddsområde och föreskrifter bör tas fram
VF_ID Typ Vattentäkt Ansvar Kostnad (tkr)* Kommentar SE635951-136632 GV Öreryd Gislaveds kommun 1 000 2 000 Framtagning av skyddsområde och föreskrifter pågår SE635951-136632 GV Isaberg Gislaveds kommun 500 750 Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår Reservvattentäkt SE638789-137699 GV N.Unnaryd Jönköpings kommun 500 750 Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE629214-132197 YV Torvsjön Halmstad kommun 500 750 Formerna för vattenskyddet bör utredas Vattentäkten är ej i bruk *Kostnaden är en skattning baserad på uppgifter från kommuner i Västra Götalands län som upprättat vattenskydds. Tabell 12. Ansvar och styrmedel kopplade till skydd av dricksvattentäkter. Uppdrag Konsekvensanaly serade föreslagna åtgärder 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskydds med föreskrifter Upprättande av för kommunala dricksvattentäkter som behövs för vattenskyddsområde dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ. Ansvarig myndighet Gislaved, Gnosjö, Halmstad, Hylte, Jönköping och Tranemo kommuner. Skattad kostnad (tkr) 13500 23 750 Skattad kostnad (tkr/år) Grundl./ Kompl. åtg. 780 1375* Grundl. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk och god kvantitativ och ett långsiktigt skydd. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid.
Sammanställning av skattade kostnader för åtgärder i s avrinningsområde Tabell 13. En sammanställning av de åtgärder som föreslås i s avrinningsområde. Problemområde Åtgärd Kostnader (tkr/år) Försurning Kalkning 9 524 Återinförande av försvunnen art 10 Utökad kalkning 1 075 Ytterligare åtgärder - återinförande av försvunnen art 24 Ytterligare utredningar 220 Markkalkning 3 490** Summa 14 345 Övergödning* - 0 Summa 0 Fysisk påverkan Genomföra planerade åtgärder enligt åtgärdsplan för hydromorfologi till 2015 1887 Utredning av vattenförekomster med påverkad hydromorfologi avseende koppling till och åtgärder. 2270 Summa 4 157 Miljögifter Utredning av vattenförekomster at risk att god kemisk inte kan nås till 2015. 105-150 Prioritera att sanering av förorenade som klassificerats som akuta. 1 160-8 680 Summa 1 265 8 830 Främmande arter - Okänd kostnad Övriga problem - 0 Dricksvattenskydd Upprätta vattenskydds 780 1375 Summa 780 1 375 Totalsumma 20 550-28 710 * Då det inte finns något åtgärdsbehov vad gäller övergödning innebär detta även att vi inte har beräknat några kostnadseffektiva åtgärder för s avrinningsområde. **Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid. Åtgärdsprogrammet som beskrivs ovan bedöms omfatta tillräckliga åtgärder för att klara av att uppfylla normerna om god och kemisk i s avrinningsområde. För vissa miljöproblem och vattenförekomster kommer måluppfyllelsen att dröja till 2021 eller 2027 beroende på ekonomiska, tekniska eller naturliga orsaker. För dessa vattenförekomster har undantag i termer av tidsfrister från det generella målet 2015 föreslagits. Konsekvensanalysen visar att kostnaden för åtgärdsprogrammets del i s avrinningsområde uppgår till mellan ca 20,5 och 28,5 miljoner kronor årligen. Den kvalitativa utvärdering som gjorts av de sidoeffekter som kan förväntas om åtgärdsprogrammet genomförs visar på kraftigt övervägande positiva konsekvenser.
BILAGA 1- Status och Miljökvalitetsnormer Nedan redovisas, miljöproblem och miljökvalitetsnormer för yt och grundvattenförekomster i avrinningsområdet. För ytvatten finns normer för och kemisk och för grundvatten finns normer för kemisk och kvanititativ. Tabell 1. Status och MKN för ytvatten i s avrinningsområde Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Grundinformation Ekologisk och potential Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Miljöproblem Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Flödes förändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiskaförändringar Vattenuttag Miljögifter Miljögifter (exkl. kvicksilver) Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE630465 132805 (Lillån Nissaströmsdammen) Måttlig potential J J J J J N potential 2021 ytvatten ytvatten 2015 SE631032 133260 (Nissaströmsdammen Lillån/Bosgårdsån) J J J J J N 2015 ytvatten ytvatten 2015 SE631525 133390 (Lillån/Bosgårdsån Färgeån) J J J J J N 2015 ytvatten ytvatten 2015 SE631610 133491 Färgeån Dålig J J N 2021 ytvatten ytvatten 2015 SE631677 133506 (Färgån Kilan) J J J J J N 2015 ytvatten ytvatten 2015