S I K O Å 15-16 2014 L V K Lördag: Lunch, guidad visning på ön Årsmötets programfolder Förslag dagordning, s 2-3 Verksamhetsberättelse 2013, s 4-9 Bilaga till verksamhetsberättelsen, s 10-13 Resultat och balansredovisning 2013, s 14-15 Bakgrund och förklaringar s 14-17 Stadgeändringarna s 16-19 Förslag budget 2014, s 20 Nya styrelsen konstituerar sig efter årsmötet Middag Söndag: Kl 08.00 frukost, kl 09.20 avgångstid för Tuva mot Ankarudden S!
Förslag på dagordning Årsmöte SIKO 15 februari 2014, Landsort Ordförande Pia Södergren öppnar mötet. 1. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet 2. Val av två justeringsmän för årsmötets protokoll 3. Anmälan av delegater och justering av röstlängd 4. Fastställande av dagordning 5. Prövning av om mötet kallats i behörig ordning 6. Styrelsens verksamhetsberättelse 2013 7. Fastställande av resultat- och balansräkning 8. Revisorernas berättelse 9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelse 10. Beslut om ändring av SIKO:s stadgar, 2:a gången 11. Budget för 2014 12. Förslag till verksamhetsplan för 2014 13. Fastställande av årsavgift för år 2015 14. Fastställande av styrelsearvoden 15. Val av föreningsordförande för år 2014 16. Fastställande av styrelse, en ledamot från varje förening där vice ordförande, kassör och sekreterare utses. 17. Fastställande av ersättare. 18. Val av två revisorer och en revisorsuppleant 19. Val av en ordinarie ledamot samt en ersättare till Regionala Rådets exekutivkommitté. 20. Val av fyra representanter samt fyra ersättare till Regionala Skärgårdsrådet 21. Val av två fasta ledamöter till SRF:s partnerskap 22. Val av två ledamöter till Trafikantföreningen 23. Val av ledamot till Svealands Kustvattenvårdsförbunds styrelse. 24. Val av representant till Svealands Kustvattenvårdsförbunds årsstämma. 25. Val av valberedning (årsmötet väljer) 26. Övriga val 27. Inkomna motioner 28. Övriga frågor (endast föranmälda) 29. Årsmötet avslutas Förslag på dagordning 2 3
Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetsberättelse 2013 SIKO:s styrelse - Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation - lämnar härmed följande verksamhetsberättelse för 2013 SIKO:s 45:e verksamhetsår. Sammanfattning SIKO arbetar med att tillföra kunskap om skärgårdslivets villkor och för att påverka berörda politiker, tjänstemän m fl att fatta beslut, som är positiva för dem som bor och verkar på öarna. I praktiken innebär detta att delta på många möten, exempelvis Regionala Skärgårdsrådet, Exekutivkommittén, Trafikantföreningen, Svealands Kustvattenvårdsförbund, Skärgårdarnas Riksförbund och Skärgårdsstiftelsen. Verksamheten finansieras genom anslag från Landstinget samt medlemsföreningarnas medlemsavgifter. SIKO:s uppgift och mål är att påverka för att tillförsäkra öbor möjligheten att på rimliga villkor bo kvar och verka i sin livsmiljö. Syftet är också att aktivt medverka till att skapa förutsättningar för människor i alla åldrar att bosätta sig och arbeta i skärgården och därmed säkerställa året-runt-skärgårdens fortlevnad, genom tillgång till grundläggande service såsom kommunikationer, livsmedel, bränsleförsörjning etc. Under 2013 har följande frågor varit i fokus: Skärgårdens unga - SIKO:s höstmöte genomfördes med tema Skärgårdens unga och i samarbete med Skärgårdsstiftelsens Young Voices-projekt. Det samarbete SIKO utvecklat med Skärgårdsstiftelsen kommer att fortsätta. Sjötrafiken - SIKO tillsammans med övriga skärgårdsorganisationer bidrog till att stoppa sjötrafikupphandlingen, som hotade att avsevärt försämra kommunikationerna i skärgården om den genomförts. Skärgårdsskolorna - SIKO stöttar föräldraaktioner när skärgårdsskolorna är hotade. Bredband - SIKO driver framgångsrikt projekt BUD (Bredband - Utbyggnad - Drift), som i dagsläget (jan 2014) medverkat till att utbyggnad av bredband genom byalagsmetoden nu kommer att nå 1600 abonnenter och inom 3 år totalt 3000 abonnenter, samtliga på våra öar. Post- paket- och kassaservice - SIKO har en aktiv del i att det nu finns politiska drivkrafter som arbetar för att stoppa planerade försämringar. Bilbesiktning - kontakter för att bilbesiktning även fortsättningsvis kommer att genomföras på öar utan fast broförbindelse eller vägfärja. Skärgårdskunskap - SIKO har tagit fram en presentation riktad till politiker och tjänstemän som används i många sammanhang för att ge möjlighet att förstå villkoren för de som bor och verkar i skärgården. För att ge en mer konkret inblick i SIKO-arbetet finns som bilaga till årets verksamhetsberättelse en sammanställning gjord av SIKO:s ordförande Pia Södergren, bilaga 1. SIKO:s arbetssätt SIKO arbetar bl.a. genom att ha en öppen dialog på möten och seminarier som SIKO arrangerar och som är öppna för alla skärgårdsbor samt för politiker och tjänstemän som arbetar med skärgårdsfrågor. SIKO är representerade i flera Skärgårdsråd på regional och lokal nivå och deltar aktivt även på övriga möten, seminarier och konferenser där skärgårdsfrågorna finns på agendan. SIKO:s viktigaste och mest tidskrävande arbetsuppgift är att ha ständig handlingsberedskap för att delta i de dialoger kring skärgårdsfrågornas utveckling, som SIKO initierar eller blir inbjuden till. Under 2013 har SIKO:s representanter, utöver interna AU och styrelsemöten, deltagit i ca 85 möten (allt från skolskjutsar till sjötrafik och postfrågor). SIKO uppskattar det engagemang politiker och tjänstemän visar genom att bjuda in till överläggningar och ser det som SIKO:s viktigaste roll att kunna representera de bofastas synpunkter. Organisation SIKO organiserar 12 lokala skärgårdsföreningar i Stockholms län och är i sin tur medlem i Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, som har 15 medlemsföreningar från Sveriges samtliga kustlän. SIKO:s medlemsföreningar med respektive styrelserepresentanter: Björkö Arholma skärgårdsförening Ordinarie: Eva Cranz; ersättare: Henrik Ahrnborg Arholma Skärgårdsförening Ordinarie: Erik Westerlund; ersättare: Jonas Linell Blidö-Frötuna Skärgårdsförening Ordinarie: Björn Sjöblom; ersättare: Gabriella Söderman Föreningen Rindöborna Ordinarie: Jan-Evert Jäderlund; ersättare: Urban Lisinski Östra Lagnö Byalag Ordinarie: Arne Griphult; ersättare: Vera Sjöman Mellanskärgårdens Intresseförening Ordinarie: Björn Cederwall; ersättare: Anna Lundin-Jansson Runmarö Intresseförening Ordinarie: Ulla Larsson; ersättare: Lennart Minnegård Sandhamnsområdets Intresseförening Ordinarie: Rebecka Dertell; ersättare: Nora Stridsberg Nämdö Hembygdsförening Ordinarie: Gunilla Söderqvist; ersättare: Christine Krook 4 5
Verksamhetsberättelse 2013 Ornö Intresseförening Ordinarie: Per Frideen; ersättare: Lars Olsson Södra Skärgårgårdens Intresseförening Ordinarie: Berit Karlsson; ersättare: Bo Tyrefors Utö Kontakt och Intresseförening Ordinarie: Charlotte Schröder; ersättare Eva May af Petersens Revisorer Lennart Rohdin, och Anders Sundberg; ersättare: Ingalill Wikström SIKO AU, arbetsutskott Ordförande Pia Södergren, Harö SIKO Vice ordförande Gunilla Söderqvist, Nämdö Hembygdsförening Sekreterare Britt Fogelström, Möja SIKO Kassör Urban Gunnarsson, Norrtälje SIKO Årsmöte, höstmöte, styrelsemöten och AU-möten under året Årsmötet hölls på Djurönäset den 16 februari 2013. Ett första beslut om stadgeändringar togs (krävs ytterligare ett beslut för att de ska bli gällande). De nya stadgarna har tagit hänsyn till samhällsutvecklingen, där gränsen mellan bofast och fritidsboende inte alltid är så tydlig. Även skärgårdsföreningar med fritidsboende som fullvärdiga medlemmar kan enligt de nya stadgarna ansöka om medlemskap i SIKO, förutsatt att föreningens ändamål är i samklang med SIKO:s uppgift att värna året-runt-skärgårdens fortlevnad. Utöver själva årsmötesförhandlingarna, genomfördes också ett mycket uppskattat studiebesök på Kustbevakningens Djuröbas. SIKO:s Höstmöte genomfördes på Möja i samarbete med Skärgårdsstiftelsens Young Voices-projekt. En av de allra viktigaste skärgårdsfrågorna är att lyssna på barn- och unga för att lära oss vad som är viktigt för dom och för deras intresse att bo i skärgården under uppväxten och inte minst långsiktigt som vuxna. Styrelsen har utöver dessa möten haft åtta styrelsemöten fram till årsskiftet. Det är mycket tid som läggs ner i res- och arbetstid enbart för styrelsemötena, främst beroende på att det är tidskrävande att resa till och från öarna. AU (arbetsutskottet) har haft tio protokollförda sammanträden (minnesanteckningar) fram till årsskiftet. Av praktiska kommunikationsmässiga skäl har fem möten genomförts som telefonmöten. Regelbundna möten i övrigt SIKO deltar regelmässigt på möten med flera olika aktörer. I Exekutivkommittén har Pia Södergren suttit som representant för de olika skärgårdsorganisationerna. I Skärgårdsstiftelsen har SIKO två adjungerade platser, representanterna har deltagit på alla sammanträden och sedan rapporterat vidare till SIKO på styrelsemötena. SIKO har även representation i Skärgårdens Trafikantförenings styrelse. Dessa representanter har deltagit i möten samt rapporterat till SIKO:s styrelse. SIKO har också en representant i Svealands Kustvattenvårdsförbunds styrelse, samt har med representanter på årsstämman. Representanter i LAG-gruppen i Leader UROSS är individuellt valda utifrån kompetens och geografisk placering. SIKO finns genom medlemmar representerat i LAG. Skärgårdarnas Riksförbund SIKO är medlem i den rikstäckande skärgårdsföreningen Skärgårdarnas Riksförbund, SRF. SIKO har fyra ordinarie platser på SRF:s representantskapsmöten. Andra mindre föreningar har två platser. SIKO:s styrelse har beslutat att två av platserna ska vara samma personer som representerar för att få kontinuitet. Övriga två platser tillsätts beroende på ämne på mötet. Beslut tas inför varje möte. Detta för att de personer som har speciell sakkunskap och intresse för de frågor som ska avhandlas ska kunna medverka. Det är även ett sätt att sprida kunskap om vad SIKO och SRF arbetar med. SIKO har varit representerat på alla SRF:s möten. Under 2013 har det varit fyra möten på SRF:s representantskap som behandlat frågor som alla ligger i linje med de frågor som SIKO har på dagordningen. SIKO har även med representanter i SRF:s arbetsgrupper, färje-, bo-, skärgårdsbönder, miljö och energigruppen där man mer konkret arbetar med frågorna. Övriga möten Verksamhetsberättelse 2013 Green Islandsprojektet SIKO har varit representerad vid ett flertal möten och andra aktiviteter i det EU-finansierade Green Islandsprojektet. Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län har varit lead partner för projektet som syftar till att inventera, analysera och bearbeta uppgifter om dagsläget på öar, speciellt vad gäller energi-, avlopps-, transport- och sophanteringsfrågor. SIKO har medlemsföreningar vars öar deltagit i projektet och SIKO:s styrelse har därigenom fått rapporter över utvecklingen. Nordiska Ministerrådets skärgårdssamarbete Temat för årets möte var skärgårdens unga, en av SIKO:s prioriterade frågor och tre SIKO representanter deltog. Genom vårt deltagande i mötet knöts flera viktiga kontakter. Kopplat till sjötrafikupphandlingen har SIKO:s representanter deltagit på ett flertal möten. Det har varit möten både med företrädare för Waxholmsbolaget där vi framfört våra synpunkter på upphandlingen. Vidare möten med andra skärgårdsorganisationer, där vi diskuterat hur den föreslagna upphandlingen skulle påverka de boende i skärgården och hur vi gemensamt kunde arbeta för att stoppa upphandling- 6 I det Regionala Skärgårdsrådet har SIKO fyra ordinarie och lika många ersättare. Föreningen har varit representerat på alla möten i Regionala rådet under året. Pia Södergren har under året tillsammans med två kommunala representanter och Regionala rådets ordförande, Gustav Hemming, suttit i presidiet för Regionala rådet. en om den uppenbart riskerade att försämra trafiken för skärgårdsborna. 7
Verksamhetsberättelse 2013 Skärgårdsting Nynäshamn och Haninge kommun Årets tema var Går det att bo i skärgården? och SIKO:s ordförande deltog. På den här typen av möten handlar det mest om lobbying och att SIKO engagerar sig i de lokala föreningarna. AMF1 har informationsmöten två gånger om året. Dessa kallas också Skärgårdsråd, vilket kan skapa en viss förvirring då begreppet skärgårdsråd oftast förknippas med kommunernas Skärgårdsråd. På de möten som anordnats har SIKO varit representerade. SIKO har även haft möten med Sjöpolisen, Kustbevakningen, Skärgårdsstiftelsen och Landstingets handläggare där gemensamma skärgårdsfrågor diskuterats. SIKO har inga egna lokaler - genom att låna lokaler hos andra organisationer får SIKO även möjlighet till en nära dialog med andra som arbetar med skärgårdsfrågor. Det har även varit ett flertal andra möten där SIKO på något sätt deltagit. De som deltagit i något möte som representant för SIKO lämnar en kort skriftlig rapport från mötet. Det innebär att det finns rapporter från alla möten för den som vill fördjupa sig. Övrigt Skrivelser: SIKO har tillsammans med övriga skärgårdsorganisationer gjort ett flertal skrivelser om sjötrafiken, vilket tagit mycket tid i anspråk. Skolorna: SIKO har följt och engagerat sig i vad som händer med de små skolorna i skärgården. Det är för öarnas överlevnad avgörande att de små skolorna finns kvar. Bredband: SIKO:s eget bredbandsprojekt BUD (Bredband Utbyggnad Drift) har kunnat drivas kraftfullt bl a genom nya beviljade bidrag från Länsstyrelsen. 10 lokala bredbandsföreningar har etablerats i skärgården och bygger ut bredband enligt regeringens anvisade byalagsmetod. Byalagsmetoden används för områden där marknaden (de stora aktörerna) inte ser affärsmässiga skäl för utbyggnad. Glädjande nog kan konstateras att SIKO:s medlemsföreningar många gånger tjänat som grund för de nybildade bredbandsföreningarna. Skärgårdsföreningarnas erfarenhet och kompetens av att själva lösa lokala problem har här kommit till stor nytta. Lokala skärgårdsråd: Det finns Lokala Skärgårdsråd i samtliga skärgårdskommuner. Genom de lokala föreningarnas representanter kan aktuella frågor föras vidare till SIKO. SIKO:s ordförande och AU representanter har även fortlöpande kontakter med de lokala skärgårdsföreningarna samt med politiker och myndighetsrepresentanter. Media: Massmediakontakter initieras dels av SIKO när det finns anledning att föra ut budskap i aktuella skärgårdsfrågor, dels av journalister som efterfrågar kommentarer i olika frågor. Under året har SIKO:s frågor på detta sätt vid många tillfällen förts ut till allmänheten främst genom Tidningen Skärgården och via nättidningen Skärgårdsbryggan. Information: På SIKOs hemsida, www.siko.org.se, läggs aktuell information fortlöpande ut och finns snabbt tillgänglig. SIKO har som nämnts ovan även ett etablerat samarbete med www.skargardsbryggan.com, där man hittar skärgårdsnyheter. Remissvar på utredningar, tillståndsskrivelser mm: SIKO har under året lämnat ett flertal remissvar på exempelvis kommunala översiktsplaner, svävartillstånd och andra marina trafikfrågor, bland annat har ett flertal remisser gällande fartbegränsningar lämnats. SIKO har under året även svarat på remisser på Översyn av utvidgat strandskydd, aktualitetsprövning av RUFS och det Skärgårdspolitiska programmet. SIKO har också varit behjälplig när det gäller remissvar som Skärgårdarnas riksförbund skrivit. Ekonomi Årets resultat och balansräkning redovisas på nästkommande sidor. Resultatet visar på ett underskott av 8 210 kr vilket till största delen beror på ökade reseersättningar och mötesarvoden. Under året har 186 st mötesarvoden utbetalas vilket är en ökning med 31 st jämfört med 2012. Detta är en positiv ökning vilket visar på att deltagarantalet och engagemanget i SIKO:s arbete ökar. Det redovisade resultatet överförs till ny räkning. Slutord SIKO ser fram emot att fortsatt bevaka och utveckla frågor kring: Skärgårdsskolorna Ungdomar Kommunikationer Sjötrafik Bredband Samhällsservice i övrigt Miljö Verksamhetsberättelse 2013 Dialogen med myndigheter Förutsättningarna för SIKO att göra ett bra arbete är dels att engagemanget för en levande skärgård delas med tjänstemän och politiker, dels att SIKO har tillgång till ett unikt nätverk av skärgårdsbor genom de lokala medlemsföreningarna. TACK till tjänstemän, politiker och bofasta för god samverkan under 2013! För den som är intresserad att fördjupa sig finns ett flertal protokoll och minnesanteckningar tillgängliga från de olika mötena, kontakta sekreteraren. Skärgården januari 2014 / SIKO:s au Pia Södergren Britt Fogelström Urban Gunnarsson Gunilla Söderqvist 8 9
Bilaga: Sammanställning av SIKO:s ordförande, år 2013 Bilaga: Sammanställning av SIKO:s ordförande, år 2013 Det finns ett önskemål att vi ska berätta mer utförligt vad vi gör i SIKO. Eftersom det också är mitt sista år som ordförande vill jag gärna berätta vad en ordförande inom SIKO gör under året, dessutom är det troligt att från och med årsmötet så kommer organisationen att se annorlunda ut med nya stadgar och ett nytt sätt att arbeta. Sammanfattning Som ordförande är det ofta jag som är med på möten av olika slag och representerar SIKO. Under året har jag även fått förmånen att gå en kurs i landsbygdsutveckling som anordnats av Sveriges Landbruks Universitet. Under året har det varit ett flertal viktiga frågor som haft stor påverkan på föreningens arbete och som tagit mycket energi. Det har varit många möten både på telefon och fysiska. Arbetssätt Eftersom det varit så många tunga frågor har vi börjat arbeta med ansvarsområden, dvs. någon ur styrelsen tar på sig ansvaret att bevaka en viss fråga och se till att den inte missas eller hamnar mellan stolarna. Det är ett bra sätt att arbeta och det innebär att föreningen inte är så beroende av att arbetsutskottet hanterar alla frågor. Det ger också en större delaktighet för styrelsen. Det har också inneburit att vi haft en väldigt bra bevakning av de stora frågorna vi haft under året, sjötrafikupphandlingen, postfrågan, strandskyddsremisserna och skolfrågan. Bredbandet En fråga som SIKO har lyckats väldigt bra med är bredbandets utbyggnad i skärgården. SIKO driver ett projekt, BUD Bredband-Utbyggnad-Drift som haft stor framgång både hos myndigheterna och ute på öarna. Som ordförande sitter jag med i styrgruppen. Syftet att sitta i styrgruppen är för att se till att projektet fortlöper som SIKO vill och att det ger ett resultat ute på öarna, mötena är också ett sätt att ge stöd åt projektledaren, dessutom behövs lokalkännedom om geografi och befolkning. Regionala rådet och Presidiet Regionala rådet är det organ där man samlar olika aktörer i skärgården och som drivs av Landstinget. SIKO deltar för är att det är en viktig plattform där man hanterar frågor som kan påverka skärgårdens utveckling. I det Regionala rådets presidium finns en representant för skärgårdens organisationer. Representanter väljs av de regionala organisationerna i skärgården och under året har jag blivit valt att sitta med. Presidiets uppgift är att lyfta fram frågor som kan vara lämpliga att hantera i Regionala rådet samt att vara hjälp till ordförande i rådet. Under året har jag som representant för skärgården lyft flera frågor som sedan tagits upp på regionala rådet. kompetens, vår representant är den enda från skärgården och dess organisationer. Det behövs lokalkunskap för att förstå hur det är att leva och verka och ska man hantera frågor som samhällsservice och hyresbostäder måste kunskapen om skärgårdssamhällena finnas med i kommittén. SRF Skärgårdarnas riksförbund är ett förbund för skärgårdsföreningar i hela Sverige kust samt de stora insjöarna. De får ett treårigt verksamhetsbidrag från Tillväxtverket. Det är ett representantskap som är högsta beslutande organ och SIKO har fyra platser. Det har under året varit tre representantskapsmöten där vi haft full representation från SIKO. Mötena är på olika ställen i landet, i år var två av mötena i Stockholms län och ett på Vhen. I SRF arbetar man med arbetsgrupper och SIKO har representanter i flera av dem: bo-, färje-, miljö- och bredbandsgrupp. Arbetsgrupperna arbetar fristående från representantskapet och har en representant från SRF:s styrelse i gruppen, jag sitter med i bogruppen och det har varit några telefonmöten och några fysiska möten i samband med representantskapsmötena. SIKO deltar i representantskap och arbetsgrupper för att dels tillföra den kunskap som finns i Stockholm samt lära av andra föreningar hur de arbetar. Stockholms skärgård tillsammans med Bohusläns skärgårdsråd är de största föreningarna i SRF. SRF arbetar också med att få ungdomarna engagerade och det finns en särskild ungdomsförening inom SRF; SURF - Skärgårdarnas Ungas Riksförbund. I slutet av året etablerade SIKO och SURF ett samarbeta för att engagera unga i föreningarna. UROSS UROSS - Utveckla Roslagen Och Stockholms Skärgård är det Leaderprogram som berör Stockholms skärgård. De flesta av skärgårdskommunerna är med i UROSS, SIKO var med och startade upp arbetet med att få ett LEADER-område i Stockholms skärgård. UROSS har varit väldigt viktig för skärgården och perioden går in i slutfasen nu. SIKO har haft två representanter i UROSS valberedning vilket säkerställt att det funnits personer med kunskap om skärgården i LAG. ÖVRIGA MÖTEN I början av året var jag med på ett informationsmöte gällande Central Baltic. Med tanke på den kommande programperioden inom EU är det viktigt att SIKO är uppdaterade med vad som händer och hur det utvecklas. Skärgårdens Trafikantföreningen är en regional förening som SIKO under året tillsammans med Företagarna Skärgården och föreningen Öppen skärgård haft ett nära samarbete med när det gäller den sjötrafikupphandling som landstinget startade. Vi som föreningar, som skulle påverkas av den planerade upphandlingen, engagerade oss hårt för att stoppa upphandlingen när det inte gick att få gehör för våra farhågor. Jag har som ordförande varit med på deras bryggrådsmöte, där man bland annat diskuterade vad som händer nu när upphandlingen inte blev av. Skärgårdens trafikant- Exekutivkommittén Uppgiften för exekutivkommittén är att vara mer operativ och hantera frågor och problem i skärgården som behöver snabba resultat. Kommittén rapporterar till Regionala skärgårdsrådet. Under åren har jag suttit med i kommittén och syftet med det är SIKO:s 10 11
Bilaga: Sammanställning av SIKO ordförandes år 2013 Bilaga: Sammanställning av SIKO ordförandes år 2013 förening har också firat 50-årsjubileum och hade samtidigt årsmöte. Jag var med och uppvaktade tillsammans med de från SIKO som sitter i trafikantföreningens styrelse. Vi har haft flera möten tillsammans med övriga regionala föreningar som nämns i texten ovan. Främst har vi diskuterat sjötrafikupphandlingen men vi har också haft möte inför Regionala rådet för att se hur vi ser på de frågor som står på dagordningen. På de mötena är det respektive ordförande och en styrelseledamot som är med och det är SIKO som är sammanskallande. Nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete hade sitt årliga möte i Mariehamn. SIKO får varje år en inbjudan och har i allmänhet haft ett par representanter med. Årets möte hade vi till att börja med inte tänkt att skicka några på grund av tidsbrist men när det visade sig att Sverige var väldigt dåligt representerat och att det handlade om skärgårdarnas unga beslutade SIKO au att flytta på sitt möte och förlägga det på båten till Mariehamn och då kunna delta i mötet i land. Det mötet var väldigt givande och de tre från au som var med kände att det var tur att vi ändrade oss och tog oss dit. Vi knöt flera kontakter som är till nytta för både oss och de unga. En av anledningarna till att SIKO deltar i Skärgårdssamarbetets möten är för att skapa kontakter och göra lobbyingarbete. Nynäshamn och Haninge kommun anordnar varje år ett gemensamt Skärgårdsting. Eftersom det handlar om skärgården i stort och med fokus på Nynäshamn och Haninges skärgård har SIKO deltagit på olika sätt. I år var det jag som var med och endast som deltagande på mötet. Årets tema var Går det at bo i skärgården? Det var tre fokusfrågor som skärgårdsborna själva hade röstat fram, besöksnäringen, infrastruktur samt miljö- och strandskydd. Informerat om SIKO En stor och viktig del i min roll som ordförande är att informera om SIKO och vår verksamhet. Vilka frågor vi bedriver och varför. Det är olika målgrupper vi vänder oss mot, dels skärgårdsbefolkningen, dels tjänstemän och politiker som har skärgårdsfrågor på sitt bord. Under verksamhetsåret har vi blivit inbjudna till Landstinget för att informera om vår verksamhet för politikerna som beslutar om vårt verksamhetsbidrag. SIKO:s au höll presentationen över vilka vi representer, hur vi jobbar och vilka frågor vi arbetar med. Vi fick många nyfikna frågor. Jag försöker också vara med på våra lokala föreningars årsmöten och har varit med på Rindöbornas möte där jag gjorde en presentation över SIKO och vad vi gör. Det kom också en förfrågan från S-gruppen i Landstinget som ville träffa mig för att höra vad vi jobbar med samt var intresserade att höra hur vi såg på frågan om sjötrafikupphandlingen. Även där gjorde jag en presentation av SIKO. Ungdomsfrågor Medelåldern i SIKO:s styrelse är hög, vilket den även är i medlemsföreningarna. SIKO har därför försökt att sätta fokus på hur man ska få ungdomar engagerade, bland annat blev vi inspirerade när vi deltog på Nordiska skärgårdssamarbetet i Mariehamn. Vi har haft flera träffar med skärgårdsstiftelsens projektledare för Young Voices som blan annat resulterade i några ungdomarna från projektet deltog på SIKO:s höstmöte. Ett samarbete är även etablerat med Skärgårdarnas Riksförbund och SURF för att hitta former för att engagera skärgårdsungdomar i utvecklingen av våra skärgårdar. Kurs landsbygdsutveckling I slutet av 2012 kom en inbjudan att vara med på en kurs i landsbygdsutveckling. Det var en fortbildningskurs som krävde erfarenhet av landsbygdsutveckling. Syftet med kursen var att bidra till kunskaper om olika perspektiv och metoder i det lokala utvecklingsarbetet. Eftersom man alltid kan utveckla sig och lära sig mer anmälde jag intresse att delta, vilket godkändes av SIKO:s styrelse och jag blev antagen. Kursen motsvarade 5 högskolepoäng som motsvarar 4 veckors heltidsarbete. Studierna har gått på halvfart samt på distans. Det har varit fyra träffar i Mälardalen med teman: människa och bygd, näringsliv, politik samt kommunikation. Eftersom det varit en distanskurs har det varit mycket att läsa in inför mötena och det har även ingått att intervjua lämpliga personer som har anknytning till respektive ämne på träffarna. Även om jag inte kommer att vara ordförande så räknar jag med att arbeta med skärgårdsfrågor i fortsättningen och min kompetens kommer att stå till SIKO:s förfogande även i framtiden så den kunskap jag fått genom kursen kan komma till nytta. Övrigt Det har under året också kommit ett flertal remisser som SIKO svarat på, bland annat får vi alla ansökningar om svävartillstånd och hastighetsbegränsningar på remiss. Det är länsstyrelsen som skickar ut och de är bara en av flera myndigheter som använder oss som kunskapskälla. En annan förfrågan var att ställa upp i en telefoninterljuv angående det Skärgårdspolitikiska programmets aktualitet. Tack vare att det var via telefon så tog det bara en timme, något som annars skulle tagit en hel dag på grund av att båtarna inte går så ofta. Förutom det som är skrivet här ovan så har det varit ett otal samtal både på telefon och när man träffat folk i olika sammanhang för att diskutera skärgårdsfrågor. Eftersom jag brinner för att det ska finnas en livaktigt och stark skärgårdsbefolkning finns skärgårdsfrågorna ofta med i olika sammanhang. I min roll som ordförande har jag i genomsnitt lagt ner en halvtidstjänst även om det går i vågor, ibland är det helt lugnt och ibland får man jobba nästan heltid med skärgårdsfrågorna. Harö 2013-12-20, Pia Södergren, ordförande i SIKO 12 13
SIKO 814400-6007 2013-01-01-2013-12-31 Resultatrapport SIKO 814400-6007 2013-01-01-2013-12-31 Balansrapport Introduktion och bakgrund till förslag på stadgeändringar för SIKO Tiderna förändras, idag är skärgårdsbon betydligt mer rörlig och har många gånger boende på flera platser. Det finns anledning även för SIKO att fundera över hur organisationen ska vara uppbyggd för att överleva i framtiden och även i fortsättningen vara en stark organisation för den bofasta skärgårdsbefolkningen. För att tydliggöra hur arbetet har gått till att ta fram de nya stadgeförslaget är här en sammanställning på hur det gått till och varför. Bakgrund SIKO bildades 1969 för att man såg att det behövdes en samlad organisation som bevakade de fastboendes villkor i Stockholms skärgård. Från början var det tre föreningar, Södra skärgårdens intresseförening, Mellanskärgårdens intresseförening, Blidö-Frötuna skärgårdsförening. Sedan SIKO bildades har stadgarna uppdaterats vid några tillfällen för att bli mer tidsenliga. Introduktion och bakgrund till förslag på stadgeändringar för SIKO Under åren har det tillkommit föreningar och det har försvunnit föreningar. I juli 2011 var det 12 medlemsföreningar i SIKO. Flera av föreningarna diskuterar hur man ska ändra sin verksamhet. Flera planerar att slå sig ihop med föreningar på sin ö som har generösare medlemsregler än de själva. Med nuvarande regler skulle föreningarna inte kunna fortsätta vara medlem i SIKO. När medlemsföreningarna minskar tappar SIKO sin basförankring i Stockholms skärgård och en nyrekrytering till styrelsen är en tung uppgift för valberedningen eftersom ledamöterna till styrelsen fastställs av respektive förening. Även om man inte ska förringa de äldres kompetens och livserfarenhet så behövs en föryngring och det kan vara svårt att engagera yngre. Vilket också är ett problem för föreningslivet i stort. En av SIKO:s styrkor är att med de befintliga stadgar vi har, råder det ingen tvekan om att vi representerar den bofasta befolkningen. Men om inte nya människor engagerar sig 14 15
Introduktion och bakgrund till förslag på stadgeändringar för SIKO finns på sikt inga som kan ta på sig dessa viktiga representationsuppdrag. SIKO är med i Skärgårdarnas riksförbund (SRF), som ändrade i sina stagar 2010, för att ge även föreningar som tidigare inte kunnat vara med möjligheten gå med. Nu har SRF gått ett steg längre och har ändrat hela sin organisation. Eftersom det är en väldigt stor förändring av stadgarna som behövs, krävs att det är ordentligt förankrat i de lokala föreningarna. Arbetet påbörjades redan i slutet av 2010. Det har diskuterats både på styrelsemöten, höstmöte, årsmöten samt på en del andra möten. På årsmötet 2012 fick styrelsen i uppdrag att gå vidare och ta fram förslag. Medlemskap Ett förslag som diskuterats var att öppna SIKO för föreningar som även har deltids- och fritidsboende som fullvärdiga medlemmar, men med begränsad rösträtt. Ett annat alternativ var att tillåta enskilda medlemmar. Det senare alternativet släpptes, eftersom man under diskussionerna kommit fram till att inte begränsa rösträtten, och då föll behovet av att ha enskilda medlemmar. Styrelse En annan förändring är att ha en mindre, arbetande styrelse som föreslås av en valberedning och godkänns av årsmötet. Årsmötet ger uppdrag till styrelsen vad/vilka frågor de ska arbeta med/prioritera under kommande verksamhetsåret. Introduktion och bakgrund till förslag på stadgeändringar för SIKO Tanken är också att förutom styrelsen så ska det kunna utses arbetsgrupper som kan jobba med specifika frågor. Valberedning En helt ny paragraf är att införa en valberedning med bred förankring och ett tydligt uppdrag. Med ett större antal medlemsföreningar blir frågan om styrelsens representativitet och kompetens allt viktigare. Valberedningens uppgifter är grundläggande för att SIKO ska fungera väl och ledas av en ändamålsenligt sammansatt styrelse. Varje förening har rätt att nominera två personer. För att vara valbar till styrelsen ska personen vara mantalsskriven inom någon av SIKO:s medlemsföreningars områden. Det står alltså varje förening fritt att välja någon från annat område än sitt eget. Att valberedningen dessutom har mandat att föreslå styrelsekandidater ger ytterligare möjligheter för rekrytering av goda krafter. Med förhoppningar om att ett förnyat SIKO även framöver kommer att vara den samlande kraften för skärgårdsborna i det viktiga arbetet enligt stadgarnas första paragraf, överlämnar styrelsen härmed det nya stadgeförslaget för andra gången till årsmötet den 15 februari 2014. Pia Södergren 2014-01-21, SIKO:s ordförande 2010-2013 Förslag till nya stadgar för SIKO, antagna första gången på SIKO:s årsmöte den 16 februari 2013 1 ORGAN OCH ÄNDAMÅL SIKO - Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation - är ett politiskt och fackligt obundet samarbetsorgan för intresse- och skärgårdsföreningar inom Stockholms läns kust och skärgårdsområden. SIKO skall i gemensamma frågor företräda den bofasta befolkningen inför myndigheter och politiska samhällsorgan, och därvid slå vakt om de bofastas intressen ifråga om markanvändning, näringsliv, natur, kulturliv och samhällsfunktioner. 2 MEDLEMSKAP Till medlemskap i SIKO kan antas kust- och skärgårdsförening. Den skall vara politiskt och fackligt obunden. Föreningen ska arbeta för den bofasta kust- och skärgårdsbefolkningens möjligheter att leva kvar i sin hembygd under tidsenliga förhållanden samt i övrigt verka på de sätt som sägs i 1 av dessa stadgar. Anslutning sker efter beredning i SIKO:s styrelse och beslut av SIKO:s årsmöte. Medlemsförening som bryter mot dessa stadgar eller eljest motarbetar SIKO kan uteslutas. Innan SIKO fattar ett sådant beslut skall medlemsföreningen ges möjlighet till förklaring i ärendet. Förslag till nya stadgar för SIKO, antagna första gången på SIKO:s årsmöte den 16 februari 2013 4 DELEGATER OCH RÖSTRÄTT Varje medlemsförening utser inom sig två delegater som har varsin röst på årsmötet. Dessutom utses två ersättare. Delegaterna och ersättarna ska vara mantalsskrivna eller fast boende inom föreningens verksamhetsområde. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsrösten utom vid personval, då lotten avgör. 5 KOSTNADER Varje medlemsförening svarar för sina kostnader vid SIKO:s sammanträden om SIKO ej beslutar annat. Av SIKO delegerat uppdrag ersättes enligt beslut för varje särskilt tillfälle. Traktamente och resekostnader ersätts enligt skatteverkets normer. 6 STYRELSE Den löpande verksamhetens sköts av en styrelse som väljs av årsmötet. Styrelsen ska bestå av minst sex och högst tio ordinarie ledamöter jämte ordförande och fyra ersättare. Valbar till styrelsen är den som är medlem i SIKO-ansluten förening och mantalsskriven inom föreningens område. Styrelsen äger rätt att vid behov adjungera personer med 3 MEDLEMSAVGIFT särskild kompetens. Styrelsen är beslutsför när minst fem ledamöter är närvarande. Medlemsavgiften fastställs av årsmötet och betalas årligen. 16 17
Förslag till nya stadgar för SIKO, antagna första gången på SIKO:s årsmöte den 16 februari 2013 Beslut fattas med enkel majoritet, vid lika röstetal äger ordförande utslagsröst utom vid personval, då lotten avgör. Mandattiden för styrelsens ledamöter är två år utom för ordförande som väljs för ett år. Mandatperioderna fördelas så att ny- eller omval sker av halva styrelsen varje år. 7 NOMINERING OCH VALBEREDNING Valberedningen utses på årsmötet. Valberedningen väljs på ett år och den ska bestå av minst fem ledamöter, varav en sammankallande. Valberedningen ska: ha god kunskap om skärgården och skärgårdens levnadsvillkor. sträva efter att styrelsen får en geografisk spridning. ha ett bra kontaktnät. ha en representativ geografisk fördelning. hålla minst tre möten (fysiskt eller telefon) inför årsmötet. föra minnesanteckningar från sina möten. lämna sitt förslag två veckor innan årsmötet. Varje medlemsförening har rätt att lämna två förslag på styrelseledamöter. Valberedningen har rätt att själv föreslå två kandidater. Inom den kretsen av nominerade föreslår valberedningen ledamöter till styrelsen inklusive förslag på ordförande. 8 REVISION Styrelsen skall snarast efter verksamhetsårets utgång till revisorerna överlämna erforderliga handlingar för uppdragets fullföljande. 9 ÅRSMÖTE Årsmötet som är SIKO:s högsta beslutande organ, skall hållas senast den 1 mars. Extra årsmöte hålls då styrelsen finner det erforderligt, eller då en fjärdedel av medlemsföreningarna med angivande av orsak, så begär. Extra årsmöte kan endast behandla frågor för vilka de sammankallats. Motioner och förslag skall ha inkommit till styrelsen före den 15 januari, för att kunna behandlas på årsmötet. Dagordning vid årsmötet 1. Anmälan av delegater och justering av röstlängd 2. Frågan om mötets behöriga utlysande 3. Fastställande av dagordning 4. Val av mötesordförande, mötessekreterare och två justerare 5. Verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, revisionsberättelse samt frågan om ansvarsfrihet för styrelsen 6. Inkomst- och utgiftsstat, fastställande av årsavgift Förslag till nya stadgar för SIKO, antagna första gången på SIKO:s årsmöte den 16 februari 2013 7. Frågan om arvoden 8. Val av ordförande 9. Val av övriga styrelseledamöter enligt 6 10. Val av ersättare enligt 6 11. Val av två revisorer och en revisorssuppleant 12. Val av valberedning 13. Övriga val som SIKO har att förrätta 14. Inkomna motioner och förslag 15. Övriga frågor 16. Avslutning av årsmötet 10 SAMMANTRÄDEN Förutom årsmöte ska det anordnas minst ett möte per år, som ska vara öppet för alla. Styrelsen har protokollförda sammanträden, fysiska eller per telefon, efter behov dock minst sex gånger per år. Medlemsförening har rätt att skicka representant till styrelsemöten, på egen bekostnad, men sådan representant har ingen rösträtt. 11 PROTOKOLL Protokoll skall föras vid års- och styrelsemöte och ska delges medlemmarna. De kan även skickas till intresse- och samhällsorgan och sammanslutningar som av SIKO bedöms engagerade i skärgårdsfrågor samt till nyhetsmedia med bevakning inom SIKO:s verksamhetsområde. 12 KALLELSE Kallelse till årsmöte och styrelsemöte ska göras senast 14 dagar före mötet. 13 VERKSAMHETSÅR SIKO:s verksamhetsår är kalenderåret. 14 FIRMATECKNARE SIKO:s firma tecknas på det sätt som styrelsen beslutar årligen vid konstituerande möte. Mot SIKO:s skulder svarar endast dess tillgångar. 15 STADGEÄNDRINGAR Ändringar av dessa stadgar, utom 1, beslutas på två av varandra följande årsmöten, varav ett ordinarie. I kallelsen till dessa möten skall klart anges ändringsförslaget och det måste vid båda mötena nå minst två tredjedels majoritet. 16 UPPLÖSNING SIKO kan endast upplösas om beslut därom fattats med minst två tredjedels majoritet vid två på varandra följande ordinarie årsmöten. I kallelsen till dessa två årsmöten skall klart anges förslaget om upplösning av SIKO. Eventuella tillgångar, skall sedan SIKO:s alla skulder reglerats, fördelas mellan föreningar som då är medlemmar. 18 19
Budgetförslag 2014, SIKO 27/1 2014