Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9

Transkript

1

2 Förslag på dagordning Årsmöte SIKO 26 februari 2016, Skåvsjöholm Ordförande Ulf Westerberg öppnar mötet 1. Anmälan av delegater och justering av röstlängd 2. Frågan om mötets behöriga utlysande 3. Fastställande av dagordning 4. Val av mötesordförande, mötessekreterare och två justerare 5. Styrelsens redovisning av 2015 a) Verksamhetsberättelse b) Ekonomisk redovisning c) Revisionsberättelse d) Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen 6. Inkomst- och utgiftsstat, fastställande av årsavgift 2016 a) Fastställande av verksamhetsplan b) Fastställande av budget c) Fastställande av årsavgift 7. Frågan om arvoden 8. Medlemsansökan: Presentation av Svartsörådet 9. Beslut att anta ny medlemsförening 10. Val av ordförande för år 2016 Förslag på dagordning 11. Val av övriga styrelseledamöter enligt stadgarnas Val av ersättare enligt stadgarnas Val av två revisorer och en revisorssuppleant 14. Val av valberedning (årsmötet väljer) 15. Övriga val som SIKO har att förrätta a) En ordinarie ledamot samt en ersättare till Regionala rådets exekutivkommitté b) Fyra representanter samt fyra ersättare till Regionala skärgårdsrådet c) Två fasta ledamöter till SRF:s partnerskap d) Två ledamöter till Trafikantföreningen e) En ledamot till Svealands Kustvattenvårdsförbunds styrelse f) En representant till Svealands Kustvattenvårdsförbunds årsstämma g) Nominering av två adjungerade representanter i Skärgårdsstiftelsens styrelse 16. Inkomna motioner och förslag 17. Övriga frågor 18. Årsmötet avslutas Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 SIKO:s styrelse - Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation - lämnar härmed följande verksamhetsberättelse för 2015 SIKO:s 48:e verksamhetsår. Sammanfattning SIKO arbetar med att tillföra kunskap om skärgårdslivets villkor och för att påverka berörda politiker, tjänstemän m fl att fatta beslut, som är positiva för dem som bor och verkar på öarna. I praktiken innebär detta att delta på många möten, exempelvis Regionala Skärgårdsrådet, Exekutivkommittén, Trafikantföreningen, Svealands Kustvattenvårdsförbund, Skärgårdarnas Riksförbund och Skärgårdsstiftelsen. Verksamheten finansieras genom anslag från Landstinget samt medlemsföreningarnas medlemsavgifter. SIKO:s stadgar möjliggör numera för föreningar, som även har fritidsboende som medlemmar, att ansöka om medlemskap i SIKO. Efter stadgeändringen har föreningen Ornöborna blivit medlem och en ansökan om medlemskap från föreningen Svartsöborna inkommit. SIKO:s uppgift och mål är att påverka för att tillförsäkra öbor möjligheten att på rimliga villkor bo kvar och verka i sin livsmiljö. Syftet är också att aktivt medverka till att skapa förutsättningar för människor i alla åldrar att bosätta sig och arbeta i skärgården och därmed säkerställa året-runt-skärgårdens fortlevnad, genom tillgång till grundläggande service såsom kommunikationer, post- och kassaservice, livsmedel, bränsleförsörjning etc. 2 3

3 Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 Under 2015 har följande frågor varit i fokus: Bredband - SIKO har framgångsrikt drivit projekt BUD (Bredband - Utbyggnad - Drift), som medverkat till att utbyggnad av bredband genom byalagsmetoden nu når 1600 abonnenter och inom 3 år totalt 3000 abonnenter, samtliga på våra öar. Ett omfattande och arbetskrävande projekt, som har få motsvarigheter i Sverige. Arbetet har baserats på SIKO:s omfattande kontaktnät och hade inte gått att genomföra utan detta. SIKO:s medlemsföreningar har många gånger tjänat som grund för de nybildade bredbandsföreningarna. Jämföras kan med det mycket få aktiviteter som skett i skärgårdskommunernas fastlandsdelar. Totalt har detta lett till att ca 75 miljoner kr investerats i fast infrastruktur i skärgården. Målsättningen är att detta ska minska risken för avfolkning och leda till en utveckling av vår bygd. Besöksnäring - SIKO har tillsammans med Hembygdsförbundet tagit fram en inventering över skärgårdens samtliga museer. Arbetet avser resultera i en broschyr, som i sin tur kan inspirera till ökade besök i skärgården. P gr a avsaknad av finansiering har inte broschyren kunnat tryckas än, men faktainnehållet finns framtaget. Projektet har haft stöd av skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming. Sjötrafiken - SIKO, tillsammans med övriga skärgårdsorganisationer, deltar i SL:s och Waxholmsbolagets Referensgrupp för utveckling av sjötrafiken. SIKO bidrar med kunskap om vilka förutsättningar som behöver uppfyllas för att sjötrafiken ska fungera för skärgårdens bofasta och företag. Speciellt driver SIKO som enda organisation även frågan om sysselsättningseffekten i skärgården. Sjötrafiken svarar genom de små rederierna för en betydande del av de fasta arbetstillfällena. SIKO är också med två ledamöter representerat i Trafikantföreningens styrelse. Skärgårdsskolorna - SIKO stöttar föräldraaktioner när skärgårdsskolorna är hotade. Detta är en ständigt pågående verksamhet, eftersom skolorna utgör navet i vår samhällsutveckling. Skärgårdens unga - se ovan - skärgårdsskolorna är den enskilt viktigaste ungdomsfrågan, men när förutsättningar funnits har SIKO även ordnat utbildningar (navigation, fyrhjulingskörkort) och andra aktiviteter. På den studieresa till Brändö skärgårdskommun på Åland som SIKO arrangerade i oktober 2015, inbjöds två bofasta skärgårdsungdomar att följa med. Utbyte med andra skärgårdars bofasta stärker identiteten som bofast i skärgården och ger även inspiration till utveckling av näringar och försörjning. Strandskydd - SIKO har lagt ner mycket arbete på att lämna väl förankrade och övervägda synpunkter på skärgårdskommunernas strandskyddsremisser. SIKO har i samarbete med Företagarna Skärgården en särskild utsedd expertgrupp inom detta område, då denna fråga är av avgörande betydelse för skärgårdens möjlighet till tillväxt. SIKO träffade Strandskyddsdelegationen under hösten och fick möjlighet att tillföra ett bofast-perspektiv till den slutrapport som Strandskyddsdelegationen presenterade i december. Frågan kommer att engagera oss fortlöpande under många år framöver. Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 Post- paket- och kassaservice - SIKO har en fortsatt aktiv del i att det nu finns politiska drivkrafter som arbetar för att stoppa planerade försämringar. Bilbesiktning - kontakter för att bilbesiktning även fortsättningsvis kommer att genomföras på öar utan fast broförbindelse eller vägfärja. Skärgårdskunskap - SIKO har uppdaterat en presentation riktad till politiker och tjänstemän som används i många sammanhang för att ge möjlighet att förstå villkoren för de som bor och verkar i skärgården. Studieresa till Brändö skärgårdskommun på Åland - SIKO arrangerade i oktober 2015 en studieresa till Brändö skärgårdskommun. Kommundirektör John Wrede var värd för besöket och flera representanter från kommunledningen medverkade. Ett seminarim med rubriken Hur du läser av en ö leddes av författaren till boken, med samma titel, Christian Pleijel från Kökar. Utbyte med andra skärgårdars bofasta stärker identiteten som bofast i skärgården och ger även inspiration till utveckling av näringar och försörjng. SIKO:s arbetssätt Tyvärr karakteriseras SIKO:s arbete mycket av att motverka försämringar i likhet med situationen i många av Sveriges glesbygder. SIKO arbetar bl a genom att ha en öppen dialog på möten och seminarier som SIKO arrangerar och som är öppna för alla skärgårdsbor samt för politiker och tjänstemän som arbetar med skärgårdsfrågor. SIKO är representerade i flera Skärgårdsråd på regional och lokal nivå och deltar aktivt även på övriga möten, seminarier och konferenser där skärgårdsfrågorna finns på agendan. SIKO:s viktigaste och mest tidskrävande arbetsuppgift är att ha ständig handlingsberedskap för att delta i de dialoger kring skärgårdsfrågornas utveckling, som SIKO initierar eller blir inbjuden till. Under 2015 har SIKO:s representanter, utöver interna AU och styrelsemöten, deltagit i 116 möten (allt från bredband till sjötrafik och besöksnäring). SIKO uppskattar det engagemang politiker och tjänstemän visar genom att bjuda in till överläggningar och ser det som SIKO:s viktigaste roll att kunna representera de bofastas synpunkter och kunskap. Organisation SIKO organiserar 12 lokala skärgårdsföreningar i Stockholms län och är i sin tur medlem i Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, som har 15 medlemsföreningar från Sveriges samtliga kustlän och de större insjöarna. SIKO:s medlemsföreningar: Arholma Skärgårdsförening, Björkö Arholma skärgårdsförening, Blidö-Frötuna Skärgårdsförening, Föreningen Rindöborna, Mellanskärgårdens Intresseförening, Nämdö Hembygdsförening, Ornöborna, Runmarö Intresseförening, Sandhamnsområdets Intresseförening, Södra Skärgårdens Intresseförening, Utö Kontakt- och Intresseförening, samt Östra Lagnö Byalag. 4 5

4 Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 Ledamöter i SIKO:s styrelse: Ulf Westerberg, Möja (Mellanskärgårdens Intresseförening) - ordförande Björn Sjöblom, Yxlan (Blidö-Frötuna Skärgårdsförening) Björn Cederwall, Svartsö (Mellanskärgårdens Intresseförening) Arne Griphult, Östra Lagnö (Östra Lagnö Byalag) J-E Jäderlund, Rindö (Föreningen Rindöborna) Ulla Larsson, Runmarö (Runmarö Intresseförening) Alf Anderin, Svenska Högarna (Blidö-Frötuna Skärgårdsförening) Gunilla Söderqvist, Nämdö (Nämdö Hembygdsförening) vice ordförande Per Frideen, Ornö (Ornö Skärgård) Charlotte Schröder, Utö (Utö Kontakt- och Intresseförening) Bo Tyrefors, Gålö (Södra Skärgårdens Intresseförening) Adjungerade: Britt Fogelström, Möja - sekreterare Urban Gunnarsson, Norrtälje - kassör Ersättare i styrelsen: Thomas Johansson, Äpplarö (Mellanskärgårdens Intresseförening) Peter Nord, Utö (Utö Kontakt- och Intresseförening) Lars Olsson, Ornö (Ornö Skärgård) Joel Nordstedt, Söderöra (Blidö-Frötuna Skärgårdsförening). Revisorer: Lennart Rohdin, och Sture Malmgren; ersättare: Ingalill Wikström SIKO AU, arbetsutskott: Ordförande Ulf Westerberg, Möja Vice ordförande Gunilla Söderqvist, Nämdö Sekreterare Britt Fogelström, Möja Kassör Urban Gunnarsson, Norrtälje Årsmöte, styrelsemöten och AU-möten under året Årsmötet hölls på Nässlingen den 15 februari Beslut om stadgeändringar fattades i likhet med föregående årsmöte (två årsmötesbeslut krävs för stadgeändringar). De nya stadgarna har tagit hänsyn till samhällsutvecklingen, där gränsen mellan bofast och fritidsboende inte alltid är så tydlig. Även skärgårdsföreningar med fritidsboende som fullvärdiga medlemmar kan enligt de nya stadgarna ansöka om medlemskap i SIKO, förutsatt att föreningens ändamål är i samklang med SIKO:s uppgift att värna året-runt-skärgårdens fortlevnad. Styrelsen har haft sju styrelsemöten fram till årsskiftet. Det är mycket tid som läggs ner i resoch arbetstid enbart för styrelsemötena, främst beroende på att det är tidskrävande att resa till och från öarna. AU (arbetsutskottet) har haft åtta protokollförda sammanträden (minnesanteckningar) fram till årsskiftet. Distansmöten (telefon / skype) tillämpas i ökad omfattning. Regelbundna möten i övrigt SIKO deltar regelmässigt på möten med flera olika aktörer. 6 7 I det Regionala Skärgårdsrådet har SIKO fyra ordinarie och lika många ersättare. Föreningen har varit representerat på alla möten i Regionala rådet under året. Ulf Westerberg har under året tillsammans med två kommunala representanter och Regionala rådets ordförande, Gustav Hemming, suttit i presidiet för Regionala rådet. I Exekutivkommittén har Ulf Westerberg suttit som representant för de olika skärgårdsorganisationerna. I Skärgårdsstiftelsen har SIKO två adjungerade platser, SIKO har varit representerat på samtliga möten och har sedan rapporterat vidare till SIKO på styrelsemötena. SIKO har även representation i Skärgårdens Trafikantförenings styrelse. Dessa representanter har deltagit i samtliga möten samt rapporterat till SIKO:s styrelse. SIKO har också en representant i Svealands Kustvattenvårdsförbunds styrelse, samt har med representanter på årsstämman. Representanter i LAG-gruppen i Leader UROSS är individuellt valda utifrån kompetens och geografisk placering. SIKO finns genom medlemmar representerat i LAG. Skärgårdarnas Riksförbund SIKO är medlem i den rikstäckande skärgårdsföreningen Skärgårdarnas Riksförbund, SRF. SIKO har fyra ordinarie platser på SRF:s representantskapsmöten. Andra mindre föreningar har två platser. SIKO:s styrelse har beslutat att två av platserna ska vara samma personer som representerar för att få kontinuitet. Övriga två platser tillsätts beroende på ämne på mötet. Beslut tas inför varje möte. Detta för att de personer som har speciell sakkunskap och intresse för de frågor som ska avhandlas ska kunna medverka. Det är även ett sätt att sprida kunskap om vad SIKO och SRF arbetar med. SIKO har varit representerat på alla SRF möten. SIKO har även med representanter i SRF:s arbetsgrupper, färje-, bo-, skärgårdsbönder, miljö och energigruppen där man mer konkret arbetar med frågorna. Övriga möten Green Islandsprojektet: SIKO har varit representerad vid ett flertal möten och andra aktiviteter i det EU-finansierade Green Islandsprojektet. Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län har varit lead partner för projektet som syftar till att inventera, analysera och bearbeta upp-

5 Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 Verksamhetsberättelse 2015, sid 2-9 gifter om dagsläget på öar, speciellt vad gäller energi-, avlopps-, transport- och sophanteringsfrågor. SIKO har medlemsföreningar vars öar deltagit i projektet och SIKO:s styrelse har därigenom fått rapporter över utvecklingen. Nordiska Ministerrådets skärgårdssamarbete: SIKO representanter deltar i möten. Kopplat till sjötrafikupphandlingen har SIKO:s representanter deltagit på ett flertal möten. Det har varit möten både med företrädare för Waxholmsbolaget där vi framfört våra synpunkter på upphandlingen samt möten med andra skärgårdsorganisationer. Från och med 2015 är det även regelbundna möten i SL:s och Waxholmsbolagets Referensgrupp för utveckling av sjötrafiken AMF1 har informationsmöten två gånger om året. Dessa kallas också Skärgårdsråd, vilket kan skapa en viss förvirring då begreppet skärgårdsråd oftast förknippas med kommunernas Skärgårdsråd. På de möten som anordnats har SIKO varit representerade. SIKO har även haft möten med Skärgårdsstiftelsen och Landstingets handläggare där gemensamma skärgårdsfrågor diskuterats. SIKO har inga egna lokaler - genom att låna lokaler hos andra organisationer får SIKO även möjlighet till en nära dialog med andra som arbetar med skärgårdsfrågor exempelvis Sjöpolisen, Kustbevakningen och Kustvattenvårdsförbundet. Det har även varit ett flertal andra möten där SIKO på något sätt deltagit, exempelvis konferenser om RUFS och Leader (EU fonder). De som deltagit i något möte som representant för SIKO lämnar en kort rapport skriftlig från mötet som läggs upp på hemsidan, möjlighet till dialog finns på SIKO:s styrelsemöten. Övrigt Lokala skärgårdsråd: Det finns Lokala Skärgårdsråd i samtliga skärgårds-kommuner. Genom de lokala föreningarnas representanter kan aktuella frågor föras vidare till SIKO. SIKO:s ordförande och AU representanter har även fortlöpande kontakter med de lokala skärgårdsföreningarna samt med politiker och myndighetsrepresentanter. Media: Massmediekontakter initieras dels av SIKO när det finns anledning att föra ut budskap i aktuella skärgårdsfrågor, dels av journalister som efterfrågar kommentarer i olika frågor. Under året har SIKO:s frågor på detta sätt vid många tillfällen förts ut till allmänheten främst genom tidningen Skärgården (bl a en debattartikel i decembernumret) och via nättidningen Skärgårdsbryggan. Information: På SIKOs hemsida, läggs aktuell information fortlöpande ut och finns snabbt tillgänglig. SIKO medverkar även som redaktörer på där man hittar skärgårdsnyheter. Remissvar på utredningar, tillståndsskrivelser mm: SIKO har under året lämnat remissvar på exempelvis kommunala översiktsplaner, svävartillstånd och andra marina trafikfrågor. SIKO har också varit behjälplig när det gäller remissvar som Skärgårdarnas riksförbund skrivit. Ekonomi Årets resultat och balansräkning redovisas på separat bilaga. Summa rörelsens totala kostnader under året är kronor (jmfr 2014, kronor). Denna ökning beror till största delen på bredbandsprojekt kronor, utbildning kronor och ungdomsverksamhet kronor. Dessa kostnader ryms dock inom beslutad budget för Slutord SIKO ser fram emot att fortsatt bevaka och utveckla frågor kring: Skärgårdsskolorna Ungdomar Kommunikationer Sjötrafik Bredband Samhällsservice i övrigt Besöksnäring Miljö Dialogen med myndigheter Dialog med politiker Förutsättningarna för SIKO att göra ett bra arbete är dels att engagemanget för en levande skärgård delas med tjänstemän och politiker, dels att SIKO har tillgång till ett unikt nätverk av skärgårdsbor genom de lokala medlemsföreningarna. TACK till tjänstemän, politiker och bofasta för god samverkan under 2015! För den som är intresserad att fördjupa sig finns ett flertal protokoll och minnesanteckningar tillgängliga från de olika mötena, kontakta sekreteraren. Skärgården februari 2016 SIKO:s styrelse: Ulf Westerberg Britt Fogelström Gunilla Söderqvist Urban Gunnarsson Alf Anderin Arne Griphult Björn Cederwall Björn Sjöblom Bo Tyrefors Charlotte Schröder Jan-Evert Jäderlund Per Frideen Ulla Larsson 8 9

6 Verksamhetsplan 2016, sid SIKO - Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation - har på sitt årsmöte den 27 februari 2016 fastställt följande verksamhetsplan för 2016, SIKO:s 49:e verksamhetsår. En året-runt levande skärgård Skärgården utgör ett speciellt landskap med stor attraktionskraft. Dess natur är också av riksintresse med stora krav på hänsyn och restriktioner. En snabbt växande storstad som Stockholm efterfrågar i ökad omfattning rekreationsutrymme. För att vara en landsbygd är skärgården alltså annorlunda. Alla intressen möts inte friktionsfritt. Det finns konkurrens om mark, vatten, bostäder och ibland även gentemot den traditionella naturvården. SIKO har målsättningen att det ska finnas året-runt levande skärgård och ö-samhällen. För detta behövs bra förutsättningar för arbete / näringsverksamhet, boende och service. Grundläggande är också omsorgen om skärgårdens miljöfrågor. Landskapets kvalitet som riksintresse och framtida potential som rekreationsområde för Stockholm ligger i att det kan fortsätta vara en året-runt levande skärgård. Möjligheten att bo, utvecklas och driva företag är grundläggande för en positiv utveckling som gör skärgården attraktiv för fler boende och besökare. SIKO:s arbetsområden SIKO kommer under 2016 särskilt fokusera på: En anpassning av strandskyddslagen, så att näringsverksamheter som är beroende av sjölägen kan byggas och expandera, att bofasta kan bygga nya hus och bryggor på sina fastigheter och nya tomter styckas. Skärgårdsskolorna behöver utvecklas. Möjligheter till distansundervisning som komplement för att berika skolundervisningen behöver utredas. SIKO behöver engagera sig i hur skärgårdsskolorna påverkas av reglerna om lärarbehörigheter och jobba för att negativa konsekvenser för de små skärgårdsskolorna kan undvikas. Kommungränserna behöver i skolhänseende elimineras i vissa fall och skolskjutsarna samordnas. Möjligheter att hyra boende behöver utvecklas för att attrahera yngre att bo på öarna. De öar som har förutsättningar behöver utveckla besöksnäringen. SIKO kommer att bidra med kunskap, följa utvecklingsarbetet inom besöksnäringen, sprida kunskap och inspirera till utveckling. Under 2016 kommer SIKO utöver fokusområdena fortsatt arbeta även med: Bredband Uppföljning av SIKO:s genomförda och mycket omfattande bredbandsprojekt BUD (Bredband - Utbyggnad - Drift) samt stöttning av lokala bredbandsföreningar som ännu inte byggt ut bredband. Sjötrafiken SIKO, tillsammans med övriga skärgårdsorganisationer, deltar i möten gällande pågående sjötrafikupphandling för att tillföra de bofastas användarperspektiv i utvecklingen av befintliga turer och turlistor. SIKO bidrar med kunskap om vilka förutsättningar som behöver uppfyllas för att sjötrafiken ska fungera för skärgårdens bofasta och företag. Speciellt driver SIKO som enda organisation frågan om sysselsättningseffekten i skärgården. Sjötrafiken svarar genom de små rederierna för en betydande del av de fasta arbetstillfällena. Samhällsservice och miljö Aktivt arbeta för utveckling och mot försämringar av grundläggande service och infrastruktur såsom kommunikationer, post- och kassaservice, livsmedel, bränsleförsörjning, bostäder etc. Aktivt engagemang i projekt rörande utveckling och förbättring inom VA området (Green Islands) och andra miljöprojekt. Utveckling av replipunkter och parkeringsmöjligheter. Bilbesiktning arbeta för att bilbesiktning även fortsättningsvis kommer att genomföras på öar utan fast broförbindelse eller vägfärja. Skärgårdskunskap Verksamhetsplan 2016, sid Kopplat till SIKO:s uppgift att tillföra kunskap om skärgårdslivets villkor och för att påverka berörda politiker, tjänstemän m fl att fatta beslut, som är positiva för dem som bor och verkar på öarna presenterar SIKO sitt framtagna informationspaket Skärgårdskunskap för politiker, tjänstemän och övriga intresserade så fort som möjligheter gives. Inom samtliga arbetsområden ovan kan det bli aktuellt för SIKO att återkomma med fördjupade projekt. Äskande om anslag För SIKO:s arbete enligt ovan äskar vi stöd från Landstinget med kr. Huvuddelen av kostnaderna uppstår vid SIKO:s medverkan i de ca 100 möten per år där vår kompetens efterfrågas. Ersättningsnivån är anpassad till praxis inom den ideella sektorn (resekostnader samt mötesarvoden med 500 kr/möte, ej för interna SIKO-möten). SIKO:s arbete kan ses uppdelat i två uppgifter. En inre, där vi ska stimulera, stödja och 10 11

7 Verksamhetsplan 2016, sid informera skärgårdsborna samt en yttre där uppgiften är att informera och hjälpa Länsstyrelsen, Landstinget och skärgårdskommunerna med kunskap och erfarenheter i arbetet för en året-runt levande skärgård. Kontakter med politiken är också nödvändig. Genom att informera kan vi beskriva hur samhällets spelregler för individer och företag påverkar livet i skärgårdarden. Vårt arbete präglas av att sprida kunskap och fakta och ge insikter om sammanhang och möjligheter. I praktiken innebär detta att delta på många möten, exempelvis Regionala Skärgårdsrådet, Exekutivkommittén, Trafikantföreningen, Svealands Kustvattenvårdsförbund, Skärgårdarnas Riksförbund och Skärgårdsstiftelsen. Även ett samarbete och erfarenhetsutbyte med övriga intresseorganisationer i skärgården - Skärgårdarnas Riksförbund, Skärgårdsföretagarna, Trafikantföreningen m fl - behöver bedrivas. SIKO:s medverkan och kompetens efterfrågas i allt fler sammanhang. Verksamheten har genom alla de 48 år vi hittills verkat, finansierats genom anslag från Landstinget samt medlemsföreningarnas medlemsavgifter. Enbart bofasta (mantalsskrivna) kan väljas till förtroendeuppdrag inom SIKO. SIKO:s roll - lokalt, regionalt och centralt SIKO verkar främst på regional nivå - skärgården i Stockholms län. SIKO har 13 lokala skärgårdsföreningar som medlemmar, dessa tillsammans representerar skärgårdsbefolkningen inom området Arholma till Landsort. Här finns ca 20 bebodda öar utan fast landförbindelse och med totalt ca 7000 invånare. Antalet skärgårdskommuner i Stockholms län är 6. SIKO är medlem i den rikstäckande skärgårdsföreningen Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, som representerar den bofasta skärgårdsbefolkningen längs Sveriges hela kust samt även i de stora insjöarna. Det finns i Sverige cirka 450 bebodda öar utan fast landförbindelse, med totalt ca invånare. Det gör Sverige till landet med flest bebodda öar inom EU. Öarna fördelas på 16 län och närmare 100 kommuner. SRF arbetar på samma sätt som SIKO för en levande skärgård året om. Genom samhällsutvecklingen med politiskt fokus på den tilltagande urbaniseringen, karakteriseras tyvärr landsbygdsutveckling och även SIKO:s arbete av att motverka försämringar - något som går igen i de flesta av Sveriges glesbygder. Ett problem är även att allt fler beslutsfattare och tjänstemän har en sådan urban bakgrund att de har svårt att sätta sig in i skärgårdens villkor. Statistiken visar en negativ befolkningsutveckling för skärgården. Andra nyckeltal som Länsstyrelsen tagit fram är kostnaden för att färdas på sjön - det kostar 5 gånger mer att färdas på sjön och det tar 3 gånger så lång tid. Slutsatsen vi drar är bl a att SIKO skall verka för att skärgården klassas som glesbygd och att t ex infrastrukturen måste få kosta mer per invånare än den gör i de stora städerna. Budgetförslag 2016 rev. 1, SIKO 26/ Intäkter SLL Medlemsavgifter Summa intäkter: Kostnader möten mm Resor Möten Adm. kostnader Avgifter andra föreningar Summa möten mm: Kostnader projekt Post- och paketservice Bredband Ungdomssatsning Museibroschyr 0 Utbildning Summa projekt: Kostnader personalkostnader Arvoden AU Mötesarvoden Soc. avg Summa personalkostnader: Summa kostnader totalt: Resultat: 0 SIKO kommer alltid fortsätta att, på bred front, arbeta för goda förutsättningar för en året-runt-levande skärgård med fungerande infrastruktur - till nytta för fastboende, fritidsbor och besöksnäringen! 12 13

8 Resultatrapport 2015, SIKO org Balansrapport 2015, SIKO org Rörelsens intäkter Medlemsintäkter , , Landstinget , ,00 Summa rörelseintäkter , ,00 Rörelsens kostnader 5410 Hemsidan , , Annons Skärgårdsbryggan 4 500, Sikostugan 512,00 782, Studieresa till Brändö , Reseersättningar , , Möteskostnader , , Ungdomsseminarie/Brändö , Årsmötet , , Adm.kostnader 1 495, , Presenter 90, , PR & Reklam 2 191, , Utbildning 6 000, Bredbandsprojekt , Bankgirokostnader 567,00 380, Medlemsavgifter 3 590, ,00 Summa externa kostnader , ,00 Personalkostnader 7008 Arvoden möten , , Arvoden AU , , Arbetsgivaravgift , ,00 Summa personalkostnader , ,00 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Ing. balans Period Utg. balans 1511 Fordran SLL 0, , , Fordran medlemsavgift 0, , , Skattekonto 5 546,00 448, , Utbetalning skattekonto 0, , , Bankkonto/giro , , ,29 Summa omsättningstillgångar , , ,29 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,29 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 2010 Eget kapital , , , Öronmärkt kapital (A-M Högel) , ,00 0, Redovisat resultat , , ,00 Summa eget kapital , , ,29 Kortfristiga skulder 2518 F-skatteavgift 0, , , Skulder efter , ,00 0, Skulder efter , , , Upplupna BUD , ,00 0,00 Summa kortfristiga skulder , , ,00 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER , , ,29 Resultat 0,00 0,00 0,00 Summa rörelsekostnader , ,00 Redovisat resultat , , Sparränta 28, Ränta skattekonto 65,00 Summa ränteintäkter 93,32 Resultat efter finansiella intäkter ,

9 SIKO:s Målsättning Att bidra till en långsiktig utveckling av skärgården. Att ta tillvara den bofasta befolkningens intressen. Att ha ett bra samarbete med alla som uppehåller sig i skärgården. SIKO:s Vision Skärgården är en attraktiv del av regionen med goda levnadsvillkor för barn och vuxna, kvinnor och män. Näringarna är livskraftiga och bygger på skärgårdens genuina värden och samspelet med storstaden. Skärgårdens unika natur- och kulturvärden vårdas, vidareutvecklas och bidrar till skärgårdens och regionens attraktivitet. Skärgårdsmiljön ger livskvalitet och ekonomisk utveckling i skärgården och hela regionen. Kommunikationer och teknisk försörjning är anpassade till boende, skärgårdens näringar och de skilda kategorierna av besökare. Det är möjligt att bo i stora delar av skärgården och samtidigt arbeta på fastlandet. Skärgården är tillgänglig för besök och rekreation året om. Här finns rika möjligheter till avkoppling och friluftsliv, samtidigt som det ges starkt skydd för känsliga miljöer. SIKO:s Sätt att påverka SIKO strävar efter öppen dialog, tydliga mål och tydliga beslut. Detta gör vi genom att: Öka uppmärksamheten kring och förmedla kunskap om skärgårdsbornas livsvillkor. Arbeta i redaktionskommittén för en hemsida som bevakar och informerar om skärgårdsfrågor i hela landet. Aktivt verka för att förbättra skärgårdsungdomarnas villkor. Vara drivande i arbetet med att formulera ett gemensamt måldokument för skärgårdspolitiken i regionen. Arrangera Årsmötes-seminarium och Höstmöte, som är öppna för alla skärgårdsbor Med tydlig resultatinriktning driva skärgårdsbornas frågor i Regionala Skärgårdsrådet, Exekutivkommittén och övriga organ där SIKO är representerat. Besvara remisser gällande översiktsplaner, sjötrafik, miljöfrågor i skärgården mm Aktivt delta och påverka i möten, seminarier och konferenser där skärgårdsfrågorna finns på agendan. Bygga vår argumentation på kunskap om aktuella förhållanden och framföra skärgårdsbornas synpunkter, önskemål och krav genom konkreta, tydliga argument.