Från det globala till det lokala hållbarhetsutmaningens olika dimensioner - med fokus på spänningen mellan ekonomi, klimat och miljö. Kommentarer av Anders Wijkman, Tällberg Foundation, vid möte med länstyrelsen i Norrbotten tisdagen 12 april, 2011.
Vi lever över våra tillgångar i penningekonomin och i naturen Inga generationer har lånat så mycket av framtiden: både stater och enskilda hushåll OK att låna om hållbara investeringar men?? Miljöutrymmet krymper: Klimatförändringen 2/3 av de viktigaste ekosystemen överutnyttjas Planetens Gränsvillkor Peak oil
Oviljan att se verkligheten Myten om det oändligt stora skafferiet Myten om att miljön automatiskt blir bättre med ökande BNP lokala problem tas som regel om hand, men påverkan på den globala miljön ökar snabbt BNP ökar genom att naturen exploateras Sociala och ekologiska effekter slår samtidigt, och bidrar till alltmera komplexa samband och risker över hela världen Risken för överraskningar tipping points
Starka ekosystem och ett stabilt klimat är själva basen för den fortsatta välfärdsutvecklingen Vår ekonomiska modell fångar dåligt upp detta Grunderna i ekonomin härstammar från A Smiths tid; då var förhållandena radikalt annorlunda Svårt att inse trycket på planeten när man bor i Sverige, men vi är en del av en global ekonomi Sveriges ekologiska fotavtryck stort och ökande genom handeln, resandet mm
From: Steffen et al. 2004 2010-2020 Den stora accelerationen the great acceleration CO 2, N 2 O, CH 4 of the concentrations human entreprise, Professor Overfishing Will Steffen Land degradation Loss Biodiversity.. 1900 1950 2000
Planetära gränsvillkor för mänsklig utveckling Global freshwater use Rockström et al. 2009 Nature, 461 (24): 472-475
Klimatforskningens bistra riskbild 5 4 3 2 1 0
Uncertain uncertainty Klimatförändringens risker 3 ºC 6 ºC 8
Global emission pathways in compliance with a 2 ºC guardrail (WBGU 2009)
Med tvivlet som vapen Den röda tråden från tobak, sura regn, CFC till klimat Finansieras av fossilindustrin och ideologiska tankesmedjor, som ser varje ingrepp i ekonomin som ett hot mot Friheten Värdegrunden utestänger ny kunskap Klimatförnekarna har marginell betydelse i Sverige, däremot stort inflytande i USA
Förnekare påstår: Temperaturen har inte ökat alt om det skett så avstannade ökningen 1998 Vårt svar: Påståendet är fel
Förnekare påstår: Polerna och glaciärer smälter inte Vårt svar: Detta stämmer inte med observationer World glacier monitoring services, 2008
Allvarliga konsekvenser av klimatförändringen redan idag -Arktis tröskeleffekt -Amazonas torka (rekord 2005, 2010) -Australien (12 års torka, extrem översvämning) -300 miljoner drabbade (Global Humanitarian Forum, 2009) -Pakistan, Ryssland -Afrika, Europa
If success means to postpone important decisions, then Cancun was a real success Copenhagen Accord formellt en del av FNprocessen men inga bindande krav; Reduktioner av utsläppen skjuts på framtiden Vissa framsteg betr skogsskydd (REDD) samt en Klimatfond för att assistera u-länderna Frågan är om tanken på ett internationellt avtal ö h t går att genomföra Både USA o Kina är starka motståndare
Global styrning fundamental men kommer det att lyckas? Klimatförhandlingarna visar hur svårt det är USA har inte skrivit på ett internationellt avtal på decennier/ det krävs 67 senatorer! Kina gillar inte internationell lagstiftning; det ses som hinder för landets tillväxt Slutsatsen är: Sök pragmatiska lösningar i avvaktan på internationellt samarbete Som exempel: För klimatet betona lika mycket energisäkerheten och kostnaderna; då blir klimatutsläppen lägre med automatik Bottom-up lösningar livsviktiga när globala lösningar sviktar; regionernas och städernas roll central Politiken som regel på efterkälken
Peak oil hot mot ekonomin Den billiga oljan är en stor del förklaringen till den enastående standardökning vi upplevt För att möta efterfrågan på råolja krävs ett nytt Saudi vart tredje år Risken stor för växande gap mellan efterfrågan och utbudet på råolja Allvarliga konsekvenser för världsekonomin; svårt ersätta högvärdig energi som råolja Transporterna och jordbruket drabbas mest
EROI kommer att betyda mycket EROI för råolja fram till 1970 50:1 till 100:1 Idag < 20:1 EROI för tjärsand i Kanada c:a 5:1 EROI för vind 10:1 till 15:1 EROI för ethanol from corn 1,2:1 EROI för kärnkraft c:a 10:1 EROI för sol 5:1 till 20:1 En sak är klar: Energin kommer att kosta väsentligt mer i framtiden.
Klimatet behöver en Plan B FN-förhandlingarna måste fortsätta en dag lyckas det ; arbeta vidare med REDD o Klimatfonden Fokus på energisäkerheten - skala upp investeringarna i energieffektivitet och förnybart; - floor price för CO2 inom utsläppshandeln Regioner och städer gå före Gör jordbruket till en kolsänka; Potential 1 ton CO2/hektar per år Effektivisera resursanvändningen i stort ökade råvaruflödena kräver energi, förorenar och ökar trycket på ekosystemen
Effektiviteten i energianvändningen har fördubblats på 56 år: Men ökningen i energianvändningen har ökat nära dubbelt så snabbt - på 37 år. Global carbon intensity minskat fr 1 kg CO2 per US dollar output år 1980 till 770 g år 2006 Men CO2 har ökat 80% sedan 1970 och 40% sedan 1990
Den konventionella tillväxtens dilemma Fortsatt konventionell tillväxt är inte möjlig av miljö, klimat- och resursskäl. Naturkapitalet räcker inte. Nerväxt är inte möjlig av ekonomiska och sociala skäl - systemet bygger på tillväxt Att blunda för detta dilemma djupt oansvarigt Slutsats: Utveckla ny ekonomisk-politisk modell, där en långt produktivare användning av energi och material är prioritet ETT
Hur mycket är lagom? Resurserna starkt ojämnt fördelade - 1/5 av befolkningen lägger beslag på 4/5 av resurserna Miljö- och resursutrymmet måste i första hand utnyttjas av den fattiga delen av befolkningen Vad är välfärd? Vad är livskvalitet? Många exempel på alternativ till BNP ISEW, Bhutan s Happiness Index, Max Neef m m Ytterst djupt existentiella frågor
Lovande tecken Världen kan klara sig på sol, vatten och vind Kostnaderna för solenergi faller drastiskt Investeringarna i förnybar el > fossilbaserad el USA stängde ned 48 kolkraftverk under 2010 Ny affärsmodell med leasing sparar resurser Biomimicry lär av naturen From cradle to cradle Faktor 5 är redan här
Öre/kWh Vindkraft 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 I dag 2015 2030 EWEA land, låg EWEA land, hög IEA land, låg IEA land, hög EWEA hav, låg EWEA hav, hög IEA hav, låg IEA hav, hög
Source: H.J. Schellnhuber
The renewable energy industry offers good job prospects 31 mln. jobs 4.0 mln. jobs 3.5 mln. jobs 3.0 mln. jobs 2.5 mln. jobs 2.0 mln. jobs 1.5 mln. jobs 1.0 mln. jobs 0.5 mln. jobs 0.0 Accelerated deployment policies Business as usual 2006 2010 2020 2030 Achieving the 2020 renewable energy target will deliver 2.8 million jobs in total. Background Information for the European Council, 4 February 2011 Source: European Commission
Vägen framåt Ny organisation av forskning och utbildning att förstå hur saker och ting hänger ihop! Stark prioritet: Bredda ekonomutbildningen Stärk globala styrningen Global Marshal Plan denna gång mellan industri- och utvecklingsländer; gift ihop fattigdoms, miljö och klimatagendan
Vägen framåt II Reformera ekonomins ramverk: - Gift ihop ekonomi och ekologi Grön Ekonomi - Ge Naturkapital + ekosystemtjänster ett värde - Nya indikatorer för att mäta välfärd och QoL - Fokus på energi- och resurseffektivitet; Sänk skatten på arbete och höj den på uttag av knappa resurser - Nya affärsmodeller funktionsförsäljning istället för produktförsäljning - Finanssektorn måste ta höjd för klimat- och miljörisker - Plan B för klimatet
Effektivare användning av resurser i stort nästa stora fråga Från produktförsäljning till funktionsförsäljning Fokus på användningen, ej produktionen; internaliserar risk och avfall; ökar livslängden Återbruk, återvinning och rekonditionering Inför bindande resurseffektivitetskrav Skatteväxling o ändrade avdragsregler Minskar energi - och resursanvändningen; Studie i England tyder på 30-40% lägre CO2 Skapar nya jobb lokalt
Ex på funktionsförsäljning Rolls Royce hyr ut jetmotorer Xerox offererar kopieringstjänster Michelin hyr ut bildäck Interface hyr ut heltäckningsmattor I samtliga dessa fall har användningen av energi, CO2 o material reducerats kraftigt Nu har turen kommit till B2C datorer, mobiler, bilar, hushållsmaskiner, textilier
EU Energy Strategy 2020 Över 1.000 miljarder måste investeras till 2020 i ny elproduktion samt infrastruktur Minst 500 miljarder i ny elproduktion, varav > 60 % i förnybart Minst 600 miljarder i infrastruktur Olösta frågan är VEM skall finansiera, f f a kablar mellan MS och utvecklingen av smart grids? Obs Förnybart-strategin, där mer och mer av produktionen från intermittenta källor, förutsätter nära samarbete; Norge och Sverige utgör 70 % av EU:s lagringskapacitet EU:s gröna batteri
SET-Plan spännande Målet low-carbon economy; minska CO2 med 80-95 % till 2050 Marknaden fixar inte detta på egen hand; Inget medlemsland klarar utveckla nya teknik på egen hand Vind 20 % av elprod 2020; 33 % 2030 Sol 15 % av elprod 2020 Bioenergi 14 % av energi 2020 CHP + bränslen CCS hopp att kostnaden 30-50 /ton CO2 2020 Fuel cells och ny generation kärnkraft också prioriterat Smart Cities Utveckla teknik för att lagra energi Oklart ännu betr finansieringen
Ny EU-plan för Energieffektivitet Sänka primärenergianvändningen 20 % jfr BAU till år 2020; bindande mål övervägs Byggnader primära; Offentlig Sektor äger 12% Near.zero energy buildings fr 2019 CHP byggas ut 3 % av offentliga byggstocken renoveras/år Smarta mätare; smarta nät Krav på Energiföretagen att effektivisera hos slutanvändaren via vita certifikat eller ESCO:s Eco-design byggas ut Särskilda förslag för transporter o industri
Innovation och tekniksprång Ökad energi- och resurseffektivitet Sluta kretsloppen from cradle to cradle Biomimicry lära av naturen Restprodukter inte ses som avfall istället resurser för nya produkter o tjänster Jordbruk stärka eko-tjänster + binda kol i marken ICT för att underlätta hållbara lösningar Systemlösningar Transformativa lösningar; Ex läsa tidningen på nätet, ersätta fysiska möten med videokonferenser, noll-energihus 39
Nyckelfrågor på läns- och kommunnivå Energiförsörjningen Markanvändningen Transporter Bostäder och lokaler Avfall och restprodukter Konsumtionsmönster Utbildning Offentlig Upphandling Instrument: Budgetar, Översiktsplaner mm Generell utmaning: Transformativa förändringar
Viktiga sektorer Bostäder och byggande Samhällsplanering i stort, inkl transporter Industrier effektivisering o hur utnyttja spillvärme Nya affärsmodeller Turism hur organisera transporterna?
Stora utmaningar Sverige har exceptionellt goda förutsättningar att gå före EU ligger i startgroparna för mera offensiv strategi Energi- och resurseffektiva lösningar nyckeln till framtiden Eftersom det globala samarbetet haltar blir ansvaret på regioner och städer så mycket större