Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster

Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster 12 10 8 6 4 2 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Denna rapport är sammanställd av Ingegerd Berggren, programmet Offentlig ekonomi. Den är ett utdrag ur Offentlig och privat verksamhet statistik om anordnare av välfärdstjänster. Bakgrundsfakta till ekonomisk statistik 2001:1 Avdelningen för ekonomisk statistik. SCB

2 Välfärdstjänster Med välfärdstjänster avses här tjänster och verksamheter som finansieras solidariskt genom skatter och för vilka offentliga myndigheter har ett huvudansvar för att tjänsten tillhandahålls alla. Hit räknas: Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Grundskola Gymnasieskola Kommunal vuxenutbildning Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ och familjeomsorg Hälso- och sjukvård Dessa verksamheter identifieras i statistiken för näringslivet med hjälp av svensk näringsgrensindelning,sni92. 5-siffernivå, och i statistiken över den offentliga sektorn enligt använda verksamhetsindelningar. SCB Meddelande i samordningsfrågor 1992:6, nytryck 1999 Välfärdstjänster både i offentlig och privat regi Välfärdstjänsterna barnomsorg, skola, vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård bedrivs i dag såväl i den offentliga sektorn som i näringslivet eller vad som ofta benämns privat sektor. Under senare år har allt mer av de offentligt finansierade verksamheterna flyttats över till privata anordnare. Med hjälp av statistik från olika källor visas här de strukturella förändringarna inom området. Den statistik vi här sammanställt ger en bild av: Minskat antal anställda i välfärdstjänsterna. Allt fler anställda i välfärdstjänster inom privat sektor. De privat ägda aktiebolagen växer snabbast. Kommuners och landstingens köp av verksamhet ökar. Få lämnar offentlig sektor för att arbeta i privat sektor. Avknoppningar av verksamheter är vanligast inom hälso- och sjukvårdsområdet samt vård- och omsorgsområdet. Tecken på avknoppningar finns i 10-15 procent av kommunerna, främst större städer, och i drygt hälften av landstingen. Offentlig privat Indelningen görs efter juridisk form och ägarkategori. Offentliga myndigheter Statlig förvaltning Kommuner och landsting Övriga offentliga organisationer Offentligt ägda företag Statligt ägda bolag Kommunalt ägda bolag Privat ägda företag Aktiebolag, ej offentligt ägda och handelsbolag Ekonomiska föreningar, föräldrakooperativ och liknande Ideella föreningar Stiftelser och liknande I nationalräkenskaperna ingår de offentlig ägda företagen i näringslivet. Nio av tio anställda i välfärdstjänsterna finns i offentlig verksamhet Nästan var tionde anställd i välfärdstjänsterna finns i offentliga myndigheter och offentligt ägda aktiebolag. Om man exkluderar de anställda i offentligt ägda bolag har andelen anställda i offentlig sektor minskat från 93 procent 1995 till 88 procent 2001. Anställda i offentlig och privat verksamhet 1995 2001 2001 2000 1999 1997 1995 0 200 400 600 800 1 000 Offentligt ägda AB bolag Privat ägda AB, HB Tusental Ideella för, stiftelser, fys. pers. Offentliga myndigheter Statistikkällor Statistiska centralbyrån Företagsregistret Offentlig ekonomi Regional arbetsmarknadsstatistik Källa: Företagsregistret, SCB År 2001 var det drygt 765 000 anställda i välfärdstjänster i offentliga myndigheter, närmare 77 000 i aktiebolag och 28 000 anställda i privatägda företag (ej aktiebolag). Landstingsförbundets basstatistik

3 Allt fler i välfärdstjänster i privat sektor Antalet anställda på arbetsställen i privata företag som arbetar i våra välfärdstjänster barnomsorg, skola, vård och omsorg samt hälsooch sjukvård har ökat sedan 1990-talets mitt. Denna ökning har skett på samma gång som antalet anställda i offentliga myndigheter minskat. Utveckling av antal anställda i olika företagsformer Index 1995 = 100 Anställda Uppgifterna lämnas av företaget och avser antal personer för vilka företaget ska redovisa A-skatt. Företag Företag avser samtliga juridiska personer som bedriver näringsverksamhet aktuellt år. Arbetsställe Arbetsställe avser varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Alla aktiva företag har minst ett arbetsställe. 200 175 150 125 100 75 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Aktiebolag Ideella för., stiftelser, fys. personer Offentliga myndigheter Källa: Företagsregistret, SCB Av samtliga anställda på arbetsställen som utförde offentligt finansierade välfärdstjänster hade andelen i privat tjänst samt offentligt ägda aktiebolag ökat från 7 procent 1995 till 13 procent 2001. Minskat antal anställda i välfärdstjänsterna Antalet anställda i välfärdstjänsterna totalt sett har minskat med 25 000 anställda sedan 1995. En stor minskning av antalet anställda i offentliga myndigheter på 66 000 anställda i välfärdstjänsterna kompenseras bara delvis, med 29 300 anställda, av en ökning av antalet anställda hos privata anordnare. Även om man lägger till det ökade antalet anställda i offentligt ägda bolag på 11 500 personer blir minskningen av antal anställda i välfärdstjänsterna på drygt 25 000 totalt sett kvarstående. Antal anställda i välfärdstjänster i olika företagsformer Offentligt ägda aktiebolag totalt Privat ägda antal aktiebolag totalt antal Ideella o. ekonomiska föreningar, stiftelser, fys. pers. m.m. totalt antal Offentliga myndigheter totalt antal Totalt antal 1995 4 300 0 35 200 4 24 400 3 830 700 93 894 600 1997 3 300 0 42 100 5 25 200 3 812 000 92 882 600 1999 2 400 0 48 000 6 26 800 3 790 400 91 867 600 2000 15 600 2 53 800 6 27 400 3 775 000 89 871 800 2001 15 800 2 60 800 7 28 100 3 764 700 88 869 400 Källa: Företagsregistret. SCB Antal anställda räknas här på arbetsställe. Varje arbetsställe får sin verksamhetstillhörighet efter huvudsaklig verksamhet som bedrivs på arbetsstället. Antalet anställda är därför ingen exakt uppgift om antalet personer som arbetar i en viss verksamhet. Så t.ex. räknas alla anställda på en grundskola till grundskoleverksamhet, även om de arbetar med en förskoleklass eller förskola som inryms på samma arbetsställe i skolan. För kommunala myndigheter kan antalet anställda i välfärdstjänster ha underskattats eftersom kommunerna inte alltid redovisar alla arbetsställen eller placerar rörlig personal och vikarier centralt i kommunen.

4 Juridisk form, bolagsform De olika företagen redovisas efter sin juridiska form. Indelningen efter juridisk form upprättas och ajourhålls av Riksskatteverket (RSV). Denna indelning beskrivs också i SCB:s Meddelande i samordningsfrågor, MIS 2001. Aktiebolagen växer snabbast De privat ägda aktiebolagen växer snabbast, om man ser till ökningstakten av antalet anställda i olika företagsformer, medan antalet anställda i ideella föreningar minskar. Utveckling av antal anställda i olika privat ägda företag Index 1995 = 100 200 Arbetsställenas juridiska form härrör sig från det företag de tillhör. De förekommande juridiska formerna för privat ägda företag som utövar välfärdstjänster redovisas i följande kategorier: Privat ägda aktiebolag, Handelsbolag (HB), Fysiska personer: Ekonomiska föreningar Ideella föreningar Familjestiftelser, övriga stiftelser 175 150 125 100 75 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: Företagsregistret, SCB Privat ägda AB Ekon. föreningar Fysiska pers., HB Stiftelser Ideella föreningar Antalet anställda på arbetsställen i privata aktiebolag som utförde välfärdstjänster ökade från drygt 35 000 anställda 1995 till 61 000 anställda år 2001. Antalet anställda i ideella stiftelser minskade däremot från 11 000 anställda 1995 till 10 000 personer 2001. Anställda i ekonomiska föreningar ökade från 6 000 år 1995 till 9 500 anställda sex år senare. Privata aktiebolag vanligast i hälso- och sjukvården Antal anställda i olika företagsformer 2001 Hälso- och sjukvård Vård- och omsorg Gymnasieskola Grundskoleutbildning Barnomsorg Inom detta område ryms också en stor del hälso- och sjukvård och omsorg som inte är offentligt finansierad och därför inte skulle räknas till välfärdstjänsterna enligt vår definition. Exempel på sådana tjänster är många nya terapiformer, massageinstitut samt hälso- och rekreationshem av olika slag Fysiska pers., HB Ekonomiska för. Källa: Företagsregistret. SCB 0 10 20 30 40 50 60 Aktiebolag Ideella fören., stiftelser Tusental Det är främst bland välfärdstjänsterna inom vårdområdet som aktiebolagen förekommer. Särskilt inom hälso- och sjukvården är denna bolagsform helt dominerande, men även inom vård- och omsorg är detta en vanlig form.

5 Icke-vinstdrivande företag vanligast i barnomsorgen Ekonomiska och ideella föreningar förekommer i större utsträckning endast i barnomsorgen, där det också är den vanligaste bolagsformen. Det är också inom förskoleverksamheten som man har längst tradition att bedriva verksamheten genom föräldraföreningar och kooperativ av olika slag. Ekonomiska föreningar, ideella föreningar Dessa föreningar driver en verksamhet i vilken medlemmarna deltar som avnämare, leverantörer, med egen arbetsinsats eller genom att använda föreningens tjänster. Den gemensamt drivna verksamheten ska vara av ickevinstdrivande natur. Få privata företag i utbildningsverksamheterna I de offentligt finansierade utbildningsverksamheterna; grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, är det relativt få privata aktörer jämfört med vård och omsorgsområdena. I grundskolan 2001 var det 4 procent (6 700 personer) av de anställda som fanns på arbetsställen som hade privat ägare och i gymnasieskolan tillsammans med komvux var det 3 procent (2 000 personer). Antalet anställda i privat tjänst i dessa verksamheter har dock ökat kraftig sedan 1995. För grundskolans del med en ökning med 200 procent och för gymnasieskolan och komvux med 100 procent. Offentligt eller privat ägda aktiebolag Bland välfärdstjänsterna är det nästan bara inom hälso- och sjukvården som det förekommer att de anställda finns på arbetsställen i offentligt ägda bolag. De flesta offentligt ägda bolagen som bedriver välfärdstjänster är landstingsägda. Anställda i aktiebolag efter ägarform 1995 2001 Antal anställda Offentligt ägda bolag Till de offentligt ägda bolagen räknas de aktiebolag där offentliga myndigheter har en ägarandel på minst 50 procent. Uppgift om ägarkategorii för aktiebolagen uppdateras i efterhand, och uppgifterna för 2001 är därför osäkra. Tusental 100 80 60 40 20 0 1995 1997 1999 2000 2001 Offentligt ägda AB bolag Privat ägda AB, HB Källa: Företagsregistret, SCB På 2000-talet har antalet anställda på arbetsställen i offentligt ägda aktiebolag ökat kraftigt som en konsekvens av bolagiseringar av sjukhus inom hälso- och sjukvården.

6 Köp av verksamhet Här avses kostnad för entreprenader och köp av verksamhet när följande villkor samtidigt är uppfyllda: (KommunBas98) Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med extern producent Det är en fråga om verksamhet eller delverksamhet av större omfattning Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi Kommunernas köp av verksamhet ökar Under 1990-talets senare hälft har både kommunernas och lanstingens köp av verksamhet från privata anordnare ökat kraftigt. Under perioden har också huvudmannaskapförändringar skett mellan landstingets ansvar och kommunernas ansvar för vissa verksamheter inom hälso- och sjukvårds- samt vård- och omsorgsområdena. Den hälso- och sjukvårdsverksamhet som kommuner ansvarat för redovisas därför inte i denna sammanställning. Kommunernas köp av verksamhet som andel av driftskostnaderna Procent 10 8 6 4 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola, komvux Vård o omsorg 2 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Totalt välfärdstjänster (exkl. hälso- o sjukv.) Källa: Den offentliga sektorns finanser, SCB Kommunernas redovisning för kostnader av köp av verksamhet kan också omfatta, i okänd utsträckning, köp av stödverksamheter som lokalvård, måltider etc. som förs till den verksamhet som utnyttjar köpet. Dessa kostnader kommer att kunna särredovisas från och med 2002 enligt den nya KommunBas. Inom samtliga verksamheter ökar kostnaderna för köp av verksamhet. Kostnadsandelen för köp av verksamhet av den totala driftkostnaden ökar också vilket innebär att kommunerna lägger ut en allt större del av de verksamheter de har ansvar för på entreprenad. Det är vanligast att lägga ut verksamhet inom vård och omsorgsområdet på privata anordnare. 11 procent, (12 700 miljoner kronor) av kommunernas kostnad för denna verksamhet avsåg sådana köp av verksamhet. Ökningen är störst inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning tillsammans vilket till stor del förklaras av att kommunerna köper utbildning från privata anordnare i samband med Kunskapslyftet, den särskilda satsning på utbildning för lågutbildade vuxna. Även grundskolans kostnader för köp av verksamhet har ökat under perioden. Kostnaderna år 2001 för köp av verksamhet inom utbildningsområdet var 6 100 miljoner, knappt hälften av motsvarande kostnader inom vård- och omsorgsområdet.

7 Entreprenader inom äldreomsorgen är de största köpen Köp av verksamhet inom vård och omsorg 2000 Barn- o ungdomsvård Missbrukarvård vuxna Funktionshindrade Äldre 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Miljoner kronor Privat ägda AB Landsting, stat Föreningar, stiftelser Enskilda Vård och omsorgsområdet kan delas upp i: Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om funktionshindrade Missbrukarvård för vuxna Barn och ungdomsvård I statistik över kommunernas ekonomi redovisas vanligen missbrukarvård för vuxna liksom vård och omsorg om barn- och ungdomar i verksamhetsområdet Individ- och familjeomsorg. Dessa verksamheter går inte att tydligt särskilja från annan vård- och omsorg med hjälp av SNI och de redovisas därför tillsammans med vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i denna rapport Källa: Kommunernas hushållning med resurser 2000. OE 25 SM 0101 Kostnaderna på drygt 7 miljarder kronor för köp av verksamhet inom äldreomsorgen svarar för hälften av kostnader för entreprenaderna inom vård och omsorgsområdet. Landstingens köp av verksamhet har ökat dramatiskt de senaste åren Landstingens köp av verksamhet 1998 2000. Miljoner kronor, löpande priser. 1998 1999 Förändring 2000 98/00 Köp av läns- och regionsjukvård från landstingsägda företag 610 640 3 330 446 från privat ägda företag 4 200 4 490 5 720 36 Köp av läns- och regionsjukvård, totalt 4 810 5 140 9 050 88 Köp av primärvård, exkl tandvård från landstingsägda företag 60 60 540 800 från privat ägda företag 2 240 2 530 3 820 71 Köp av primärvård, exkl tandvård, totalt 2 300 2 590 4 360 90 Summa köp av hälso-o sjukvård från landstingsägda företag 670 700 3 870 478 från privat ägda företag 6 440 7 020 9 540 48 Summa köp av hälso- o sjukvård 7 110 7 720 13 410 89 Köp av tandvård Köp av tandvård, totalt 280 370 670 Källa: Landstingsförbundet. Ekonomisk basstatistik 139 Landstingens köp av verksamhet har ökat mycket kraftigt under 2000. Även om den procentuella ökningen är störst för köp av primärvård (exklusive tandvård) är den i kronor räknat större vad gäller köp av läns- och regionsjukvård. År 2000 köpte landstingen verksamhet för närmare 4 miljarder kronor mer än 1999 inom läns- och regionsjukvården. Motsvarande ökning av köp av verksamhet inom primärvården var 1,7 miljarder kronor. Det är främst köp av verksamhet från landstingsägda företag som ökade år 2000, vilket kan förklaras av landstingens bolagisering av sjukhusverksamhet. Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvården. Landstingsförbundet samlar årligen in uppgifter från landstingens bokslut. Uppgifterna redovisas i Ekonomisk basstatistik. Landstingsförbundet. Landstingens kontoplan ändrades 1998 varför uppgifterna inte är jämförbara med tidigare år.

8 Studier av nettoflöden Flödesstudierna bygger på ett material från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). För de tre åren 1995, 1997 och 1999 har ett uttag gjorts av samtliga personer som finns på ett arbetsställe i näringsgren: SNI 85 321, Barnomsorg inom förskola SNI 85 322, Annan barnomsorg, familjedaghem, fritidshem o. dyl., Eftersom RAMS är ett individregister kan personernas arbetsställe identifieras varje år. Förskoleverksamhet som bedrivs av privata företag benämns ofta förskola i enskild regi. Från arbete i barnomsorgen i offentlig sektor till privat sektor Antalet sysselsatta i barnomsorgen, dvs. i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, var 154 800 personer 1995 och 128 500 personer 1999. Minskningen av antal sysselsatta i branschen är delvis en följd av att 6-årsverksamheten förts över till den nya skolformen Förskoleklass som vanligtvis bedrivs i skolan. Av de sysselsatta 1995 fanns 94 procent i kommunsektorn och 6 procent i privat sektor. 1999 fanns 90 procent av de sysselsatta i kommunsektorn och 9 procent i privat sektor. Flöden av sysselsatta från barnomsorg i offentlig sektor till privat sektor 1995 1997 1999 Offentlig sektor 145 050 91% 132 650 SNI 85321,322 (106 640) Rätt SNI 4,6% 600 Rätt SNI (940) Rätt SNI (5 700) Övr. SNI 6 640 Offentlig sektor 124 930 92% 114 760 SNI 8321,322 (92 750) Rätt SNI 5,0% 750 Rätt SNI (1 150) Rätt SNI (5 050) Övr. SNI 6 200 Omkring var tjugonde av dem som 1995 respektive 1997 var sysselsatt i offentlig sektor var två år senare sysselsatt i privat sektor. Ser man i stället till hur stor del av alla sysselsatta i näringsgrenen i privat sektor, som tidigare arbetat i offentlig sektor, visar det sig att en tiondel två år tidigare arbetat i motsvarande verksamhet i offentlig sektor. De flesta sysselsatta inom barnomsorgen i privata företag har alltså redan tidigare varit sysselsatta i näringslivet eller kommer direkt från utbildning. De flesta har bytt näringsgren i privat sektor Det är endast en mindre del av dem som två år tidigare arbetade inom barnomsorgen i den offentliga sektorn som fortfarande är sysselsatta i samma bransch i privat sektor. Det var 14 procent 1997 respektive 19 procent 1999.

9 Vanligaste näringsgrenarna, exklusive barnomsorg, i privat sektor för dem som två år tidigare var sysselsatta i barnomsorg i offentlig sektor Näringsgren 1997 Antal Näringsgren 1999 Antal Restaurangverksamhet 296 4 Livsmedelshandel 215 3 Okänd 257 4 Restaurangverksamhet 214 3 Livsmedelshandel 230 3 Verks. i religiösa samfund 189 3 Lokalvård 198 3 Äldre- o handikappomsorg 162 3 Äldre- o handikappomsorg 139 2 Grundskoleutb. 153 2 Studieförb.,frivilligorg. utb. 120 2 Okänd 135 2 Verks. andra intresseorg 118 2 Lokalvård 123 2 Hotellverks. m restaurang 116 2 Hotellverks. m restaurang 107 2 Grundskoleutbildning 111 2 Vård o service i servicehus 102 2 Förvaltn. i bostadsrättsför. 79 1 Verks. andra intresseorg 98 2 Vård o behandl i vårdhem 73 1 Kontorsservice, översättning 94 2 Det var relativt vanligt att de tidigare offentligt sysselsatta gick över till branscher som kan räknas till stödverksamheter till barnomsorg eller gick till näraliggande verksamheter inom grundskoleutbildning och intresseorganisationer. Drygt var tjugonde av dem fanns t.ex. i restaurangverksamhet och liknande. Detta kan bero på att kommunen flyttat ut måltidshanteringen i förskolan till en privat utövare, och att samma personal fortfarande arbetar med den verksamheten. På samma sätt kan man förklara att det också är relativt vanligt att arbeta i lokalvård i den privata sektorn efter att arbetat inom barnomsorg i offentlig sektor. Tecken på avknoppning av verksamhet Det är endast i ett mindre antal av Sveriges kommuner som det förekommer tecken på avknoppningar av verksamheter från den kommunala barnomsorgen. 1997 förekom detta i tio kommuner och ett landsting och 1999 i elva kommuner. I en förortskommun hade fem organisationer inom barnomsorgen tagit över sammanlagt drygt 70 personer. Sammanställning av antal personer som i grupp om fem eller fler gått från barnomsorg i offentlig sektor till samma organisation i privat sektor. Privat Aktiebolag Idella föreningar m.m. "Avknoppningar" Tot. Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org 1995/97 72 5 52 6 124 11 1997/99 188 12 56 6 244 18 Som ett tecken på avknoppning av verksamhet ses när fem personer eller mer samlat finns i en och samma organisation i privat sektor två år efter det att de arbetat i kommunal sektor. I detta fall vet vi inte om det beror på att en verksamhet knoppats av från den kommunala verksamheten genom att t.ex. personalen driver verksamheten i egen regi, eller om det är något företag som etablerat sig på orten och anställt ny personal. En mer genomgående analys av företagens demografi kan göras med hjälp av metoden Företagens och arbetsställenas demografi (FAD) vid Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik, AM/RA. Övertagandet av sysselsatta till privat ägda aktiebolag från offentlig barnomsorg har ökat under senare delen av 1990-talet medan motsvarande avknoppningar av verksamhet till ideella föreningar och stiftelser är i stort desamma mellan åren.

10 Studier av nettoflöden Flödesstudierna bygger på ett material från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). För de tre åren 1995, 1997 och 1999 har ett uttag gjorts av samtliga personer som finns på ett arbetsställe med näringsgren: SNI 80 100 Grundskoleutbildning Eftersom RAMS är ett individregister kan personernas arbetsställe identifieras varje år. Grundskoleutbildning som anordnas av privata ägda företag benämns ofta friskolor. Från arbete i grundskola i offentlig sektor till privat sektor Antalet sysselsatta i grundskoleutbildning var 150 900 personer 1995 och 170 400 personer 1999, en ökning med 13 procent. En stor del av ökningen av antalet sysselsatta beror på att den tidigare 6- årsverksamheten i förskolan förts över till den nya skolformen Förskoleklass som vanligtvis bedrivs i skolan. Av de sysselsatta 1995 var 98 procent i kommunsektorn och 2 procent i privat sektor. 1999 fanns 97 procent av de sysselsatta i kommunsektorn och 3 procent i privat sektor. Flöden av sysselsatta från grundskola i offentlig sektor till privat sektor 1995 1997 1999 Offentlig sektor 148 370 92% 135 790 SNI80100 (118 600) Rätt SNI 4,1% 330 Rätt SNI (330) Rätt SNI (5820) Övr. SNI 6 150 Offentlig sektor 149 690 92% 137 740 SNI 80100 (121 120) Rätt SNI 4,5% 510 Rätt SNI (670) Rätt SNI (6 060) Övr. SNI 6 730 Drygt 4 procent av dem som 1995 respektive 1997 var sysselsatt i offentlig sektor var två år senare sysselsatt i privat sektor. Ser man i stället till hur stor del av dem som arbetade inom grundskolan i privat sektor som tidigare arbetat i offentlig sektor visar det sig att en tiondel av de sysselsatta i privat ägda grundskolor två år tidigare arbetat i motsvarande verksamhet i offentlig sektor. De flesta har bytt näringsgren i privat sektor Det var endast en liten del av dem som två år tidigare arbetade inom grundskoleutbildningen i den offentliga sektorn som fortfarande var sysselsatta i samma bransch i privat sektor. Andelen ökade dock från 1997 till 1999; 1997 var det 5 procent av dem som två år tidigare arbetat i grundskoleutbildning i offentlig regi som också var sysselsatta i grundskoleutbildning i privat sektor. 1999 var motsvarande andel dubbelt så stor, 10 procent.

11 Vanligaste näringsgrenarna, exklusive grundskola, i privat sektor för dem som två år tidigare var sysselsatta i grundskola i offentlig sektor Näringsgren 1997 Antal Näringsgren 1999 Antal Studieförbund, frivilligorg utb 358 6 Verks. i religiösa samfund 339 5 Okänd 239 4 Studieförbund, frivilligorg utb 254 4 Restaurangverksamhet 202 3 Restaurangverksamhet 216 3 Barnomsorg inom förskola 186 3 Okänd 191 3 Verksamhet i intresseorg. 157 3 Barnomsorg inom förskola 184 3 Förvaltn. bostadsrättsförening 145 2 Lokalvård 136 2 Livsmedelshandel 125 2 Verksamhet i intresseorg. 127 2 Lokalvård 97 2 Datakonsultverksamhet 123 2 Bygg, tekn. konsultverksamhet 93 2 Livsmedelshandel 110 2 Oklar kod 87 1 Förvaltn. bostadsrättsförening 104 2 Studieförbund och frivillig organisationernas utbildning samt verksamhet i intresseorganisationer respektive religiösa samfund, d.v.s. sådana näringsgrenar där verksamheten till stor del avser utbildning, såsom grundskoleutbildning i konfessionella friskolor var relativt vanliga näringsgrenar i privat sektor för dem som tidigare arbetat i grundskola i offentlig sektor. Andra förekommande näringsgrenar är sådana som avser stödverksamheter till utbildning, som till exempel lokalvård, livsmedelshantering och restaurangverksamhet. Tecken på avknoppning av verksamhet Sammanställning av antal personer som i grupp om fem eller fler gått från grundskola i offentlig sektor till samma organisation i privat sektor. Privat Aktiebolag Enskild firma, HB Idella fören. m.m. "Avknoppningar" Tot. Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org 1995/1997 40 5 0 0 26 3 66 8 1997/1999 50 6 6 1 5 1 61 8 Det är endast i ett fåtal kommuner, åtta stycken respektive år, som det finns tecken på avknoppningar av verksamhet inom grundskoleutbildningen. I vardera av dessa kommuner finns det endast tecken på avknoppning till en organisation. Som ett tecken på avknoppning av verksamhet ses när fem personer eller mer samlat finns i en och samma organisation i privat sektor två år efter det att de arbetat i kommunal sektor. I detta fall vet vi inte om det beror på att en verksamhet knoppats av från den kommunala verksamheten genom att t.ex. personalen driver verksamheten i egen regi, eller om det är något företag som etablerat sig på orten och anställt ny personal. En mer genomgående analys av företagens demografi kan göras med hjälp av metoden Företagens och arbetsställenas demografi (FAD) vid Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik, AM/RA.

12 Studier av nettoflöden Flödesstudierna bygger på ett material från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). För de tre åren 1995, 1997 och 1999 har ett uttag gjorts av samtliga personer som finns på ett arbetsställe med näringsgren: SNI 80 210, Studieförberedande gymnasial utbildning SNI 80 220, Gymnasial yrkesutbildning SNI 80 421, Kommunal vuxenutbildning SNI 80 426 Kommunala musikskolans utbildning, kulturskolan Eftersom RAMS är ett individregister kan personernas arbetsställe identifieras varje år. Eftersom RAMS är ett individregister kan samma personer arbetsställe identifieras varje år. Från arbete i gymnasieskola och komvux i offentlig sektor till privat sektor Till denna grupp räknas övriga utbildningar som kommunen har ett ansvar att tillhandahålla sina invånare. Gymnasieskolan är den största utbildningen med 43 900 sysselsatta år 1995 och 46 000 sysselsatta år 1999. Nästan alla av de sysselsatta fanns i offentlig sektor 1995 medan andelen offentligt sysselsatta minskat till 93 procent 1999. Antalet sysselsatta i kommunal vuxenutbildning var 9 000 personer år 1999, varav 95 procent fanns i offentlig sektor. Alla sysselsatta i kommunal musikskola samt kulturskola, 3 600 personer, fanns i offentlig sektor 1999. Antalet sysselsatta hade ökat för båda dessa näringsgrenar sedan 1995. Flöden av sysselsatta från gymnasieskola och Komvux i offentlig sektor till privat sektor 1995 1997 1999 Offentlig sektor 52 790 90% 47 620 SNI80210,220 80421,26 (40 790) Rätt SNI 5,5% 95 Rätt SNI (45) Rätt SNI (2 860) Övr. SNI 2 903 Offentlig sektor 53 460 90% 48 300 SNI80210,220 80421,26 (42 370) Rätt SNI 5,9% 170 Rätt SNI (170) Rätt SNI (2 960) Övr. SNI 3 130 Närmare 6 procent av dem som tidigare arbetat i offentlig sektor i någon av dessa utbildningsformer var två år senare sysselsatta i privat sektor. Detta gäller såväl 1997 som 1999 Det var något fler som gått över till arbete i den privata sektorn de senaste åren. De flesta har bytt näringsgren i privat sektor Endast en mycket liten andel (2 procent 1997 och 5 procent 1999) av dem som lämnat arbete i gymnasieskolan, komvux eller kommunal kulturskola i kommunal sektor fanns i samma näringsgrenar två år senare i privat sektor.

13 Vanligaste näringsgrenarna, exklusive gymnasieskola, komvux kommunal musikskola, i privat sektor för dem som två år tidigare var sysselsatta i näringsgrenarna i offentlig sektor Näringsgren 1997 Antal Näringsgren 1999 Antal Studieförb.,frivilligorg. utb. 224 8 Studieförb.,frivilligorg. utb. 185 6 Okänd 124 4 Verks. i religiösa samfund 133 4 Bokutgivning 101 3 Datakonsultverksamhet 123 4 Oklar kod 99 3 Okänd 115 4 Restaurangverksamhet 91 3 Utbildningsservice 85 3 Datakonsultverksamhet 74 3 Konsultverks.,företagsorg. 80 3 Förvaltn.bostadrättsför. 73 3 Oklar kod 74 2 Verksamhet, intresseorg. 68 2 Kontorsservice, översättningar 64 2 Konsultverks.,företagsorg. 60 2 Personalutbildn. 63 2 Utbildningsservice 55 2 Bygg- o tekn. konsultverks 62 2 Bygg- o tekn. konsultverks 53 2 Folkhögskoleutbildn. 59 2 Folkhögskoleutbildn. 52 2 Restaurangverksamhet 58 2 Personalutbildn. 42 1 Verksamhet, intresseorg. 58 2 Dagstidningsutgivning 40 1 Konstnärl. m.m. verks. 54 2 Grundskoleutbildn. 37 1 Förvaltn.bostadrättsför. 51 2 Partihandel, kontor 32 1 Grundskoleutb. 51 2 De vanligaste näringsgrenarna för de tidigare sysselsatta i kommunal sektor var studieförbundens och frivilligorganisationernas utbildning samt verksamhet i religiösa samfund. En relativt stor andel av dem som lämnat offentlig sektor har också funnit sysselsättning i datakonsultbranschen eller annan konsultverksamhet där de kunnat dra nytta av sina speciella yrkeskunskaper som t.ex. byggteknik. Tecken på avknoppning av verksamhet Sammanställning av antal personer som i grupp om fem eller fler gått från gymnasieskola, komvux och kommunal musikskola i offentlig sektor till samma organisation i privat sektor. Privat Aktiebolag Enskild firma, HB Ideella föreningar m.m. "Avknoppningar" tot. Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org 1995/1997 12 2 9 1 5 1 26 4 1997/1999 20 3 0 0 62 4 82 7 Avknoppningar av verksamheter i dessa näringsgrenar verkar vara mycket sällan förekommande även om en ökning av detta skett under senare delen av 1990-talet. Som ett tecken på avknoppning av verksamhet ses när fem personer eller mer samlat finns i en och samma organisation i privat sektor två år efter det att de arbetat i kommunal sektor. I detta fall vet vi inte om det beror på att en verksamhet knoppats av från den kommunala verksamheten genom att t.ex. personalen driver verksamheten i egen regi, eller om det är något företag som etablerat sig på orten och anställt ny personal. En mer genomgående analys av företagens demografi kan göras med hjälp av metoden Företagens och arbetsställenas demografi (FAD) vid Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik, AM/RA.

14 Studier av nettoflöden Flödesstudierna bygger på ett material från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). För de tre åren 1995, 1997 och 1999 har ett uttag gjorts av samtliga personer som finns på ett arbetsställe med näringsgren: SNI 85 311, Vård och service till boende i servicehus o.dyl. SNI 85 312, Särskild omsorg för psykiskt utvecklingsstörda, t.ex. i gruppbostäder. SNI 85 313, Vård och behandling i hem för vård eller boende SNI 85 323, Äldre- och handikappomsorg, t.ex. hemtjänst och dagcenterverksamhet SNI 85 324, Individ- och familjeomsorg, t.ex. handläggning av vårdnadstvister, adoptioner m.m., missbrukarvård, fältarbete o.dyl. Med dessa näringsgrenar omfattas kommunala tjänster som avser vårdoch omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorgen, socialtjänst. Eftersom RAMS är ett individregister kan personernas arbetsställe identifieras varje år. Från arbete i vård och omsorg i offentlig sektor till privat sektor Antalet sysselsatta i de näringsgrenar som omfattar vård och omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg ökade från 1995 till 1999 totalt sett. År 1995 fanns 246 700 sysselsatta i denna bransch och fyra år senare 281 200 sysselsatta. De flesta fanns i näringsgrenen vård- och service till boende i servicehus. 1995 fanns 93 procent av de sysselsatta i branschen i den offentliga sektorn, medan det fyra år senare endast var 89 procent. Flöden av sysselsatta från vård och omsorg i offentlig sektor till privat sektor Offentlig sektor 229 640 90% 205 340 SNI 85311,12,13 85323,24 (179 400) Rätt SNI 1995 1997 1999 5,5% 2 680 Rätt SNI (2 710) Rätt SNI (10 770) Övr. SNI 13 480 Offentlig sektor 231 140 90% 207 750 SNI 85311,12,13 85323,24 (181 910) Rätt SNI 6,2% 2 850 Rätt SNI (3 530) Rätt SNI (10 790) Övr. SNI 14 320 Från 1995 till 1997 var det knappt 13 500 sysselsatta, (5,5 procent) som gick från vård och omsorgsarbete i offentlig sektor till privat sektor. Två år senare var det något fler, 14 320 sysselsatta, som gick över till privat sektor. Av samtliga sysselsatta inom vård och omsorgsarbete i privat sektor hade drygt 10 procent två år tidigare arbetat i motsvarande verksamhet i den offentliga sektorn. Detta gäller både 1997 och 1999. De flesta har bytt näringsgren i privat sektor En femtedel av dem som gått över till privat sektor återfanns i samma näringsgrenar 1997. 1999 var det en fjärdedel.

15 Vanligaste näringsgrenarna, exklusive vård och omsorg, i privat sektor för dem som två år tidigare var sysselsatta inom vård och omsorg i offentlig sektor Näringsgren 1997 Antal Näringsgren 1999 Antal Restaurangverksamhet 570 4 Restaurangverksamhet 450 3 Livsmedelshandel 360 3 Sluten sjukvård 360 2 Lokalvård 320 3 Verksamhet i religiösa samfund 330 2 Blandat jordbruk 280 3 Livsmedelshandel 300 2 Sluten sjukvård 270 2 Lokalvård 260 2 Studieförb. o frivilligförb. utbildning 255 2 Annan hälso- o sjukvård 230 2 Hotellverksamhet m restaurang 250 2 Hotellverksamhet m restaurang 200 1 De vanligaste näringsgrenarna, förutom vård- och omsorgsarbete, i den privata sektorn är stödverksamheter till vård- och omsorgsområdet som restaurangverksamhet, livsmedel och lokalvård. Dessutom är det relativt vanligt med liknande verksamheter som i den tidigare offentliga sysselsättningen som t.ex. sluten sjukvård och annan hälso- och sjukvård och även, förmodligen, verksamhet i religiösa samfund etc. Det är relativt få enskilda näringsgrenar som samlar en större del (mer än 2 procent) av de tidigare sysselsatta i offentlig sektor. Många personer återfinns i skilda näringsgrenar av väldigt varierande slag inom såväl tillverknings- som tjänsteområdet. Tecken på avknoppning av verksamhet Tecken på avknoppningar av verksamheter förekommer i drygt 30 kommuner, ett par landsting och från några kommunala bolag och offentligt ägda institutioner. Sammanställning av antal personer som i grupp om fem eller fler gått från vård och omsorgsarbete i offentlig sektor till samma organisation i privat sektor. Privat Aktiebolag Enskild firma, HB Ideella föreningar m.m "Avknoppningar" totalt Ant. ind. Ant. org. Ant. ind. Ant org. Ant. ind. Ant org. Ant. ind. Ant org. 1995/1997 586 26 6 1 215 9 807 36 1997/1999 855 29 10 2 304 13 1 169 44 Som ett tecken på avknoppning av verksamhet ses när fem personer eller mer samlat finns i en och samma organisation i privat sektor två år efter det att de arbetat i kommunal sektor. I detta fall vet vi inte om det beror på att en verksamhet knoppats av från den kommunala verksamheten genom att t.ex. personalen driver verksamheten i egen regi, eller om det är något företag som etablerat sig på orten och anställt ny personal. En mer genomgående analys av företagens demografi kan göras med hjälp av metoden Företagens och arbetsställenas demografi (FAD) vid Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik, AM/RA. De flesta avknoppningarna har skett till privat ägda aktiebolag. Från 1995 till 1997 var det 26 privata aktiebolag som tagit emot minst fem sysselsatta och från 1997 till 1999 var det 29 stycken Sammanlagt hade antalet sysselsatta som på detta sätt samlat kommit till en och samma organisation i privat sektor ökat från 807 till 1 169. Det var ändå inte mer än 8 procent av dem som lämnat offentlig sektor som finns i ett privat ägt företag med samma arbetskamrater som tidigare, i ett avknoppat företag.

16 Studier av nettoflöden Flödesstudierna bygger på ett material från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). För de tre åren 1995, 1997 och 1999 har ett uttag gjorts av samtliga personer som finns på ett arbetsställe med näringsgren: SNI 85 110, Sluten sjukvård SNI 85 120 Öppen hälso- och sjukvård SNI 85 130, Tandvård SNI 85 140, Annan hälso- och sjukvård Eftersom RAMS är ett individregister kan personernas arbetsställe identifieras varje år. Från arbete inom hälso- och sjukvård i offentlig sektor till privat sektor Totala antalet sysselsatta i branschen hälso- och sjukvård 1995 var 344 300 personer 1995. Fyra år senare var det 311 900 sysselsatta, en minskning med 9 procent. 1995 var 89 procent av de sysselsatta i branschen i offentlig sektor, 1999 var det inte mer än 81 procent. De flesta, 220 000 sysselsatta 1999 fanns i sluten hälso- och sjukvård och av dessa fanns 89 procent i offentlig sektor. Av de sysselsatta i annan hälso- och sjukvård (14 400 sysselsatta) var endast 30 procent sysselsatta i offentlig sektor och av 20 400 sysselsatta i tandvården fanns 57 procent i offentlig sektor. Flöden av sysselsatta från hälso- och sjukvård i offentlig sektor till privat sektor 1995 1997 1999 Offentlig sektor 310 250 90% 283 200 SNI 85110,120, 85130,140 (251 470) Rätt SNI Svårt att identifiera välfärdstjänsterna i hälso- och sjukvården: De utvalda näringsgrenarna omfattar inte bara kommunala tjänster som avser hälso- och sjukvård. Största delen av ansvaret för dessa åvilar landstingen, men inom tandvården och annan hälso- och sjukvård ryms också många tjänster som inte är ett kommunalt ansvar och som inte är finansierade med offentliga medel. 4,7% 1 360 Rätt SNI (3 230) Rätt SNI (11 230) Övr. SNI 14 460 Offentlig sektor 274 120 92% 252 940 SNI 85110,120, 85130,140 (236 630) Rätt SNI 4,5% 1 840 Rätt SNI (4 030) Rätt SNI (8 210) Övr. SNI 12 240 Antalet sysselsatta som gick från den offentliga sektorn till arbete i privat sektor var något färre från 1997 till 1999 än två år tidigare, även om andelarna inte skiljer sig åt. Detta beror på att antalet sysselsatta i hälso- och sjukvårdsbranschen minskat från 1997 till 1999 totalt sett. Delvis kan det minskade antalet sysselsatta i branschen hälso- och sjukvård bero på att viss verksamhet förts över till branschen vård- och omsorg i stället och att de där sysselsatta därmed ingår i denna redovisning. Från 1995 till 1997 gick 14 460 personer från arbete i hälso- och sjukvården i offentlig sektor till arbete i privat sektor, vilket motsvarar nästan var tjugonde sysselsatt i branschen. Från 1997 till 1999 var det ungefär lika stora andelar som gick över till privat sektor. De flesta har bytt näringsgren i privat sektor En dryg femtedel av dem som gick till privat sektor från hälsooch sjukvård i offentlig sektor från 1995 till 1997 stannade i samma bransch. Två år senare var det fler, nästan var tredje av de tidigare offentligt anställda, som var kvar i samma bransch.

17 Vanligaste näringsgrenarna, exklusive hälso- och sjukvård, i privat sektor för dem som två år tidigare var sysselsatta med hälso- och sjukvård i offentlig sektor Näringsgren 1997 Antal Vård och service till boende i servicehus o.d. 860 6 Näringsgren 1999 Antal Vård och service till boende i servicehus o.d. 568 5 Okänd 497 3 Okänd 351 3 Äldre och handikappomsorg 356 2 Partihandel, med. utrustn.,apoteksvaro 297 2 Restaurangverksamhet 343 2 Diverse övriga företagstjänster 290 2 Lokalvård 334 2 Äldre och handikappomsorg 270 2 Partihandel, parfym och kosmetika 269 2 Kontorsservice 216 2 Tillverkning av läkemedel 255 2 Verksamhet i religiösa samfund 210 2 Förvaltning i bostadsrättsföreningar 253 2 Konsultverks. avs. företags org. m.m. 190 2 Verks. i andra intresseorganisationer 243 2 Restaurangverksamhet 189 2 Konsultverks. avs. företags org. m.m. 219 2 De vanligaste näringsgrenarna för dem som tidigare arbetat i offentlig sektor i hälso- och sjukvården var, bortsett från fortsatt arbete inom hälso- och sjukvården, att arbeta i näringsgrenarna inom vård- och omsorgsområdet. Även sysselsättning i näringsgrenar där man kan förmoda liknande arbete som tidigare samlar flera tidigare offentligt anställda. Exempel på sådan näringsgrenar är verksamhet i intresseorganisationer och religiösa samfund men också apotekstjänster och läkemedelstillverkning. Tecken på avknoppning av verksamhet Tecken på avknoppningar av verksamhet förekommer i mer än hälften av landets landsting, ett tiotal kommuner och dessutom från åtta offentligt ägda bolag eller övriga offentliga institutioner. Sammanställning av antal personer som i grupp om fem eller fler gått från hälso- och sjukvårdsarbete i offentlig sektor till samma organisation i privat sektor. Privat Aktiebolag Enskild firma, HB. Ideella föreningar m.m. "Avknoppningar" Tot. Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org Ant. ind. Ant. org 1995/97 1 612 60 0 0 90 7 1 702 67 1997/99 844 65 24 4 1 207 8 2 075 77 De flesta avknoppningarna har skett till privat ägda aktiebolag. Från 1997 till 1999 skedde ett byte av huvudmannaskap för några sjukhus, från offentlig regi till ideella föreningar. Detta förklarar den stora ökningen av antal personer som i privat verksamhet fortfarande har mer än fem av sina arbetskamrater kvar i samma organisation. Som ett tecken på avknoppning av verksamhet ses när fem personer eller mer samlat finns i en och samma organisation i privat sektor två år efter det att de arbetat i kommunal sektor. I detta fall vet vi inte om det beror på att en verksamhet knoppats av från den kommunala verksamheten genom att t.ex. personalen driver verksamheten i egen regi, eller om det är något företag som etablerat sig på orten och anställt ny personal. En mer genomgående analys av företagens demografi kan göras med hjälp av metoden Företagens och arbetsställenas demografi (FAD) vid Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik, AM/RA. I hälso- och sjukvårdsområdet är det 17 procent av dem som gått från offentlig verksamhet till privat sektor som bytt sektor genom en avknoppning av verksamhet. Detta var fem procentenheter mer än två år tidigare.

18 Vanligast att gå till privat sektor från vård och omsorgsarbete i offentlig sektor Sysselsatta som gått från arbete i offentlig till privat sektor från 1995 till 1997 respektive från 1997 till 1999. Antal och procent. Övergångar, år 1995-1997 1997-1999 Verksamhet i offentlig sektor Antal Procent Antal Procent Barnomsorg 6 640 4,6 6 200 5,0 Grundskola 6 150 4,1 6 730 4,5 Gymnasieskola, komvux 2 900 5,5 3 130 5,9 Vård och omsorg 13 480 5,5 14 320 6,2 Hälso- och sjukvård 14 460 4,7 12 240 4,5 Det är vanligast att gå till arbete i privat sektor för de sysselsatta i vård- och omsorgsnäringsgrenarna i offentlig sektor. Dessa övergångar omfattar också flest antal sysselsatta, 14 320 personer från 1997 till 1999. Motsvarande övergångar för dem som var sysselsatta i hälso- och sjukvårdsarbete i offentlig sektor gäller nästan lika många personer, 12 240 sysselsatta från 1997 till 1999. Flest avknoppningar av verksamheter inom hälso- och sjukvården Sammanställning av tecken på avknoppningar 1997 till 1999 Näringsgren, offentlig sektor Antal organisationer avknoppning skett från Antal organisationer avknoppning skett till Antal personer som gått till organisation i grupp om 5 el. fler Barnomsorg 11 kommuner 18 240 Grundskola 8 kommuner 8 60 Gymnasieskola, komvux 7 kommuner 7 80 Vård- och omsorg 25 kommuner 3 landsting 8 övr. off. inst. 42 1 170 Hälso- och sjukvård 8 kommuner 13 landsting 8 övr. off. inst 77 2 070 Jämfört med perioden 1995 till 1997 är det något fler tecken på avknoppningar från 1997 till 1999. De förekommer i större utsträckning inom vård- och omsorgsområdet och hälso- och sjukvårdsområdet. 17 procent av alla sysselsatta som lämnat arbete i hälso- och sjukvården för arbete i privat sektor fanns 1999 i ett privat ägt företag tillsammans med minst fem av sina arbetskamrater 1997 i offentlig sektor. Motsvarande andel var endast en procent för dem som gick från grundskola i offentlig sektor till privat sektor.

19 Antal sysselsatta på arbetsställen i barnomsorg, grundskola, gymnasieskola m.m., vård och omsorg, hälso- och sjukvård. Off. bol. Privat Off. mynd. Tot Kom.förb Tot ägd. föret. Tot Totalt 1995 Barnomsorg 145 000 94 25 0 9 800 6 154 800 Grundskola 148 400 98 1 0 2 500 2 150 900 Gymn. skola, komvux m.m. 52 800 98 140 0 950 2 53 900 Vård-o omsorg 228 500 93 1 170 0 17 000 7 246 700 Hälso o sjukvård 306 500 89 3 770 1 34 050 10 344 300 1997 Barnomsorg 124 900 92 20 0 10 700 8 135 600 Grundskola 149 700 97 0 0 3 900 3 153 600 Gymn. skola, komvux m.m. 52 800 97 680 1 900 2 54 400 Vård-o omsorg 229 900 90 1 230 0 22 900 9 254 100 Hälso o sjukv 271 800 88 2 300 1 33 800 11 307 900 1999 Barnomsorg 116 100 90 180 0 12 200 9 128 500 Grundskola 164 700 97 20 0 5 700 3 170 400 Gymn. skola, komvux m.m. 55 100 94 2 600 4 900 2 58 600 Vård-o omsorg 249 600 89 910 0 30 700 11 281 200 Hälso o sjukv 253 800 81 21 000 7 37 100 12 311 900 Antal sysselsatt Som sysselsatt räknas personer som enligt kontrolluppgifter förvärvsarbetat minst 4 timmar i november på ett arbetsställe i en viss bransch och sektor. Personen räknas som sysselsatt i den bransch där den största löneinkomsten härrör sig från. Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB. Statistik från olika källor Statistiken för den offentliga sektorn och för näringslivet har vuxit fram för att svara mot delvis olika behov. I SCB:s reguljära redovisningar av den officiella statistiken redovisas produktionen av tjänster som sker i näringslivet för sig och statistik för verksamheter i offentlig sektor för sig. Uppgifterna är inte alltid helt jämförbara eftersom insamlingsförfarande och definitioner i vissa fall skiljer sig åt för olika statistikgrenar. Bland annat saknas uppgifter som ger en entydig bild av omfattningen av de strukturella förändringarna i ekonomiska termer. I denna översiktliga sammanställning har den statistik valts som ger störst möjlighet att visa de strukturella förändringarna och/eller ger en så aktuell bild som möjligt av de förändringar som skett. Statistikkällor Statistiska centralbyrån Företagsregistret Offentlig ekonomi Regional arbetsmarknadsstatistik Statistik från dessa källor finns, i Sveriges statistiska databaser, SSD som kan nås via SCB:s hemsida, www.scb.se eller genom att kontakta respektive statistikprogram. En utförligare redovisning av statistiken i denna sammanställning finns i Offentlig och privat verksamhet. Statistik om anordnare av välfärdstjänster. Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik 2001:1 som kan beställas från SCB, Publikationstjänsten, 701 89 Örebro Regionala skillnader Privatiseringen av välfärdstjänsterna har genomförts i olika hög grad i olika kommuner och landsting. Uppgifterna redovisas här endast på riksnivå. De redovisade uppgifterna är också möjligt att ta fram genom specialbearbetningar på valfri lokal nivå som regioner, län och kommuner, med hänsyn till gällande sekretessbestämmelser. Landstingsförbundets basstatistik Skolverket och Socialstyrelsen ansvarar för verksamhetsstatistik, t.ex. antal brukare och elever för aktuella områden såväl i offentlig som privat regi. Svenska kommunförbundet och SCB redovisar jämförelsetal på kommunnivå i Vad kostar verksamheten i Din kommun? Se respektive myndighets hemsida.