1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa och välbefinnande. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. För barn och unga gäller följande rekommendation för fysisk aktivitet: Minst minuter fysisk aktivitet varje dag rekommenderas. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. 1 Riktlinjer för barnomsorgens måltider kom 1996 och var avsett att användas vid planering av matsedlar, inköp av livsmedel och tillagning av måltider inom förskolan. 2 År 7 kom Livsmedelsverket, på uppdrag av regeringen, ut med broschyren Bra mat i förskolan, ett dokument med nya riktlinjer och råd om hur man kan arbeta med att främja goda matvanor på förskolan. 3 Levnadsvanor etableras i tidig ålder och det är därför viktigt att arbeta för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor på förskolan, speciellt då många barn tillbringar mycket av sin vakna tid på förskolan och äter både frukost, lunch och mellanmål där. Sedan 5 kartlägger Landstinget förskolornas arbete med fysisk aktivitet och matvanor. I Barnmiljöhälsoenkäten som genomfördes år 3 rapporterade 28% av 12-åringarna i länet att de hade hörselproblem i form av hörselnedsättning eller öronsus. 4 Höga ljudnivåer är ofta ett problem på förskolan och under 7 och 8 har flera förskolor i länet ingått i ett nätverk för att förbättra ljudnivån. År 9 fanns frågor om ljudmiljö med i uppföljningen av förskolornas hälsofrämjande arbete. Metod Information om förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö år 9 insamlades via en webbenkät. Enkäten skickades till samtliga berörda rektorer i länet, vilka fick i uppdrag att se till att enkäten besvarades. Resultat och kommentarer Den totala svarsfrekvensen för undersökningen år 9 var 78%, att jämföra med 8% förra året. Svarsfrekvensen per kommun presenteras i tabell 1. Noteras bör att antalet förskolor varierar kraftigt mellan kommunerna, vilket man måste ta hänsyn till vid tolkningen av resultatet. 1 Nordic Nutrition Recommendations. 4. uppl. Integrating nutrition and physical activity. Rapport Nord 4:13. Köpenhamn: Nordiska Rådet; 4. 2 Riktlinjer för barnomsorgens måltider. I boken: Barn & Matlust: mat i barnomsorgen. Stockholm: Svenska kommunförbundet; 1996. 3 Bra mat i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket; 7. 4 Bremle G. & Carlsson N. Resultat från Barnmiljöhälsoenkäten 3. Landstinget i Jönköpings län; 6.
2 Tabell 1. Svarsfrekvens bland förskolorna i undersökningen år 9, uppdelat på kommuner. Kommun Antal förskolor Antal svar (%) Aneby 8 6 (75) Eksjö 14 9 (64) Gislaved 33 23 () Gnosjö 19 15 (79) Habo 16 14 (88) Jönköping 87 72 (83) Mullsjö 6 6 (1) Nässjö 35 31 (89) Sävsjö 14 13 (93) Tranås 17 16 (94) Vaggeryd 14 13 (93) Vetlanda 28 19 (71) Värnamo 59 35 (59) Totalt 3 272 (78) Fysisk aktivitet I figur 1 presenteras hur stor andel av förskolorna i respektive kommun som svarat att de har riktlinjer för rörelselek/fysisk aktivitet i sin verksamhetsplan/arbetsplan. Andelen varierar kraftigt mellan åren i många kommuner, vilket kan tyckas lite märkligt. En förklaring kan vara att olika förskolor har besvarat enkäten de olika undersökningsåren. Det kan ha speciellt stor effekt i mindre kommuner med få förskolor. År 9 svarade totalt 84% att de har riktlinjer för fysisk aktivitet i verksamhetsplanen/arbetsplanen. 1 9 8 1 Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved * Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo * Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Totalt Uppgifter presenteras ej 7 pga. bortfall > % 5 6 7 8 9 Figur 1. Andel förskolor som angett att de har riktlinjer för fysisk aktivitet i verksamhetsplanen åren 5-9, uppdelat på kommuner. När det gäller huruvida rörelselek/fysisk aktivitet är inplanerad i den dagliga verksamheten, svarade totalt 97% av förskolorna år 9 att så är fallet. I samtliga kommuner svarade över 9% att fysisk aktivitet är inplanerad i den dagliga verksamheten. På frågan om det finns möjlighet till extra
3 rörelseträning för överviktiga barn svarade 75% av förskolorna ja år 9. Även här var variationen mellan kommunerna stor och också inom kommunerna mellan de olika undersökningsåren (figur 2). 1 9 8 1 Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved* Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo* Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Totalt * Uppgifter presenteras ej 7 pga. bortfall > % 5 6 7 8 9 Figur 2. Andel förskolor som svarat att de har möjlighet att erbjuda extra rörelseträning för överviktiga barn åren 5-9, uppdelat på kommuner. Angående om det finns samverkan mellan förskolan och barnavårdcentralen (BVC) när det gäller överviktiga barn var det endast 35% av förskolorna som uppgav att ett sådant samarbete finns. Det är ungefär lika stor andel som förra året då 39% rapporterade samarbete med BVC. Även här är variationen mellan och inom kommunerna stor. Matvanor I figur 3 presenteras andelen förskolor som angett att de arbetar utifrån Livsmedelsverkets Riktlinjer för barnomsorgens måltider. Totalt angav 88% av de svarande förskolorna år 9 att de använde dessa riktlinjer, vilket är den högsta siffran sedan denna årliga undersökning startade. Även i denna fråga är variationen stor både mellan och inom kommunerna över tid. I tabell 2 ses att ungefär hälften av förskolorna i länet svarade att föräldrarna har inflytande över vad som serveras på förskolan år 9, en siffra som har varit stabil över alla år undersökningen gjorts. Det varierar dock även här kraftigt både mellan kommunerna och inom kommunerna över åren.
4 1 9 8 1 Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved* Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo* Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Totalt * Uppgifter presenteras ej 7 pga. bortfall > % 5 6 7 8 9 Figur 3. Andel förskolor som svarat att de arbetar utifrån Riktlinjer för barnomsorgens måltider åren 5-9, uppdelat på kommuner. Tabell 2. Antal och andel förskolor som angett att föräldrarna har inflytande över vad som serveras på förskolan år 9. Kommun N Antal (%) Aneby 6 1 (17) Eksjö 9 3 (33) Gislaved 23 12 (52) Gnosjö 15 8 (53) Habo 14 11 (79) Jönköping 72 49 (68) Mullsjö 6 1 (17) Nässjö 31 8 (26) Sävsjö 13 6 (46) Tranås 16 9 (56) Vaggeryd 12 3 (25) Vetlanda 9 (45) Värnamo 35 22 (63) Totalt 272 142 (52) År 7 ändrades riktlinjerna gällande vilken mjölk som bör serveras till lunch från mellanmjölk (1,5% fett) till lättmjölk (,5% fett). 1 I tabell 3 presenteras hur stor andel av förskolorna som undersökningsåren 7-9 svarat att de serverar dryck i enlighet med de nya riktlinjerna. Totalt har andelen förskolor som följer riktlinjerna ökat från 8-43% under perioden, men andelen är fortfarande låg och i vissa kommuner följer man dem inte alls. Lättmjölk och vatten bör serveras som dryck även till mellanmål enligt de nya riktlinjerna. Andelen förskolor som svarat att de följer dem avseende mellanmålet är ungefär lika stor som för lunchen (visas ej). 1 Bra mat i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket; 7.
5 Tabell 3. Andel (%) förskolor som serverar vatten och/eller lättmjölk (,5% fett) till lunch åren 7-9, uppdelat på kommuner. Kommun 7 8 9 Aneby Eksjö 58 56 Gislaved * 13 74 Gnosjö 6 11 Habo 29 Jönköping 11 53 Mullsjö 17 Nässjö 1 28 23 Sävsjö 39 Tranås 29 63 Vaggeryd Vetlanda 17 9 45 Värnamo * 5 Totalt 8 25 43 * Uppgifter presenteras ej 7 pga. bortfall > % Alla förskolor som deltog i studien 9 svarade att man serverar både frukt och grönsaker alla dagar i veckan, vilket förstås är positivt! Positivt är också att samtliga förskolor svarade att man sällan eller aldrig serverar godis på förskolan och att alla serverar chips/popcorn en gång i månaden eller mer sällan. För nästan alla förskolor gäller det också bullar och kex/kakor/tårta. I figur 4 presenteras andel förskolor som svarat att de serverar glass högst en gång i månaden. Totalt i länet har andelen ökat konstant sedan 5 och 9 var siffran 88%. I nio av de tretton kommunerna har andelen förskolor som serverar glass högst en gång i månaden ökat sedan förra året. 1 9 8 1 Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved* Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo* Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Totalt Uppgifter presenteras ej 7 pga. bortfall > % 5 6 7 8 9 Figur 4. Andel förskolor som svarat att de serverar glass en gång i månaden eller mer sällan åren 5-9, uppdelat på kommuner. Ljudmiljö Ljudnivån är ofta hög i förskolan och i år ställdes även frågor om förskolornas arbete med ljudmiljön för att minska buller. I tabell 4 visas andel förskolor som arbetar aktivt med ljudmiljön. Av de
6 förskolor som svarat att de arbetar med ljudmiljön prioriterar 137 st. miljön i leksal/lekrum för sitt arbete med ljudmiljön och 85 st. prioriterar matsalen. Tabell 4. Antal (%) förskolor som svarade att de arbetar aktivt med ljudmiljön för att minska buller år 9, uppdelat på kommuner. Kommun N Antal ja (%) Aneby 6 5 (83) Eksjö 9 9 (1) Gislaved 23 21 (91) Gnosjö 15 12 (8) Habo 14 13 (93) Jönköping 72 64 (89) Mullsjö 6 4 (67) Nässjö 31 24 (77) Sävsjö 13 11 (85) Tranås 16 16 (1) Vaggeryd 12 8 (67) Vetlanda 15 (75) Värnamo 35 31 (89) Totalt 272 233 (86) Sammanfattning Först och främst visar undersökningarna 5-9 på väldigt varierande resultat mellan kommunerna och inom kommunerna mellan undersökningsåren. Det kan delvis bero på att olika förskolor har besvarat enkäten de olika åren och eventuellt på att olika personer har besvarat enkäterna för respektive förskola de olika undersökningsåren. Det kan få stor effekt på resultaten speciellt i mindre kommuner med få förskolor. Det understryker ett behov av en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. Sammanfattningsvis visar undersökningen på att arbetet med fysisk aktivitet har kommit längre än arbetet med maten inom länets förskolor. Nästan samtliga förskolor har rörelselek/fysisk aktivitet inplanerad i den dagliga verksamheten och en stor majoritet har riktlinjer för rörelselek/fysisk aktivitet i sina verksamhetsplaner. När det gäller maten arbetar de allra flesta förskolorna utifrån Riktlinjer för barnomsorgens måltider. Det är positivt att riktlinjer används, men det finns nyare riktlinjer och på frågan om vilka drycker som serveras till lunch framgår att de nya riktlinjerna troligtvis inte används i så stor utsträckning. Vissa förskolor har dock kommenterat att de använder andra dokument än Riktlinjer för barnomsorgens måltider. Positivt är däremot att samtliga förskolor serverar frukt och grönsaker varje dag och att s.k utrymmesmat som godis, glass och chips/popcorn serveras högst en gång i månaden. De flesta förskolor arbetar med att förbättra ljudmiljön.