Väg 9 Simrishamn - Brösarp, Gång- och cykelväg Kivik - Ravlunda

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 9 Simrishamn - Brösarp, Gång- och cykelväg Kivik - Ravlunda Simrishamns kommun, Skåne län Vägplan, 2017-04-19 Projektnummer: 152195 Yta för bild

TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelse v3.0 Trafikverket Postadress: Box 543, 291 25 Kristianstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsredogörelse Dokumentdatum: 2017-04-19 Ärendenummer: TrV 2015/86919 (tidigare TrV 2010/54264) Uppdragsnummer: 152195 Kontaktperson: Dennis Andersson, Trafikverket 2

Innehåll 1. PLANLÄGGNINGSBESKRIVNING 5 2. SAMRÅDSKRETS 5 3. SAMRÅD 6 3.1. Samråd med berörd länsstyrelse 6 3.2. Samråd med berörd kommun 9 3.3. Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda 10 3.4. Samråd med allmänheten 11 3.5. Samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer 12 4. UNDERLAG 14 3

I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter som kommit in från enskilda, myndigheter och organisationer samt var yttrandena, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen kommenterar Trafikverket de inkomna synpunkterna. Sammanfattning En förstudie togs fram för delen Vitemölla-Ravlunda, vilken färdigställdes 2009-02-24. Följande alternativ studerades i förstudien, se figur nedan. I samband med detta arbete genomfördes samråd med Länsstyrelsen, Simrishamns kommun och med allmänheten. Förstudien skickades även på remiss till en rad instanser. År 2010 påbörjades arbetet med en vägutredning. Denna slutfördes under sommaren 2014 och sammanställdes i dokumentet Samrådshandling Val av lokaliseringsalternativ (Vägutredning), daterad 2014-06-19. Följande alternativ utreddes i detta skede, se figur. I samband med detta arbete genomfördes fortsatta samråd med Länsstyrelsen, Simrishamns kommun, Tomelilla kommun samt allmänheten. Flera organisationer lämnade synpunkter under arbetets gång. 4

Samrådshandlingen Val av lokaliseringsalternativ (Vägutredning) behandlade endast en möjlig gc-väg längs den östra sidan av väg 9. I sitt ställningstagande angående val av lokaliseringsalternativ valde Trafikverket att utöka projektet till att även omfatta delen Kivik-Vitemölla. Samråd med Länsstyrelsen och allmänheten hölls rörande denna utökning. Länsstyrelsen beslutade att projektet gc-väg mellan Kivik och Ravlunda kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att samråd i det fortsatta arbetet ska hållas med en utökad samrådskrets. Arbetet med att ta fram en vägplan för sträckan Kivik-Ravlunda har fortsatt under 2016-2017, där samråd hållits med Länsstyrelse, Simrishamns kommun, Skånetrafiken, allmänheten och de särskilt berörda. Mötet på orten hölls i oktober 2016 i Kivik. Ett antal myndigheter, organisationer och intresseföreningar var också kallade till mötet. Naturvårdsverket och Jordbruksverket meddelade att de inte avsåg att lämna yttrande. Österlens vattenråd, företaget 3GIS, Österlens vattenråd, fastighetsägare och allmänhet inkom med synpunkter. Under 2017 hölls samråd med Länsstyrelsen i Skåne län, där syftet främst var att få vägledning inför kommande tillståndsprövningar. 1. Planläggningsbeskrivning I planläggningsbeskrivningen klarläggs syftet med samråd, vilka samrådsformer som planeras, när samråd är tänkt att genomföras och vilken samrådskretsen är tänkt att vara. Planläggningsbeskrivningen ska användas som stöd för styrning och genomförande av kommunikationen som sker med både interna och externa intressenter. Syftet är att redan i ett tidigt skede av planläggningsprocessen tydliggöra vad arbetet innebär och vilka ytterligare samråds- och beslutstillfällen som är att förvänta. Planläggningsbeskrivningen för just det här projektet har uppdaterats vid följande tillfällen: 2014-04-30, 2014-06-11, 2014-06-24, 2016-03-11, 2016-05-31, 2016-10-05 och 2017-02-13. 2. Samrådskrets Vid framtagandet av Förstudien hölls samråd med Länsstyrelsen, Simrishamns kommun och allmänheten. Förstudien översändes för remiss till Simrishamns kommun, Tomelilla kommun, Skånetrafiken, Polismyndigheten i Skåne och Södra Skånska Regementet. Synpunkter inkom från Havängs Museiförening, Österlens naturskyddsförening, Regionmuseet Kristianstad, Vitemölla Lejeförening och Föreningen Havängs Fritidsby, Tomelilla kommun och Försvarsmakten. Under arbetet med handlingen Samrådshandling Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning) hölls samråd med Länsstyrelsen, Simrishamns kommun, Tomelilla kommun och allmänheten. Skrivelse inkom från Vitemölla Lejeförening och Brösarps Byagille. När arbetet med vägplanen för Kivik-Ravlunda fortsatte hölls samråd med Länsstyrelsen, Simrishamns kommun, Skånetrafiken, allmänheten och de särskilt berörda. Eftersom Länsstyrelsen beslutat av projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan skedde 5

samrådet i en utökad krets. Två möten har hållits i Kivik. Samrådsmötena med allmänheten har utannonserats på Trafikverkets hemsida samt i dagspress. Brev har även gått ut till boende utmed sträckan. Vid mötet 8 juni 2016 inkom synpunkter muntligen och skriftligt från allmänhet och fastighetsägare. Samrådsmötet den 27 oktober 2016 var det lagstadgade mötet på orten. Information om projektet och inbjudan till samrådsmötet skickades till Länsstyrelsen, Simrishamns kommun, kollektivtrafikmyndigheten, markägare, Region Skåne, Österlenkraft, TeliaSonera, Tele 2, Axels Tivoli, Försvarsmakten, Skånetrafiken, Österlens Naturskyddsförening, Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, Kiviks buss, Jordbruksverket, LRF, Naturvårdsverket, NTF, Polisen, Riksantikvarieämbetet, SGI, SGU, Svenska cykelförbundet, Skånes naturvårdsförbund, Ystad-Österlenregionens miljöförbund, Byalaget på Kivik, Ravlunda sockens byalag, Ravlunda Bysamfällighetsförening, Vitemölla Lejeförening, Havängs fritidsby, Regionmuseet Kristianstad, Havängs museiförening, Österlens vattenråd, Sydostleden. Information till allmänheten skedde genom annons i tidningen. Synpunkter inkom muntligen under mötet samt skriftligen. Ett möte hölls med Länsstyrelsen i Skåne län 25 januari 2017 för att få vägledning inför de kommande tillståndsprövningarna. 3. Samråd 3.1. Samråd med berörd länsstyrelse Ett tidigt samråd med Länsstyrelsen genomfördes den 23:e september 2008 i samband med arbetet med förstudien. Minnesanteckningar från detta möte finns som bilaga i förstudien. Länsstyrelsen ställde sig negativ till att dra en cykelväg genom Vitemölla strandbackar och det sandstäppsområde som finns här. Man gjorde bedömningen att alternativ 3A och 3B skulle innebära tillstånd från regeringen. Figur 1. Utredda alternativ i förstudien Gång- och cykelväg Haväng/Brösarp-Vitemölla. 6

Inför beslut om betydande miljöpåverkan hölls ett samrådsmöte med Länsstyrelsen 2009-01-27. Länsstyrelsen bedömde att alternativ 3A och 3B i förstudien innebar betydande påverkan i Natura 2000-området, vilket medförde att dessa alternativ utgick från det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen påpekade att en spångad led inte är lämplig i området eftersom det motverkar det spridda rörelsebehovet i naturtypen sandstäpp. Länsstyrelsen påpekade vidare att man anser att kopplingen upp till Brösarp är oklar i samtliga alternativ 3, vilket är de kustnära alternativen. Med förstudien som underlag beslutade Länsstyrelsen att alternativ 1 inte kommer att innebära betydande miljöpåverkan medan alternativen, 2, 3A, 3B och 3C kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I samband med arbetet med Förstudien hade man även möte mellan Länsstyrelsen och Simrishamns kommun angående en ny skötselplan för Vitemölla naturreservat. År 2010 påbörjades arbetet med vägutredningen. Ett tidigt samråd hölls med Länsstyrelsen 2010-06-18. Detta samråd hölls ute i fält och utbyggnadsalternativen studerades på plats. Även Simrishamns kommun var med vid detta möte. Ytterligare ett samråd med Länsstyrelsen hölls 2011-01-25 i samband med arbetet med vägutredningen. Frågor som då särskilt diskuterades berörde områdets sällsynta naturtyp (sandstäpp) och dess artskyddade flora och fauna, vilka berörs i korridor Öst. Synpunkter och frågeställningar arbetades in i projektets miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Figur 2. Utredda alternativ i Samrådshandling-Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning) cykelled Brösarp/Haväng-Vitemölla. Ett samråd enligt kulturminneslagen hölls ute i fält med Länsstyrelsen 2011-09-28. Under våren 2011 lämnades vägutredningens miljökonsekvensbeskrivning till Länsstyrelsen för godkännande. Länsstyrelsen yttrade sig över miljökonsekvensbeskrivningen i en 7

skrivelse daterad 2011-06-20, där man bland annat inte höll med i de bedömningar och slutsatser som Trafikverket gjort. Det gällde framförallt bedömningar och slutsatser gällande korridor Öst. 2013 valde Trafikverket att revidera vägutredningens miljökonsekvensbeskrivning med anledning av Länsstyrelsens kommentarer i yttrandet. En reviderad miljökonsekvensbeskrivning lämnades till Länsstyrelsen hösten 2013. Efter en mindre revidering i januari godkände Länsstyrelsen miljökonsekvensbeskrivningen, vilket meddelades i ett beslut daterat 2014-03-06. Länsstyrelsen inkom med ett yttrande rörande val av lokalisering 2014-10-01. I detta instämmer Länsstyrelsen i Trafikverkets bedömning att en cykelled bör lokaliseras inom korridor väst. Länsstyrelsen ansåg vidare att alternativ A endast bör utgöra en sista möjlighet om alternativ B och C visar sig vara ogenomförbara. Trafikverket beslöt att utöka projektet med en delsträcka mellan Kivik och Vitemölla för att därigenom bättre kunna knyta an till befintligt gc-nät i Kivik. Av denna anledning hölls ett möte med Länsstyrelsen 2015-11-04. Länsstyrelsen var positiv till en gc-väg utmed väg 9 mellan Kivik och Ravlunda, men uppmärksammade Trafikverket på att det finns riksintressen och höga kultur- och naturvärden utmed sträckan som bör belysas i det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen beslutade i ett beslut, daterat 2015-11-27, att projektet gc-väg mellan Kivik och Ravlunda kan antas medföra betydande miljöpåverkan. När arbetet med att ta fram en vägplan för sträckan Kivik Ravlunda fortsatte hölls ett samrådsmöte med Länsstyrelsen 2016-06-22. Trafikverket redogjorde för projektet där gcvägen huvudsakligen föreslås anläggas längs vägens västra sida, förutom på en delsträcka i projektets norra del där båda sidorna av vägen utreddes. Man informerade även om vilka miljöaspekter som föreslogs belysas i kommande MKB till vägplanen. Länsstyrelsen lät meddela att man förordade att gc-vägen anläggs utmed vägens västra sida och man höll med om den föreslagna inriktningen på MKB-arbetet. Eftersom naturvårdshandläggaren inte hade möjlighet att delta på mötet inkom Länsstyrelsen med synpunkter via mail, där det meddelades att den västra sidan av vägen förordades. Ytterligare mailkontakt har tagits med naturvårdshandläggaren för att diskutera behov av kommande tillstånd och dispenser. En miljökonsekvensbeskrivning för vägplanen, daterad 2016-12-08, översändes till Länsstyrelsen för godkännande. Ett samrådsmöte med Länsstyrelsen hölls 2017-01-25, vilket fokuserade på kommande tillstånd och dispenser. Mötet motsvarade kravet på tidigt samråd enl. 6 kap 4 miljöbalken i samband med tillståndsprövning enligt 7 kap 28a miljöbalken. Projektet berör ett Natura 2000-område, men bedöms inte medföra någon negativ påverkan på utpekade värden inom området. Länsstyrelsen lovade återkomma med information om det behövdes en prövning enligt Natura 2000. Länsstyrelsen bedömde vidare att det skulle behövas sökas dispens från naturreservatets föreskrifter och från artskyddsdirektivet. Möjliga kompensationsåtgärder för projektet diskuterades. Länsstyrelsen meddelade att vissa textstycken i projektets MKB behövde fördjupas, bland annat rörande påverkan på strandskydd och biotopskydd, 8

användning av ytor för tillfällig nyttjanderätt och påverkan under byggtiden. Även målbilden för vägslänterna skulle tydliggöras. Länsstyrelsen meddelade 2017-01-31 att de anpassningar som har gjorts för att minimera ingreppen i N2000 området, förhållandena på platsen och de försiktighetsmått och kompensationsåtgärder som diskuterats på mötet gör att Länsstyrelsen bedömer att det inte krävs tillstånd för N2000. En uppdaterad MKB, daterad 2017-02-06, översändes för godkännande till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen godkände MKBn, vilket meddelades i ett beslut daterat 2017-03-07. 3.2. Samråd med berörd kommun Samråd med Simrishamns kommun har genomförts vid ett flertal tillfällen. Kommunen har bland annat varit med i en del av de samrådsmöten som genomförts med Länsstyrelsen 2008-09-23, 2009-01-27, 2010-06-18 och 2011-01-25, samt vid möte med allmänheten 2016-06-08. Simrishamns kommun yttrade sig över förstudien i en skrivelse daterad 2009-04-08. Man förespråkade här en ny dragning som innebar att man går längs väg 9 mellan Kivik och Ravlunda och därefter fortsätter enligt alternativ 1 (längs befintliga vägar förbi Verkeån från Ravlunda upp till Brösarp och ner till Haväng). Ett samrådsmöte mellan Trafikverket, Simrishamns kommun och Tomelilla kommun genomfördes 2014-04-09. Simrishamns kommun inkom med sina sammanvägda ståndpunkter rörande vägutredningen i en skrivelse daterad 2014-09-16. Enligt denna förordar Samhällsbyggnadsförvaltningen i Simrishamns kommun korridor Väst med alternativ C. Tomelilla kommun inkom med sina sammanvägda ståndpunkter daterade 2014-10-01. I dessa förordar man korridor väst alternativ C. Simrishamns kommun medverkade vid samrådsmötet med allmänhet och närboende i Kivik 2016-06-08. Ett samrådsmöte hölls med Simrishamns kommun 2016-08-23. Syftet med mötet var att informera kommunen om arbetet med planerad gc-väg samt att inhämta information om den överföringsledning som kommunen planerar i nästan samma sträckning som gc-vägen. Tidplanerna för de båda projekten skiljer sig åt, men Trafikverket och kommunen avser att ha fortsatt kontakt för att se om genomförandet av de två projekten kan samordnas. 9

3.3. Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda Samrådsmöte med allmänheten har hållits 2009-01-12, 2014-06-18 och 2016-06-08, se nedan under rubrik Samråd med allmänheten. Samrådsmöte på orten Ett samrådsmöte på orten hölls i Kiviks kapell 27 oktober 2016. Kallelse hade gått ut till fastighetsägare, organisationer och myndigheter via brev och till övriga via annons i tidningen. Mötet hölls i form av ett öppet hus där man hade möjlighet att få information och ställa frågor under tre timmar under kvällstid. Mötet besöktes av ca 30-35 personer. På mötet ställdes frågor om varför gc-vägen föreslagits just här, varför den inte ligger väster om väg 9 längs hela sträckan, varför korsningspunkten föreslagits just här och varför gcvägen inte fortsätter till Brösarp. Man ville även veta hur vattendragen skulle passeras. Trafikverket informerade om att man tidigare utrett möjligheten att leda gående och cyklister via det lågtrafikerade vägnätet eller via gc-stråk närmare kusten, men via utredningar och samråd kommit fram till att en gc-väg utmed väg 9 var det alternativ som sammantaget uppfyllde projektmålen bäst. Eftersom start- och slutpunkt på projektet ligger på olika sidor av väg 9 finns det behov av att korsa vägen någonstans längs med sträckan. Korsningspunkten föreslås förläggas strax söder om infarten till Havängs sommarby eftersom det där är god sikt och därmed god trafiksäkerhet. Norr om denna punkt får gcvägen fortsätta längs vägens östra sida. Sträckan upp mot Brösarp ingår inte i projektet eftersom det skulle innebära stora ingrepp i landskapsbilden, samt i natur- och kulturmiljön. Mölleån föreslås passeras på en separat bro bredvid den befintliga. För passagen över Klammersbäck meddelades att det utreddes två olika alternativ, breddning av befintlig broöveryta eller byggande av en ny gc-bro bredvid den befintliga vägbron. Efter mötet inkom skriftliga synpunkter. I ett yttrande önskade man att gc-vägen istället skulle hänvisas till det lågtrafikerade vägnätet eller längs kusten. En boende i området önskade att föreslagen korsningspunkt över väg 9 skulle förses med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I ett yttrande önskade man att korsningspunkten skulle vara vid korsningen i Ravlunda och att denna skulle göras säkrare med hjälp av variabla hastighetsskyltar. En säker korsning i detta läge menade man även skulle gagna bussresenärer som ändå måste korsa vägen här. Man önskade även fler varningsskyltar utmed sträckan. En person önskade att möjligheten för ryttare att korsa väg 9 vid befintlig passage, strax söder om korsningen i Ravlunda, skulle kvarstå eftersom man annars skulle vara tvingas rida en lång omväg för att ta sig ner till havet. Fyra fastighetsägare hade frågor och önskemål rörande utformningen vid deras fastigheter vad gäller sikt, trafiksäkerhet, avvattning mm. Trafikverket har utrett alternativa gc-stråk, där en gc-väg utmed väg 9 sammantaget funnits vara det bästa alternativet. Det har utretts var gc-vägen kan korsa väg 9 på ett trafiksäkert sätt, där hänsyn tagits till många olika aspekter. Vad gäller korsningen i Ravlunda så valdes denna plats bort bland annat på grund av att det är dålig sikt i korsningen. Där gc-vägen nu föreslås korsa väg 9 kommer korsningspunkten att uppmärksammas genom skyltningsåtgärder för bilister samt genom vägmålnings- och skyltningsåtgärder för cyklister. Det kommer även efter ombyggnad att vara möjligt för ryttare att korsa väg 9 på den plats där de korsar idag. Synpunkter rörande utformning vid de enskilda fastigheterna och eventuella varningsskyltar kommer att hanteras i det fortsatta arbetet. 10

3.4. Samråd med allmänheten Ett första samråd med allmänheten genomfördes 2009-01-12 i Vitemölla. Detta samrådsmöte annonserades ut i dagspressen. Sammanfattningsvis var de boende i Vitemölla, som kommit till informationsmötet, negativa till att få en kustnära cykelled. Man var däremot positiv till en dragning längs väg 9. I anslutning till samrådsmötet inkom ett antal mejl med synpunkter på de olika alternativen. En näringsidkare i området ställde sig positiv till i första hand en kustnära dragning. Övriga inkomna synpunkter som kom från olika organisationer via mail var negativa till den kustnära dragningen. Ett andra samrådsmöte med allmänheten genomfördes 2014-06-18 i Kiviks kapell. Detta samrådsmöte utannonserades i dagspressen. Boende i Vitemölla och Brösarp meddelade att de var negativa till det kustnära alternativet, dvs. korridor Öst. Man önskade att gång- och cykelvägen drogs utmed väg 9 hela vägen från marknadsfältet i Kivik och fram till Brösarp genom Brösarps backar. I samband med samrådsmötet mottog Trafikverket två mail där man ville meddela att man ställer sig positiva till den kustnära korridoren. Efter det att Trafikverket beslutat sig för att utöka projektet till att även omfatta delen Kivik- Vitemölla hölls ett samråd med allmänheten 2015-11-24 i Kiviks kapell i Kivik. Det ställdes frågor om samordning med kommunens planerade projekt med en överföringsledning mellan Kivik och Brösarp. Trafikverket lät meddela att man sk hålla fortsatt kontakt med kommunen för att se om det finns möjlighet att samordna projekten. Frågor ställdes även rörande vilken sida av vägen som gc-vägen skulle hamna på och hur vattendragen skulle passeras. Trafikverket meddelade att kommande utredningar ska titta närmare på bland annat dessa frågeställningar. Sydostleden kommer att skyltas via Kivik-Vitaby-Ravlunda tills den nya gc-vägen öppnas upp för trafik. Ett möte hölls i form av öppet hus för allmänheten och inbjudna närboende i Kiviks kapell i Kivik 2016-06-08. Mötet hade annonserats ut i dagspressen. Totalt besöktes tillställningen av ca 25-30 personer. På mötet presenterade Trafikverket det pågående arbetet, där man huvudsakligen föreslog att gc-vägen ska anläggas väster om väg 9, men att man fortfarande utredde var den skulle ligga i projektets norra del. Många angav att projektet var efterlängtat eftersom det inte kändes trafiksäkert att röra sig utmed väg 9. Majoriteten var positiva till föreslagen sträckning väster om väg 9. De närvarande informerade om att det är dålig sikt i korsningen i Ravlunda och att det fanns önskemål om en ny korsningspunkt för ryttare istället för den som finns söder om korsningen i Ravlunda. Många påpekade att det hade varit bra om detta projekt hade kunnat samordnas med kommunens planerade nedläggning av en överföringsledning i ungefär samma sträckning. I samband med mötet 2016-06-08 inkom även ett antal skriftliga synpunkter. Bland dem fanns någon som tyckte att föreslagen sträckning var bra och någon som hellre sett att gångoch cykelvägen förlades vid havet eller längs den östra sidan av väg 9, där åkermark skulle påverkas i mindre omfattning. Det framkom även önskemål om vinterväghållning av gcvägen. Någon ansåg att det fanns risk att cyklister inte ville köra via Haväng utan istället ville fortsatta längs väg 9 till Brösarp. Denna sträcka ansåg man vara olämplig för cyklister eftersom man menade att den ledde till trafikfarliga situationer. 11

Det lämnades önskemål om att flytta stängslet för hagmarken i det Natura 2000-skyddade området mitt emot vandrarhemmet i Ängdala, så att passage skulle kunna ske mellan vandrarhemmet/busshållplatsen och Havängs sommarby utan att man behöver gå över färistor och bland betande djur. Trafikverket meddelade att det finns många värdefulla och skyddade områden på den aktuella sträckan, varför man tittat på många olika alternativ för gång- och cykelvägen. I en tidigare utredning tittade man på möjligheten att förlägga gång- och cykelvägen utmed havet. Detta alternativ innebar många fördelar, men skulle beröra unika och hotade naturmiljöer, varför alternativet förkastades. Gc-vägen föreslås nu huvudsakligen anläggas längs väg 9 längs dess västra sida eftersom inventeringar och samråd pekat på att denna sida är bättre ur natur- och kultursynpunkt än den östra, även om vissa värden påverkas även längs denna sida. I de tidigare utredningarna har det inte ansetts rimligt att anlägga en gång- och cykelväg över Brösarps backar eftersom det skulle innebära stora ingrepp ur ett natur-, kultur- och lanskapsbildsperspektiv. Cyklisterna kommer istället att skyltas via det lågtrafikerade vägnätet mot Brösarp. Gcvägen kommer att projekteras som en sommarcykelväg eftersom det huvudsakligen är på sommaren som flest människor kommer att använda den. En sommarcykelväg har inte samma krav vad gäller lutningar mm som en gc-väg som används året om, så med denna standard finns också större möjligheter att anpassa gc-vägen till det omgivande landskapet. Trafikverket har inte möjlighet att fastställa ridvägar i vägplanen, därför kommer inga speciella åtgärder föreslås för ryttare. Vad gäller stängslet runt Natura 2000-området vid Ängdala, så är det inte Trafikverket som beslutar i denna fråga, utan Länsstyrelsen. Vid ett samrådsmöte med Länsstyrelsen informerade dock Trafikverket om att detta önskemål framkommit under samrådet. Allmänheten kallades via annons i dagspressen även till samrådsmötet på orten, vilket hölls i Kiviks kapell 2016-10-27, se ovan under rubriken Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda. 3.5. Samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer Flera samråd har hållits med Sydostleden mellan Trafikverket, Simrishamns kommun, Region Skåne samt projektledare för Sydostleden. Havängs Museiförening meddelar i en skrivelse, daterad 24:e februari 2009, att de ställer sig negativ till de kustnära alternativen men positiv till en cykelled utmed väg 9. Österlens naturskyddsförening ställer sig negativ till de kustnära alternativen men positiv till en cykelväg utmed väg 9 i skrivelse daterad 2009-03-24. Regionmuseet Kristianstad meddelar i en skrivelse daterad 2009-04-23 att man delar Länsstyrelsens yttrande, daterat 2009-01-27. 12

Vitemölla Lejeförening och Föreningen Havängs Fritidsby lämnar i en gemensam skrivelse daterad 2009-03-24 synpunkter på upprättad förstudie. Man förespråkar här att man anlägger en gång- och cykelväg från marknadsfältets sydvästra hörn i Kivik, drar den utmed väg 9 till Ravlunda och därefter går på befintliga vägar till Skepparp-Bosarp och Brösarp. Tomelilla kommun, som är en angränsande kommun, yttrar sig över förstudien i en skrivelse daterad 2009-03-03. I denna skrivelse förespråkar kommunen en kombination av alternativ 1 och 3A, 3B eller 3C, det vill säga ett kustnära alternativ där man sedan går över i befintliga vägar upp till Brösarps station. Försvarsmakten har meddelat i skrivelse, daterad 2009-03-26, att man inte har något att erinra. Vitemölla Lejeförening inkom med ny skrivelse daterad 2014-01-14. Man förespråkar här att planerad gång- och cykelväg ansluter till befintlig gång- och cykelväg i Kivik, istället för att ansluta vid Tittutvägen, eftersom denna sträckning vore genast för boende som vill ta sig mellan samhällena Vitemölla och Kivik. Vidare förespråkar man alternativ 3 (C) i den västra korridoren eftersom denna bäst förbinder Kivik-Vitemölla-Ravlunda-Brösarp. Avslutningsvis skriver man att det redan idag finns möjlighet för turister att ta sig ner till Havängsområdet och den möjligheten kommer ju att bestå. Brösarps Byagille lämnar i samband med samrådsmötet i Kivik 2014-06-18 över en skrivelse daterad 2014-06-03. Man förespråkar i skrivelsen en dragning av gång- och cykelvägen utmed väg 9 från Kivik och ända fram till Brösarp genom Brösarps backar. Kontakt har tagits med Skånetrafiken i juni 2016. Sträckan Kristianstad Simrishamn/Ystad är ett av de stråk som utretts angående möjligheten att införa så kallade superbussar. Ingen av busshållplatserna utefter sträckan planeras att tas bort, men det finns viss osäkerhet kring vilken ambitionsnivå man ska ha på busshållplatserna. Trafikverket och Skånetrafiken tittar vidare på frågan i ett separat projekt. Ett samrådsmöte på orten hölls i Kiviks kapell 27 oktober 2016, till vilket även organisationer och myndigheter kallades via brev och annons i tidningen. Naturvårdsverket och Jordbruksverket meddelade att de inte avsåg att inkomma med yttrande. 3GIS ville försäkra sig om att de har fortsatt access till sin anläggning för mobiltelefoni både under byggarbetena och efter anläggandet av den nya gc-vägen. Trafikverket har noterat detta och kommer att säkerställa att de har fortsatt access till sin anläggning. Österlens Vattenråds önskemål är att minsta möjliga åverkan görs i vattendragen under brooch väganläggandets gång, samt att arbetet utförs på för vattendragen miljöbästa sätt med minimal risk för att störa flora och fauna. Inga hinder får skapas som stör fisk och andra organismer att kunna vandra i vattendragen. Utformningen av passagerna över vattendragen är vald så att ingen grundläggning kommer att ske i vattenfåran. Detta för att minimera påverkan på vattendragen. Passagerna av Mölleån och Klammersbäck kan under byggtid ha påverkan inom vattenområdet vilket i så fall kräver en anmälan om vattenverksamhet. Entreprenören ska informeras om de höga naturvärden som finns i vattendraget. 13

4. Underlag Samtliga minnesanteckningar och inkomna skrivelser är diarieförda under TRV 2010/54264 och TRV 2015/86919. 14

Trafikverket, 291 25 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se