HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Relevanta dokument
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

UTVÄRDERING AV KALKNINGENS EFFEKTER I MÅLVATTEN- DRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2017:03

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Åtgärdsområde 004 Västerån

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Åtgärdsområde 138 Målenån

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Åtgärdsområde 010 Bolån

Vad finns att berätta om denna rapport?

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Åtgärdsområde 010 Bolån

Planering av våtmarkskalkning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

2.1 Miljöproblem Försurning

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Nationell kalkeffektuppföljning

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Vad finns att berätta om denna rapport?

Ätrans recipientkontroll 2012

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG i Kronobergs län

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Typområden på jordbruksmark

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Rapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011

Meddelande nr 2016:09. Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

Kalkningar i Gnosjö kommun

Kalkspridningsplan för Anråse å

KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2015:04

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017

Hammarskogsån-Danshytteån

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Försurningssituationen i rinnande vatten

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Försurning och kalkning i Jönköpings län

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

Rymman respektive Dyvran

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Åtgärdsområde:Hagbyån

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Meddelande nr 2014:14

Kalkningar i Habo och Mullsjö kommuner Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Restaurering Ramsan 2017

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Undersökningar i Bällstaån

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29

Vattenöversikt för Lerums kommun

Transkript:

HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område om 1642 km². - 1 -

Helgeån vid Linnefalla Helgeån vid Visseltofta Försurningssituationen före kalkning I Helgeåns huvudfåra låg ph strax under 5,0 och alkaliniteten kring noll i slutet på 70-talet. Kalkningens utveckling över tiden Helgeån från Delary är nederst beläget i Helgeån i Kronobergs län och tar således emot kalkat vatten från uppströms åtgärdsområden. Kalkningens utveckling över tiden i Helgeån från Delary överensstämmer därför med vad som beskrivs för - 2 -

uppströms liggande målvattendrag. Den totala mängden kalk för Helgeån i Kronoberg visas i diagrammet nedan (fig. 1). Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Helgeån nedströms Delary under perioden 1983-2015. MOTIV OCH MÅL Motiv I Helgeån från Delary finns mal, utter, tjockskalig- och äkta målarmussla, öring, färna, sandkrypare och lake samt bottenfauna med höga naturvärden. Målvattendraget ingår dessutom i fiskevårdsområde och fritidsfiske förekommer. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Helgeån från Delary har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom mal och färna finns i vattendraget. För övrigt har inga höga halter av Ali uppmätts sedan 2010 då mätningarna påbörjades. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) för åre n 2010-2015 (n=30). - 3 -

Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 5,64 0,018 Dålig s tatus 1,69 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Öring sätts ut i Helgeån för sportfiske. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade. Uppföljning av åtgärder Elfiske har utförts på en lokal i Helgeåns huvudfåra vid Linnefalla, 1996 och 1998-2007 inom kalkeffektuppföljningen och därigenom i viss mån följt upp de utsättningar som gjorts. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under perioden varierat mellan 10 och 37 kg/ha/år, beroende på hur mycket doserarna spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget har legat mellan på 4 och 9 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2 0 10 2 0 11 2 0 12 2 0 13 2 0 14 2 0 15 Kalkmängd (ton) 3193,2 3621,5 3834,2 3349,9 6060,8 3942,5 4313,2 4598,1 3144,0 2115,0 2412,9 3039,3 2336,3 1703,5 2093,9 2032,3 Arealdos (kg/ha/år) 19,4 22,1 23,4 20,4 36,9 24,0 26,3 28,0 19,1 12,9 14,7 18,5 14,2 10,4 12,8 12,4 Volymdos (g/m³) 5,4 6,1 6,4 5,6 10,2 6,6 7,3 7,7 5,3 3,6 4,1 5,1 3,9 2,9 3,5 3,4 Medel-Q, S-hype (m³/s) 19,0 17,8 22,3 12,6 22,1 15,7 16,5 26,9 19,9 14,5 18,9 20,1 17,2 12,1 15,4 17,0 "Verklig" volymdos (g/m³) 5,3 6,5 5,5 8,4 8,7 8,0 8,3 5,4 5,0 4,6 4,0 4,8 4,3 4,5 4,3 3,8 Doserarbeskrivning Kölabodasjöns kalkdoserare installerades 1993. Efter att under en längre tid inte ha fungerat tillfredsställande utreddes doserarkalkningen 2003. Samma år byggdes doseraren om från våt- till torrdosering. Vidare utrustades doseraren med flödesstyrning och fjärrövervakning. Doseraren är sedan 2013 även ansluten till webbaserat övervakningssystem. Ett flertal doserare finns också högre upp i Helgeåns - 4 -

vattensystem, i målvattendrag som rinner vidare ut i Helgeåns huvudfåra. Dessa doserare beskrivs under respektive målvattendrag. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Helgeån från Delary följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i punkt E88 D110 vid Linnefalla samt E88 D120 i Visseltofta. En bottenfaunapunkt i huvudfåran, BF012, provtas årligen. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Elfiske genomförs inte i denna del av Helgeån. Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett, då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen i Helgeån från Delary får därför sägas vara ganska väl koordinerad med vattenföringen under de senaste fem åren. Noterade lägstavärden för ph och alkalinitet bör därför hyfsat bra spegla verkligheten under nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Helgeån från Dealry. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödes - topp. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 4). Samtidigt har ph inte varit under 6,0 vid dessa tillfällen (n=30). Färgtal och ph uppvisar cykliska variationer (Fig. 4). - 5 -

Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Helgeån från Delary (vid Lillefalla) perioden 2010-2015. Figur 5 ph och alkalinitet vid två provpunkter i Helgeån från Delary perioden 2000-2015 Alkalinitet och ph fluktuerar en del under året. Inga ph-dippar under ph=6,0 har uppmätts. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2 0 10 2 0 11 2 0 12 2 0 13 2 0 14 2 0 15 Lägsta-Alk (mekv/l) - - - - 0,06 0,06 0,04 0,04 0,04 0,07 0,07 0,05 0,07 0,07 0,06 0,03 Lägsta-pH - - - - 6,1 6,0 6,0 6,0 6,1 6,4 6,2 6,0 6,2 6,4 6,2 6,0-6 -

Bottenfauna Undersökning av bottenfauna vid Hallaryd under 2000-2015 tyder på en försurningspåverkan som är obetydlig. Måluppfyllelsen är m a o mycket god. Helgeån fr Delary B ottenfauna - förs urnings påverkan 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2 0 10 2 0 11 2 0 12 2 0 13 2 0 14 2 0 15 B F 012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-1 - Elprovfiske Elfiske har utförts på en lokal i Helgeåns huvudfåra vid Linnefalla, 1996 och 1998-2007. Elfiskelokalen var svårfiskad och gav inte något rättvisande resultat och avslutades därför efter 2007. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Med ledning av utförd effektuppföljning har såväl den kemiska som biologiska måluppfyllelsen varit mycket god. Totalbedömningen för hela perioden blir därför mycket god måluppfyllelse. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2 0 10 2 0 11 2 0 12 2 0 13 2 0 14 2 0 15 T ota lt Vattenkemi - - - - 6,1 6,0 6,0 6,0 6,1 6,4 6,2 6,0 6,2 6,4 6,2 6,0 F iskfauna - - - - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna 1-1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-1 - Behov av åtgärder Det finns behov av biotopvårdsåtgärder, men omfattningen är inte känd då kartering saknas. På sträckan finns fyra definitiva vandringshinder där lösningar för fiskvandring behövs. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god för hela perioden. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet. Vattenkemin bör därför sannolikt inte vara begränsande för öring och andra naturliga organismer. Kalkningen behöver därför inte förändras för målavattendragets skull. - 7 -