Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet
Baltic Earth Earth System Science for the Baltic Sea region Forskarnätverk, fokus på att bättre förstå Jordsystemet i Östersjöområdet Vetenskapliga utmaningar Salinitetsdynamik Koppling land-hav och biogekemiska återkopplignar Naturkatasytrofer och extremhändelser Vattensånd och dess dynamic Variabiliteten hos vatten och energicykler Integrera mänsklig påverkan I förståelsen Website: www.baltic-earth.eu
Second Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin (BACCII) BACC projektet Sammanställning av kunskapsläget, enbart granskad literature. Totalt 80 författare från minst 20 länder. BACC II boken kan laddas ner elektroniskt från Springers hemsida: http://www.springer.com/gp/book/9783319160 054
Generella kommentarer: Förändringar av parametrar i en viss region är en kombination av global uppvärmning och eventuella förändringar av cirkulationsmönster. Stor variabilitet hos klimatet i vårt område, svårt att urskilja statistiskt signifikanta trender eftersom den naturliga variabiliteten är stor. Extremhändelser är sällan förekommande (per definition), svårt att erhålla signifikans när man studerar trender.
Temperatur - Uppvärmning Temperaturökningen i Östersjöregionen större än globala medeluppvärmningen under samma period. Uppvärmningen har fortsatt under senaste årtiondet, specifikt: Dock inte under vintern Störst uppvärmning på våren. Störst för de norra delarna av området. Rutgersson et al., (2014) Observed changes and variability of atmospheric parameters in the Baltic Sea region during the last 200 years. Clim. Res., 61: 177 190. Temperturanomalier for Östersjöområdet 1871-2013, Blått norr om 60 grader, rätt söder om 60 grader.
Högre medeltemperatur ger förskjutning av extremer Långtidstrernder: Få statistiskt signifikanta trender: Ökat antal tropiska nätter (T min >20 C) Ökat antal sommardagar (T max >25 C) Minskat antal frostdagar (T min <0 C) Minskat antal isdagar (T max <0 C). Standardavvikelser av temperatur i södra delen av området: Längden av extremt milda perioder har ökat under vintern. Antalet värmeböljor har ökat under sommaren.
Extremhändelser: senaste årtiondena Kortare period, mindre statistisk signifikans, större förändringar För alla vädertyper (zonal, meridional, anticyklonisk) har man sett en ökning i persistensen (2-4 dagar mellan 70-talet och 90-talet). Spelar persistensen någon roll?
Persistence mm/day 24 20 16 12 8 4 Bonn-Friesdorf Total precipitation = 211 mm Number of wet days = 50 days Number of wet periods = 7 Number of dry periods = 8 Longest wet period = 37 days mm/day 0 24 20 16 12 8 December 1994 January 1994 February 1994 Total precipitation = 224.5 mm Number of wet days = 27 days Number of wet periods = 15 Number of dry periods = 16 Longest wet period = 4 days 4 0 December 1967 January 1967 February 1967 Figure from Sergey Gulev
r Apr-Sep Absolute 60 60 precipitation extremes: 60 observed changes in 95% percentile of precipitation 50 50 50 30 10 20 30 40 50 60 significant at 95% level winter (a) 10 20 30 40 50 60 40 40 30 (b) Zagreb 30-10 0 10 20 30 40 50 60-10 0 10 20 30 40 50 60 40 r 70 60 70 60 DP Apr-Sep 70 60 50 50 50-100 to -7-7 to -6-6 to -5 30 10 20 30 40 50 60 <-7-7 - -6-6 - -5-5 - -4 40 40 1951-2008 -5 to -4-4 to -3-3 to -2 2 to 3 3 to 4 4 to 5 5 to 6 6 to 7 7 to 100 (c) -4 - -3 30 % per decade 30-10 0 10 20 30 40 50 60-3 - -2 2-3 3-4 4-55 - 6 6-7 >7 Changes in absolute extremes differ from those in totals (d) 40 mean intensity 95 th percentile Figure from Sergey Gulev Zolina et al. 2005, Geophys. Res. Lett.
Extremhändelser: senaste årtiondena Antal dagar med extrem nederbörd har ökat. Antal dagar med extrem nederbörd (a) >10 mm per dag and (b) >20 mm under tre efterföljande dagar I Litaune 1961 2008 (Rimkus et al 2011). Ökad extrem nederbörd har inte lett till ökad förekomst av extrema vattenflöden.
Avrinning Säsongsvariation: Changes in river hydrographs between two study periods in hydrological districts and whole Latvia. (Apsite et al. 2012 [in press]). Avrinning på vintern ökar, vårflöden minskar på grund av mindre snösmältning
Atmosfärens circulation Ökat antal djupa lågtryck (inte antal lågtryck). Antal djupa lågtryck för 4 20-årsperioder (Lehmann et al., 2011).
Vindklimatet Vinden hänger tätt ihop med cirkulationen. Vindklimatet uppvisar stora variationer, ingen stabil långtidstrend (på årsbasis). NAO+ Hög frekvens av blockeringssituationer. Stormindex för Stockholm 1785-2005 (Bärring and Fortuniak 2009), 99 th percentile of wind speeds in the vicinity of Stockholm 1850-2009 from HiResAFF (Schenk and Zorita 2011, 2012). Data normalized with respect to the period 1958-2005. Bold lines represent the 11y-running mean to highlight decadal variations.
Vind på säsongsbasis (kortare tidsperiod) Säsongsvariationer: Ökning av djupa lågtryck (vind) under vinter och vår. Minskning under hösten Sliding decadal (11-y) mean seasonal wind speed anomalies for the Baltic Sea regions for 1850-2009 (Schenk and Zorita, 2011, 2012).
Vattenstånd Stigande trend (långtid): Ökning av det absoluta vattenståndet (1800-2000): 1.3 mm/yr till 1.8 mm/yr. Stämmer väl med det globala medelvattenståndet (1.7 ±0.5mm/yr). Linear trends calculated in sliding windows of fixed lengths of the annual sea-level record in Warnemünde (Germany). From Richter et al. (2011).
Vattenstånd Situationer med extrema vattenstånd ökar snabbare (minskar långsammare) i områden med landhöjning. Norra delarna av Östersjöområdet. Södra delarna av Östersjöområdet ingen klimatpåverkan av situationer av extrema vattenstånd kunde påvisas.
Extremhändelser, utveckling under senaste 200 åren. Uppvärmning ökning av varma perioder (värmeböljor). Ökning av persistens situationer (dagar) med extrem nederbörd har ökat, de mest extrema händelserna intensifierade.
Extremhändelser, forskningsbehov Bättre infrastruktur (mätsystem) Bättre integration med samhällsinfrastruktur/processer Bättre modelleringssystem
Extremhändelser Svårt att skilja variabilitet från trender. Behövs mer förståelse för variationer av extrema hydrometeorologiska händelser och koppling till klimatförändringar. Måste ta hänsyn till variationer av cirkulationsmönster (kan leda till oväntad påverkan på parametrar). Naturkatastrofer med stor samhällspåverkan oftast en kombination av extrema hydrometeorologiska händelser och svagheter i samhällets beredskap.