2014-01-07 Inledning Denna förstudie bygger dels på resultatet ur TRUPP-projektets behovsanalys, dels på input från möten med studenter och referensgrupper. Förstudiens syfte är att presentera de önskemål och krav som ett framtida kårhus på campus Norrköping ställer på lokalerna. Gränsdragningen är i det här tidiga skedet fortfarande flytande och kommer att justeras vartefter olika lokalalternativ utkristalliserar sig. I projektets nästa fas kommer de färdiga förslagen att kompletteras med en skuggbudget för att ge projektgruppen en tydligare bild av de faktiska ekonomiska förutsättningarna Kort historik och nuläge Trappan byggdes utifrån förutsättningarna att campus Norrköpings 5 000 studenter inom en nära framtid skulle öka till mellan 7 000-8 000 studenter. Man antog därutöver att studentantalet skulle öka upp till 10 000 studenter på sikt. I realiteten har studentantalet legat tämligen konstant runt 5 000, varav ca 3 500 är boende i Norrköping och därmed kan antas utgöra kårhusets kärnkundgrupp. Efter att ha drivit Trappan i nuvarande lokaler under en period av sex år - en tid präglad av anpassningar, förbättringar, besparingar, investeringar och satsningar - står det nu klart att det inte är görligt att i nuvarande fastighet att driva en tillräckligt bra och ekonomisk försvarbar verksamhet under rådande och framtida förutsättningar. Behovet av förändring grundar sig i följande problem: Ekonomi: Fastigheten är volymmässigt anpassad för ett mycket större studentunderlag vilket bl.a. innebär höga hyres- och personalkostnader för att rodda runt de väl tilltagna lokalerna. Fastigheten möter inte dagens och framtidens studentbehov: Lokalerna är inte anpassade efter den verksamhet som studenterna efterfrågar. (Fel logistik. För stora, för små lokaler och för få lokaler). Lokalerna är stora, kala, fyrkantiga och industridesignen av huset upplevs inte som inbjudande och mysig. Lokalerna lämpar sig inte för sektioner och föreningar att bedriva daglig verksamhet i. Fel placering av kårhuset: Ligger inte där studenterna rör sig under dagarna.
Verksamhet idag Öppethållande Café, måndag till fredag, 11.00-16.00 Pub med öppet kök, onsdag 18.00 22.00, torsdag och fredag 18.00 01.00 Nattklubb, lördag 22.00-03.00 Läsplatser, måndag till fredag 9.00-18.00 Festverksamhet Till festverksamhet räknas i dagsläget all verksamhet som handlar om servering av mat och dryck. Delverksamheter är nattklubbsverksamhet, bar, pub och restaurang i någon form. En viktig del är sittningsverksamhet, d.v.s. arrangerade av middagar för ett större antal gäster. Genomförandet kan i sin tur kategoriseras i tre former: Bokningar/beställningar där man säljer till eller serverar en kund som arrangerar tillställningen Event som genomförs i samarbete med en extern part Arrangemang i egen regi som vänder sig direkt till gäster. Till skillnad från servicebranschen i övrigt är det i studentvärlden vanligt att samtliga tre former används flitigt vid de olika delverksamheterna. Festverksamheten som vänder sig till studenter bemannas huvudsakligen av ideellt engagerade studenter. Vid externa event används ofta samma personer, då med högre ersättning. Konferensverksamhet Konferensverksamheten består idag dels av konferenser men även av mässor, arbetsmarknadsdagar med mera. Eventen är huvudsakligen studentrelaterade men även externa bokningar från näringslivet, universitetet och kommunen förekommer. Övrig verksamhet Förutom ovan nämnda funktioner, som upptar huvuddelen av kårhusets resurser, finns idag även lättare lunchverksamhet i caféet, läsplatser, bokningsbara mötesrum, föreläsningar och diverse jippon och sammankomster.
Grundvolym idag Besökare/gäster Nattklubben kan ta emot 1 200 gäster. Toppnoteringarna ligger på 1 000-1 100 samtida besökare som mest, och uppnås någon eller några gånger per år. Snittet för festverksamheten ligger runt 500 personer på studentfester, samt 600-700 på externa klubbar. För puben varierar besökarantalet kraftigt, mellan 10-200 besökare. Fler än 50 besökare är ovanligt och förutsätter ett speciellt arrangemang i puben eller anslutande lokaler. Antal sålda luncher snittar på runt 2-10 per dag. Sittningar varierar i storlek mellan 20-160 sittande. Vid ett fåtal tillfällen överskrids kapaciteten på kundens begäran. Även här finns hög- och lågsäsong. Snittet över terminerna är ungefär 1,5-2 sittningar i veckan. Yta Kårservices del av kårhus Trappan uppgår idag till 1 359 kvm. Kårhuset totalt, inklusive de av LiU förhyrda ytorna, uppgår till 1 871 kvm fördelat på 6 våningar. Omvärldsanalys Samverkan skapar möten Samverka med olika aktörer skapar möjlighet för ett kårhus med flera funktioner än vad kärnverksamheten själv kan driva. Det i sin tur ger möjlighet att möta fler av studenternas behov och skapar fler anledningar för skilda studentgrupper att besöka kårhuset. Ett levande kårhus blir navet på campus, där olika studenter, föreningar och verksamheter möts och öppnar för nya samarbeten och ett aktivare mer levande studentliv. Idéer om samverkan med andra verksamheter Ett väl utformat kårhus möjliggör sammanförande av flera studentrelaterade verksamheter under samma tak. Särskilt önskvärt är att få in studentdrivna affärsrörelser som fyller de behov som kårhuset har i uppgift att tillgodose. Den här typen av samarbeten bidrar dels till ett positivt studentengagemang, dels sprider de riskerna ut från den egna verksamheten. Verksamhetsanalys Mål Målet med en nyetablering av kårhus på campus Norrköping är att samla alla viktiga aspekter ur studentlivet på en plats - navet i studentlivet. Kårhusts festverksamhet ska vidare sträva efter att vara självfinansierande och proportionerlig mot studentunderlaget.
Organisation Kårhuset ska drivas av ledning bestående av fast anställd personal med god kännedom av studentlivet, och en drift som till lejonparten består av ideell arvoderade studenter. Den ideella anknytningen är oerhörd viktig för studentlivet och ska värnas och uppmuntras så mycket som möjligt. Arbetssätt Kårhusets funktion ska vara att möjliggöra för studentföreningar att driva Norrköpings studentliv genom att erbjuda dels lämpliga lokaler, dels stöd, service och backup. Sektions- och föreningsdrivna fester och studentfik är ledstjärnor inom verksamheten. Allmänheten och näringslivet ska välkomnas in i lokalerna genom arbetsmarknadsmässor och liknande aktiviteter som utgör ett mervärde för studenterna. Lokalbehovsanalys Kårhusets lokaler måste vara anpassade för de sex prioriterade grundfunktionerna Pub/Nattklubb med utrymme för kravall Sittningsverksamhet (inkl. mindre tillredningskök) Café Kontor Föreningsutrymmen Studieplatser Funktionerna är prioriterade utifrån uppskattningen om vilka verksamheter som utgör ett kårhus kärna, och därmed har bäst förutsättningar för att göra kårhuset i Norrköping till navet i Norrköpings studentliv. Nattklubbs- och sittningsverksamheten utgör den kostnadsbärande grundstommen i verksamheten och kompletteras med café, studieplatser m.m. för att utnyttja alla ytor maximalt även under dagtid. Flexibla och sömlösa Lokalutformningen ska ge maximala möjligheter till samnyttjande av resurser med olika verksamheter. Stora delar av huset ska kunna vara öppet och tillgängligt med liten bemanning. Kårhuset måste ha en hög flexibilitet som kan svara på framtida, idag okända, behov och önskemål. Flera aktiviteter ska kunna pågå samtidigt och lokalerna bör kunna ändras över tid. En förutsättning är en inredning som ger möjlighet att nyttja rummen till skiftande funktioner samt att skapa rum i rummet. Olika zoner med såväl tysta som mer livfulla miljöer bör kunna erbjudas.
Ventilation och ljussättning bör kunna anpassas efter behov och det antal personer som nyttjar rummet. Tillgängliga Avgörande för kårhusets framgång är att lokalerna finns i campus kärna, där studenterna rör sig naturligt (geografisk tillgänglighet). Festverksamheten kommer begränsa det allmänna tillträdet till vissa lokaler fr.a. på kvällstid två till tre dagar i veckan. Öppettiderna i övrigt ska därför vara generösa för att möjliggöra användning studieplatser efter att föreläsningarna avslutats för dagen (tidsmässig tillgänglighet). Schyssta Kårhusets lokaler ska ha en tydlig identitet som tillgängliga och neutrala mötesplatser som upplevs välkomnande av alla oavsett etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller social bakgrund. Tåliga Flexibiliteten i rummen för med sig att inredning flyttas ofta, vilket sliter på ytskikten. Festverksamhet innebär både slitage på lokalerna och risk för skadegörelse, medan ideell arbetskraft inte kan förväntas besitta den sakkunskap som krävs för att alltid ta hand om lokalerna på ett professionellt sätt. För att stå pall för det höga slitage som kårhus är föremål för behöver ytskikten vara tåliga liksom enkla och kostnadseffektiva att underhålla. Mysiga Studenter tillbringar allt mer av sin tid på campus. Med sina många funktioner blir kårhuset deras vardagsrum; en plats där man kan fika, plugga och ta en öl med sina vänner. Därför är det viktigt att kårhuset utstrålar en hemtrevlig och ombonad atmosfär. Trygga och säkra Lokalerna ska kännas säkra att vistas i även utanför ordinarie arbetstid för de studenters som vistas där. Vidare ska kårhuset och dess omedelbara omgivning vara säkert att vistas i för festverksamhetens gäster. Närhet Det är önskvärt att kårhuset ligger i så nära anslutning till resten av universitetet som möjligt. Samtidigt behöver man ta hänsyn till det störningsmoment som fester och pubar kan utgöra för omkringliggande verksamhet. Om målet med kompakta, samutnyttjade lokaler uppnås, kommer kårhuset svårligen kunna inrymma externa verksamheter. Driftsekonomiska Lokalerna måste utformas så att driftskostnaderna kan hållas nere. En hög grad av självbetjäning, överskådlighet och samnyttjande av lokaler kan bidra till detta.
Modernt Fastigheten måste möta det digitala samhälle som idag är verklighet. Detta kan innebära elektroniska reklamtavlor, projektorer i mötesrum. Tillgång till LiUs trådlösa nätverk kan ses som en självklarhet men det ska även finnas möjlighet till trådburet nät vid fasta arbetsplatser. På studenternas villkor Kårhuset och dess funktioner ska utformas utifrån studenters behov och önskemål. En del av TRUPPs uppdrag blir därför att tolka studenternas idéer och förslag, hitta det bakomliggande behovet och implementera det i verksamheten på ett ekonomiskt hållbart sätt. Samma princip ska finnas i drivandet av kårhuset: den professionalism som Kårservice kan tillföra ska användas för att möjliggöra för studenter och studentföreningar att utveckla studentlivet. Funktioner och utrymmen Ett starkt önskemål är att erbjuda olika zoner i kårhuset. Efterfrågan på tysta platser är stor. Samtidigt ska mer aktiva och högljudda aktiviteter kunna pågå utan att störa. Kårhuset skapar sociala mönster där kontakt och möten är centrala inslag. Det ska därför finnas öppna ytor för spontana möten och samtal eller möjlighet att vara ensam tillsammans med andra. Festverksamhet För att få ut maximal nyttjandegrad ur kårhuset ska lokalerna kvällstid kunna nyttjas som pub med ordinarie möblering, för sittningar med sittningsmöblering eller helt tömd som dansgolv för nattklubbar. Dagtid ska samma lokaler fungera som café, mat- och studieplatser. Dimensionerna för festverksamheten redovisas under not 1 i tabell nedan. Lokalen bör vara utrustad med minst en bar på ca 2-3 meter och ha utrymme för uppställande av ytterligare en till två portabla barer. Den fasta baren ska ha utrymme för keg. Salen bör vara anpassad för effektrök och nattklubbsdelen bör ha utrymme för en antingen permanent eller portabel scen. En översyn av akustiken är nödvändig för att ljudbilden ska bli funktionell för festverksamheten samtidigt som bar- och arbetsområdena någorlunda skyddas från ljud. Café-möblerna måste vara av en form och kvalitet som fungerar både för studier och pubar. Vidare ska de vara stapelbara för att förenkla förvaring under festkvällar. Lokalen Baljan i kårhuset Kårallen på campus Valla är en förebild där samtliga dessa funktioner samsas på motsvarande yta. Kök Serveringstillståndet ställer krav på att en varierad meny med varm och kall mat som behövs kunna tillredas i lokalerna. För detta krävs uppskattningsvis 1-2 ugnar, spis, stekbord, fritös, samt 2-3 beredningsytor, givet målet att kunna köra ut upp emot 100 portioner samtidigt inom sittningsverksamheten. Köket behöver vidare vara utrustat med industridiskmaskin, frys, kyl, ett torrförråd, två till tre bänkkylar. Därtill behövs en servicebänk/-lucka för utlämning av mat. Uppskattad area för köket är ca 60kvm.
Café Caféets funktion ska vara att samla studenter under dagtid, både för en kort fika och för långa dagar med studier som kräver tillgång till billigt kaffe och studiesällskap. Lokalerna ska ha mjuk möblering, dels för att vara sköna att vistas i länge och dels för att dämpa ljud. För att inte ta kårhusets personalresurser i anspråk bör caféet drivas externt, gärna i studentregi. I andra hand kan caféet drivas av kårhuset med hjälp av ideellt arvoderade studenter. Studiemiljö Det behövs olika studieplatser och ev. grupprum i olika storlekar för att kårhuset ska locka till sig studenter. Studieplatserna ska dela utrymme med café- eller festlokalen för att öka ytanvändningsgraden. Arbetsutrymmen Utformningen av arbetsplatserna för både verksamheten och kårerna växlar beroende på arbetsuppgifternas art. Därför bör det finnas både större och mindre rum, gärna med en flexibel planlösning och möblering. Arbetsgrupper kan behöva sitta tillsammans i ett lite större mötesrum. Arbetsrummen bör finnas nära de offentliga ytorna. Särskild omsorg krävs vid utformningen så att man skapar en öppenhet samtidigt som man värnar om personalens och de kåraktivas integritet. Totalt är det önskvärt med sex arbetsplatser, antingen i form av fysiskt avskilda rum eller i öppna kontorslandskap. Uppskattad yta för arbetsplatserna är ca 30kvm. Mötesrummet kan delas med föreningarna och bör uppgå till ca 20kvm. Vaktmästeriet ska ha en verkstad om ca 10kvm för enklare reparationer. Varumottagning En mängd olika transporter och varor passerar kårhuset varje dag. Lastintaget ska vara avpassat för att ta emot såväl mat- och dryckleveranser som den utrustning artister har med sig inför spelningar på kravaller. Säkerhetsutrymmen Förvaringsutrymme för material som kräver brand- och stöldskydd såsom kassaskåp, servrar etc om totalt max 10kvm. Soputrymmen Soputrymmet ska utformas så att det stödjer källsortering. Fraktioner som ska finnas är: Matavfall Brännbart Wellpapp Returglas (vitt/färgat)
Kontorspapper Metall Fettavskiljare/fettuppsamling Förvaringsutrymmen Lämpliga förråd och möjligheter för grov- och lättförvaring behövs såväl för Kårservice som för föreningarna som har lokaler i huset. Viktigt att dessa är tillräckliga i antal, till yta och att de logistiskt är anpassade för verksamheten. Studentföreningar som är för små för att hyra föreningsrum bör kunna erbjudas ett litet förråd eller skåp för förvaring av bokföring m.m. så att de enkelt kan förlägga sina möten till kårhuset ändå. Sanitetsutrymmen Beredningskök kräver att omklädningsrum för personal, liksom dedicerade personaltoaletter finns tillgängliga. Duschutrymmen är inte nödvändiga och bör undvikas av kostnadsskäl. För festverksamheten behövs ca 40kvm hygienrum. Om nya hygienutrymmen byggs är det önskvärt med bås och separata rum för män och kvinnor. Huvudsakliga ytor, en sammanställning Sammanställningen nedan är tänkt att ge en grov bild av lokalbehovet. Användning Ungefärligt behov i kvm Not Studiesociala ytor 1 250 Varav Nattklubb: ca 160-240kvm Sittning: ca 100-150kvm Pub: ca 60-100kvm Baryta: ca 20kvm Dessa funktioner delar utrymme med studieplatser och café. Beroende på hur fastigheten ser ut kan de grupperas inom en eller flera lokaler. Den totala ytan för dessa fem funktioner bör inte överstiga 250kvm. Arbetsplatser 50 Beroende på hur fastigheten ser ut kan de grupperas inom en eller flera lokaler. Mötesrum 20 Enskild lokal Garderob 20 Delar utrymme med mötesrum el. dyl. Vaktmästeri 10 Enskild lokal Förvaringsutrymmen 100 Förvaringsutrymmen sektioner 20 Dessa funktioner kan dela utrymme. Den totala ytan för dessa två funktioner bör inte överstiga 120kvm.
Kök 60 Enskild lokal Säkerhetsutrymmen 10 Enskild lokal Hygienrum 30 Enskild lokal Sanitetsutrymmen 30 Enskild lokal Soputrymmen 20 Enskild lokal Givet att de nya lokalerna har marknadsmässiga hyror, bör den total förhyrda ytan inte överstiga 800kvm. Installationer, inredning, utrustning Kårhuset ska vara en mötesplats med funktioner som spänner från tysta studieplatser till imponerande scenframträdanden. Det ställer stora krav på planeringen för installationer, inredning och utrustning. Samtidigt är det i stort sett omöjligt att förutse hur lokalerna kommer användas på några års sikt. Belysning Lokalerna ska vara utrustade med fullgod allmänbelysning och, i lämpliga fall, arbetsplatsbelysning. Festlokaler utrustas med spotlights och motsv. på flyttbara råer utefter behov. Ljud Viss mindre ljudutrustning i café och lounge bör vara fast, medan den större ljudutrustningen är flyttbar och därför inte ställer några särskilda krav på lokalerna. Eluttag ska finnas i tillräcklig utsträckning för att koppla in utrustningen kring barer och vid scenen. Ljudnivåer på mellan 85-90 db kommer förekomma inom ramarna för festverksamheten. Ventilation Luftflödena i huset behöver kunna hantera att verksamhet bedrivs där alla dagar i veckan, i princip dygnet runt. För lokaler som används mer sällan är forcerad ventilation ett alternativ men om en hög grad av samutnyttjande uppnås för de största ytorna kommer dessa behöva en stadig lufttillgång på mer varierade tider än traditionella kontors- och undervisningslokaler. Hiss Hissar (och dörrar) ska klara lastpallars storlek och tyngd (cirka 1 000 kilo). Elkontakter Redan idag innebär den ökande användningen av bärbara datorer att bristen på elkontakter är besvärande. Placeringen av elkontakterna måste också anpassas till behoven så till vida att det vid sittplatser, informationspunkter, laddningstationer etc. finns tillgång till ett flertal eluttag, alltså där det kan antas att studenter kommer att vilja plugga in sin dator, läsplatta eller dylikt.
Trefas eluttag Eluttag för trefas ska finnas i köket för inkoppling av diskmaskin och köksutrustning, samt i den huvudsakliga festlokalen för anslutning av ljud och ljus till större fester. Larm Samma skalskydd som i övriga universitetslokaler är önskvärt. Utrymmen där särskilt skyddsvärd egendom förvaras bör förses med kontaktlarm på dörrar och fönster. Vatten och avlopp Golvbrunnar bör finnas på alla toaletter för att minska konsekvenserna vid översvämningar på grund av stopp i tvättställ. Golv Kårhusgolv utsätts för enorma påfrestningar. De måste därför klara både högt slitage och periodvis semiprofessionell lokalvård. Drift Drift och större underhåll bör i största möjliga mån ligga på hyresvärden. Den huvudsakligen ideella verksamheten på campus Norrköping har inte kompetens att ansvara för dessa områden själva. Särskilt viktigt är detta för områden som brand- och skalskydd. Personal och "yrkeskategorier" Drift Platschef Driftschef Kock Vaktmästare (halvtid) Ideellt engagerade studenter bestående av Driftgrupp DA Bartendrar Servitörer Kökspersonal Värdar
DJs, tekniker Riskanalys Känslig ekonomi Kårservice har i dagsläget ett visst bidragsberoende för några resultatområden, vilket i synnerhet gäller Norrköpingsverksamheten på grund av dagens kostnader och studentunderlag. Tillgången på likvida medel inom koncernen är för närvarande god. För att säkerställa koncernens fortlevnad behöver de likvida medlen avsättas till en kapitalfond, varför möjligheten att bekosta större förändringar av nya kårhuslokaler inte är möjlig med egna medel. Hänsyn behöver även tas till studentföreningarnas osäkra ekonomi. Planeras sektions-/föreningsrum i huset behövs en finansiell backup för de föreningar som inte har råd med hyran. En möjlig modell för detta är en hyresreduktion i likhet med den som idag ges till föreningarna som hyr rum i kårhuset Kårallen. Höga investerings- och lokalomkostnader Projektet måste backas upp med ekonomisk kalkyl över vad en flytt med nyetablering kommer att kosta verksamheten, ett ställningstagande av hur detta ska finansieras och en beskrivning av vilka ekonomiska konsekvenser flytten får. Lokalomkostnaderna i de nya lokalerna ska understiga dagens för att en flytt ska vara ekonomiskt försvarbar. Ont om tid LiU befinner sig redan nu långt in i planeringen av flytt till nya lokaler. För att Kårservice ska kunna dra fördel av LiUs förtätning av campus Norrköping behöver kårhusverksamheten kunna flytta med tämligen kort varsel. Här finns risk för att beslut stressas fram utan att de ekonomiska konsekvenserna har utretts i tillräcklig grad. En framskyndad flytt kan även innebära högre flyttoch personalkostnader. Lågt studentunderlag Antal studenter som studerar vid campus Norrköping och bor på orten är mycket begränsat (ca 3.000 av drygt 5.000 inskrivna studenter) och prognoser för framtiden tyder inte på att man kan förvänta sig en ökning. Detta innebär att kårhuset måste bedriva en slimmad och mycket effektiv verksamhet med så låga kostnader som möjligt. Begränsat utbud av lokaler Kårhusets funktioner ställer krav på typen av lokal som verksamheten kan bedrivas i. Vidare är det avgörande att kårhuset kan ligga så centralt på campus som möjligt. Båda dessa faktorer begränsar antalet lämpliga lokalmöjligheter.
Begränsad tillgång till ideell arbetskraft Kårservice är mycket beroende av ideell arbetskraft (över 500 personer per år arbetar ideellt inom verksamheten totalt sett). Norrköpingsverksamheten är särskilt känslig eftersom studentunderlaget är så pass begränsat. Möjligheterna att rekrytera ideell arbetskraft reduceras pga. det låga studentantalet. Att anställa personal är inte ett alternativ eftersom köpkraften redan är svag i och med kundgruppens ekonomi.