Panncentralen Facetten

Miljörapport 2012 Panncentralen Facetten ÅTVIDABERG

Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 4 2.6 Gällande beslut 5 2.6.1 Tillstånd 5 2.6.2 Villkor 5 3 Miljöberättelse 5 3.1 Miljöpåverkan 5 3.2 Verksamhetssystem 5 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 6 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 6 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 6 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 6 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter 7 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 7 3.4 Kontrollresultat 8 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 8 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 9 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 9 3.4.4 Besiktningar sammanfattande kommentarer 9 4 Villkor och kommentarer 10 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Fjärrvärmenätet i Åtvidaberg Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 1 (12)

1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0561-124 Anläggningsnamn Panncentralen Facetten Ort Åtvidaberg Besöksadress Eksågsvägen 14 Fastighetsbeteckningar Åtvidaberg 6:73 Kommun Åtvidaberg Huvudbransch 40.51 Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötland Tillsynsmyndighet Åtvidabergs kommun, Miljö- och hälsoskyddskontoret Kontaktperson för anläggningen Förnamn Jenny Efternamn Österberg Telefonnummer 013-20 93 03 E-postadress jenny.osterberg@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Sten Efternamn Bruce Telefonnummer 013-20 82 39 E-postadress sten.bruce@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping 2 (12)

2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under Division Energi som är organiserad enligt följande: Panncentralen Facetten ligger organisatoriskt under Produktion kraftvärme. 2.2 Lokalisering och bakgrund Panncentralen Facetten är belägen på industriområdet Facetten, fastighet 6:73. Anläggningen har sedan 1998 levererat fjärrvärme till Åtvidaberg, i bilaga 1 återfinns en karta över fjärvärmenätet i Åtvidaberg. Anläggningen ägdes tidigare av Åtvidabergs kommun och Vattenfall, men förvärvades 2007 av Tekniska verken. 3 (12)

2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Panncentralen Facetten består av en fastbränslepanna med tillhörande rökgaskondensering samt två oljepannor. Fastbränslepannan används som baslastenhet, medan oljepannorna används som reserv- och spetslast. Rökgaserna avleds genom en gemensam 38 m hög skorsten. Pannornas produktionskapacitet fördelar sig enligt tabell 1. Tabell 1. Produktionskapacitet panncentralen Facetten. Panna Effekt [MW] Bränsle Panna 1 6 Biobränsle Rökgaskondensering 1,5 Oljepanna 1 8 Eldningsolja 1 Oljepanna 2 7 Eldningsolja 1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Biobränslepannan är utrustad med ett miljömätinstrument för mätning av parametrarna O 2, CO och NO. Mätdata samlas kontinuerligt in och värdena processas och presenteras därefter i dygns- och månadsrapporter. Dessa ligger sedan till grund för uppföljning i förhållande till gällande miljövillkor. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med en multicyklon och ett elektrofilter för stoftavskiljning. Genom rökgasåterföring fås en kväveoxidreducerande effekt. För att öka värmeutvinningen är pannan försedd med rökgaskondensering. Rökgaskondenseringen fungerar även som ett extra rökgasreningssteg. Efter att kondensatet ph-justerats avleds det via dagvattenledningen till Storån och slutligen till recipienten Håcklasjön. Oljepannorna eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 4 (12)

2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Länsstyrelsen i Östergötlands län 1998-03-04 Länsstyrelsen i Östergötlands län 2002-05-22 Åtvidabergs kommun 2011-12-30 (2011-MN0550/2) Länsstyrelsen lämnar tillstånd enligt Miljöskyddslagen till ombyggnad och drift vid panncentralen Facetten på centrala industriområdet i Åtvidaberg Fastställande av slutliga villkor för utsläpp av kondensatvatten samt ändrat villkor för kolmonoxid gällande den utökade verksamheten vid panncentralen Facetten. Miljönämnden i Åtvidaberg förelägger Tekniska verken att tillsvidare utföra undersökning och kontroll i enlighet med bolagets förslag till kontrollprogram daterat 2011-12-20 (med en justering angiven i beslutet). Bolaget skall sedan vid behov uppdatera kontrollprogrammet så att det alltid motsvarar verksamhetens aktuella kontrollbehov. 2.6.2 Villkor Villkor för Panncentralen Facetten kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16 NFS 2006:9, finns i bilaga 2, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Panncentralen Facettens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft och vatten, omhändertagande av askor, förbrukning av naturresurser som olja och transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Under 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Ett exempel på ett miljömål för panncentralen Facetten är att minska fossilbränsleanvändningen. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbätt- 5 (12)

ring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. En generell riskanalys för Tekniska verkens träeldade produktionsanläggningar utfördes i april 2012. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer Under 2012 har det inte genomförts några större förändringar förutom vanligt underhåll och byte av slitagedelar. 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2012 till 33 600 MWh. I tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna år 2012. Eftersom vår samarbetspartner Farmarenergi blev försenade med sin revision har det förbrukats avsevärt mer eldningsolja än under 2012. Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, 2012. Benämning Produktion [MWh] Bränsleförbrukning [m 3 ] Fastbränslepannan 32 400 36 000 Oljepannorna 1 180 130 Anläggningen har förbrukat 680 MWh elenergi och 869 m 3 vatten under verksamhetsåret. Orsaken till den högre vattenförbrukningen jämfört med föregående år var en trasig magnetventil i rökgaskondenseringen. 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 3.3.3.1 Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska Verken registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. I bilaga 2 beskrivs mer utförligt hur Tekniska Verken arbetar med produktvalsprincipen. I tabell 3 visas kemikalieförbrukningen på Panncentralen Facetten under 2012. 6 (12)

Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter, 2012. Kemikalie Användnings- Förbrukning Enhet Område Amersite Syrereducerande 50 liter Natronlut NaOH för ph-justering 2 000 kg Broxosalt Avhärdningssalt 50 kg Smörjfett Maskineri 24 kg Smörjolja Maskineri 32 liter Lösningsmedel Diverse 27 liter Eldningsolja 1 Bränsle 131 m 3 Performax 24L Korrosionsinhibator 25 liter 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid panncentralen Facetten är aska. Flyg- och bottenaska matas ut i en sluten container och körs av entreprenör till godkänd mottagare. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. I tabell 4 redovisas uppkommen mängd avfall och i tabell 5 ses uppkommen mängd farligt avfall under 2012. Tabell 4. Uppkommen mängd icke-farligt avfall, 2012. Typ av avfall Mängd Enhet Transportör Mottagare Botten och flygaska 146 ton Allren Korshult Tabell 5. Uppkommen mängd farligt avfall, 2012. Typ av avfall Kod Mängd Transportör Behandlingsföretag Tankrengöring 16:07:09 740 kg Allslam AB Tekniska verken Under 2012 har det inte vidtagits några speciella åtgärder för att minska mängden avfall eller farligt avfall. 3.3.5 Förändringar och störningar i driften CACTUS CACTUS är Tekniska verkens centrala övervakningssystem, i vilket mätdata från miljö- och processinstrument samlas in och bearbetas. Under juni genomfördes en större uppgradering av CACTUS. Uppgraderingen resulterade i ett avbrott i mätinsamlingen den 12 juni. Under hösten har uppgraderingen medfört en del problem med den automatiska överföringen av data från styrsystemet till miljöövervakningssystemet. Dessa problem har inte påverkat anläggningarnas drift och deras reningsutrustning. 7 (12)

CO I januari var riktvärdet avseende timmedelvärdet för CO-halten förhöjd vid 54 tillfällen och avseende dygnsmedelvärdet vid 8 tillfällen. Då det hela tiden föreföll vara en god förbränning då anläggningen var bemannad tog felsökningen nästan hela januari. Orsaken var en kombination av olika faktorer, bränslet, miljömätinstrumentet samt temperaturmätningen i ugnen. På de så kallade termoelementen vilka är placerade i ugnen hade det bildats en beläggning. Beläggningen gjorde att temperaturen i ugnen framstod som högre än vad den egentligen var. Det ledde i sin tur till att ugnens styr- och reglersystem fick felaktig information och styrde förbränningen fel. Under resterande delen av 2012 var riktvärdet avseende timmedelvärdet för CO-halten förhöjd vid 35 tillfällen och avseende dygnsmedelvärdet 3 tillfällen. Samtliga tillfällen har varit bränslerelaterade. Under hela 2012 har det varit ett betydligt fuktigare bränsle än tidigare år. När värmebehovet stiger ökas lasten på pannan, mer bränsle matas in. Är då bränslet fuktigt eller till och med fruset blir det väldigt kallt i inmatningen vilket leder till högre CO-halter. Utöver detta stämde inte nollkalibreringen på miljömätinstrumentet vilket har medfört att det visat ett högre värde än det faktiskt varit. Kondensat Under 2012 har halten suspenderade ämnen i kondensatet varit högre än normalt en gång. Vecka 43 uppmättes 12 mg/l. Anledningen antogs först vara att slagverket hade varit igång varpå provet blev missvisande. Efterföljande prov var dock under detektionsgränsen trots att biopannan gick hårdare. Då inget avvikande i vare sig driften av anläggningen eller rent processtekniskt har observeras vet vi inte orsaken till det förhöjda värdet på halten suspenderade ämnen. Utöver detta har inga störningar uppkommit i driften under 2012. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 3.4.1.1 Emissionsuppföljning Rökgaserna från fastbränslepannan analyseras och registreras kontinuerligt med avseende på NO, CO och O 2 varje minut. Det centrala övervakningssystemet, CACTUS, samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Mätutrustningen kontrolleras och servas kontinuerligt. Genomförda kalibreringar, reparationer och service journalförs. För oljepannorna sker ingen kontinuerlig mätning eller registrering av utsläppen. 3.4.1.2 Mätinstrumentens funktion 2012 Under 2012 var det problem med nollkalibreringen vilket har inneburit att miljömätinstrumentet visat ett högre värde än det faktiska, problemet har inte påverkat anläggningens drift och dess miljöprestanda. 8 (12)

3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 3.4.2.1 Utsläpp till luft Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se tabell 6. Tabell 6. Sammantaget utsläpp från panncentralen Facetten, 2012. NO X Stoft Svavel [kg] [kg] [kg] 12 400 148 22 Emissionsmätningar utförs av mätkonsulter vartannat år i samband med periodisk besiktning av anläggningen. Jämförande mätning med avseende på NO X sker varje år på fastbränslepannan enligt NFS 2004:6. För oljepannorna sker ingen kontinuerlig mätning eller registrering av utsläppen. 3.4.2.2 Utsläpp till vatten Kontroll av utsläpp till vatten från anläggningen sker dels månadsvis och dels i samband med den periodiska besiktningen. På månadsbasis sker kontroll med avseende på ph och suspenderade ämnen och vid den periodiska besiktningen sker kontroll med avseende på TOC, BOD7 och metaller. 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Båtsjön. 3.4.4 Besiktningar sammanfattande kommentarer Enligt gällande kontrollprogram ska periodisk besiktning utföras vartannat år. Den periodiska besiktningen omfattar avsyning av anläggningen, kontroll av samtliga villkor samt emissionsmätningar. Vid den senaste periodiska besiktningen (2012-04-19) bedömdes verksamheten vid PC Facetten bedrivas på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt tillfredsställande sätt och samtliga emissionsvillkor innehölls. Vid besiktningen påpekades dock följande: 1. Ett par kärl för begagnade kemikalier i kemikalierummet saknade märkning, vilket bör åtgärdas. 2. Påfyllning av luttank sker 1-2 gånger per år. Påfyllning sker utomhus med hjälp av den egna personalen och bedöms som ett riskmoment. Bolaget bör särskilt se över rutiner och skyddsåtgärder vid detta moment. 3. Kontrollintervallen, angivna i det nya kontrollprogrammet, för oljepannorna är eventuellt för täta. Bolaget bör fundera över om man har för avsikt att utföra så täta kontrollmätningar som en gång vartannat år. Om inte, bör en diskussion föras med tillsynsmyndigheten om en förändring i kontrollprogrammet. Samtliga påpekanden har åtgärdats. 9 (12)

4 Villkor och kommentarer Nr Parameter Parameter Kommentar 1 Allmänt villkor 2 Anläggnings- och markarbeten 3 Reningsanordningar 4 Stoft från oljeförbränning 5 Stoft från fastbränslepannan 6 Kväveoxider Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt angivit eller åtagit sig. Anläggnings- och markarbeten inom delar som omfattas av antagen fördjupad översiktsplan för centrala industriområdet eller i övrigt där markförorening kan misstänkas får inte ske utan skriftligt godkännande från tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten äger rätt att föreskriva erforderliga föreskrifter avseende åtgärder och försiktighetsmått. Om tillståndshavaren och tillsynsmyndigheten inte är överens får frågan hänskjutas till Länsstyrelsen för avgörande. Reningsanordningar för begränsning av utsläppen till luft och vatten skall ständigt drivas så att största möjliga reningseffekt erhålls. Utsläppet av stoft från oljeförbränning får som riktvärde vid besiktning uppgå till högst 1,0 g/kg olja. Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får som riktvärde vid besiktning uppgå till högst 20 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av kväveoxider får som årsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/mj tillfört bränsle. Verksamheten drivs i huvudsak i enlighet med ansökan. Villkoret har inte varit aktuellt. Reningsanordningarna bedrivs i huvudsak i enlighet med ansökan. Uppmätt värde vid senaste periodiska besiktning var för P2 (besiktningsdatum 2008-11-13) < 0,1 g/kg olja och för P4 (besiktningsdatum 2006-11-22) 0,08 g/kg olja. Uppmätt värde vid senaste periodiska besiktning (2012-04-19) var 1 mg/mj tillfört bränsle. Fastbränslepannan har enligt miljödatorn haft ett årsmedelvärde på 88,9 mg NO X /MJ tillfört bränsle. Oljepanna P2 hade vid senaste besiktningsmätning (2008-11-13) ett utsläppsvärde på 96 mg NO X /MJ tillfört bränsle och oljepanna P4 (senaste besiktningsmätning 2006-11-22) ett utsläppsvärde på 52 mg/mj tillfört bränsle. 7 Kolmonoxid (LST 2002-05-22) Utsläppet av kolmonoxid från fastbränslepannan får som riktvärde uppgå till högst 200 mg/mj tillfört Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2012 har beräknats till 87,7 mg/mj tillfört bränsle. Under 2012 överskreds riktvärdet för dygnsmedel avseende CO vid 3 tillfällen och riktvärdet för timmedel avseende 10 (12)

8 Omhändertagande av aska 9 Haveri och driftstörningar 10 Buller bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Utsläppet får som riktvärde räknat som timmedelvärde uppgå till högst 500 mg/mj. Deponering av aska får endast ske på plats som är godkänd härför enligt miljöskyddslagen, alternativt kan aska från biobränsleeldning, efter samråd med tillsynsmyndigheten, återföras till naturen. Tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter angående hantering av aska. Om haveri eller omfattande driftstörningar i process- eller reningsutrustning inträffar, ska detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Buller från verksamheten, uttryckt som ekvivalent ljudnivå får som riktvärde inte överskrida nedan angivna nivåer vid bostäder, rekreationsytor vid bostäders grannskap samt vid utbildnings och vårdlokaler: Dag kl 7-18 50 db(a) Kväll kl 18-22 samt sön/helg kl 7-18 45 db(a) Natt kl 22-7 40 db(a) Värdet för natt gäller inte utbildningslokaler. Nattetid får den momentana ljudnivån inte överstiga 55 db(a) Vid arbetslokaler för ej bullrande verksamhet får gäller följande värden: Dag kl 7-18 60 db(a) Kväll kl 18-22 samt sön/helg kl 7-18 55 db(a) Natt kl 22-7 50 db(a) I övrigt får ljudnivån från verksamheten som riktvärde inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för Externt industribuller vid nyetable- CO 9 gånger I januari var riktvärdet avseende timmedelvärdet för CO-halten förhöjd vid 54 tillfällen och avseende dygnsmedelvärdet vid 8 tillfällen. Under resterande delen av 2012 var riktvärdet avseende timmedelvärdet för CO-halten förhöjd vid 35 tillfällen och avseende dygnsmedelvärdet 3 tillfällen. Se avsnitt 3.3.5. Askan används som täckmaterial vid kommunens deponianläggning. Inget haveri eller omfattande driftstörningar i process- eller reningsutrustning har inträffat under 2012. Inga synpunkter eller klagomål om ljudnivån från anläggningen har inkommit under året, någon mätning av ljudnivå har inte genomförts. 11 (12)

11 Bränslen, kemikalier och avfall 12 Damning 13 Förstagångsbesiktning ring av industri (SNV RR 1978:5, tabell 2.1) Bränslen, kemikalier och avfall skall förvaras på ett sådant sätt att mark och vatten inte förorenas. Erforderliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra störande damning Förstagångsbesiktning av verksamheten ska ske inom 6 månader från det att produktionsanläggningarna har tagits i drift. Tidpunkt och program för besiktningen ska i god tid innan besiktningen inges till tillsynsmyndigheten. 14 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten ska ske. Förslag till kontrollprogram ska inlämnas till tillsynsmyndigheten Senast inom 3 månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Kontrollprogrammet ska utformas i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd 89:2 Anläggningskontroll enligt miljöskyddslagen 15 Kondensat (LST 2002-05-22) För utsläpp av kondensvatten får följande riktvärden inte överskridas: Suspenderande substans 10 mg/l ph ska ligga i intervallet 6,5-10 Kemikalier förvaras på ett miljömässigt riktigt sätt. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit. Området sopas med jämna mellanrum för att minska dammspridning. Förstagångsbesiktning gjordes 2000-10-11. Godkändes av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-12-30. Analyser av suspenderade substanser och ph sker på månadsbasis. Koncentrationen av suspenderande substanser har, förutom för v 43 (se avsnitt 3.3.5) varit inom tillåtet intervall. Årsmedelhalten för: susp=3,3 mg/l (värden < detektionsgräns räknade som 2 mg/ml); ph=7,5; 12 (12)

Bilaga 1 sid 1 (1)

Uppfyllande av de allma nna ha nsynsreglerna Bilaga 2, sid 1(3) Panncentralen Facetten I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 10-16 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av erforderlig kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med miljöledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9) Kontrollprogram samt rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart

Bilaga 2, sid 2(3) tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året har det inte vidtagits några särskilda åtgärder utöver vanligt underhåll för att säkra drift- och kontroll eller förbättra skötsel och underhåll vid panncentralen Facetten. Inga olyckor, störningar eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 13 i NFS 2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Chess. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljöoch hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Under 2012 har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso- eller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 12 och 14 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan

Bilaga 2, sid 3(3) av värme minskar konverterar Tekniska Verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Under 2012 har 2 nya fastigheter anslutits till Åtvidabergs fjärrvärmenät. Den nyanslutna fjärrvärmen har bl.a. ersatt olja och elvärme.

, Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, www.tekniskaverken.se