Miljörapport Hetvattencentralen HVC 60 LAMBOHOV

Relevanta dokument
Miljörapport Hetvattencentralen HVC 30 TANNEFORS

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 90 UNIVERSITETSSJUKHUSET

Miljörapport HVC 30 Tannerfors LINKÖPING

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 70 ULLSTÄMMA

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 90 UNIVERSITETSSJUKHUSET

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport HVC 30 Tannerfors LINKÖPING

Miljörapport 2014 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Miljörapport 2015 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2017 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport HVC 30 Tannefors LINKÖPING

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Årsrapport 2015 HVC 3. Tornby LINKÖPING

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport Hetvattencentralen H V C 9 0 U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Årsrapport 2016 HVC 3. Tornby LINKÖPING

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport - Textdel

Ångcentralen vid Kisa Pappersbruk

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Panncentralen Facetten

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Mall för textdelen till miljörapporten

Panncentralen Facetten

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2015 (1/1-31/10) PRODUKTION BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Miljörapport Hetvattencentralen i Hallstahammar (HVC)

Ångcentralen vid Kisa pappersbruk

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Panncentralen Facetten

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014

Textdel 2016 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar

Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen (2013:251)

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN

Telefon Fax E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress MARIESTAD Stadshuset Kyrkogatan 2 MARIESTAD

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Miljörapport - Textdel

Textdel 2016 års miljörapport

Årsrapport-Miljö för Älvkarleby biobränslepanna år 2009

Information om gällande avgifter återfinns på

Miljörapport - Textdel

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Ångcentralen vid Kisa pappersbruk

Årsrapport Tekniska verken. Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Miljörapport TVAB Oljedepå. Pampushamnen NORRKÖPING

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Miljörapport TVAB Oljedepå Pampushamnen NORRKÖPING

Transkript:

Miljörapport 2012 Hetvattencentralen HVC 60 LAMBOHOV

Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska Verken 4 2.3.2 HVC 60 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 4 2.6 Gällande beslut 5 2.6.1 Tillstånd 5 2.6.2 Villkor 5 3 Miljöberättelse 5 3.1 Miljöpåverkan 5 3.2 Verksamhetssystem 5 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 6 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 6 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 6 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 6 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter 7 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 7 3.4 Kontrollresultat 7 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 7 3.4.2 Emissionsuppföljning 7 3.4.3 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 7 3.4.4 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 8 3.4.5 Besiktningar sammanfattande kommentarer 8 4 Villkor och kommentarer 9 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Fjärrvärmenätet i Linköping Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 1(10)

1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0580-124-04 Anläggningsnamn HVC 60 Ort Linköping Besöksadress Lambohovsleden Fastighetsbeteckningar Lambohov 2:16 Kommun Linköping kommun Huvudbransch 40.51 Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötlands Län Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Östergötlands Län Miljöledningssystem: ISO 14 001 Koordinater Nord: 6474183 Ost: 1486517 Kontaktperson för anläggningen Förnamn Jenny Efternamn Österberg Telefonnummer 013-20 93 03 E-postadress jenny.osterberg@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013-20 83 51 E-postadress tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping 2(10)

2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska Verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Koncernen bestod år 2012 av ett moderbolag samt fjorton dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT. Divisionen Energi, dit HVC 60 hör, var 2012 organiserad enligt följande: HVC 60 ligger organisatoriskt under Produktion kraftvärme. 2.2 Lokalisering och bakgrund HVC 60 i Lambohov är lokaliserat cirka 5 km från Linköpings centrum längs med Lambohovsleden och beläget ungefär mellan universitets- och bostadsområdet Lambohov. Avståndet till närmaste bostadshus är cirka 200 m. Anläggningen togs i drift 1982 och hör till Kraftvärmeverket. 3(10)

2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska Verken Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. I bilaga 1 återfinns en karta över Linköpings fjärrvärmenät med de olika produktionsanläggningarna utmärkta. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Även produktionen av el är flexibel med flera olika möjligheter. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer. 2.3.2 HVC 60 Merparten av året täcks värmebehovet i Lambohov med omnejd genom fjärrvärmeproduktion i Linköping och HVC 60 är i första hand avsedd för spetslastproduktion under kalla vinterdagar. Anläggningen är dock dimensionerad för att kunna svara för fjärrvärmeleveranserna till bostäder, universitet och industrier i området. HVC 60 togs i drift 1982 och består av en oljepanna som eldas med eldningsolja 5. Rökgasen avleds genom en 49 m hög skorsten. Eldningsoljan lagras i en cistern med volymen 1000 m 3. 2.4 Miljöuppföljning Vid drift övervakas och styrs HVC 60 från Kraftvärmeverket i Linköping. Anläggningen ronderas kontinuerligt vid drift. Vid en driftstörning går larm till Kraftvärmeverket i Linköping. Miljöuppföljningen sker enligt kontrollprogram för energianläggningar inom Linköping som godkändes av Länsstyrelsen i Östergötland 1998-03-10. 2.5 Reningsutrustning Svavelutsläppet från oljepannan regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. Det finns också en så kallad vattenemulsionsanläggning installerad på oljebrännaren. En vattenemulsionsanläggning minskar i viss mån NO X utsläppen genom att vatten blandas med eldningsoljan i bränsleregleringsventilen. För övrigt saknas reningsutrustning på oljepannan. Oljepannan vattensotades 2012. 4(10)

2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Miljödomstolen i Växjö 2007-11-07 (M 1240-06) Miljööverdomstolen i Svea hovrätt 2008-11-07 (M8735-07) MD lämnar TVAB tillstånd till fortsatt verksamhet vid hetvattencentralen med en tillförd effekt på 45,2 MW på fastigheten Lambohov 2:16 i Linköping. Ett villkor i denna dom har upphävts. Det gäller villkor 2 angående svavelhalten i olja. MÖD upphäver villkorspunkten 2 och förordnandet om tidigare tillstånd i MDs dom. 2.6.2 Villkor Villkor för HVC 60 kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16 NFS 2006:9, finns i bilaga 2, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från HVC 60 i Lambohov är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska Verken certifieras efter hand. Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen. Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. 5(10)

Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Senaste riskanalys för HVC 60 gjordes i maj 2010. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionen kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt miljöledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras. Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i bilaga 2. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer Inga förändringar utöver normalt underhåll har utförts under 2012. 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2012 till 9 651 MWh och bränsleförbrukningen var 943 m 3 eldningsolja 5. HVC 60 har varit i drift de kallaste perioderna för spetslastproduktion. Produktionen har fungerat utan driftstörringar vilket medför att värme har kunnat levereras i tillräcklig mängd. 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 3.3.3.1 Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska Verken registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. I tabell 1 visas kemikalieförbrukningen för HVC 60 under 2012. På HVC 60 förvaras småkemikalier i kemikalieskåp. Kemikaliernas säkerhetsdatablad förvaras väl synliga på anläggningen. 6(10)

Tabell 1. Förbrukning av kemiska produkter 2012. Kemikalie Användningsområde Förbrukning Enhet Glykol Frysskydd 0 liter Salttabletter Jonbytesfilter för prod av matarvatten 100 kg Smörjfett Diverse 0,5 kg Smörjolja Diverse 10 liter Trinatriumfosfat Produktion av matarvatten 5 kg Lösningsmedel Diverse 5 liter 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Från verksamheten uppkommer restprodukter från energiproduktionen i form av sotvatten, spillolja samt oljeavskiljaravfall. Övrigt avfall som uppkommer sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. Det farliga avfall som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Under 2012 uppkom endast små mängder farligt avfall varpå inga tömningar har gjorts. Det har inte vidtagits några speciella åtgärder under året för att minska mängden avfall eller farligt avfall. 3.3.5 Förändringar och störningar i driften Under 2012 har inga förändringar skett i driften. Matarvattentanken byttes 2012 pga. korrosion. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränningen vid HVC 60 i Lambohov övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. Oljepannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för syre och röktäthet. Mätinstrumentet har under 2012 fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i erforderlig omfattning. 3.4.2 Emissionsuppföljning Kontroll av utsläpp för HVC 60 i Lambohov sker i samband med emissionsmätningar vilket sker vart tredje år. Samtliga emissionsmätningar utförs av extern mätkonsult och omfattar parametrarna kolmonoxid, kväveoxid och stoft. 3.4.3 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 3.4.3.1 Utsläpp Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se Tabell 2. Uppföljning av tillståndsvillkor finns under kapitel 4. 7(10)

Tabell 2. Utsläpp till luft, HVC 60, 2012. NO X [kg] Stoft [kg] Svavel [kg] 5 992 57,4 2 255 3.4.4 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska Verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska Verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. 3.4.5 Besiktningar sammanfattande kommentarer Emissionsmätningar av hetvattencentraler utförs vart tredje år. Senaste emissionsmätningen utfördes 2012. Resultatet visade att samtliga villkor gällande utsläpp till luft innehölls vid mättillfället förutom kväveoxider. Verksamheten bedömdes i övrigt att bedrivas huvudsakligen i överensstämmelse med tillståndsbeslutet. Trimning och ny mätning planeras i början av 2013. 8(10)

4 Villkor och kommentarer Villkor Parameter Villkor Kommentar 1 Allmänna villkoret Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar för omgivningen skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits 2 Svavel 3 Kväveoxider 4 Stoft 5 Kemikalier och farligt avfall 6 Tankar och cisterner Svavelhalten i den eldningsolja som förbränns får efter den 1 juli 2010 inte överstiga 0,2 vikt-%. Utsläppet av kväveoxider räknat som NO X får som riktvärde inte överskrida 150 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av stoft får som riktvärde inte överskrida 15 mg/mj tillfört bränsle. Kemiska produkter - med undantag för sådan som lagras i tank eller cistern och farligt avfall skall förvaras i väl uppmärkta behållare inom nederbördsskyddat område. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen ska förvaras i väl tillslutna behållare. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras inom tätt, invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningarna skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Förvaringen skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Tankar och cisterner skall förvaras på hårdgjord yta. Om EO1, eller avfallsbränsle med motsvarande lättflytande egenskaper lagras skall ytan vara tät och invallad så att största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym kan innehållas i händelse av läckage. Upphävt enligt MÖD 2008-11-07 Vid emissionsmätningar 2012-02-07 uppgick halten NO X till 164 mg/mj tillfört bränsle. Bubbelvillkoret för 2012 innehölls. Vid emissionsmätningar 2012-02-07 uppgick halten stoft till 2,5 mg/mj tillfört bränsle. Samtliga större kemikaliebehållare är invallade och småkemikalier förvaras i kemikalieskåp. Villkoret uppfylls. 9(10)

7 Buller 8 Avveckling av verksamhet 9 Kontrollprogram Buller bidraget från verksamheten får som gränsvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäders tomgräns än - 50 db(a) mån-fre (kl. 07-18) - 40 db(a) nattetid (kl. 22-07) - 45 db(a) övrig tid Den momentana ljudnivån nattetid (kl 22 07) får inte överstiga 55 db(a). Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör skall bolaget ge in en plan avseende omhändertagande av lagrade kemiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Aktuellt kontrollprogram skall finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Villkoret bedöms uppfyllt. Villkoret är inte aktuellt inom en överskådlig tid. Miljöuppföljningen sker enligt kontrollprogram för energianläggningar inom Linköping som godkändes av Länsstyrelsen i Östergötland 1998-03- 10. Uppdatering av kontrollprogram pågår. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, innebär en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att villkoret han hållas. Med gränsvärde menas ett värde som inte får överskridas. 10(10)

Bilaga 2, sid 1(2) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna HVC 60 Lambohov I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 10-16 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2012) har inga åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll.

Bilaga 2, sid 2(2) För att förbättra skötsel och underhåll i hetvattencentralen så är den numera med i underhållssystemet Aretics T7, som är ett verktyg för att planlägga och få kontroll över det långsiktiga förebyggande underhållet. Inga olyckor, störningar eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Under året har inga åtgärder för att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa genomförts. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 13 i NFS 2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Chess. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Kemikalierevision genomfördes senast vid anläggningen år 2010. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Ett exempel på praktiskt samarbete med kemikalieleverantör för att underlätta inköp av miljöanpassade alternativ är det samarbete med en leverantör av småkemikalier som Tekniska Verken har. Kemikaliesamordnaren på Tekniska Verken har i samråd med leverantören fått markera miljöanpassade alternativ på hyllorna i leverantörens butik genom att ha Tekniska Verkens symbol vid dessa produkter. De anställda på Tekniska Verken som handlar småkemikalier hos denna leverantör har på detta sätt fått hjälp i att välja rätt produkt. Under 2012 har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso- eller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 12 och 14 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska Verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Under 2012 har 220 nya fastigheter anslutits till Linköpings fjärrvärmenät. Under året har inga åtgärder som minskar förbrukningen av energi och råvaror (bränsle) genomförts.

Tekniska verken i Linköping AB (publ), Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, www.tekniskaverken.se