Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Relevanta dokument
Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Växjö - Europas grönaste stad!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Anpassning till ett förändrat klimat

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Växjö - Europas grönaste stad!

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

+5 GRADER. Klimatet förändras

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Övergripande planer, strategier etc

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Fuktcentrums informationsdag

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Framtida klimat i Stockholms län

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Klimatförändringar. i Ronneby kommun

Klimatanpassningsplan

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Sverige inför inför klimatförändringarna

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

Simulering av möjliga klimatförändringar

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Yttrande över remiss av Åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat Jönköpings län

Klimat- och sårbarhetsutredningen

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

4. Planering för en framtida klimatförändring

Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden


Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Försäkring i förändrat klimat

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Klimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland

Transkript:

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1

Utsläppen av växthusgaser förändrar klimatet Koldioxidhalt i atmosfären under 400 000 år

IPCC:s gamla och nya scenarier Nytt underlag SMHI SMHI Knutti and Sedlacek, Nature Climate Change 2012 SMHI: väntar inte så stora förändringar

Årsmedeltemperatur Temperaturen stiger Längre växtsäsong Minskad uppvärmning Minskad snöröjning Större behov kylning Temperaturen stiger 4-5 C [3-5 C] - alla årstider - mest på vintern Antalet varma dagar ökar Idag: 0-10 dag/år 30-50 dag/år.

Förändrad årsnederbörd (%) Högre nederbörd & längre torrperioder Dagvattensystem Avloppshantering Bevattningsbehov Nederbörden ökar 15-25% [15-20%] - mest på vintern [20-30%] De kraftiga regnen ökar. Torrperioderna bli längre

Förutsättningar för ras och skred Branta sluttningar med skredkänsligt jordtäcke Skredrisken ökar vid hög nederbörd hög markvattenhalt.

Ytvatten - vattenföring i vattendrag Kraftproduktion Föroreningshalter Växt- o djurliv i vatten Dricksvattenproduktion Årstidsvariationer - flödet ökar vintertid - flödet minskar övriga årstider - längre lågvattenperiod november 2013 8

Framtida 100-årsflöden Översvämningsrisk - föroreningsspridning - bebyggelse - infrastruktur - Beräknas öka med 20% för Mörrumsån, Mieån och Bräkneån. - Mindre tydlig förändring för övriga vattendrag. Holjeån, Olofström - pegel vid Näsum november 2013 9

Ytvatten - vattenföring i vattendrag MSB uppdaterar Översiktlig översvämningskartering - Klimatförändringar: flöde och havsnivå - Detaljerade höjddata: NNH 2013: Skräbeån & Mörrumsån uppdateras! november 2013 10

Global uppvärmning - havsnivån stiger - Vattnets volym utvidgas. - Ökad smältning från glaciärer och inlandsisar. november 2013 11

Kustvatten - stigande havsnivåer Global medelhavsnivå Sannolik utveckling enligt scenarier RCP 8,5 (röd) och RCP 2,5 (blå). Stora osäkerheter: Ej beaktat isshelf-kollaps (+ 3 dm) Ej kunnat kvantifiera övre gräns.

Stigande havsnivå - översvämningar - föroreningsspridning - bebyggelse - avloppsystem - infrastruktur - saltvatteninträngning i grundvatten - konkurrens om plats Karlskrona

Erosion utmed vattendrag och kuster Ökar vid högflöden och storm Kust: beräknad havsnivåhöjning erosionspåverkad strandremsa breddas med 30 130 m.

Översiktlig sårbarhetsanalys Blekinge Naturolyckor - Ras och skred - Översvämningar - Erosion Riskobjekt - Förorenade områden - Miljöfarliga verksamheter - Kraftverksdammar Värden samhälle - Bebyggelse - Transportinfrastruktur - Vattenskyddsområden Ronneby

Regional handlingsplan för anpassning till förändrat klimat - Blekinge Vision Aktivt möta klimatförändringar för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle Målsättning för handlingsplanen Vägleda det fortsatta klimatanpassningsarbetet och samtidigt bygga upp en medvetenhet hos berörda aktörer. november 2013 16

Regional handlingsplan för anpassning till förändrat klimat - Blekinge Utarbetas i samverkan med berörda aktörer. Arbetsupplägg 1. Identifiera sårbarheter och möjligheter 2. Genomföra riskbedömning 3. Beskriva åtgärder, analysera aktörer 4. Prioritera åtgärder 5. Ansvarsfördela och tidsätta åtgärder Slutrapport: 30 juni 2014 Delrapport finns på www.lansstyrelsen.se/blekinge

Identifiera betydande sårbarheter och bedöma risker Tekn. försörjningssystem/kommunikationer Vägar, järnvägar, sjöfart och flyg Telefon, it-system Elsystem, värme och kylbehov Dricksvatten Dammar Bebyggelse & byggnader Byggnadskonstruktion Dagvatten och avloppssystem Miljöfarlig verksamhet Förorenade områden Översvämning strandnära bebyggelse Naturmiljö, areella näringar & turism Skogsbruk, jordbruk, fiskenäring Turism och friluftsliv Biologisk mångfald och ekosystem Kulturmiljö Människors hälsa Värmebölja Hälsoeffekter av extrema väderhändelser Utomhusmiljö och inomhusluft Smittspridning

Beskriva och prioritera åtgärder Prioritet 1: Sårbarheter där arbetet behöver påbörjas/intensifieras omgående. Prioritet 2: Effekter som kommer att öka enligt existerande klimatscenarior. Arbete påbörjas inom de närmaste åren. Prioritet 3: Framtida förväntade effekter som behöver bevakas. ex.5 år ex. 20 år ex. 50 år

Klimatproblematik dagens verklighet - Hindra och lindra - Nya möjligheter!