Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling

Relevanta dokument
Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm maj

Det svenska ordförandeskapet i det Globala forumet för migration och utveckling (GFMD)

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 12 december 2014

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Regeringens skrivelse 2013/14:154

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Kommittédirektiv. Cirkulär migration och utveckling. Dir. 2009:53. Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2009

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

1. Övergripande synpunkter

Policy för Hållbar utveckling

Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

Inledning

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

Barnens Rättigheter Manifest

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

Strategi hållbar fred

Program för social hållbarhet

EU-samarbetet i ekonomiska och finansiella frågor

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL ) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 12 juni 2017

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

Företagspolitik i en nordisk kontext

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

Riktlinjer för utbildningsförvaltningens EU-policyarbete

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga

Policy för hållbar utveckling

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad vill Moderaterna med EU

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Ekofinrådets möte den 11 juli 2017

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

Bistånd för hållbar utveckling

Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S

Tipspromenad. Fråga X

Resultatstrategi för Bangladesh

Tryggt återvändande och återintegration. Katarina Iskala- Blomster IOM Finland

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008

Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Regeringens förslag till biståndspolitisk plattform

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa

Aktivitetstips. Drömlandet

Sverige Hammarkullen. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 SVERIGE HAMMARKULLEN

Lagliga vägar ö. Kan vi skapa lagliga vägar över Medelhavet? Lisa Pe lling

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn.

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder.

Allmänna rådets möte den 13 december 2016

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

8833/16 ad/chs 1 DG C 1

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM)

Transkript:

Migration en nyckel till utveckling Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling

S edan den 1 januari 2013 är Sverige ordförande i det Globala forumet för migration och utveckling (GFMD). Det 18 månader långa ordförandeskapet kulminerar i ett forummöte i Stockholm i mitten av maj 2014. Sverige har under lång tid varit en ledande aktör i det globala samarbetet kring migration och utveckling. Genom ordförandeskapet i GFMD befäster regeringen denna roll. Detta ger Sverige en unik möjlighet att stärka forumets utvecklingsfokus samt det globala samarbete som syftar till att stärka utvecklingseffekterna av migration. Regeringen tar således ett konkret steg för att ytterligare genomföra Sveriges politik för global utveckling. Denna skrift illustrerar samstämmigheten mellan politikområdena migration och utveckling och informerar om ambitionerna för det svenska ordförandeskapet i GFMD. GFMD och det internationella samarbetet kring migration och utveckling GFMD är en unik mellanstatlig, informell plattform för dialog om migration och utveckling. Forumet står utanför FN-systemet men är öppet för alla FN:s medlemsstater. Normalt deltar runt 160 stater i årliga forummöten som har hållits sedan 2007. Löpande under året pågår även ett förberedelsearbete där stater samlas kring utvalda teman för att dela med sig av sina erfarenheter och lära av varandra. I anslutning till staternas årliga forummöte äger normalt ett möte bland aktörer från civilsamhället från hela världen rum där de utbyter idéer och erfarenheter på liknande teman. Migration i hemlandet och globalt Migranter finns överallt - i utvecklade länder och i utvecklingsländer. Av världens ca sju miljarder människor beräknas nästan var sjunde person vara en migrant, antingen genom att ha bosatt sig utanför sitt födelseland (214 miljoner) eller genom att ha flyttat inom sitt eget land (750 miljoner). Många som flyttat utomlands - ibland för längre, ibland för kortare perioder - upprätthåller banden och utvecklar kontakterna med sitt ursprungsland. Dessa individer eller grupper (s.k. diaspora) bidrar ofta aktivt med kunskapsöverföring till och investeringar i utvecklingsländer genom sina kontakter och nätverk.

Hösten 2013 hålls en högnivådialog om migration och utveckling i FN:s generalförsamling. Inför denna har FN:s generalsekreterare uppmärksammat vikten av migration för att uppnå utvecklingsmålen och uppmana stater att se över hur migration kan föras in i FN:s framtida utvecklingsdagordning. Sverige kommer genom sitt ordförandeskap i GFMD att få en central roll vid detta möte. Av världens cirka sju miljarder människor beräknas nästan var sjunde person vara en migrant Migration som drivkraft för utveckling Migration är en viktig drivkraft med stor potential för ekonomisk och social utveckling, både för den enskilda migranten och familjen, för ursprungslandet och för mottagarlandet. Ekonomisk utveckling Migration påverkar och påverkas av grundläggande strukturella, ekonomiska faktorer och förhållanden såsom arbetsmarknad, inkomstnivåer, finansmarknad, handel och investeringar. Arbetskraftsmigration kan till exempel bidra till en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Migration utgör ofta en viktig inkomststrategi för familjer och kan bidra till millenniemålet att motverka fattigdom och hunger i ursprungsländerna. De internationella kontaktnät som migration bidrar med och diasporagruppers engagemang kan även leda till ökade investeringar, handel och utveckling i mottagarlandet. Globala remitteringar bidrar till utveckling Enligt Världsbankens statistik för 2012 uppgick värdet av globala remitteringar till låginkomst- och lägre medelinkomstländer till ca 406 miljarder US-dollar. G20-länderna antog vid årsmötet 2011 målsättningen att sänka transaktionskostnaderna för remitteringar med fem procentenheter, något som Världsbanken uppskattar skulle frigöra ytterligare 16 miljarder US-dollar.

Social utveckling Migranternas ökade inkomstmöjligheter kan också bidra till social utveckling. Förutom att täcka dagliga konsumtionsbehov, investeras remitteringar ofta i bättre hälsa, utbildning och boende. Sådana investeringar kan ha viktiga positiva konsekvenser för millenniemålen om utbildning och hälsa. Genom utlandsvistelser har migranter möjlighet att förvärva ny kunskap och genom bland annat cirkulär migration kan de återvända och avhjälpa brist på specialistkunskap i hemländerna. Migration kan även bidra till en överföring av nya värderingar och idéer, så kallade sociala remitteringar som exempelvis kan bidra till ökad jämställdhet. Migration bidrar till samhällsförändring Migrationserfarenheten kan också stärka kvinnors egenmakt, särskilt när denna medför ökade ekonomiska möjligheter. Denna effekt kan ske både på individnivå och för kvinnor som grupp, då deras roll som ekonomiska aktörer blir mer uppenbar och får större genomslag. Migration kan därmed stärka möjligheterna att uppnå jämställdhetsambitionerna i millenniemålen. Dagordningen för Sveriges ordförandeskap i GFMD Alla resurser som står till regeringens förfogande behöver användas på ett samlat sätt för att Sveriges bidrag till en rättvis och hållbar global utveckling ska bli så effektivt som möjligt. En samstämmig politik utgör därför en övergripande prioritering under ordförandeskapet. Detta är särskilt angeläget i och med att migrationens bidrag till utveckling inte sker automatiskt, utan kräver en aktiv politik och aktiva insatser för att få önskad effekt. Inom ramen för Sveriges politik för global utveckling identifieras ett antal målområden kopplade till migration. Mest relevanta för Sveriges engagemang i GFMD är ambitionen att öka de positiva effekterna för utvecklingsländer av arbetskraftsinvandring och

cirkulär migration samt att öka återföringen av kapital, kunskap och erfarenheter från migranter till utvecklingsländer. Det svenska ordförandeskapet i GFMD kan bidra till måluppfyllelsen av den svenska politiken för global utveckling. Under ordförandeskapet kommer Sverige därför att fokusera samarbetet på samstämmig politik för utveckling, samt migrationens bidrag till ekonomisk och social utveckling. Samstämmighet i politiken - integrering av migration i nationella utvecklingsplaner - integrering av utvecklingsperspektiv i migrationspolitiken - en utvecklingsfrämjande integrationspolitik Migration - en nyckel till utveckling Migration och ekonomisk utveckling - arbetsmarknadsmatchning och kunskapsöverföring - handels- och investeringsfrämjande nätverk (diasoporan) - finansiella remitteringar Migration för social utveckling - kunskapsöverföringens och remitteringars bidrag till hälsa och utbildning - arbetskraftsmigrationens och remitteringarnas bidrag till jämställdhet - arbetsrättsligt skydd och socialförsäkringssystem

Under ordförandeskapet kommer Sverige att fokusera samarbetet på samstämmig politik för utveckling, samt migrationens bidrag till ekonomisk och social utveckling.

Producerat av Justitiedepartementet. Tryck: Elanders, januari 2013. Foto: Johannes Jansson/norden.org (sid 1) och Image Source/Johnér bildbyrå (sid 4). Fler exemplar går att beställa på www.regeringen.se/gfmd