Projektrapport: Översyn av RiB-brandstationerna Mölnlycke, Rävlanda och Frillesås samt användning av Första insatsperson (Fip)

Projektrapport: Översyn av RiB-brandstationerna Mölnlycke, Rävlanda och Frillesås samt användning av Första insatsperson (Fip) 2016-03-08 Johan Fors Enhetschef RiB Insatsavdelningen Dnr 0284/15 www.rsgbg.se

Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Uppdrag och målsättning... 5 4 Arbetssätt... 5 5 Resultat... 5 5.1 RSGs uppdrag... 5 5.2 Mölnlycke... 6 5.3 Rävlanda... 12 5.4 Frillesås... 17 5.5 Första insatsperson (Fip)... 21 6 Diskussion... 25 7 Referenser... 29 8 Bilagor... 29 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 2

1 Sammanfattning Det övergripande syftet med uppdraget var att se över möjligheter till anpassning, till följd av minskade ekonomiska resurser inom RSG, men framför allt på grund av nya förutsättningar och förändrade behov i omvärlden. I uppdraget ingick att genomlysa Mölnlycke, Rävlanda, Frillesås stationsområde samt se över möjligheterna att införa så kallad Första insatsperson (Fip) inom RSG. Mölnlycke, Rävlanda, Frillesås brandstationer bemannas av räddningspersonal i beredskap (RIB), tidigare kallade deltidsbrandmän. I genomlysningen av respektive stationsområde har körtider, typ av bebyggelse, hot och riskbild, larmfrekvens, rationaliseringsmöjligheter samt ekonomi utretts. Representanter från aktuella avdelningar har bidragit med sakkunskap och analys har skett i en projektgrupp. Samverkan har skett regelbundet. Utredningen visar att det är möjligt att avveckla Mölnlycke brandstation utan att frångå målsättning för insatstider. Någon stor ökning av larmfrekvens förväntas inte ske för omkringliggande brandstationer. En avveckling av Mölnlyckes brandstation skulle innebära en årlig besparing av 3,8 miljoner kronor exklusive avskrivningar. En eventuell avveckling av Rävlanda brandstation skulle innebära en längre insatstid i stationsområdet, men ett införande av Fip skulle kunna ge en möjlighet till en strukturell översyn i Rävlanda. Detta är möjligt då en resursuppbyggnad kan erhållas från Hindås brandstation. Utifrån nuvarande förutsättningar är det inte möjligt att avveckla Frillesås brandstation. På grund av den långa resursuppbyggnaden och de långa avstånden till omkringliggande stationsområden kan Fip anses vara en utvecklingsmöjlighet till gagn för medborgaren samt underlätta för framtida rekryteringar. Utredningen pekar på att ett införande av Fip skulle effektivisera räddningsinsatser inom RSG genom att skapa en mer flexibel utryckningsorganisation samt reducera tid till första insats. Fip kan kompensera för en utökad anspänningstid, vilket kan utnyttjas för att skapa ett större rekryteringsunderlag för kompetensförsörjning över tid. Fips korta insatstid ger också samhällsekonomiska vinster. Inför ett beslut om ett införande Fip i RSG krävs ytterligare utredning av vilken typ som lämpar sig bäst för behoven i förbundsområdet. En enskild minskning av beredskap i ett område bör inte påverka RSGs helhetsförmåga i stor omfattning. Utredningen visar dock att flera samtidiga förändringar i förbundsområdet, till exempel en eller flera resursminskningar samtidigt eller över tid försämrar RSGs totala förmåga. Detta gäller speciellt vid hög belastning, till exempel flera samtidiga räddningsinsatser och/eller omfattande händelse samt beredskap inför kommande larm. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 3

Vid en avveckling av en RiB-brandstation bör också beaktas att det är svårt att återetablera verksamhet igen med hänseende till lokalanskaffning, personalkompetens och fordon. 2 Bakgrund Det är räddningstjänstförbundets uppgift att hålla beredskap för skadeavhjälpande räddningsinsatser inom sex medlemskommuner. För den beredskapen finns ett antal brandstationer utplacerade med utgångspunkt från hur förutsättningarna var innan förbundet bildades. Sedan förbundet bildades och formades har till viss del förutsättningarna förändrats. Dels har förbundets ekonomiska ramar förändrats och dels har erfarenheterna från förbundsbildningen gett nya kunskaper om hur de operativa styrkorna nyttjas under dygnet/året. Andra förutsättningar som förändrats är en förbättrad infrastruktur samt effektivare arbetsmetoder. Det finns därför skäl att se över delar av den operativa organisationen och ta fram ett underlag för att kunna effektivisera verksamheten ytterligare och utnyttja resurserna på bästa sätt. Mölnlycke, Rävlanda och Frillesås är brandstationer med Räddningstjänst i Beredskap (RiB), tidigare så kallad deltidsverksamhet. Personal som ingår i RiBverksamheten har sin huvudanställning hos annan arbetsgivare än RSG, men har beredskap för att inom en viss tid åka på larm. I dessa geografiska områden Mölnlycke, Rävlanda och Frillesås har flera förändringar skett. Bland annat har nya vägsträckningar, nya bostadsområden och nyetableringar tillkommit. Detta skapar nya möjligheter och nya behov, varför det är angeläget att se över beredskapen. Det har också funnits svårigheter med rekrytering till RiBverksamheten, varför andra alternativ har prövats. Styrdokumenten Enheternas förmåga är en standardisering för den förmåga en utryckande enhet ska ha. Detta ligger sedan till grund för utbildnings- och övningsbehovet för personalen. Räddningspersonalen i beredskap (RiB) har mindre tid till förfogande för övning och utbildning jämfört med heltidsanställd personal, vilket försvårar upprätthållandet av flera olika kompetenser hos varje individ. Syfte med utredningen var att se över möjligheter till anpassning, till följd av minskade ekonomiska resurser inom RSG, men framför allt på grund av nya förutsättningar och förändrade behov i omvärlden. RSGs samtliga operativa verksamheter kommer att ses över inom ramen för projektet Utveckling av RSGs operativa verksamhet. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 4

3 Uppdrag och målsättning Uppdraget innebar att: göra en kartläggning av nuvarande beredskap inom Frillesås, Rävlanda samt Mölnlycke stationsområde, utreda om en strukturell rationalisering kan genomföras samt utreda användning av första insatsperson (FIP) och FIPs effekter och konsekvenser. 4 Arbetssätt Arbetet har koordinerats i veckomöten med representanter från Insatsavdelningen, Olycksutredning och analys, Operativ ledning, Myndighetsavdelningen, Avdelning för verksamhets- och chefsstöd och Tekniska avdelningen. Frågeställningar har utretts av respektive avdelning eller enhet och därefter återförts till projektgruppen för analys. Kontinuerlig dokumentation och samverkan med fackliga organisationer har skett. I detta delprojekt utreddes endast effekter av en beredskapsförändring inom ovan nämnda stationsområden och inte för den totala beredskapen inom förbundet. 5 Resultat Nedan följer en redovisning av fakta som framkommit i utredningen avseende RiB-stationerna Mölnlycke, Rävlanda. 5.1 RSGs uppdrag Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Räddningstjänstens uppdrag regleras enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I 1 kap 2 anges att kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Räddningstjänsten ska enligt 1 kap 3 planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3 kap 8 anges också att det i en kommun skall finnas ett handlingsprogram som ska beskriva mål och förmåga för räddningstjänsten i en viss kommun eller kommunalförbund samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Krav avseende plan- och bygglov Mölnlycke, Rävlanda och Frillesås Räddningstjänsten ska kunna bistå med utrymning via stege inom 10 minuter när det gäller bebyggelse, som är fyra våningar högt eller högre och inte har alternativa utrymningsvägar. Alternativa utrymningsvägar är bland annat utvändig fastmonterad stege eller separata rökskyddade trapphus. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 5

Inom Rävlanda och Frillesås stationsområden finns ingen känd bebyggelse där stegutrymning vad gäller 10-minutersgräns krävs. Byggnader i Mölnlycke samhälle, som är utformade för utrymning med hjälp av räddningstjänstens bärbara stege nås av Öjersjös, Gårdas och Mölndals räddningsenheter inom 10 minuter. I övrigt finns det friliggande flerbostadshus med högst tre våningsplan, där tillräcklig insatstid är bedömd till högst 20 minuter. Rävlanda och Frillesås samhälle utgörs huvudsakligen av låg bebyggelse med enstaka flerbostadshus med högst tre våningsplan. Även skyddsavstånd, det vill säga avstånd mellan byggnader, påverkar brandförlopp samt behov av insatstid. Detta är en av flera avgörande faktorer för hur fort en brand sprider sig från byggnad till byggnad. I samtliga insatsområden finns eventuellt småhus byggda enligt tidigare brandskyddsregler avseende skyddsavstånd, där RSG inte har varit involverat. Där kan en förändrad insatstid möjligen påverka förloppet av en brand. Omfattningen och antal byggnader är dock oklart och det är svårt att i efterhand identifiera. 5.2 Mölnlycke Mölnlycke har en folkmängd på cirka 17 000 invånare och områdets invånarantal och bebyggelse (främst bostadshus) ökar. Inom Mölnlycke stationsområde passerar riksväg 40 samt järnväg med pendelstation. Mölnlycke stationsområde tillhör RSGs mer centrala områden och är inte ett område med så kallad långsam resurstillväxt. Långsam resurstillväxt innebär att förstärkande resurser har långa körtider till händelsen. Detta är en viktig faktor vid omfattande räddningsinsatser. Insatstiderna till Mölnlycke centrum från Öjersjö, Gårda och Mölndals brandstationer är motsvarande 10 minuter. Även Lindome brandstation gränsar till Mölnlycke stationsområdes södra delar. Total aktiveras Mölnlycke brandstation i genomsnitt 140 gånger per år. Av dessa tillfällen gäller 72 händelser det egna stationsområdet och 26 avser beredskapsuppställningar på andra brandstationer, där enheterna är på annan räddningsinsats. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 6

Kartan nedan visar utbredningen av hur långt Mölnlyckes räddningsenhet når inom 10 minuters insatstid från egen brandstation. Beredskap I dag finns på Mölnlycke brandstation en RiB-resurs dygnet runt. Den innehåller en styrkeledare och fyra brandmän (1+4) som bemannar en räddningsenhet med en anspänningstid på fem minuter. Anspänningstid är den tid från det att larmet går till dess att enheten lämnar brandstationen. Mölnlycke brandstation har även båtförmåga, till exempel för ytlivräddning. Det finns också en beredskapsplan som innebär att Mölnlycke kan göra beredskapssänkning till ingen styrkeledare och tre brandmän alternativt en styrkeledare och två brandmän. Beredskapssänkning sker vid tillfällen av personalbrist. Beredskap Anspänningstid Enheter Antal anställda 1+4 5 minuter Räddningsenhet 22 personer (0+3, 1+2) Småbåt Skydds- och riskobjekt Öster om Mölnlyckes stationsområde ligger Landvetter flygplats, som är en expansiv samhällsviktig verksamhet med ökande riskbild. Den är klassad som så kallad farlig verksamhet enligt Lag om skydd mot olyckor 2 kap 4. Förutom flygplansrörelser växer det här även fram verksamheter bland annat med inriktning mot logistik, underhåll, service och hotell. Enligt framtidsplaner kan en underjordisk tågstation komma att byggas vid flygplatsterminalerna. Verksamheten är samhällsviktig för regionen. Landvetter flygplats ingår i nuvarande Öjersjö och Hindås stationsområden. Inför räddningsinsatser på Landvetter Flygplats finns insatsplanering, med olika scenario, som medför att resursuppbyggnad sker från flera olika delar i RSG. Mölnlycke och Rävlanda brandstationer är delar som ingår i befintlig insatsplanering vid Landvetter flygplats. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 7

Ytterligare risker inom området är riksväg 40 samt järnväg och pendelstation. Mölnlycke är även ett sjörikt område. När det gäller framtidsplaner visar kartan nedan Trafikverkets utredningsområde gällande en banstäckning av en ny höghastighetsbana mot Stockholm. Förmåga En förmåga är en standardiserad beskrivning av den förmåga och kompetens som en utryckande enhet förväntas ha. En enhet består av ett fordon och utryckande personal. Förmågebeskrivningarna är upprättade utifrån RSGs förmåga och är uppdelad i nivå 1,2 eller 3 varav nivå 3 är den högsta förmågan. Resurserna dimensioneras mot risker som finns i ett visst område. Mölnlycke brandstation har kompetens att upprätthålla nedanstående nivå på förmåga vid olika typer av händelser. RE - Brand i byggnad, nivå 1 RE - Brand i skog och mark, nivå 1 RE - Brand i brandfarlig vätska eller gas, nivå 1 RE - Trafikolycka, nivå 1 RE - Vattenlivräddning, nivå 1 och 2 RE - Farliga ämnen (CBRN), nivå 1 RE - Prehospitalt akut omhändertagande, nivå 1 RE - Övrig brand och räddning, nivå 1 RE står för räddningsenhet. Utöver den grundläggande förmågan kan en brandstation också ha en högre kompetens vad gäller ett visst ämnesområde. Denna högre kompetens kallas för spetsfunktion. Mölnlycke har inte någon spetsfunktion i förbundet. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 8

Statistik Statistiken för Mölnlycke stationsområde bygger på medelvärden från fem år tillbaka i tiden. Mölnlycke brandstation har i snitt 140 uppdrag per år, varav 114 gånger innebar uppdraget en räddningsinsats vid händelse. 72 händelser föranledde en räddningsinsats inom det egna stationsområdet. Övriga uppdrag innebar beredskapsuppställning på annan brandstation, när personalen på den aktuella brandstationen var på larm. Mölnlycke räddningsenhet utför cirka 20 uppdrag per år själva, det vill säga utan förstärkande resurser. Tolv av dessa är av typen automatiskt brandlarm, som inte utlösts på grund av brand. En till två räddningstjänstuppdrag per år där Mölnlycke agerade själva kan räknas till kategorin tidskritiska och/eller livräddande. Tabellen nedan visar larmfrekvensen för Mölnlyckes räddningsenhet. Antal larm 2010-2014 Snitt/år Mölnlycke räddningsenhet aktiverad totalt i förbundet 140 varav aktivering vid räddningsinsats i hela förbundsområdet 114 varav uppställning på Öjersjö/annan brandstation 26 Aktivering på eget stationsområde 72 varav aktivering utan förstärkande resurs 20 Vissa räddningsuppdrag är särskilt tidskritiska. Dessa är brand i byggnad inklusive brand i bostad, trafikolycka, drunkningstillbud samt vid tillfällen då en person är nödställd. De flesta av dessa utryckningar, 27,4 stycken, gällde trafikolycka. Vidare hade Mölnlycke i snitt 8,4 larm om brand i byggnad, varav sex av dessa larm rörde brand i bostad. 0,8 larm rörde nödställd person och 0,4 gällde drunkningstillbud. Tabellen nedan visar normalt tidskritiska räddningstjänstuppdrag på eget stationsområde. Typ av olyckor på eget stationsområde 2010-2014 Snitt/år Trafikolycka 27,4 Brand i byggnad (skola, industri, förråd, garage, hus) 8,4 varav brand i bostad (villa, fritidshus, flerbostadshus, radhus) 6,0 Nödställd person 0,8 Drunkningstillbud 0,4 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 9

Kartan nedan visar de bostadsbränder som förekommit i Mölnlycke stationsområde 2010-2014. Körtidsanalyser I utredning har körtidsanalyser genomförts för att fastställa hur långt en räddningsenhet från en annan brandstation når in i Mölnlyckes stationsområde. Avsikten var att klargöra tidsgränserna enligt riktlinjerna från andra brandstationer. Dessa var brandstationerna Gårda, Mölndal, Öjersjö samt Lindome. De körtidsanalyser som finns bygger på material från tidigare år. Några sträckor är kontrollkörda och dessa stämmer väl med tidigare analyser. Vissa förändringar i infrastrukturen, såsom Bårhultsmotet, har positiva effekter på körtider. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 10

Körtidsanalyser från intilliggande stationsområden Gårda, Öjersjö, Lindome och Mölndal visar att tillgängligheten är tillräcklig för att uppnå beslutade tidsramar. Kartan nedan visar hur långt en räddningsenhet från Gårda brandstation når inom 10 minuters insatstid in i Mölnlyckes stationsområde. Kartan nedan visar hur långt en räddningsenhet från Mölndals brandstation når inom 10 minuters insatstid in i Mölnlyckes stationsområde. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 11

Kartan nedan visar hur långt en räddningsenhet från Lindome brandstation når inom 10 minuters insatstid in i Mölnlyckes stationsområde. Kartan nedan visar hur långt en räddningsenhet från Öjersjö brandstation når inom 10 minuters insatstid in i Mölnlyckes stationsområde. 5.3 Rävlanda Rävlanda har en folkmängd på cirka 2 000 invånare. Områdets invånarantal har ökat de senaste fem åren. Utanför tätorten finns skogsområden med ett bostadsbestånd av lägre byggnader. Stationsområdet ligger inom RSGs östra delar och är ett område med så kallad långsam resurstillväxt vid större olyckshändelser. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 12

Långsam resurstillväxt innebär att förstärkande resurser har långa körtider till händelsen. Detta är en viktig faktor vid omfattande räddningsinsatser. Genom avtal om räddningshjälp från Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund (SÄRF) kan att Bollebygds resurser vara i Rävlanda tätort i ett tidigt skede. Total aktiveras Rävlanda brandstation i genomsnitt 68 gånger per år. Av dessa gäller 47 händelser på det egna stationsområdet. Kartan nedan visar utbredningen av hur långt Rävlandas räddningsenhet når inom 10 minuters insatstid från egen brandstation. Beredskap I dag finns på Rävlanda brandstation en RiB-resurs dygnet runt. Den innehåller en styrkeledare och två brandmän (1+2) som bemannar en räddningsenhet med en anspänningstid på fem minuter. Rävlanda har även fri inryckning som innebär att ledig personal som har möjlighet inställa sig på brandstationen vid larm kan komma för att kunna bemanna upp till fyra brandmän (1+4). För att kunna genomföra rökdykning krävs ur ett arbetsmiljöperspektiv en styrkeledare och fyra brandmän. Nuvarande ordinarie bemanning i Rävlanda medger därför inte rökdykning i tät brandrök inomhus som första räddningsinsats inom eget stationsområde. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 13

Rävlanda brandstation har även båtförmåga, till exempel för ytlivräddning. Beredskap Anspänningstid Enheter Antal anställda 1+2 5 min Räddningsenhet Pickup Småbåt 16 personer Skydds-/risk objekt Inom Rävlanda stationsområde passerar riksväg 40 i norra delen samt järnväg. Här finns även Landvetter flygplats och Rävlanda sjukhem, som idag är en flyktingförläggning med cirka 240 boende. Avseende framtidsplaner kommer en ny höghastighetsjärnväg att dras från Göteborg mot Borås. Den kommer passera genom nuvarande Rävlandas utryckningsområde. Kartan nedan visar Trafikverkets utredningsområde gällande banstäckningen av nya höghastighetsbanan mot Stockholm. RÄVLANDA Förmåga En förmåga är en standardiserad beskrivning av den förmåga och kompetens som en utryckande enhet förväntas ha. Förmåga är indelad nivå 1,2 eller 3 varav nivå 3 är den högsta förmågan. För Rävlanda, som har en minsta bemanning om en styrkeledare och två brandmän är förmågan beroende av hur många brandmän som inställer sig vid larm. Fri inryckning möjliggör högre bemanning vid larm. Förväntad förmåga är fastställd för en styrkeledare och fyra brandmän (1+4), men inte vid en bemanning av en styrkeledare och två brandmän (1+2). RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 14

Resurserna dimensioneras mot risker som finns i ett visst område. Rävlanda brandstation har kompetens att upprätthålla nedanstående nivå på förmåga vid olika typer av händelser. RE - Brand i byggnad, nivå 1 RE - Brand i skog & mark, nivå 1 RE - Brand i brandfarlig vätska eller gas, nivå 1 RE - Trafikolycka, nivå 1 RE - Vattenlivräddning, nivå 1+2 RE - Farliga ämnen (CBRN), nivå 1 RE - Prehospitalt akut omhändertagande, nivå 1 RE - Övrig brand och räddning, nivå 1 IVPA I väntan på ambulans RE står för räddningsenhet. Utöver den grundläggande förmågan kan en brandstation också ha en högre kompetens vad gäller ett visst ämnesområde. Denna högre kompetens kallas för spetsfunktion. Rävlanda har inte någon spetsfunktion i förbundet. Statistik Statistiken för Rävlanda stationsområde bygger på medelvärden från fem år tillbaka i tiden. Rävlanda brandstation larmades i snitt 68 gånger per år. Av dessa utryckningar hade 47 händelser skett inom det egna stationsområdet. Övriga uppdrag avser angränsande stationsområden, vilket även inkluderar SÄRFs område. Tabellen nedan visar larmfrekvensen för Rävlandas räddningsenhet. Antal larm 2010-2014 Snitt/år Rävlanda aktiverad i förbundet, inklusive IVPA-larm 68 varav aktivering på eget stationsområde 47 varav övrigt 21 Vissa räddningsuppdrag är särskilt tidskritiska. Dessa är brand i byggnad inklusive brand i bostad, trafikolycka, drunkningstillbud samt vid tillfällen då en person är nödställd. Rävlanda utför genomsnittligen 14 tidkritiska uppdrag per år på eget stationsområde. De flesta av Rävlanda brandstations utryckningar gällde I väntan på ambulans (IVPA) samt trafikolycka, med genomsnittliga larm på 21,2 respektive 20. Trafikolyckor som avsåg eget stationsområde var 11, 6 stycken, varav åtta skedde på riksväg 40. Vidare hade Rävlanda i snitt 2,2 larm om brand i byggnad, varav 1,4 av dessa larm rörde brand i bostad. Rävlanda hade inga larm avseende drunkningstillbud eller nödställd person. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 15

Tabellen nedan visar normalt tidskritiska räddningstjänstuppdrag på eget stationsområde. Typ av olyckor/eget stationsområde 2010-2014 Snitt/år I väntan på ambulans (IVPA) 21,2 Trafikolycka (totalt) 20 Trafikolycka (eget stationsområde) 11,6 varav trafikolycka på riksväg 40 8 Brand i byggnad (skola, industri, förråd, garage, hus) 2,2 varav brand i bostad (villa, fritidshus, flerbostadshus) 1,4 Kartan nedan visar samtliga bostadsbränder som förekommit i Rävlandas stationsområde 2010-2014. Körtidsanalyser I utredning har körtidsanalyser genomförts för att fastställa hur långt en räddningsenhet från en annan brandstation når in i Rävlandas stationsområde. Avsikten var att klargöra tidsgränserna enligt riktlinjerna från andra brandstationer. För Rävlandas område gjordes körtidsanalyser från Hindås och Öjersjös brandstationer. Enheter från närmsta heltidsstation, det vill säga Öjersjö, når Rävlanda tätort på cirka 25 minuter. De körtidsanalyser som finns bygger på material från tidigare år. Några sträckor är kontrollkörda och dessa stämmer väl med tidigare analyser. Körtidsanalysen visar att det går att nå Rävlanda tätort från Hindås med liten bil inom tio minuter, men inte med en räddningsenhet. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 16

Kartan nedan visar hur långt en räddningsenhet från Hindås brandstation når inom 10 minuters insatstid in i Rävlandas stationsområde. 5.4 Frillesås Frillesås har en folkmängd på cirka 2 500 invånare. Inom Frillesås stationsområde passerar E 6 och järnväg. Områdets invånarantal och bebyggelse, främst bostadshus, ökar. Utanför tätort finns skogsområden med främst mindre bostadsbestånd. Stationsområdet är RSGs sydligaste samt ett område med så kallad långsam resurstillväxt. Vid större resurskrävande olyckor innebär detta att resursuppbyggnad från Kungsbacka till skadeplatsen tar lång tid. Total aktiveras Frillesås brandstation i genomsnitt 81 gånger per år. Av dem gäller 64 händelser på det egna stationsområdet. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 17

Kartan nedan visar utbredningen av hur långt Frillesås räddningsenhet når inom 10 minuters insatstid från egen brandstation. Beredskap I dag finns en RiB-resurs av en styrkeledare och fyra brandmän dygnet runt. Dessa bemannar en räddningsenhet med en anspänningstid på fem minuter. Det finns även en vattenenhet och en båtförmåga bestående av en båt för till exempel ytlivräddning. Beredskap Anspänningstid Enheter Antal anställda 1+4 5 min Räddningsenhet Vattenenhet Pickup Småbåt hav 18 personer Skydds-/risk objekt Inom Frillesås stationsområde passerar E 6 och järnväg. Här finns också Åsa pendelstation. Områdets invånarantal och bebyggelse ökar. Detta gäller framför allt bostadshus. Utanför tätort finns skogsområden med främst mindre bostadsbestånd. Avståndet mellan Frillesås och Ringhals Kärnkraftverk är cirka sju kilometer. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 18

Stationsområdet täcker RSGs södra delar och är ett område med så kallad långsam resurstillväxt. Detta innebär att det tar längre tid till skadeplats vid större resurskrävande olyckor. Avtal om räddningshjälp från Räddningstjänsten Väst finns. Förmåga En förmåga är en standardiserad beskrivning av den förmåga och kompetens som en utryckande enhet förväntas ha. En räddningsenhet (RE) består en styrkeledare och fyra brandmän. Förmåga är indelad nivå 1,2 eller 3 varav nivå 3 är den högsta förmågan. Resurserna dimensioneras mot risker som finns i ett visst område. Frillesås brandstation har kompetens att upprätthålla nedanstående nivå på förmåga vid olika typer av händelser. RE - Brand i byggnad, nivå 1 RE - Brand i skog & mark, nivå 1 RE - Brand i brandfarlig vätska eller gas, nivå 1 RE - Trafikolycka, nivå 1+2 RE - Vattenlivräddning, nivå 1+2 RE - Farliga ämnen (CBRN), nivå 1 RE - Prehospitalt akut omhändertagande, nivå 1 RE - Övrig brand och räddning, nivå 1 VE Trafikolycka, nivå 1 IVPA I väntan på ambulans RE betyder räddningsenhet och VE står för vattenenhet. Utöver den grundläggande förmågan kan en brandstation också ha en högre kompetens vad gäller ett visst ämnesområde. Denna högre kompetens kallas för spetsfunktion. Frillesås har ingen spetskompetens, men en utökad förmåga när det gäller Trafik 2. Frillesås är en av två RiB-brandstationer, som har denna förmåga. Hindås är den andra. Statistik Statistiken för Frillesås stationsområde bygger på medelvärden från fem år tillbaka i tiden. Frillesås brandstation larmades i snitt 82 gånger per år. Av dessa utryckningar hade 64 händelser skett inom det egna stationsområdet. Övriga uppdrag avser angränsande stationsområden, vilket även inkluderar Räddningstjänsten Väst. Antal larm 2010-2014 Snitt/år Frillesås aktiverad i förbundet 82 varav aktivering i eget stationsområde 64 varav övrigt 18 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 19

Vissa räddningsuppdrag är särskilt tidskritiska. Dessa är brand i byggnad inklusive brand i bostad, trafikolycka, drunkningstillbud samt vid tillfällen då en person är nödställd. De flesta av dessa utryckningar gällde trafikolycka med ett genomsnitt på 18,6 larm. Av dessa inträffade 11 stycken på E 6. Trafikolyckor som avsåg eget stationsområde var 9,4 stycken. Därefter kommer IVPA-larm med ett genomsnitt på 7 tillfällen. Vidare hade Frillesås i snitt 5,4 larm om brand i byggnad, varav 3,6 av dessa larm rörde brand i bostad. Frillesås hade 0,4 larm avseende drunkningstillbud, men ingen utryckning vad gällde nödställd person. Typ av olyckor/eget stationsområde 2010-2014 Snitt/år Trafikolycka (totalt) 18,6 varav trafikolycka på E 6 11 Trafikolycka (eget stationsområde) 9,4 IVPA 7 Brand i byggnad (skola, industri, förråd, garage, hus) 5,4 varav brand i bostad (villa, fritidshus, flerbostadshus) 3,6 Drunkningstillbud 0,4 Kartan nedan visar samtliga bostadsbränder som förekommit i Frillesås stationsområde 2010-2014. Körtidsanalyser I utredning har körtidsanalyser genomförts för att fastställa hur långt en räddningsenhet från en annan brandstation når in i Frillesås stationsområde. Avsikten var att klargöra tidsgränserna från andra brandstationer enligt riktlinjerna. För Frillesås område gjordes körtidsanalys från Kungsbacka. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 20

De körtidsanalyser som finns bygger på material från tidigare år. Några sträckor är kontrollkörda och dessa stämmer väl med tidigare analyser. Sträckan Kungsbacka-Frillesås är kontrollkörd och körtiden är 22 minuter från brandstation till brandstation. 5.5 Första insatsperson (Fip) Första insatsperson (Fip) är en definition av en mindre enhet, som snabbt kan komma först till en olycka. Den består av ett mindre fordon med färre utvalda verktyg. Enheten bemannas av en till två personer i stället för en ordinarie styrka av en styrkeledare och fyra brandmän (1+4). 5.5.1 Insatstidens betydelse vid räddningsinsats Vid räddningsinsatser är tiden till första insats avgörande för om eller hur liv, egendom och miljö kan räddas vid olyckshändelser. Fip har möjlighet att snabbt komma på plats, avbryta ett händelseförlopp och inleda räddningsinsats fram till dess att de förstärkande enheterna anländer samt påbörja ledningsarbetet. Därmed skapas möjlighet till kortare insatstider, effektivare räddningsinsatser och en mer flexibel insatsorganisation. 5.5.2 Samhällsekonomiska aspekter Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv visar forskningsrapporten Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser - en uppdatering av en samhällsekonomisk studie. (FoU Rapport, SRV 2004) också hur avgörande insatstiden är med avseende på person, egendom och miljöskador med tanke på ekonomi. Tidsfaktorns ekonomiska betydelse beräknas genom att summera räddat värde om räddningstjänsten kommer tidigare, alternativt förlorat värde om räddningstjänsten kommer senare till olycksplatsen. Tidsfaktorns värde är beräknad för 5 minuters förändrad insatstid/körtid för 13 olika typer av händelser. Beräkningen är gjord enligt 2004 års penningvärde och värdering av insatstidens betydelse är baserad på nationell insatsstatistik. De tre händelser där tidsfaktorn har störst betydelse för räddat värde är drunkning, brand i byggnad och trafikolycka. Värdet för dessa olyckor redovisas nedan. Drunkning: Brand i byggnad: Trafikolycka: ca 270 000 kr/5 min ca 140 000 kr/5 min ca 85 000 kr/5 min Värdet kan omräknas till minutvärden upp till cirka 15 minuters förändrad insatstid. Vid större förändring av insatstiden är sambandet mellan tid och pengar inte linjärt. Omräkning till minutvärden medför att samhällets kostnad eller besparing för en minuts förändrad insatstid kan räknas fram. Vid värdering av ett människoliv har Trafikverkets värdering tillämpats. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 21

Fip-funktionen fanns inte då rapporten togs fram och den nationella insatsstatistiken avser räddningsinsats med en ordinarie räddningsresurs, oftast en styrkeledare och fyra brandmän. Värdet av Fips insats jämfört med en ordinarie räddningsresurs bör därför beaktas vid en ekonomisk värdering av Fip. I detta skede har ingen ekonomisk kalkyl i detta avseende utförts. En kortare insatstid medför en besparing för samhället och besparingen blir följaktligen större för de områden där det sker många räddningsinsatser. 5.5.3 Olika Fip-lösningar Det finns flera olika tillämpningar av Fip hos olika räddningstjänster. Försök med Fip påbörjades 2003 i Jönköping. Tio år senare tillämpas Fip i olika former hos fler än 150 räddningsstyrkor i landet. För mer än hälften av alla räddningsuppdrag har Fip själv kunnat hantera händelsen utan att ytterligare styrkor har behövt tillkallas och ingripa. Förmågan för Fip varierar beroende på kompetens, fordon och materiel. Bemanningen av Fip utgörs oftast av en styrkeledare från en RiB-styrka, men det finns olika varianter med exempelvis både styrkeledare och brandman i var sin bil, två brandmän i en bil och så vidare. Ofta skapas Fip inom befintlig beredskapsorganisation genom att en eller flera personer ur den ordinarie RiBberedskapsstyrkan tilldelas ett eget fordon, vilket innebär att numerären inte förändras. Personalkostnaden för att hålla beredskap med Fip blir då i stort oförändrad. Kostnader tillkommer dock bland annat för införskaffande av fordon och materiel samt utbildning. Fip är ofta dimensionerad för att: Vara ledningsfunktion och förbereda för räddningsinsats Påbörja en släckinsats Varna hotade personer Utföra ett första omhändertagande vid trafikolyckor eller säkra mot följdolyckor Livräddning vid drunkningsolyckor Utföra livräddande sjukvårdsinsats Fip bidrar till att den operativa ledningen inom räddningstjänsten får en tidig lägesrapport från egen personal. Fip kan också själv åka på mindre uppdrag av undersökningskaraktär. Fip kan även ensam stanna kvar på olycksplatsen medan RiB-styrkan återgår till sin brandstation för att återställa beredskapen och förbereda sig för eventuellt nytt larm. Vid tillfällen då Fip ensam stannar kvar på olycksplatsen kan Fipfunktionen bland annat avsluta räddningsinsatsen, utföra viss eftersläckning och samla in faktaunderlag. Fip innebär dock en begränsad möjlighet att få med utrustning för en förstainsats eller att kunna transportera materiel tillbaka efter räddningsinsats beroende av fordon. Detta kan gälla släckmedel, verktyg, vattensugare med mera. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 22

I framtiden skulle begreppet Fip, med enklare utbildningsinsats, kunna utökas för att även involvera andra organisationer eller allmänheten på samma sätt som görs vid exempelvis hjärtstopp. En person har dock bättre förutsättningar för att genomföra enklare räddningsinsats om vederbörande har en brandteknisk kompetens och är försedd med kommunikationsutrustning till räddningstjänsten och materiel. Största effekten erhålls genom att någon i RiB-styrkan utses till Fip och därmed hela tiden har med sig ett räddningsfordon under sin beredskapstid, oavsett var personen befinner sig. I stället för att först åka till brandstationen och hämta brandbilen kan Fip åka direkt till olycksplatsen. En styrka från en heltidsstation har 90 sekunders anspänningstid och en RiB-styrka har normalt 5-8 minuter, beroende på stationsområde. Anspänningstid är tiden från det att personalen får larm till dess att man lämnar brandstationen. För Fip innebär anspänningstiden den tid som åtgår mellan larm till dess att man sitter i bilen och åker till händelsen. Med en Fip-lösning kan anspänningstiden således reduceras från 5-8 minuter för RiB-personal till 90 sekunder med hjälp av Fip. Genom kortad anspänningstid kommer Fip, som komplement till övrig RiBpersonal på brandstationen, snabbare fram till hjälpbehövande och förberedelser för eller faktiska skadeavhjälpande åtgärder startas tidigare. Fip gör därför störst nytta i de områden, där det inte finns någon heltidsstyrka, eftersom anspänningstiden minskas med flera minuter. 5.5.4 Bemanning och rekrytering I och med att Fip förväntas komma ensam och först till olyckshändelser ställs stora krav på individen, vilket måste tas hänsyn till vid val av Fip-lösning. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det en fördel om Fip har styrkeledarutbildning. Det ger individen ökad säkerhet i att ta rätt beslut med avseende metodval, arbetsmiljö och ansvar. Styrkeledare har också i allmänhet längre erfarenhet av räddningsinsatser, vilket underlättar vid beslutfattande i pressade situationer. För att kunna fatta beslut i rättsliga frågor till exempel om att avsluta ett räddningstjänstuppdrag och ingrepp i annans rätt, måste personen lägst ha styrkeledarkompetens. Möjlighet att bemanna Fip-funktionen över tid bör också beaktas vid val av lösning. På de ställen där det redan finns en beredskapsstyrka underlättas rekryteringen om det är kompetensen styrkeledare eller brandman som krävs för att bemanna funktionen. Att skapa en Fip med styrkeledarkompetens, på en ort där det inte finns någon RiB-styrka, kan det över tid bli svårt, eftersom det då inte finns någon grupp av brandmän att utbilda till styrkeledare. 5.6 Ekonomisk sammanställning I tabellen redovisas kostnader för 2014 avseende berörda brandstationer och inkluderar bland annat RiB-personal, fordon samt fastighet. Utfallet presenteras för 2014 dels för att avskrivningskostnaderna har ökat på grund av nya fordon och dels för att utfallet inte avviker mycket från ett genomsnitt för perioden 2010-14. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 23

Kostnader som exkluderas i tabellen är bland annat internränta, arbetstid för fordonsreparationer, fastighetsskötsel samt instruktörer. Brandstation Mölnlycke Rävlanda Frillesås (belopp i tkr) Personalkostnader 3 355 1 718 2 490 Verksamhetskostnader 461 243 679 Avskrivningskostnader 213 211 224 Bruttokostnad 4 029 2 172 3 393 Anläggningstillgångar I tabellen redovisas de räddningsenheter/släckbilar som är bokförda på respektive brandstation. I de fall fordonen finns kvar inom förbundet påverkas inte de framtida avskrivningskostnaderna. Vid en eventuell avyttring av fordonen påverkas reavinsten/-förlusten av försäljningspriset och de framtida avskrivningskostnaderna försvinner. Anläggningstillgångar Mölnlycke släckbil Rävlanda släckbil Frillesås Släckbil Bokfört värde per 151231, tkr 2 751 2 726 2 240 Avskrivning per år, tkr 213 211 224 Anskaffningsår 2013 2013 2013 Slutavskriven, år 2028 2028 2028 Brandstationer lokalhyra De flesta brandstationer hyrs av RSGs medlemskommuner, vilket regleras i avtal. Inför en eventuell uppsägning bör avtalsparten samt medlemskommunen så tidigt som möjligt informeras. Brandstation lokalhyra Mölnlycke Rävlanda Frillesås Avtalspart Härryda kommun Härryda kommun Kungsbacka kommun Årshyra 2015, tkr 149 83 413 Avtalets slutdatum 161231 161231 201231 Utan uppsägning förlängs 3 3 5 avtalet i antal år Uppsägning 160331 160331 200331 Kostnad för införande av Fip Kostnaden för ett införande av Fip är beroende av vilken typ av lösning som väljs. En uppskattning kan vara cirka 500 000 kronor per fordon inklusive utrustning. Utbildning av personalen som bemannar ett fordon uppgår till cirka 50 000 kr. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 24

6 Diskussion Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen och redovisats under rubrik 5 Resultat, kan följande slutsatser dras. 6.1 Strukturella förändringar Strukturella förändringar bör betraktas ur några olika perspektiv, nämligen: Förändringar vid respektive stationsområde med insatstiden som parameter Förväntad ökad larmfrekvens till närliggande befintlig brandstation vid en eventuell strukturell rationalisering i ett stationsområde Påverkan ur ett helhetsperspektiv och RSGs totala förmåga över tid Långsam resursuppbyggnad 6.1.1 Mölnlycke Vid en eventuell avveckling som innebär att förmågan och resursen i Mölnlycke utgår, bedöms insatstiden på 10 minuter till Mölnlycke centrum fortfarande erhållas med hjälp av Öjersjö, Gårda och Mölndals brandstationer och att måluppfyllelsen vad gäller tidsramar därmed uppfylls. Insatstiden till Mölnlyckes södra delar mot Benareby fördröjs dock något. Om Mölnlycke brandstation avvecklas är Öjersjö, Gårda, Mölndals och Lindome brandstation närmast. Någon stor ökning av larmfrekvens förväntas inte ske för berörda brandstationer. I dagsläget larmas oftast Öjersjö och Mölnlycke brandstationer samtidigt vid räddningsinsatser på Mölnlyckes stationsområde. Mölnlycke räddningsenhet utför cirka 20 uppdrag per år själva, det vill säga utan förstärkande resurser. Utredningen visar att det är möjligt att avveckla Mölnlycke brandstation utan att frångå målsättning för insatstider. Någon stor ökning av larmfrekvens förväntas inte ske för omkringliggande brandstationer. En avveckling av Mölnlyckes brandstation skulle innebära en besparing av 3,8 miljoner kronor årligen exklusive avskrivningar. 6.1.2 Rävlanda En eventuell avveckling av Rävlanda brandstation skulle innebära en längre insatstid i stationsområdet. Alla områden nås inom beslutade tidsramar, men förstainsatsen i området tar längre tid. Vid placering av Fip i Rävlanda erhålls dock ett utfall med kortare insatstider än idag, vilket innebär att det skulle kunna vara aktuellt att se över möjligheter till en omstrukturering. Insatstiden från Hindås brandstation till Rävlanda tätort överstiger 10 minuter med räddningsenhet, vilket medför att ambitionen från RSG att nå tätorten Rävlanda inte klaras. Rävlanda tätort klassas dock formellt enligt riktlinjer inom plan- och bygglagstiftning som 20-minutersområde. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 25

I dagsläget finns en RiB-resurs med en styrkeledare och två brandmän. Fri inryckning tillämpas. Förutsättningar för att ersätta eller komplettera nuvarande resurser inom stationsområdet med en Fip-funktion bedöms som genomförbart och bör ge positiva effekter angående insatstid. Om Rävlanda brandstation avvecklas är Hindås brandstation i tid närmast. Öjersjö ingår också i resursuppbyggnaden gällande Rävlandas stationsområde. En viss ökning av larmfrekvens förväntas ske för Hindås och Öjersjö. Detta gäller främst IVPA. I dagsläget larmas oftast Hindås och Rävlanda samtidigt till räddningsinsatser inom Rävlandas stationsområde. Rävlanda är ett område där ett införande av en Fip skulle förväntas ge god effekt med tanke på första räddningsinsats och en nuvarande långsam resursuppbyggnad. Ett undantag från antagandet om ökad effektivitet är dock nuvarande sjukvårdsuppdrag enligt avtal av typen IVPA-larm, då dessa bygger på en bemanning av två personer. Dessa är cirka 20 IVPA-larm per år. I Rävlanda finns det möjlighet till en strukturell översyn vid ett införande av Fip. Detta är möjligt då en resursuppbyggnad med räddningsenhet kan komma från Hindås inom 12 minuter. Det finns också ett avtal med SÄRF om räddningshjälp. 6.1.3 Frillesås Utifrån nuvarande förutsättningar bedömer RSG att det inte är möjligt att avveckla Frillesås brandstation utifrån tidramar, geografi samt riskbild för området. En avveckling av Frillesås brandstation bedöms inte som genomförbar, då körtider från andra stationsområden är långa. Ur ett Fipperspektiv kan man dock göra förändringar gällande insatstider, bemanning och placering. Positiva effekter vid ett eventuellt införande av Fip är att insatstider minskas. I Frillesås finns en RiB-resurs med en styrkeledare och fyra brandmän. Förutsättningar att komplettera stationsområdet med en Fip-funktion bedöms som möjlig, då det medför en förkortad insatstid inom Frillesås utryckningsområde. I samband med Fip skulle man ur ett rekryteringsperspektiv också kunna välja att utöka inställelsetiden från fem minuter till uppskattningsvis åtta minuter. Detta skulle ge ett större geografisk område att rekrytera från och på så sätt ge en mer hållbar rekryteringsbas över tid. Ett införande av Fip-funktion påverkar inte antal larm, men på grund av den långa resursuppbyggnaden och de långa avstånden till omkringliggande stationsområden kan Fip anses vara en utvecklingsmöjlighet till gagn för medborgaren. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 26

6.1.4 Övrigt Projektet Utveckling av RSGs operativa verksamhet innehåller flera delprojekt. En enskild minskning i ett sakområde bör inte påverka RSGs helhetsförmåga i stor omfattning. Genomförs flera samtidiga strukturella förändringar, till exempel en eller flera resursminskningar, samtidigt eller över tid, kommer detta att försämra RSGs totala förmåga. Detta gäller speciellt vid hög belastning, till exempel flera samtidiga räddningsinsatser och/eller omfattande händelse samt beredskap inför kommande larm. I de fall där det geografiska avståndet till närmsta förstärkande enhet är stort och resursuppbyggnaden är långsam bör kompetens och förmåga i närområdet motsvara den som erhålls från en brandstation. Vid en avveckling av en brandstation bör beaktas att det är svårt att återetablera RiB-verksamhet igen med hänseende till anskaffning av lokaler, personal samt fordon och materiel. 6.2 Införande av Fip Fip reducerar insatstiden, vilket ger kommuninvånarna bättre service vid räddningsinsatser. Det finns möjlighet att påbörja skadeavhjälpande åtgärder tidigare, redan innan ordinarie RiB-styrka anländer. Möjligheten för Fip att förbereda för ordinarie RiB-styrka skapar en effektivare räddningsinsats. Om Fip är styrkeledare och åker i eget fordon finns mindre möjlighet att förbereda styrkan i räddningsenheten på vägen fram, men detta kan uppvägas av tidig rapport från plats till styrkan, som är på väg. Fip kan också utgöra en del i sjukvårdens beredskap vid IVPA eller hjärtstopp. Ytterligare en effekt av ett införande av Fip är att RSG blir mer synlig på orten eftersom Fip-bilen rör sig mer i samhället. För medarbetaren innebär en roll som Fip en utveckling i yrkeslivet. Vid ett eventuellt införande av Fip behöver syftet klarläggas för att hitta rätt lösning och åstadkomma så bra service för medborgarna som möjligt. Vanligast är att införa Fip och bibehålla RiB-brandstationernas bemanning och anspänningstid. En person ur RiB-styrkan omvandlas till Fip. På så sätt kommer beredskapen med räddningsresurs från RiB-brandstationen att bibehållas, men med skillnaden att en person ur RiB-styrkan kommer att anlända till den hjälpsökande snabbare i egenskap av Fip. En annan möjlighet är att på olika sätt ersätta befintlig beredskap med Fip och därmed ge medborgarna likvärdig eller tillräckligt bra service. Ett exempel är att utöka anspänningstid exempelvis till 8 minuter och samtidigt införa Fip. Den utökade anspänningstiden kompenseras av att Fip kommer tidigt till olycksplatsen och kan förbereda för en effektivare räddningsinsats alternativt RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 27

själv påbörja räddningsinsatsen. Ett motiv till att utöka anspänningstid skulle kunna vara att det geografiska området för att rekrytera RiB-personal utökas och därigenom bidrar till att personalförsörjningen blir tillgodosedd. Inom RSG har det stundtals varit svårt att rekrytera RiB-personal. Fip skulle också delvis kunna kompensera vid en eventuell rationalisering av en ordinarie RiB-styrka. Ytterligare exempel på tillämpning är att införa Fip i områden där insatstiderna är långa eller att helt ersätta en befintlig RiB-styrka med Fip. Vid ett eventuellt införande av Fip finns flera saker att beakta. I allmänhet medför Fip en ökad kostnad förutsatt att ordinarie bemanning bibehålls. Ökad kostnad utgörs främst av kostnad för fordon, materiel och utbildning. För den medarbetare som behöver sin egen bil i tjänsten blir Fip-lösningen problematisk, då Fip-bilen hela tiden behöver tas med. Att byta beredskapen mellan olika personer försvåras då de måste träffas fysiskt. När det gäller arbetsmiljöaspekten kan Fip hamna i svåra situationer som ensam först på plats. Riskanalys för både Fip-funktionen och för ordinarie RiB-styrka som blir berörd behöver arbetas fram. Praktiska frågor kring fordonet, som möjlighet till värmare, plats i garage med mera behöver hanteras. Fip behöver också förses med utbildning för sin nya roll. Arbetsbeskrivning och avtal för ny funktion behöver tas fram liksom rutiner och riktlinjer. Vid ett införande av Fip är en realistisk startsträcka cirka ett år för upphandling och inköp av fordon, rekrytering och utbildning av personal samt fastställa instruktioner och larmrutiner. En förmågebeskrivning behöver också tas fram. Den beskriver vad en Fip förväntas kunna utföra samt vilken kompetens och övningar som krävs för funktionen. I allmänhet medför Fip en ökad kostnad förutsatt att ordinarie bemanning bibehålls. Ökad kostnad utgörs främst av kostnad för fordon, materiel och utbildning. Exakt kostnad för ett införande av Fip är beroende av vilken lösning som väljs. En utredning kring vilken typ av Fip som lämpar sig bäst för RSG avvaktas. RSGs fordonspark kan komma att förändras beroende på vilka beslut som fattas angående Fip och eventuella strukturella rationaliseringar. Detta kan komma att påverka framtida investeringsbeslut. Sammanfattningsvis pekar utredningen på att ett införande av Fip hos RSG skulle skapa en mer flexibel organisation. Medborgarna får en bättre service eftersom en första hjälp kommer snabbare fram till olycksplatsen. Fip kan också användas för att kompensera att anspänningstiden för RiB-styrkorna utökas för att underlätta för rekrytering. Både ur räddningssynpunkt och samhällsekonomiskt perspektiv finns vinster att hämta i ett införande av Fip. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 28

7 Referenser FoU Rapport, SRV 2004 Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser en uppdatering av en samhällsekonomisk studie, 2004 Räddningsverket, Karlstad, av Henrik Jaldell, Karlstads universitet, Nationalekonomi. 8 Bilagor Körtidsanalyser Statistikunderlag till projektet Utveckling av RSGs operativa verksamhet, delprojekt 1, 2, 3 och 4 Tjänsteutlåtande: Utveckling och översyn av den operativa verksamheten identifierade åtaganden enligt Plan- och bygglagen RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 29