Utdrag ur boken om Tingshusets historia, utgiven av Lerums Röda Kors år 1994 i samband med Tingshusets 100-årsjubileum. Författare var Kerstin Sandberg. Illustrationerna gjordes av Karin Welling. Tryckt hos AB William Michelsens Boktryckeri, Alingsås 1994 RÖDA KORSET I LERUM Från ett protokoll fört vid sammanträde den 26 april 1929 med Svenska Röda Korsets Nääs-krets, lokalavdelningen i Lerum, kan man läsa följande: Närvarande: Fruarna Märta Berggren, Ebba Bentzel, Lizzie Dickman och Tekla Lagergren. Dessutom på särskild anmodan: Fru Clara Berg, syster Kerstin Gustafsson, Fru Anny Runeman och vid protokollet undertecknad (Henrik Hedlund, ordförande).
2 Ordföranden erinrade om att Svenska Röda Korsets Nääskrets vid årsmöte den 22 februari beslöt tillsätta en kommitté för att i Lerum taga om hand kvinnligt Röda Korsarbete samt att till medlemmar i kommittén utsågos fru Ebba Bentzel, sammankallande, fru Tekla Lagergren, fru Lizzie Dickman och fru Märta Berggren. Kommittén hade nu sitt första sammanträde, föranlett därav att den av Lerums kommun utsedda distriktssköterskan nu tillträtt sin befattning och att det både från hennes och från kommunens sida uttalats önskan om sammanträffande för överläggning om gemensamma angelägenheter och om samarbete. Vid detta möte kom också ärendet upp från syster Kerstin om behovet av en kvartslampa. Det dröjde sedan endast ett par veckor tills fru Elida Lagerman skänkte halva kostnaden för en sådan lampa av samma typ som begagnades i hennes barnhem Tomtehemmet. Den andra hälften skulle bekostas av kommunen. Kommunalfullmäktiges ordförande förvaltare Ahlsén ansåg att en avgift av 50 öre per tillfälle då kvartslampan användes skulle täcka kommunens utgift. Syster Kerstin hade erhållit en utrustning av sjukvårdsartiklar från kommunen men hon ansåg att ytterligare ett antal sådana var av nöden. Förslag väcktes då av Röda Korset att en soaré skulle anordnas för att få in penningmedel till inköp av behövliga sjukvårdsartiklar.
Vid sammanträde den 27 september 1929 beslöts att på sparkassebok hos Göteborgs Handelsbank med kontor i Lerum insätta lokalavdelningen tillhöriga medel kronor 175:60 jämte upplupen ränta 1:36. Man bestämde vid detta möte även att avdelningens kvinnliga medlemmar skulle regelbundet träffas för att åstadkomma nödiga förråd för sjukvård inom kommunen. Sådana träffar skulle äga rum en gång i månaden i Tingshuset men utökades sedan till två gånger. Det man förut kallat symöten skulle i fortsättningen benämnas arbetsmöten. Röda Korset fick även tillstånd att använda det stora skåpet en trappa upp i Tingshuset för förvaring av sjukvårdsmaterial. Ordföranden dr Hedlund fick i uppdrag att införskaffa uppgift om kostnaden för en sjukbår. Det upplystes att trafikbilägare Sven Johansson i Lerum hade tanke på att aptera en av sina bilar till sjukbil. Sjukbåren skulle kunna inrättas så, att den både lämpade sig för fritt bruk och insättande i bil. Resultatet blev att syster Kerstin fick i uppdrag att från firma Wilh. Becker inköpa en sjuktransportbår, avsedd att kunna monteras på en Volvo P 3100, som tillhörde trafikbilägare Johansson. För att införskaffa ytterligare penningmedel för sjukvården anordnade lokalavdelningen i slutet av november 1929 en barnfest och bazar, som blev mycket uppskattad och omtalad i socknen. Tingssalen var till bristningsgränsen fylld av yngre och äldre. Första avdelningen upptogs av barnfesten. Det var visor, sagor och skioptikonbilder. Små söta flickor utklädda till älvor med tyllslöjor och blomsterkransar i håret. Små pojkar i tomtedräkter. Alla deltog med liv och lust. Älvor och tomtar uppträdde på podiet i tingssalen och sjöng till varandra följande visa som Lillan Frey- Nilsson fortfarande i denna dag hade i minnet: Goder afton, goder afton, Alla tomtar små. Vi har kommit för att höra Om med er vi dansa få Var sin liten tomte snäll Vi bjuda får i kväll. Tusen tack små vackra älvor Om vi vågar blott. Ty alls inga vackra kläder Har till fest vi tomtar fått. Vi har bara blusar grå Och röda luvor små. Därefter vidtog bazaren med tombola, försäljning av varor från olika stånd, fiskdamm och servering av kaffe och gotter. Till slut bortauktionerades de varor som blivit över. Under denna del av festen utfördes sång av fru Sara Mann. Denna dag levde länge kvar i Lerumsbornas minne. Nettointäkten blev ca 1300 kronor. Det beslöts på nästa sammanträde att av behållningen från barnfesten anslå kronor 92:65 för utfyllande av distriktssköterskans sjukvårdsmaterial och till inköp av en sjukbår. Nu inkom också ett förslag att en del av pengarna skulle användas till förberedande utredning av frågan om skoltandvård och eventuellt anslag till partiellt införande av sådan tandvård. När frågan på nytt togs upp året därpå beslöts på förslag av kyrkoherde Christenson att anslå kronor 600:- att användas för
skoltandvården i Lerum. Inte förrän år 1942 beslöt kommunen bekosta folktandvården för samtliga barn i åldern 4-15 år. Initiativet till skoltandvård kom från Svenska Röda Korset i Stockholm. Den 27 januari 1930 togs ett beslut av Röda Korsets Nääs-krets och Lerumskommittén att Lerum skulle bryta sig ur och bilda en egen Röda Kors-krets. De gemensamma penningmedlen delades upp. Närvarande vid detta sammanträde var för Nääs-kretsen fru Clara Berg och komminister G. Westermark. För Lerums-kretsen dr Henrik Hedlund, fruarna Anny Runeman och Ebba Bentzel. Vi tar nu ett steg framåt till sammanträde med Lerums-kretsen den 25 september 1940, då Andra världskriget pågick. Närvarande var bland andra eldsjälen och ordföranden Ebba Bentzel, fruarna Christenson, Eenfeldt, Forslund, Anny och Sally Runeman. Även syster Kerstin Davidsson-Damell deltog. Syster Kerstin bad kretsmedlemmarna att sy babyutstyrslar på arbetsmötena, då det förelåg ett stort behov av dylika bland Lerumsmödrar. Styrelsen biföll detta förslag. Likaså beslöt man att inköpa en babysäng av landshövdingskan von Sneiderns modell, som skulle placeras i Tingshuset för att kunna visas för intresserade mödrar. Röda korset hade hela tiden fått disponera Tingshuset gratis för sina arbetsmöten. År 1941 deltog Röda Kors-kretsen i en propagandakurs för effektiv kristidshushållning. Samma år bildades en Röda Kors-kår i Lerum där gymnastikdirektör Ingrid Leire utsågs till kårledare med hjälp av fru Ruth Jacobsson. 45 personer antecknade sig som medlemmar. Det var viktigt att under kriget undvika dubbelregistrering i de olika sammanslutningarna i Lerum, där ingenjör Einar Stenberg var chef för Civila Luftskyddet, direktör Ernst Strömqvist för Hemvärnet och fru Signe Ågren för Lottorna. Ordföranden fru Bentzel hade föreslagit att filmen Prinsessorna på Haga skulle visas mellan jul och nyår för att inbringa pengar i kassan. Denna föreställning rönte livlig tillslutning. Sedan år 1929 hade sjuktransporterna i Lerum hafts om hand av trafikbilägare Johansson. År1945 meddelade denne emellertid att han efter flera års krig och gengaskörning ville upphöra med ambulanstrafiken. Detta meddelades provinsialläkaren Thore Nyman, sedermera ordförande i Röda Kors-kretsen. Sedan förfrågan genom dr Nyman om bidrag till ambulansbil fått ett nekande svar från Landstinget, anslog Röda Korset kontant kr 5.000:- och uppdrog åt en kommitté att utforska möjligheterna till kommunalt bidrag för anskaffande av chaufför m m.
Ungdomens Röda Kors bildades år 1941 av Ruth Wessman, Birgit Sjövall, Annie Karlsson och Märta Gustafson. Efter några år åtog sig Marga Bring-Riegle att bli URK-ledare. Så småningom fick hon assistans av Anita Rehn-Borke. Det blev en livlig komplettering till Röda Korset i Lerum med en så entusiastisk ledare för ungdomen som Marga Bring. Samaritkurser ordnades av syster Barbro Strandberg. Ungdomarna sydde till försäljning för att förstärka kassan. Fester ordnades och vid ett tillfälle på hösten 1956 inbjöds ungerska flyktingar, som var förlagda i Härskogen, till Tingshuset. Det var också kutym att varje år inbjuda URKmedlemmarnas föräldrar till lussefest i Tingshuset och småsyskon till julfest. URK upplöstes år 1960 på grund av ledarbrist men uppväcktes igen år 1976. Dr Thore Nyman efterträddes som ordförande av Ingrid Leire. Efter henne valdes dr Carl-Erik Hedström. Sedan blev det Rut Gustafsons tur. Nuvarande ordförande är Lisbeth Svarén (1992). Vid sammanträde den 19 maj 1973 diskuterades utgivande av en lokal taltidning. Nu var fröet sått och projektet blev verklighet året därpå. Ansvaret för taltidningen har sedan dess legat hos Annagreta Andréasson (1992). Röda Korset har nedlagt ett enormt arbete på sin huvudsakliga gärning. Men det har samtidigt varit stor gemenskap och glädje i föreningen. Ur nedtecknade redogörelser kan man läsa att Röda Korset haft medlemmar med konstnärliga talanger: Ruth Klincke och Karin Bring skrev dikter tillsammans att framföras och vid ett festtillfälle utomhus i Hulans park sjöng Ruth Klincke och Stig Bergström duett från en balkong, ackompanjerade av Styrbjörn Lindedahl från Stora Teatern i Göteborg. Fester i Tingshusparken förekom praktiskt taget inte av den anledningen att man var rädd om trädgården, om dess träd, buskar och blommor. I början på 1960-talet hände det emellertid ett par gånger att Röda Korset arrangerade en hattparad där. Det var en oändlig mängd fantasifulla och eleganta hattar som tillverkats av damerna. Skapelsen skulle sedan bedömas av en jury som sammansatts i demokratisk anda. I juryn ingick Thore Nyman, provinsialläkare Ingrid Leire i egenskap av nämndeman Karl-Otto Rehn, landsfiskal Gilbert Carlsson, politiker John Gustafsson, Arne Westin,
Till saken hörde att juryn hade svårt att ena sig om en pristagare, därför att alla hattar hade sin egen charm. Litet senare i tiden skrevs och uppfördes de omtalade och uppskattade revyerna i Tingshuset, där Rolf Linder, Thore Nyman och Åke Axelsson utgjorde kärntruppen. Röda Korset har haft sin huvudsakliga förläggning till Tingshuset ända sedan 1929. Våren 1992 övertog Röda Korset förvaltningen av Tingshuset och hyr ut de olika lokalerna i sin tur till bland annat föreningar, konstutställare och festarrangörer. En ständig loppmarknad pågår, där frivilliga medlemmar med glädje offrar sin fritid för att hjälpa Röda Korset att samla in pengar Skrivet av Kerstin Sandberg Författare till boken LERUMS TINGSHUS 100 ÅR 1892 1992