Riksåklagaren m.fl../. MB och LS ang. människohandel



Relevanta dokument
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

JK./. riksåklagaren ang. sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden)

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 05. Ert datum

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Högsta domstolen Box Stockholm. Jag vill anföra följande.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom misshandel

Överklagande av en hovrättsdom sexuellt ofredande

KEH./. riksåklagaren ang. samlag med avkomling

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Märta C. Johansson Örebro universitet

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt mot barn m.m. (påföljden)

TG./. riksåklagaren ang. grovt försvårande av konkurs m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

Svensk författningssamling

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Yttrande över 2012 års marknadsmissbruksutrednings betänkande Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46)

meddelad i Varberg

Överklagande av en hovrättsdom sexuellt ofredande

DOM Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B , se bilaga A

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd)

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Överklagande av hovrättsdom ocker, grovt brott

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Misstänkt människohandel med barn

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom i mål B

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

1 Utkast till lagtext

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn

LD./. riksåklagaren ang. mord

R-MW./. riksåklagaren ang. grov mordbrand m.m.

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas.

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 25. Ert datum

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 01. Ert datum

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Klagande Riksåklagaren, Box 5557, STOCKHOLM. Motpart David B Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Jan T Saken Våldtäkt mot barn

HS./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott, m.m. (Göta hovrätt, avd. 2, dom den 2 juli 2010 i mål B )

Överklagat avgörande Hovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 1, dom den 18 februari 2011 i mål B

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri

Överklagande av en hovrättsdom skyddande av brottsling, grovt brott

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt mot barn m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

CC./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst

Människohandel med barn Nationell kartläggning

Överklagande av en hovrättsdom sexuellt övergrepp mot barn m.m.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21) Dir. 2015:5. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

V./. Riksåklagaren angående våldtäkt

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

IS./. riksåklagaren m.fl. ang. vårdslöst bidragsbrott m.m.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göteborgs tingsrätts dom den 30 januari 2012 i mål nr B , se bilaga A

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 07. Ert datum

JM m.fl../. riksåklagaren ang. grovt organiserande av människosmuggling m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m.

meddelad i Uppsala

EA./. riksåklagaren ang. anstiftan av mord m.m.

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B R 12. Ert datum

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m.

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

M./. Riksåklagaren angående människosmuggling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En skärpt sexualbrottslagstiftning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Människohandel med barn i Sverige för sexuella ändamål

P./. riksåklagaren angående sexuellt övergrepp mot barn

Sida 1 (7) Internationella enheten Datum Dnr Per Hedvall ÅM 2016/0165. Er beteckning Byråchef Ö R 14.

HT./. riksåklagaren m.fl. ang. förgripelse mot tjänsteman

Transkript:

Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (12) Byråchefen My Hedström 2012-10-26 Riksåklagaren m.fl../. MB och LS ang. människohandel (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 14 september 2012 i mål B 1689-12) Efter medgivet anstånd vill jag nu utveckla grunderna för mitt överklagande och skälen för prövningstillstånd enligt följande. Justerad gärningsbeskrivning Jag justerar gärningsbeskrivningen på så sätt att jag inte längre påstår att MB hotat att döda målsäganden eller uppgett att det skulle gå illa för hennes familj i Serbien (fjärde stycket sista meningen i den i hovrätten justerade gärningsbeskrivningen). Vidare ska sjätte och sjunde styckena ha följande lydelser. Genom att rekrytera målsäganden i syfte att hon, genom samlag med GS, skulle sexuellt exploateras eller utnyttjas i en situation som för henne innebär nödläge, har LS gjort sig skyldig till människohandel från den 18 oktober 2010 till den 2 november 2011. Genom att ta emot och inhysa målsäganden i syfte att hon, genom samlag med GS, skulle sexuellt exploateras eller utnyttjas i en situation som för henne innebär nödläge, har MB gjort sig skyldig till människohandel från den 18 oktober 2010 till den 2 november 2011. Bakgrund MB, LS och GS åtalades för människohandel och våldtäkt mot barn m.m. Tingsrätten ogillade åtalen. Hovrättens dom Åklagaren yrkade i hovrätten att MB och LS skulle dömas för människohandel enligt följande gärningsbeskrivning. GS har en psykisk och intellektuell funktionsnedsättning som kräver ständig tillsyn, med beteendestörning som omöjliggör honom i kontakter med omvärlden. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box 5553 114 85 STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C 010-562 50 00 Telefax 010-562 52 99 Registrator.riksaklagaren@aklagare.se Webbadress www.aklagare.se

Sida 2 (12) Under oktober 2010 har hans far LS efter överenskommelse och i samförstånd med hans mor MB begett sig till Serbien bland annat i syfte att organisera en hustru eller flickvän till GS. I Serbien eller senare i Göteborg har han övertygat fadern till underåriga flickan, målsäganden, född 21 februari 1996 att låta henne resa till Sverige och därvid rekryterat henne till uppgiften som flickvän eller hustru åt sin son. Genom att förtiga sin sons personliga särdrag och situation har han vilselett och övertygat henne och hennes far att hon skulle komma till Sverige för att bo hos GS i dennes familj i Angered hos dennes bror, mor och delvis honom själv allt i syfte att inleda relationen med denne. Han har under året vidmakthållit relationen med fadern i Serbien genom att låta betala mindre summor till denne. Målsäganden inreste till Sverige den 18 oktober 2010. Därefter och fram till den 2 november 2011 togs hon emot och hölls inhyst i familjen Ss lägenhet i Angered och i GSs rum och under kontroll av främst MB och andra familjemedlemmar, och utan att hennes vistelse här gavs till känna för svenska myndigheter. Under tiden i Angered har MB fortlöpande från runt den 1 november 2010 till den 2 november 2011 och utan hänsyn till att målsäganden den första tiden inte uppnått ens femton års ålder uppmanat, förmått, uppmuntrat och gillat att samlag förekommit mellan målsäganden och GS, trots att målsäganden inte fyllt arton, för att hon skulle bli gravid och därför knytas närmare denne. MB har därvid hotat döda målsäganden och uttalat att det skulle gå illa för hennes familj i Serbien. Målsäganden har haft i vart fall två graviditeter med GS under året i Angered, varav den första kända avbröts genom spontanabort under våren 2011. Den andra pågick under hösten 2011. Genom att vilseleda målsäganden och hennes vårdnadshavare och rekrytera henne till Sverige för att hon skulle sexuellt exploateras genom samlag med hans son, trots att hon var under arton år, och därvid försättas i sådant nödläge som den påtvingade relationen till honom innebar, har LS gjort sig skyldig till människohandel från den 18 oktober 2010 till den 2 november 2011. Genom att ta emot målsäganden och placera henne i lägenheten med sonen för att hon skulle sexuellt exploateras av denne, trots att hon var under arton år och därvid försätta henne i sådant nödläge som den påtvingade relationen till honom innebar har MB gjort sig skyldig till människohandel från den 18 oktober 2010 till den 2 november 2011. Hovrättens majoritet ogillade åtalet. Ett hovrättsråd och en nämndeman var skiljaktiga och ville döma de tilltalade för människohandel till fängelse i två år. Enligt hovrättens majoritet är i målet följande utrett. MB och LS har sitt ursprung i Serbien. Målsäganden och hennes far JN är också bosatta i Serbien. JN och hans familj levde under fattiga förhållanden i Serbien och ville åka till Sverige. I syfte att söka asyl i Sverige ansökte JN om pass för sig och sina barn i oktober 2010. I Serbien tog han upp möjligheten med LS att

Sida 3 (12) målsäganden och GS kunde bli ett par. Målsäganden fick ha synpunkter på detta och svarade ja. JN, målsäganden och hennes bror åkte tillsammans med LS till Sverige. Resan betalades av LS. De anlände till Sverige den 18 oktober 2010. JN och hans son stannade kvar några dagar för att sedan återvända till Serbien. Målsäganden blev kvar i Göteborg hos familjen S. JN har på ett mycket trovärdigt sätt berättat om den överenskommelse han träffade med LS om ett kommande giftermål och hur han och hans familj reste till Sverige. Denna uppgift styrks också i viss mån av de faktiska förhållanden som rått, dvs. att målsäganden under lång tid befunnit sig i Sverige och bott hos familjen S. Målsäganden har också benämnt LS och MB som sina svärföräldrar. Även LS har berättat om att han till JN sagt att han inte kunde garantera att det skulle bli något mellan målsäganden och G p.g.a. Gs sjukdom. LS har också berättat om att han med MB efter ett tag diskuterade möjligheten om att målsäganden och GS skulle kunna bli ett par. Detta leder hovrätten fram till att målsäganden kom till Sverige i oktober 2010 för att bli flickvän eller hustru till GS. Målsäganden bodde i en lägenhet på Timjansgatan fram till polisens ingripande den 2 november 2011. Även om MB var folkbokförd i Staffanstorp bodde hon ofta i lägenheten på Timjansgatan och förvarade en del av sina tillhörigheter där. I någon mån hjälpte målsäganden till med att laga mat, duka och diska. Hon ägnade också tid åt de småbarn som fanns i lägenheten. Målsäganden har under polisförhör, men också i de första förhören vid tingsrätten, uppgett att hon haft sex med GS. Hon har vidare uppgett att GS så klart var far till båda de barn hon väntat. AI har i sitt förhör redogjort för vad målsäganden berättat för henne om sitt sexualliv med GS. Målsägandens far, JN, har också berättat om att han antagit att GS och hans dotter började ha sex med varandra under våren 2011. Mot bakgrund av det anförda anser hovrätten att det är visat att det förekommit samlag mellan målsäganden och GS efter att målsäganden fyllt 15 år. Den sexuella relationen ledde till två graviditeter, som båda avbröts. Hovrätten anser det inte bevisat att målsäganden och GS hade sex före hennes femtonårsdag och inte heller att MB hotade målsäganden. MB uppmuntrade dock relationen mellan målsäganden och sonen. Målsäganden hade under tiden i Sverige inte tillgång till sitt pass, kunde ingen svenska och gick inte i skolan. Hon hade dock telefonkontakt med sin familj i Serbien och även med sin mor i Italien. I frågan om MB och LS skulle dömas för människohandel uttalade hovrätten följande. Som ovan påtalats måste samtliga relevanta rekvisit i bestämmelsen om människohandel vara uppfyllda för att ansvar för brottet ska kunna dömas ut. Det räcker med att något av rekvisiten inte är uppfyllda för att åtalet ska ogillas.

Sida 4 (12) När det gäller det första elementet i människohandelsbrottet, handelsåtgärderna, har åklagaren gjort gällande att LS har rekryterat målsäganden till uppgiften som flickvän eller hustru åt sin son. Genom att förtiga sin sons personliga särdrag och situation har han enligt åklagaren vilselett målsäganden och hennes vårdnadshavare. MB har enligt åtalet tagit emot målsäganden och placerat henne i lägenheten med sonen. Såvitt gäller det tredje elementet, syftet med handeln, har åklagaren påstått att målsäganden skulle sexuellt exploateras genom samlag med GS, trots att hon var under arton år, och därvid försättas i sådant nödläge som den påtvingade relationen till honom innebar. Enligt förarbetena till den senaste lydelsen av bestämmelsen om människohandel avses med exploatering för sexuella ändamål att offret ska utsättas för sexualbrott eller utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser, dvs. prostitution. Vidare avses ett otillbörligt användande av offret för medverkan vid framställning av pornografiska alster eller medverkan i pornografisk föreställning. Begreppet annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte var, då propositionen skrevs, delvis nytt. Med nödläge avsågs situationer där offret är förhindrat att fritt bestämma över sina göranden och låtanden. Gemensamt för de situationer som innebär nödläge är enligt förarbetena att offret ska befinna sig i en verklig svår situation som inte är helt tillfällig eller övergående (prop. 2009/10:152 s. 60). Uttrycket nödläge har, såvitt nu är av intresse, exemplifierats i tidigare förarbeten till lagen på följande sätt (prop. 2003/04:111 s. 67). Exempel på tillfällen då någon utnyttjas i ett annat nödläge kan vara barn som utnyttjas i en väpnad konflikt, utan att det är fråga om ett tvångstillstånd som i punkten 2. Ett annat exempel kan vara en ung person som utnyttjas sexuellt och för hushållsarbete inom ramen för ett tvångsäktenskap. Även personer som förmås arbeta under synnerligen svåra förhållanden till en mycket låg lön utan att det är fråga om tvångsarbete i punkten 2 kan anses utnyttjas i ett annat nödläge. Åtalet bygger på att den påtvingade relationen med GS skulle innebära en sådan nödsituation som avses i bestämmelsen om människohandel. Såvitt framgår av åtalet är det GSs personliga särdrag och situation som enligt åklagaren skulle göra relationen med honom till en nödsituation. GSs personliga särdrag och situation är enligt åklagaren att han har en psykisk och intellektuell funktionsnedsättning som omöjliggör honom i kontakter med omvärlden. För att styrka detta påstående har åklagaren åberopat två handlingar; dels en utredning från Göteborgs stad angående rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen för GS, dels det läkarintyg som inhämtades av tingsrätten enligt 7 lagen om särskild personutredning i brottmål, m.m. beträffande GS. Av det sistnämnda intyget framgår att GS tidigare är diagnostiserad som åtminstone måttligt förståndshandikappad och bärare av en kronisk psykossjukdom. Läkaren har uttalat att GSs tillstånd är svårbedömt. Han har i intyget uttalat att GS inte varit kapabel, alternativt ovillig, att lämna uppgifter om sin aktuella eller tidigare livssituation.

Sida 5 (12) Enligt vad som har antecknats i 7-intyget har företrädare för socialtjänsten lämnat in en anmälan om brott då de ansett att bistånd och hjälp till GS med stor sannolikhet beviljats på felaktiga grunder. Hovrätten anser därför att någon större vikt inte kan läggas vid den tidigare utredningen från Göteborgs Stad. Målsäganden har i förhöret vid tingsrätten uttalat att hon gillade GS, han var snäll, trevlig och lugn men hade perioder när han var nervös och orolig. JN har berättat att han upplevde GS som lugn, tillbakadragen och blyg. MB har om sin son uttalat att det kan gå en hel dag utan att han vill ha kontakt med andra personer och att han är tyst då det finns främmande människor i närheten. LS har också nämnt att sonen är sjuk. Efter en samlad bedömning av utredningen i målet anser hovrätten att det inte går att dra den slutsatsen att GSs personliga särdrag och situation varit sådana en relation med honom skulle innebära ett nödläge. Även om det är visat att målsäganden och GS haft samlag med varandra kan denna omständighet inte betraktas som en sexuell exploatering i lagens mening. Åtalet kan därför inte bifallas. Tingsrättens domslut ska således fastställas. Grunderna för min inställning Rättslig reglering m.m. Av 4 kap. 1 a brottsbalken följer - såvitt är av intresse för detta mål - att den som, i annat fall än som avses i 1, rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år. Ansvar för människohandel förutsätter att det finns ett visst syfte för handlingen. Syftet kan vara att offret ska exploateras för sexuella ändamål eller utnyttjas för annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Då offret för brottet är en person som inte har fyllt 18 år krävs inte att gärningsmannen har genomfört handeln med användande av något otillbörligt medel. (Holmqvist m.fl., Brottsbalken. En kommentar, BrB 4:1 a s. 5, maj 2012). Med uttrycket exploateras för sexuella ändamål avses i första hand att offret ska användas för prostitution. Men det kan också vara fråga om situationer där offret används för sexuella ändamål, utan att bestämmelserna om köp av sexuell tjänst blir uppfyllda. Det kan då handla om exploatering genom en sexuell relation som inte sker genom att den sexuella handling som offret ska erbjuda förutsätter ersättning för tjänsten. (A.a. s. 5). Att offret ska utnyttjas för annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, innebär att offret tvingas till att utföra vissa uppgifter mot sin egen vilja. Gemensamt för sådana fall av exploatering av offren är att

Sida 6 (12) offren försätts i ett tvångstillstånd som innebär att de helt eller delvis förlorar sin handlingsfrihet. Vad som alltid krävs för straffansvar är att offret är förhindrat att fritt bestämma över sina göranden och låtanden. (A.a. s. 5). Det ska noteras att det handlingsverb som används i bestämmelsen är exploatera och inte det mindre kvalificerade utnyttja. I förarbetena anges med avseende på valet av verb att med utnyttja kan avses både att dra otillbörlig fördel av någonting och att dra god nytta av någonting. Av det skälet ansåg man att exploatera var att föredra framför utnyttja. Med exploatering av människor avses alltid ett otillbörligt användande. Uttrycket exploatera tydliggör också att det är fråga om att hantera och betrakta offren som handelsvaror. Genom att ersätta rekvisitet utnyttja med exploatera tydliggörs alltså tillämpningsområdet för straffbestämmelsen. (A.a. s. 6). När det gäller utnyttjande för sexualbrott, tillfälliga sexuella förbindelser eller utnyttjande för andra sexuella ändamål (punkten 1) sammanfattas det beskrivna syftet med begreppet exploateras för sexuella ändamål. När det gäller utnyttjande av annat sådant tvångstillstånd (del av punkten 2) och av en situation som innebär nödläge för den utsatte (punkten 4) inryms de avsedda situationerna genom beskrivningen annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Med nödläge avses att offret är förhindrat att fritt bestämma över sina göranden och låtanden eller befinner sig i en verkligt svår belägenhet som inte är helt tillfällig eller övergående. (A.a. s. 6). Som subjektivt rekvisit förutsätts uppsåt, ett uppsåt som täcker de objektiva rekvisiten. Det subjektiva rekvisitet sträcker sig i verkligheten längre än den objektiva sidan. Det krävs ett visst subjektivt överskott. Med avseende på åtgärderna för att genomföra människohandeln förutsätts det bara för att brottet ska fullbordas att de har företagits i syfte att utnyttja en person för angivet ändamål. Brottet är således fullbordat även före något utnyttjande verkligen sker. Genom uttrycket i syfte att klargörs att det som fordras är avsiktsuppsåt (direkt uppsåt) i förhållande till att utnyttja en person för ett avsett ändamål. Det är här fråga om ett preciserat skuldrekvisit. (A.a. s. 6). Barnäktenskap eller tvångsäktenskap Den som är under 18 år får inte gifta sig här i landet om inte länsstyrelsen lämnar tillstånd. Dock är varken barn- eller tvångsäktenskap i sig kriminaliserat. Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap har i det helt nyligen avgivna betänkandet Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35) föreslagit en kriminalisering. Vid barn- eller tvångsäktenskap kan dock andra straffbestämmelser bli tillämpliga, exempelvis bestämmelsen om människohandel (a.a. s. 107 f).

Sida 7 (12) Min bedömning Jag godtar hovrättens bedömning av vad som är utrett i målet. Till skillnad från hovrättens majoritet är det dock min uppfattning att samtliga för det här målet relevanta rekvisit i bestämmelsen om människohandel i och med detta är uppfyllda. Jag vill i dessa avseenden peka på följande. De tilltalades syfte m.m. LS har genom att träffa avtalet och betala målsägandens resa rekryterat henne, och MB har tagit emot och inhyst henne på de sätt som avses i människohandelsbestämmelsen. Avgörande för frågan om straffansvar är om LS och MBs syfte med sitt respektive handlande varit att målsäganden skulle utsättas för sexuell exploatering eller på annat sätt utnyttjas i en situation som för henne innebar nödläge. MB har under polisförhör uppgett att hennes och LSs gemensamma avsikt när målsäganden kom var att hon skulle vara med G och även bli hans fru. Som hovrätten angett har JN på ett mycket trovärdigt sätt berättat om den överenskommelse han träffade med LS om ett kommande giftermål och hur han och hans familj reste till Sverige. Dessa omständigheter styrks också av de faktiska förhållanden som rått samt att målsäganden omtalat MB och LS som sina svärföräldrar. Mot bakgrund av bl.a. nu nämnda omständigheter är det enligt min uppfattning utrett att LS rekryterade målsäganden och att MB tog emot och inhyste henne i syfte att målsäganden och GS skulle bli ett par och att detta också skulle innefatta en sexuell relation. De för straffansvar avgörande frågorna är således om något av rekvisiten sexuell exploatering eller liknande verksamhet i en situation som innebär nödläge i och med detta är uppfyllda. Det ska här anmärkas att huruvida syftet med människohandeln förverkligats saknar betydelse för bedömningen av straffansvaret. Sådana omständigheter kan emellertid beaktas vid bedömningen av straffvärdet. Betydelsen av GSs personliga särdrag m.m. Hovrätten har uttalat att åtalet bygger på att det är den påtvingade relationen med GS som skulle innebära en sådan nödsituation som avses i bestämmelsen om människohandel och att det - såvitt framgår av åtalet - är GSs personliga särdrag och situation som enligt åklagaren skulle göra relationen med honom till en nödsituation. Hovrätten som vid en samlad bedömning inte kunnat dra slutsatsen att en relation med honom skulle innebära ett nödläge har därvid bl.a. beaktat att målsäganden uttalat att hon gillade GS. Jag vill i detta sammanhang tydliggöra att det som enligt åtalet i första hand görs gällande är att den underårige målsäganden rekryterats i Serbien samt mottagits och inhysts i Sverige i syfte att inleda en sexuell relation med en för henne tidigare helt okänd person, nämligen GS. Om relationen med GS inte

Sida 8 (12) kan anses utgöra sexuell exploatering av målsäganden, görs i andra hand gällande att samma förfarande syftat till att sexuellt utnyttja målsäganden i en situation som för henne innebär nödläge. GSs personliga särdrag m.m. kan således inte i sig vara på något sätt avgörande för huruvida rekvisiten i straffbestämmelsen om människohandel är uppfyllda. Det ska här också framhållas att målsägandens eventuella samtycke till det åsyftade utnyttjandet eller att hon sedermera underkastat sig detta saknar betydelse för den straffrättsliga bedömningen (jfr SOU 2008:41 s. 68). Sexuell exploatering Som jag angett ovan har syftet med att rekrytera, transportera och inhysa den underårige målsäganden varit att hon skulle fungera som flickvän eller fru åt den för henne tidigare helt okände GS, vilket också innebar att de skulle ha sex med varandra. Enligt min bedömning utgör detta sådan sexuell exploatering som avses i bestämmelsen om människohandel. I prop. 2003/04: 111 sid. 44 f uttalas att Straffansvaret bör alltså även fortsättningsvis träffa människohandelsförfaranden som begås i syfte att offret skall utsättas för sådana sexualbrott som anges i 6 kap. 1-4 brottsbalken eller utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser eller på annat sätt utnyttjas för sexuella ändamål (kurs. här). Av förarbetena till senare lagstiftning (innebärande ett utvidgat straffansvar) framgår att avsikten med senare ändringar i bestämmelsen om människohandel inte varit att inskränka det straffbara området. Uppräkningen av situationerna sexualbrott, prostitution och pornografi i prop. 2009/10:152 kan därför enligt min uppfattning inte tolkas som annat än en exemplifiering. Även ett åsyftat utnyttjande på det sätt som skett här faller därför enligt min mening under begreppet sexuell exploatering. Utnyttjande i annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte Om den åsyftade sexuella relationen mellan målsäganden och GS inte kan anses utgöra sexuell exploatering av henne, görs i andra hand gällande att förfarandet faller in under nästa led i bestämmelsen, dvs. att syftet har varit att målsäganden skulle utnyttjas sexuellt i en situation som för henne inneburit nödläge. Jag vill här särskilt framhålla att det i förarbetena som exempel på en ovanstående situation anges att en ung person utnyttjas sexuellt eller för hushållsarbete inom ramen för ett tvångsäktenskap (prop. 2003/04:111 s. 67). I fråga om målsägandens situation i det konkreta fallet inneburit ett nödläge bör därvid beaktas följande.

Sida 9 (12) Målsägandens vistelse i Sverige har inte getts till känna för någon svensk myndighet och hon har t.ex. inte fått gå i skolan här. Hon har inte haft tillgång till sitt pass. Det ska här också särskilt framhållas att hon vid tiden för överenskommelsen i Serbien, resan och under de första tre månaderna hos familjen S var endast 14 år (i den skiljaktiga meningen anges felaktigt 15 år) och senare 15 år. Hon har saknat utbildning, språkkunskaper och egna medel och befunnit sig i ett främmande land, där hon praktiskt taget helt saknat kontakter utanför familjen S. När hon måst söka vård med anledning av besvär efter missfall har hon uppträtt under falskt namn och födelseuppgift. Målsäganden har således varit medveten om att hon levde utan tillstånd i Sverige. Målsäganden har visserligen haft regelbunden telefonkontakt med sin far i Serbien och möjligen någon telefonkontakt med sin mor, som också befann sig utomlands. Eftersom målsäganden känt till faderns del i och bundenhet av avtalet med LS samt naturligtvis varit medveten om faderns bristande resurser att eventuellt betala skadestånd, bekosta hennes hemresa och fortsatta uppehälle, måste det emellertid antas att kontakten med fadern inte inneburit, eller i vart fall inte av målsäganden själv upplevts som, en reell möjlighet att komma ur situationen. Det har vid en bedömning av hennes belägenhet även betydelse att den avslutades först genom polisens tillslag. Målsäganden har således i Sverige levt under förhållanden där hennes möjlighet att själv påverka sin situation varit, eller i vart fall för henne själv måste ha framstått som, starkt beskuren. Att så varit fallet stöds också av att situationen som har bestått under lång tid har uppdagats och i och med detta upphört först då åklagaren efter ett anonymt tips beslutat om husrannsakan i den aktuella lägenheten. Det är enligt min uppfattning fråga om en situation som för målsäganden inneburit sådant nödläge som krävs för att ansvar för människohandel ska komma i fråga. Som jag angett ovan är det min uppfattning att målsäganden rekryterats, tagits emot och inhysts i syfte att hon och GS skulle ha en sexuell relation. Mot bakgrund av målsägandens nationalitet och låga ålder m.m. hade detta syfte knappast kunnat förverkligas om inte målsäganden befunnit sig här under de förhållanden som angetts ovan. Jag menar att det redan därigenom är visat att syftet varit att målsäganden skulle leva i Sverige under dessa omständigheter. Syftet har i detta fall förverkligats Jag godtar att det inte är visat att det förekommit sex före målsägandens 15- årsdag (vilket i sig innefattar ett allvarligt brott). Det är däremot utrett att en sexuell relation kommit till stånd mellan målsäganden och GS senast från någon gång i mars 2011 till några veckor före polisingripandet den 2 november 2011.

Sida 10 (12) Det är enligt min uppfattning alltså utrett att målsäganden medan hon befunnit sig i ett nödläge utnyttjats för sexuella ändamål under lång tid, varvid hon utsatts för två graviditeter före 16 års ålder. Sammanfattning LS har genom att träffa avtalet och betala målsägandens resa rekryterat henne, och MB har tagit emot och inhyst henne i syfte att ställa henne till sonens förfogande för sexuella ändamål. Som jag redogjort för ovan är enligt min uppfattning samtliga för de här målet relevanta rekvisit för människohandel redan därigenom uppfyllda. Syftet med rekryteringen m.m. av målsäganden har i detta fall också förverkligats på ett sätt som inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av henne under en avsevärd tid. Med beaktande bl.a. härav kan brotten inte bedömas som mindre allvarliga. LS och MB ska därför dömas för människohandel och påföljden bestämmas till fängelse i minst två år. Prövningstillstånd Den nuvarande bestämmelsen som reglerar människohandel infördes i brottsbalken 2004. Genom den nya bestämmelsen ändrades en tidigare bestämmelse gällande människohandel för sexuella ändamål som införts 2002. Denna tidigare bestämmelse byggde väsentligen på förslag som lämnades i det betänkande som 1998 års sexualbrottskommitté lämnade (SOU 2001:14). Såväl den tidigare bestämmelsen om människohandel för sexuella ändamål och dess avlösare människohandel föranleds också av de internationella åtgärder som har ansetts vara befogade för att bekämpa människohandel i dess olika former, särskilt kvinnohandel för sexuella ändamål. (Holmqvist m.fl., Brottsbalken. En kommentar, BrB 4:1 a, maj 2012, s. 1). Det finns numera ett ganska stort antal internationella instrument som behandlar människohandel för skilda syften och rätt många av dem gäller speciellt människohandel för sexuella ändamål. Nämnas kan bl.a. Europeiska unionens råds rambeslut (2002/629/RIF) av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel (EGT L 203, 1.8.2002, s. 1 4). Nämnas bör också FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet med dess tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, samt Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. (A.a. s. 1). Bestämmelsen om människohandel reviderades senast 2010. Avsikten med lagreformen var att göra det enklare att tillämpa bestämmelsen i praktiken genom att förenkla beviskraven. Detta skedde framför allt genom att ta bort det tidigare så kallade kontrollrekvisitet. Vad som tidigare krävdes för straffansvar var bland annat att gärningsmannen uppnådde kontroll över offret. (A.a. s. 1).

Sida 11 (12) Paragrafen ändrades första gången redan 2005. Denna ändring föranleddes av att bestämmelserna i brottsbalkens sjätte kapitel gällande sexualbrott reviderades. Ändringen av bestämmelsen om människohandel var helt formell och bestod i att hänvisningarna till 6 kap. BrB ändrades för att svara mot de nya sexualbrottsbestämmelserna. Den explicita hänvisningen till 6 kap. BrB togs sedan bort vid lagändringen 2010. (A.a. s. 1). Handel med människor är allmänt beskrivet utnyttjande av andra människor i varierande syften. Ofta är detta syfte sexuellt relaterat. Människohandel innefattar flera olika led och kan därför beskrivas som en typ av kedjebrottslighet. Typiskt sett innefattar människohandel att människor (då människohandeln sker för sexuella ändamål handlar det nästan uteslutande om kvinnor varför man också talar om kvinnohandel), med användande av tvång eller något annat otillbörligt medel rekryteras och transporteras inom ett land eller mellan länder i syfte att de senare ska utnyttjas på olika sätt. Människohandel är typiskt sett internationella och gränsöverskridande brott. (A.a. s. 2). Några avgöranden från Högsta domstolen avseende människohandel finns ännu inte. Till ledning för vilka rättsliga områden som från åklagarsynpunkt bör prioriteras har Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten gemensamt listat ett antal aktuella prejudikatfrågor. Under rubriken Ny lagstiftning och Människohandel anges som en särskild punkt Rekvisiten för människohandel. Som jag angett ovan har det helt nyligen lagts fram ett förslag som går ut på att kriminalisera tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35). Förslaget remissbehandlas för närvarande och remisstiden går ut den 30 november i år. Enligt den definition av äktenskap och vad som är att jämställa med äktenskap som ges i förslaget är det dock ytterst tveksamt om den situation målsäganden i detta mål befunnit sig i skulle ha kunnat falla in under det föreslagna straffstadgandet. Det kan också nämnas att Europadomstolen i målet Siliadin mot Frankrike dragit slutsatsen att en underårig flicka, som utnyttjats som obetald arbetskraft åt ett franskt par under i övrigt likartade förhållanden som i detta mål, hållits i träldom enligt artikel 4:1 i Europakonventionen. Då paret åtalats i Frankrike men frikänts fann Europadomstolen att den då gällande franska strafflagen inte gav tillräckligt skydd mot behandling av detta slag. Slutsatsen blev att artikel 4 hade kränkts (Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 4 uppl., s. 92 f). Det ska påpekas att nu nämnda avgörande såvitt framkommit inte har berörts i något av de lagstiftningsärenden gällande människohandel, tvångsäktenskap och barnäktenskap m.m. som redogjorts för ovan. Liksom i nu förevarande mål präglas utredningar av människohandel ofta av att målsäganden inte vill medverka i utredningen eller ändrar sina uppgifter i

Sida 12 (12) domstol, i många fall på grund av rädsla för repressalier men ibland också på grund av att målsäganden blivit bunden till och känner sympatier för gärningsmannen, då målsäganden många gånger upplever gärningsmannen som sin beskyddare och välgörare. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av ovan nämnt avgörande från Europadomstolen är det enligt min uppfattning angeläget att få belyst hur rekvisiten sexuell exploatering och annan verksamhet i en situation som innebär nödläge objektivt ska bedömas och i vilken utsträckning det därvid bör beaktas att målsäganden är underårig. Enligt min uppfattning är det därför av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar förevarande mål. Bevisning Preliminärt åberopas samma bevisning som i hovrätten. Jag ber att få återkomma med slutlig bevisuppgift för det fall Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Anders Perklev My Hedström Kopia till: Utvecklingscentrum Göteborg Internationella åklagarkammaren i Göteborg (AM-182376-11) Vice chefsåklagaren Thomas Ahlstrand Postadress Gatuadress Telefon E-post Box 5553 114 85 STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C 010-562 50 00 Telefax 010-562 52 99 Registrator.riksaklagaren@aklagare.se Webbadress www.aklagare.se