REMISSVAR 2016-02-25 s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar avseende promemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) Diarienummer S2015/07492/SF Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt remissvar avseende rubricerade betänkande. Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har cirka 15 500 medlemmar över hela landet. Bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Sammanfattning av synpunkterna Autism- och Aspergerförbundet anser att systemet för ekonomiska stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning är underfinansierat och att målsättningen med de nya förmånerna bör vara att ge reell kompensation för merarbete och merkostnader. Förbundet välkomnar ett mer förutsägbart och tydligt system för ersättningarna. Vi ser positivt på att man skapar en renodlad merkostnadsersättning samt ett omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. När handikappersättningen upphör måste rätten till ersättning för det arbete som anhöriga utför för att tillgodose vuxna närståendes behov stärkas på annat sätt. Det är bra att det tydliggörs vilka behov som krävs för att få en viss nivå av omvårdnadsbidraget, men trösklarna för varje nivå läggs för högt genom beskrivningarna. Omvårdnadsbidraget ska ha koppling till föräldrarnas faktiska inkomstbortfall eller i vart fall vara högre för att bättre kompensera faktisk förlorad arbetsinkomst. Åldersgränsen för omvårdnadsbidraget måste vara högre än förslaget för att ge föräldrar till vuxna hemmaboende barn möjlighet till ersättning för att de tillgodoser sitt barns behov. Retroaktivitetstiden för förmånerna behöver vara minst sex månader. Förbundet välkomnar förslaget om rätt till förkortning av normalarbetstid. Det behövs tydliga riktlinjer för vad som är normalt föräldraansvar och dessa ska utarbetas av sakkunniga. Förbundet anser i första hand att alla merkostnader som beror på en funktionsnedsättning ska ersättas av merkostnadsersättningen, krona för krona. I andra hand bör lägsta nivån sänkas och högsta nivån höjas. Det bör inte införas ett skälighetsrekvisit. Förbundet instämmer i förslaget att ange olika merkostnadsslag. Ersättning till anhöriga som tillgodoser närståendes hjälpbehov måste kunna ersättas genom merkostnadsersättningen liksom merkostnad för hyra i grupp- och servicebostäder. De föreslagna övergångsreglerna för handikappersättningen är viktiga för att lindra effekten av att ersättningen upphör. Förbundet anser att det är anmärkningsvärt att förslag läggs som innebär besparingar för staten samtidigt som personer med funktionsnedsättning inte får reell kompensation för merkostnader och merarbete. 1
3 Uppdraget och dess genomförande Autism- och Aspergerförbundet anser att systemet för ekonomiska stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning är underfinansierat. Därför är det olyckligt att arbetsgruppen enligt uppdraget varit tvungen att hålla sig inom funktionshinderstödens befintliga anslagsramar. Förbundet ifrågasätter varför finansiell hållbarhet ska vara ett mål för en utredning som rör ersättning för merkostnader på grund av funktionsnedsättning. Målsättningen måste istället vara att skapa ett system som bättre motsvarar syftet med ersättningarna, dvs. ger reell kompensation för det merarbete och de merkostnader som funktionsnedsättningar orsakar enskilda personer. Varken dagens system eller de föreslagna förmånerna ger sådan faktisk kompensation. 12.1 Brister i tydlighet och tidsenlighet Autism- och Aspergerförbundet håller med arbetsgruppen om att dagens regelverk avseende vårdbidrag och handikappersättning är otydliga och saknar förutsägbarhet och transparens. Ett tydligare och för individen mer förutsägbart system välkomnas därför. För att ökad rättsäkerhet ska uppnås är det också nödvändligt att handläggare på Försäkringskassan får mer och djupare kunskap om olika funktionsnedsättningar. En centralisering av handläggningen kan eventuellt möjliggöra en ökning av kompetensen, något som dock måste följas upp. 12.4 Två nya socialförsäkringsförmåner Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på att man skapar en renodlad merkostnadsersättning och ett omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. Förbundet anser att införandet av de två förmånerna kommer att bidra till ökad rättssäkerhet och ett mer lättbegripligt system för både enskilda, handläggare och domstolar. Förbundet instämmer i att ett omvårdnadsbidrag ska införas, eftersom det finns ett fortsatt behov av ersättning till föräldrar för det merarbete det innebär att ha ett barn med funktionsnedsättning. Autism 1 hos barn innebär så gott som alltid ett ökat omvårdnads- och tillsynsbehov. Insatser från samhället täcker bara en liten del av det utökade tillsyns- och omvårdnadsbehov barnen har och utöver det lägger föräldrarna även ett stort merarbete på att samordna alla de kontakter och insatser som behövs kring barnet, exempelvis personal och ledning i barnets skola och LSS-verksamheter, habilitering och olika handläggare på kommunen och Försäkringskassan. Autism- och Aspergerförbundet anser att det saknas tillräcklig konsekvensanalys avseende effekterna av förslaget för de vuxna som idag har handikappersättning för hjälpbehov. Många vuxna med autism får stöd genom insatser enligt LSS eller SoL, men en avsevärd andel får också sina behov åtminstone delvis tillgodosedda av anhöriga. I många fall är handikappersättningen de anhörigas enda möjlighet till ersättning för utfört arbete. De anhöriga får sällan anställning av kommunerna för att utföra stödinsatserna och de hårda reglerna för personlig assistans enligt LSS gör att insatsen endast beviljas en mycket liten del av gruppen stödbehövande vuxna med autism. När handikappersättningen upphör måste rätten till ersättning för det arbete som anhöriga utför stärkas på annat sätt. Reglerna för bistånd i form av anhöriganställning måste ses över och rätten till sådan anställning stärkas. Frågan behöver belysas inom ramen för den kommande översynen av LSS. En möjlig lösning är också att vuxna genom merkostnadsersättningen kan få ersättning för att betala anhöriga för stödinsatser som ges. 1 Med autism avses i detta remissvar samtliga autismspektrumtillstånd (autism, Aspergers syndrom, atypisk autism m.fl.). 2
13.1 Omvårdnadsbidragets syfte Autism- och Aspergerförbundet anser att syftet väl beskriver de behov som ska tillgodoses av omvårdnadsbidraget. 13.2.2 Omvårdnad och tillsyn Autism- och Aspergerförbundet välkomnar att begreppet vård byts ut mot omvårdnad, då vi anser att begreppet omvårdnad bättre beskriver de behov som finns hos barn med autism. Förbundet uppskattar också att arbetsgruppen klargör att begreppet tillsyn ska ha en bred definition, där även tillgänglighet på distans måste anses vara en form av tillsyn. 13.2.3 Behov som en förälder normalt ska tillgodose Autism- och Aspergerförbundet anser att det behövs tydliga riktlinjer för vad som är normalt föräldraansvar, avseende barn utan funktionsnedsättning, samt att dessa riktlinjer ska utarbetas av sakkunniga. Det är ett stort problem för rättsäkerheten att varje enskild handläggare idag bedömer vad som är normalt föräldraansvar. Det gör att bedömningen blir godtycklig och helt beroende av just denna handläggares personliga erfarenhet av barn och vad barn i en viss ålder normalt klarar av. Arbetsgruppen anger att Försäkringskassans rättsfallsöversikt från 2015 bör kunna användas vid bedömning av rätt till omvårdnadsbidraget. Förbundet anser inte att det är lämpligt. Rättsfallsöversikten är mycket bristfällig och utgår från bedömningar som gjorts av domstolar. En vägledning över vad som är normal utveckling för barn i olika åldrar måste rimligtvis göras av sakkunniga inom barnmedicin och barnpsykologi. 13.2.6. Fyra förmånsnivåer Autism- och Aspergerförbundet ställer sig positivt till förslaget att tydliggöra vilka behov som krävs för att få en viss nivå av omvårdnadsbidraget, men anser att trösklarna för varje nivå läggs för högt genom beskrivningarna. Beskrivningarna under respektive nivå stämmer inte överens med den praxis som finns för vårdbidrag idag. En renodling av förmånerna kommer att medföra marginaleffekter som riskerar att drabba vissa enskilda. Eftersom man inte längre kommer att kunna väga samman merkostnader och omvårdnadsoch tillsynsbehov finns risk för att en del av de föräldrar som tidigare hade vårdbidrag nu inte når upp till lägsta nivå varken för omvårdnadsbidrag eller för merkostnadsersättning, trots att de har barn med stora behov av stöd utöver normalt föräldraansvar. Vi anser därför att nivåerna måste anpassas så att tröskeln för att få ersättning inte höjs vid en renodling. Under rubriken En fjärdedels omvårdnadsbidrag nämns exempelvis praktisk hjälp med hygien och måltider. Om det rör sig om ett äldre barn, där inget föräldraansvar föreligger i dessa delar, torde sådana hjälpbehov berättiga till helt omvårdnadsbidrag. Detsamma gäller det som står under rubrik Halvt omvårdnadsbidrag avseende omvårdnad nattetid. Förbundet anser att de behov som nämns under rubrik Helt omvårdnadsbidrag är så stora och ovanliga att mycket få familjer i praktiken kommer att kunna få helt bidrag. Det blir en hård och oönskad konsekvens av införandet av omvårdnadsbidraget. Exempelvis nämns under tillsyn att 3
behovet ska finnas i princip dygnet runt, men de flesta barn befinner sig i annan omsorg (skola, förskola, fritidshem etc.) under delar av dygnet och kan därför enligt beskrivningen inte få helt omvårdnadsbidrag för tillsyn. Enligt praxis idag får många föräldrar till barn med autism helt vårdbidrag, eftersom barnen har stora behov av omvårdnad och tillsyn jämfört med barn i motsvarande ålder. 2 Förbundet befarar att många av dessa familjer kommer att förlora delar av bidraget med de nya nivåerna och därmed inte bli kompenserade för det mycket stora merarbete de utför på grund av barnens funktionsnedsättning. 13.2.7 Flera barn Autism- och Aspergerförbundet håller med arbetsgruppen om att reglerna om sammanvägning av syskons behov bör finnas kvar, eftersom det annars finns risk att vissa familjer inte kommer att kunna få omvårdnadsbidrag. I detta avsnitt nämns att en familj med flera barn med likartad funktionsnedsättning kan ha fördelar av det, t.ex. för att man redan anpassat sina rutiner. Förbundet vill understryka att detta oftast inte gäller för familjer med flera barn med autism. Barn med autism är väldigt olika sinsemellan och varje barns behov kräver stora anpassningar av livsföring, rutiner och omvårdnad. Barnen har behov av helt individuellt utformat stöd. En del barn behöver intensiv träning, vilket kräver en vuxens närvaro och odelade uppmärksamhet på just det barnet 30-40 timmar i veckan. 13.3 Beräkning av omvårdnadsbidraget Autism- och Aspergerförbundet anser att omvårdnadsbidraget ska ha koppling till föräldrarnas faktiska inkomstbortfall. Om det inte är möjligt anser förbundet att beloppen för de olika nivåerna i omvårdnadsbidraget i vart fall måste vara högre än arbetsgruppens förslag, för att bättre kompensera faktisk förlorad arbetsinkomst. Helt omvårdnadsbidrag ska enligt förslaget ges för barn med synnerligen stora behov av omvårdnad och tillsyn, i princip dygnet runt. Det innebär att en vuxen är bunden att vara med barnet hela tiden och är då förhindrad att förvärvsarbeta. Helt omvårdnadsbidrag ger dock inte en inkomst som är möjlig att leva på för en vuxen med barn. Att vårdbidrag inte ger ersättning för faktiskt inkomstbortfall är något som också Försäkringskassan har lyft som problematiskt. 3 13.5.3 Omvårdnadsbidrag ska kunna beviljas barnets båda föräldrar Förbundet välkomnar förslaget att omvårdnadsbidraget ska kunna beviljas båda föräldrarna och att bidraget kan delas mellan föräldrarna även om de är oense. Avsaknad av motsvarande regler vad gäller vårdbidraget har enligt vår erfarenhet lett till problem för många familjer. 13.6 Förmånstiden Autism- och Aspergerförbundet anser att den föreslagna övre åldersgränsen för omvårdnadsbidraget är för låg. Efter att rätt till vårdbidrag upphör tar rätt till handikappersättning vid. Om handikappersättningen upphör som förmån så försvinner möjligheten för föräldrar till barn över 19 år att få ersättning för att tillgodose barnets hjälpbehov. Många unga med autism bor hemma betydligt längre än vad som är normalt för personer utan funktionsnedsättning. Omvårdnads- och 2 RFV Anser 2004:4 och ISF Rapport 2013:12 s. 22. 3 Kunskapsöversikt handikappersättning och vårdbidrag, svar på regeringsuppdrag, 2 april 2007, dnr. 45662-2006 s. 30-37. 4
tillsynsbehovet kvarstår hos det vuxna barnet och tillgodoses i de flesta fall av föräldrarna. För barn som omfattas av LSS finns en förlängd rätt att få ersättning för vård av barn upp till 21 år och i vissa fall även till 23 år, just på grund av dessa personers stora omvårdnads- och tillsynsbehov och det faktum att de inte kan lämnas ensamma hemma. Förbundet anser att omvårdnadsbidraget bör ha en betydligt högre åldersgräns än den föreslagna. Det skulle ge föräldrar till vuxna hemmaboende barn möjlighet till ersättning för att de tillgodoser sitt vuxna barns omvårdnads- och tillsynsbehov. En rimlig åldersgräns vore enligt förbundet 25 år. Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på att omvårdnadsbidraget kan beviljas retroaktivt. Tiden då omvårdnadsbidrag kan lämnas behöver dock vara länge än tre månader före ansökningsmånaden. När barnet nyss fått diagnos kan det vara svårt för en förälder att ta in information och det är dessutom långt ifrån säkert att föräldern nås av information om vilka bidrag, förmåner och stöd som kan sökas. 13.12 Ökad förutsägbarhet och rättsäkerhet i omvårdnadsbidragsärenden Autism- och Aspergerförbundet instämmer i arbetsgruppens förslag att Försäkringskassan bör få i uppdrag att utveckla en ordning för hanteringen av ärenden om omvårdnadsbidrag baserad på ICF-CY. Det bör leda till en mer enhetlig handläggning av ärendena. ICF-CY är dock ett omfattande material och det krävs gedigen kompetens om olika funktionsnedsättningar för att kunna ta fram den ordning som föreslås. Försäkringskassan måste samverka med organisationerna inom funktionshinderrörelsen i detta arbete. Det är också viktigt att ta i beaktande att ICF-CY mäter funktioner som kan förbättras med träning, exempelvis intensiv beteendeträning. Omvårdnadsbidraget kan vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna träna med barnet. Förbättrade funktioner hos barnet får därför inte leda till en minskning av omvårdnadsbidraget, eftersom barnet då inte längre skulle få samma möjlighet till fortsatt träning. 13.15 Rätt att förkorta normalarbetstid Autism- och Aspergerförbundet välkomnar förslaget om rätt till förkortning av normalarbetstid. Behovet av en sådan rättighet är känt sedan länge. Många föräldrar måste arbeta deltid för att kunna tillgodose sina barns behov. Om föräldern inte har en arbetsgivare som godtar det eller om en arbetssökande förälder inte kan hitta ett deltidsarbete så kan föräldern vara tvungen att avstå från förvärvsarbete helt, vilket inte är ovanligt bland våra medlemmar. En regel om rätt till arbetstidsförkortning behövs därför och kommer att bidra till att föräldrar dels har en större möjlighet att vara kvar på arbetsmarknaden och dels får bättre förutsättningar att tillgodose barnens behov. Förbundet är också positivt till att rätten till delledighet ges båda föräldrarna och oberoende av nivå på omvårdnadsbidraget. Vad gäller begränsningen av delledighet till en fjärdedel anser förbundet att det i många fall räcker, men att det behövs en möjlighet till mer ledighet i särskilda fall. Det kan till exempelvis röra sig om barn som inte kan vara i skolan, vilket leder till att en förälder måste vara hemma i större utsträckning än en fjärdedel tills skolan anpassats och stöd satts in så att barnet kan återgå till skolan. 14.1 Rätten till merkostnadsersättning Autism- och Aspergerförbundet motsätter sig att det införs ett skälighetsrekvisit i lagtexten avseende merkostnadsersättningen. Förbundet anser att alla merkostnader som beror på en funktionsnedsättning ska ersättas. Det är i enlighet med den merkostnadsprincip som gäller inom funktionshinderpolitiken, 5
som innebär att ingen ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Förbundet anser att principen åsidosätts om personer med funktionsnedsättning bara får ersättning för de kostnader som handläggarna tycker är skäliga och inte för de faktiska merkostnader som funktionsnedsättningen medför. Förbundet anser även att skälighetsrekvisitet bidrar till rättsosäkerhet för den enskilde. Det görs en skälighetsbedömning redan idag inom handikappersättning och vårdbidrag och det är en starkt bidragande orsak till de brister i rättsäkerhet och förutsägbarhet som föreligger i de båda förmånerna. Bedömningarna av rätten till ersättning för merkostnader blir godtycklig, vilket även ISF konstaterat. 4 Autism- och Aspergerförbundet ifrågasätter om det går att skapa riktlinjer för vad som är en skälig merkostnad. Målen med funktionshinderpolitiken är bland annat att personer med funktionsnedsättning ska få full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor samt förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Att endast ersätta skäliga merkostnader strider mot målen. Hur ofta är det till exempel skäligt att utöva en viss fritidsaktivitet eller att delta i en kulturell aktivitet som medför en merkostnad för ledsagare? Handläggarens bedömning kommer att påverka såväl den enskildes delaktighet i samhällslivet och möjlighet att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor som den enskildes självbestämmande. Arbetsgruppen föreslår att Försäkringskassan bör ges i uppdrag att utarbeta ett nationellt stöd för bedömningen av vad som utgör en skälig kostnad. Om skälighetsrekvisitet lagfästs vill förbundet understryka vikten av att organisationerna inom funktionshinderrörelsen involveras när ett sådant stöd tas fram. Förbundet välkomnar arbetsgruppens förslag att ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram ett vägledande material för vad som är normala kostnader. Det är varken förutsägbart, rimligt eller rättssäkert att varje enskild handläggare ska bedöma vad som är normala kostnader. Autism- och Aspergerförbundet anser att den princip som framgår av RÅ 2005 ref. 45 ska fortsätta gälla även merkostnadsersättningen. Principen innebär att de allmänna rådens schabloner bara tjänar till vägledning för Försäkringskassan och att de ska frångås om en enskild visar att han eller hon har högre merkostnader än vad som anges i de allmänna råden. 14.2 Ersättningsberättigade merkostnader Autism- och Aspergerförbundet instämmer i förslaget att ange olika merkostnadsslag. Det kommer att medföra ökad tydlighet och därmed rättsäkerhet för enskilda. Det är mycket viktigt att det även finns med en punkt för övriga ändamål i lagtexten, såsom arbetsgruppen föreslagit, eftersom behoven ser väldigt olika ut hos olika individer. Förbundet uppskattar att arbetsgruppen nämner kostnad för ledsagarservice som en möjlig merkostnad under punkten hjälp i den dagliga livsföringen. Kostnader för ledsagare har blivit en stor merkostnad för enskilda sedan Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att kommunerna inte behöver stå för ledsagares omkostnader. 5 Det är ett problem som bör lösas i den översyn av LSS som regeringen aviserat. Tills det är löst måste dock denna merkostnad ersättas genom merkostnadsersättningen. 4 ISF rapport 2010:8 Handläggningsstöd för handikappersättning och vårdbidrag s. 7 och 27. 5 HFD 2011 ref. 8. 6
Med anledning av att handikappersättningen föreslås upphöra anser Autism- och Aspergerförbundet att ersättning till anhöriga som tillgodoser närståendes hjälpbehov måste kunna ersättas genom merkostnadsersättningen. Det bör då vara en merkostnad under merkostnadsslaget hjälp i den dagliga livsföringen. Inom ramen för merkostnadsslaget boende bör ersättning för fördyrad hyra i grupp- och servicebostad kunna ges. Hyrorna i grupp- och servicebostäder är ofta mycket höga, bland annat på grund av att de boende betalar hyra för gemensamma utrymmen. Det leder till att personer som på grund av sina stora hjälpbehov behöver bo i t.ex. gruppbostad har stora merkostnader för hyra. LSS-kommittén uppmärksammade problemet med höga hyror år 2008. 6 Kommittén föreslog att regeringen skyndsamt bör utreda hur den enskilde som fått ett beslut om bostad enligt LSS inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning till följd av hyressättningen för dessa bostäder. Ingen sådan utredning har tillsatts och problemet med höga hyror kvarstår. Även detta är ett problem som måste åtgärdas i den kommande översynen av LSS. Förbundet anser dock att denna merkostnad måste kunna ersättas inom ramen för merkostnadsersättningen tills en bättre lösning kommer till stånd. 14.3 Fem nivåer av merkostnadsersättning Autism- och Aspergerförbundet anser att huvudprincipen för en merkostnadsersättning bör vara att de som har kostnader för sin funktionsnedsättning ska ersättas för dessa, krona för krona. Ett sådant system är nödvändigt för att följa den tidigare nämnda merkostnadsprincipen. Med det sagt anser Autism- och Aspergerförbundet att det är positivt att merkostnadsersättningen åtminstone får fler nivåer än nuvarande bidragsformer. Det ökar möjligheten att få sina faktiska merkostnader ersatta. Förbundet anser att tröskeln för den lägsta nivån är alltför högt satt. Det är inte rimligt att personer med funktionsnedsättning, en grupp som ofta har mycket ansträngd ekonomi, ska ha merkostnader på upp till 11 000 kr per år utan att få någon ersättning för det. Det är svårt för många att klara även mindre kostnader som uppkommer till följd av funktionsnedsättningen. Många lever under existensminimum och är beroende av ekonomisk hjälp från anhöriga. Därför är det av yttersta vikt att personer med funktionsnedsättning även får mindre merkostnader ersatta. Vi vet att arbetsgruppen räknade på ett lägre insteg i ersättningen och att detta troligen inte skulle medföra någon stor ökning av kostnader för staten. Det finns en osäkerhet kring hur många som skulle komma in i förmånssystemet om man sänkte insteget. Förbundet anser dock att det inte är ett acceptabelt skäl för högre insteg. Förbundet anser att det är rimligt att de som kan styrka att de haft merkostnader på grund av en funktionsnedsättning får ersättning för dessa, oavsett hur många personer det rör sig om. Förbundet anser vidare att den föreslagna högsta nivån för merkostnadsersättningen är för låg. Personer som har höga merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning kommer inte att få kompensation, utan får själva stå för de kostnader som funktionsnedsättningen medför utöver merkostnadsersättningen. Det är inte rimligt och inte heller i linje med merkostnadsprincipen. 6 SOU 2008:77 s. 44. 7
14.6 Merkostnadsersättning ska kunna beviljas barnets båda föräldrar Autism- och Aspergerförbundet instämmer i förslaget av samma skäl som anges under remissvarets avsnitt rubricerat 13.5.3. 14.7 Förmånstiden Autism- och Aspergerförbundet anser att retroaktivitetstiden bör vara minst sex månader. Avseende handikappersättning har tiden tidigare varit upp till två år, men minskades till sex månader med motiveringen att informationen om förmånen nu kunde anses fungera tillfredsställande. 7 Nu föreslår arbetsgruppen endast tre månaders retroaktivitet. Förbundet ser dock stora brister när det gäller information om de stöd som kan ges barn och vuxna med funktionsnedsättning. Föräldrar får inte alltid information om vilka ersättningar som kan sökas. En del får information, men kan inte ta till sig den när barnet nyss fått diagnos. Många vuxna saknar kännedom om vilka rättigheter de har till olika ersättningar. Därför behöver retroaktivitetstiden vara längre. 14.10 Omprövning Autism- och Aspergerförbundet anser att tidsintervallet om fyra år för omprövning är rimligt och ser positivt på att det finns möjlighet för Försäkringskassan att ompröva med längre mellanrum för det fall personen har en varaktig funktionsnedsättning där behovet bedöms vara konstant. 14.13 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i SFB Autism- och Aspergerförbundet välkomnar de övergångsregler som föreslås för handikappersättningen och anser att det är viktigt att de införs. Övergångsreglerna lindrar effekterna för de vuxna som är beviljade handikappersättningen för hjälpbehov idag och som kommer att stå utan ersättning med det nya systemet. Övergångsreglerna kan även underlätta övergången till ett system där anhöriga som utför arbete med att tillgodose en närståendes hjälpbehov kan få reell ersättning av kommunen istället för, som nu, en relativt låg ersättning genom handikappersättningen. Förbundet anser att det är nödvändigt att frågan om reell ersättning för dessa anhöriga ses över snarast och att ett fungerande system tas fram. 16.4 Ekonomiska konsekvenser för staten av regeländringarna Autism- och Aspergerförbundet anser att det är anmärkningsvärt att arbetsgruppen lägger förslag som kommer att drabba enskilda ekonomiskt medan staten kommer att spara 60 miljoner kronor per år. Den besparing staten gör motsvarar flera tusen personer med funktionsnedsättning som i högre utsträckning skulle kunna få sina faktiska merkostnader eller sin faktiskt förlorade arbetsinkomst ersatt, exempelvis genom sänkta lägstanivåer eller höjda högstanivåer i förmånerna. Förbundet anser vidare att det inte är rimligt att sätta statens kostnader i relation till Försäkringskassans prognos om ökade kostnader för nuvarande bidrag, eftersom ökningen av kostnaderna beror på att allt fler lever med en funktionsnedsättning. De personer som har en funktionsnedsättning måste få kompensation för de merkostnader och det merarbete funktionsnedsättningen medför. Det är inte rimligt att försöka hålla kostnaderna inom samma ram som tidigare när antalet personer som omfattas av förmånerna ökar. 7 Prop. 2003/04:100 utgiftsområde 10 s. 166. 8
Datum som ovan, Autism- och Aspergerförbundet Anne Lönnermark Ordförande genom Hanna Jarvad Förbundsjurist hanna.jarvad@autism.se 08-420 030 52 9