217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde från året innan. I volym var förändringen i motsvarande storleksordning. Detta eftersom exportpriserna för teknikindustrin i genomsnitt var på ungefär samma nivå 216 som året dessförinnan. Importen av teknikvaror ökade med drygt 4 procent i värde (och ungefär motsvarande i volym) till 2 miljarder SEK. Handelsbalansen försämrades därmed och uppgick under 216 endast till 2 miljarder SEK. Under tre år i rad har importen ökat mer än exporten, vilket succesivt reducerat handelsbalansen ner mot nära noll. All handelsstatistik i detta dokument redovisas i det följande i värde/löpande priser. Uppgifterna för december är preliminära då utvecklingen denna månad har skattats av Teknikföretagen. 1 HANDELSBALANSEN FÖRSÄMRADES I UNDER 216 Svensk export, import och handelsbalans för teknikvaror (miljarder SEK )* 6 Handel med teknikvaror Export, varor 4 3 2 1 Import, varor Handelsbalans, varor 1 * Tre månaders glidande medeltal och säsongsrensning med X-12 har använts i diagrammet. 1 Eftersom uppgifter om utrikeshandeln för december (i skrivande stund) inte presenterats på detaljerad nivå har denna månad skattats av Teknikföretagen utifrån totalhandelns utveckling. Detta genom att respektive bransch genomsnittliga andel av den totala handeln under januari t.o.m. november har använts även för december. Även för handel med olika länder har landets genomsnittliga andel under januari t.o.m. november använts även för december. Teknikvaror definieras som varugrupperna 2 till 3 samt 32 enligt SNI/SPIN 27. När ingen annat anges är det uppgifter enligt SNI/SPIN 27 klassificeringen som presenteras. Uppgifterna har hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB). All handelsstatistik i detta dokument redovisas i löpande priser, vilket gör att uppgifterna inte direkt kan relateras till exempelvis produktionsutveckling eller annan statistik som anges i fasta priser/volym. 1
TEKNIKVAROR FÖR 4 MDR SEK EXPORTERADES 216 Handel med teknikvaror och varor totalt (miljarder SEK och förändring från föregående år)* Export av teknikvaror Import av teknikvaror Handelsbalans (teknik) Förändring Förändring 212 19-9,3% 462-6,9% + 6 213 49 -,% 44 -,% + 214 2,1% 476 8,2% + 2 21 43 8,6% 29 11,3% + 14 216p 4 2,% 2 4,2% + 2 Varuexport totalt Varuimport totalt Handelsbalans (totalt) Förändring Förändring 212 1 168-3,6% 1 114-2,9% + 4 213 1 91-6,6% 1 46-6,1% + 4 214 1 127 3,3% 1 111 6,2% + 16 21 1 181 4,8% 1 167,% + 14 216 1 194 1,1% 1 21 2,9% - 7 * Teknikhandeln är sammanställd utifrån uppgifter enligt SNI/SPIN-klassificeringen på 3-siffernivå. De uppgifter som redovisas för Sveriges totala varuhandel är däremot hämtade från uppgifterna som redovisas på totalnivå. Exporten av teknikvaror utgjorde drygt 47 procent av den totala varuexporten från Sverige 216. Därmed ökade teknikexportens andel av Sveriges totala varuexport marginellt under året. Värdet på den totala varuexporten var 1 194 miljarder SEK 216, vilket är drygt 1 procent mer än året innan. Utöver varor exporteras även en hel del tjänster från Sverige, vilket inte beskrivs närmare i detta dokument som fokuserar på varuhandeln. Vi vill dock nämna att teknikindustrin står bakom en betydande del även av tjänsteexporten från Sverige. Handelsbalansen för teknikvaror är som nämnts ovan reducerad ner mot nära noll. För varuhandeln totalt sett uppvisar däremot Sverige ett handelsbalansunderskott på 7 miljarder SEK för 216. TEKNIKINDUSTRIN SVARAR FÖR 47 PROCENT AV DEN SVENSKA VARUEXPORTEN Andel teknikexport och import som andel av Sveriges totala varuexport och import (procent)* Exportandel Importandel 212 44,9% 42,% 213 4,% 42,6% 214 4,% 43,3% 21 46,7% 4,9% 216p 47,1% 46,% * När andelar beräknats kommer både teknikhandeln och totalhandeln från uppgifter enligt SNI/SPIN-klassificeringen på 3-siffernivå. 2
Merparten av teknikhandeln sker med Europa En viktig orsak till att svensk industri i stor utsträckning påverkas av utveckingen i Europa är att en stor del av teknikhandeln sker med europeiska länder. Under 216 gick hela 69 procent av teknikexporten till europeiska länder. Motsvarande siffra för teknikimporten var ännu större, eller 83 procent. I dessa siffror ingår förutom EU och EFTA även andra europeiska länder, däribland Ryssland och Turkiet. I värde uppgick teknikexporten till Europa till 37 miljarder SEK under 216, vilket är nästan procent mer än året innan. Till EU uppgick den till 29 miljarder SEK. Inom EU sker merparten av den svenska teknikhandeln med de gamla medlemsländerna i västra Europa. Hela 48 procent av den totala teknikexporten gick till de gamla EU-länderna medan motsvarande siffra var 6 procent för de nya medlemsländerna. Mer än hälften av teknikexporten till de nya medlemsländerna gick till Polen och Estland. MERPARTEN AV TEKNIKHANDELN SKER MED EUROPEISKA LÄNDER Teknikhandeln med Europa (miljarder SEK och andel av total svensk teknikhandel) Export av teknikvaror 216p Import av teknikvaror 216p Andel Andel Europeiska unionen (EU28) 29 3,8% 49 78,% Västra Europa (EU 1) 28 47,9% 34 64,8% Östra Europa (EU 13) 31,9% 69 13,1% EFTA 64 11,9% 18 3,4% Summa EU och EFTA 34 6,7% 427 81,4% Europa totalt (inkl. Ryssland och Turkiet) 37 68,7% 433 82,6% De enskilda länder som är Sveriges tre viktigaste exportmarknader för teknikvaror är Norge, USA och Tyskland, i nämnd ordning. Till Norge exporterades teknikvaror för nästan 8 miljarder SEK 216. Andelen av den svenska teknikexporten som gick till Norge var därmed nästan 11 procent. Merparten av exporten till EFTA (se tabellen ovan) går alltså till Norge som är en viktig marknad för många svenska teknikföretag. Till hela Norden sammantaget exporterades teknikvaror från Sverige till ett värde av ca 131 miljarder SEK. Det ger en andel på 24 procent av den svenska teknikexporten. Till USA exporterades teknikvaror till ett värde av nästan miljarder SEK under 216 vilket ger en andel på ca 1 procent. Exporten till USA minskade därmed med 3, procent jämfört med året innan. Teknikexporten till Tyskland uppgick till drygt 42 miljarder SEK under 216. Det är en ökning med 1 procent jämfört med året innan. Även Belgien och Nederländerna hamnar högt på listan som rangordnar de största exportmarknaderna för svenska teknikvaror. Det beror till stor del på att ett antal multinationella företag har logistikverksamhet och produktion i dessa länder och inte på att alla slutanvändare finns i där. 3
NORGE, USA OCH TYSKLAND ÄR DE TRE STÖRSTA EXPORTMARKNADERNA FÖR TEKNIKVAROR De största marknaderna för svensk teknikexport 216p (miljarder SEK) Norge (1) 7,9 USA (2) 4,7 Tyskland (3) Danmark (4) Belgien () 39,3 38,4 42,2 Finland (6) Nederländerna (7) 32, 31,8 Kina (8) Frankrike (9) Storbritannien (1) 23,3 23,2 24,6 Polen (11) 12,2 Italien (12) 1,9 Ryssland (13) 9,4 Spanien (14) 7,8 Australien (1) 7,4 Japan (16) Kanada (17) 7,1 6,3 Estland (18),7 Schweiz (19) Indien (2),1 4,9, 2, 4, 6, Exporten per delbransch stark utveckling för motorfordonsexporten De tre varugrupperna motorfordon, maskiner och teleprodukter dominerar teknikexporten från Sverige. Dessa tre grupper dominerar även importen, men i en annan ordning. Största gruppen för teknikimporten är teleprodukter och elektronik följt av motorfordon och maskiner. Fördelningen mellan investerings-, insats- och konsumtionsvaror inom varugrupperna skiljer sig åt mellan exporten och importen Detta eftersom importen i större utsträckning än exporten består av insats- och konsumtionsvaror. Importen av varugruppen tele-, elektronikprodukter och instrument består exempelvis i stor 4
TEKNIKHANDELN DOMINERAS AV MOTORFORDON, MASKINER OCH TELEPRODUKTER Export/import av teknikvaror från/till Sverige (miljarder SEK och årlig förändring) Export av teknikvaror 216p Förändring Motorfordon (SNI 29) 163,9 14,6% Maskiner (SNI 28) 18,1-3,8% Tele-, elektronikprodukter och instrument (SNI 26 och 32.) 118,3-1,8% Elektrisk utrustning (SNI 27) 6,2-4,9% Metallvaror (SNI 2) 38,8 1,2% Övriga transportmedel (SNI 3) 14,4 6,2% Import av teknikvaror 216p Förändring Tele-, elektronikprodukter och instrument (SNI 26 och 32.) 16,,4% Motorfordon (SNI 29) 1, 14,% Maskiner (SNI 28) 118,,% Elektrisk utrustning (SNI 27) 71,1 3,2% Metallvaror (SNI 2) 39,4 2,8% Övriga transportmedel (SNI 3) 16,3-3,7% utsträckning av konsumentelektronik till skillnad mot exporten som till stor del består av investeringsvaror i form av teleutrustning. På samma sätt består motorfordonsimporten i större utsträckning av personbilar än exporten. Motorfordonsexporten ökade med närmare 1 procent i värde 216 jämfört med året innan. Ser man till värdeutvecklingen månad för månad de senaste två åren så ökade motorfordonsexporten trendmässigt relativt kraftigt under hela 21 och fortsatte att göra det en bit in på 216 med en topp i april 216. Under maj till september minskade motorfordonsexporen för att sedan återigen växa under fjärde kvartalet. Värdet på motorfordonsexporten uppgick till ca 164 miljarder SEK under 216. I varugruppen motorfordon ingår kategorierna personbilar, lastbilar/släpfordon och fordonskomponenter. Personbilsexporten är större än exporten av lastbilar och skillnaden har ökat succesivt sedan 214. Under 216 utgjorde personbilar 41 procent av den svenska motorfordonsexporten medan lastbilar/släpfordon utgjorde 2 procent. 2 Ytterligare en stor del, eller 38 procent, utgjordes av fordonskomponenter. Bildelsexporten från Sverige är alltså betydande. Utöver dessa tre undergrupper finns även det som kallas övriga motorfordon och utgör 2 procent av motorfordonsexporten. Importen av motorfordon ökade kraftigt under 216, i likhet med exporten. Jämfört med föregående år var importökningen 14 procent. En stark utveckling av personbilsförsäljningen på den svenska marknaden är en viktig orsak till detta. 2 Uppdelningen av motorfordonsexporten i andelar för undergrupper har gjorts med hjälp av SITC-kvalificeringen på 4- siffernivå. Uppgifterna avser genomsnittet under månaderna januari t.o.m. november 216.
EXPORTEN AV MOTORFORDON HAR VUXIT KRAFTIGT UNDER FLERA ÅR Export av motorfordon från Sverige (miljarder SEK och årlig förändring)* 2 Motorfordon Årlig förändring 6% 4% 1 2% 1 % 2% 4% 6% * Tre månaders glidande medeltal och säsongsrensning med X-12 har använts i diagrammet. Motorfordonsexporten definieras som varugrupp 29 enligt SNI/SPIN 27. EXPORTEN AV TELEPRODUKTER OCH ELEKTRONIK MINSKADE MED 1,8 PROCENT 216 Export av teleprodukter, elektronik och instrument från Sverige (miljarder SEK och årlig förändring)* 2 Teleprodukter, elekronik och instrument Årlig förändring 4% 3% 1 2% 1% 1 % 1% 2% 3% 4% * Tre månaders glidande medeltal och säsongsrensning med X-12 har använts i diagrammet. Teleprodukter, elektronik och instrument definieras som varugrupperna 26 samt 32 enligt SNI/SPIN 27. 6
Exporten av tele-, elektronikprodukter och instrument minskade med 1,8 procent i värde under 216 och uppgick till 118 miljarder SEK. Teleprodukter utgjorde ca 4 procent av exporten av tele-, elektronikprodukter och instrument. Resten var olika elektronikprodukter och instrument. Sammantaget har exporten av tele-, elektronikprodukter och instrument utvecklats svagt under flera år. Maskinexporten från Sverige uppgick till ca 18 miljarder SEK 216, vilket är 3,8 procent mindre än året innan. Bidragande till detta var bland annat minskad maskinexport till USA och Kina. Utvecklingen månad för månad under 216 har varit trendmässigt positiv i synnerhet under årets sista månader. Exporten av maskiner domineras av typiska varor från kända industriföretag med verksamhet i Sverige. Produkter från exempelvis Alfa Laval, Atlas Copco, Sandvik, Siemens, SKF, Toyota Material Handling, Volvo Construction Equipment och Väderstad syns tydligt i handelsstatistiken. Den största enskilda kategorin maskiner som exporteras från Sverige är gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner. Därutöver är truckar och lyftanordningar, gas- och ångturbiner, värmeväxlare, kullager, jordbruksmaskiner och kompressorer typiska maskiner som exporteras i stor utsträckning. EXPORTEN FRÅN MASKININDUSTRIN MINSKADE MED 3,8 PROCENT 216 Export av maskiner från Sverige (miljarder SEK och årlig förändring)* 2 Maskiner Årlig förändring 3% 2% 1 1% 1 % 1% 2% 3% * Tre månaders glidande medeltal och säsongsrensning med X-12 har använts i diagrammet. Maskinexporten definieras som varugrupp 28 enligt SNI/SPIN 27. 7
EXPORTEN AV ELMASKINER MINSKADE MED 4,9 PROCENT UNDER 216 Export av elmaskiner och elektrisk utr. från Sverige (miljarder SEK per mån. och årlig förändring)* 8 Elmaskiner och elektrisk utrustning Årlig förändring 3% 2% 6 1% 4 % 1% 2 2% 3% * Tre månaders glidande medeltal och säsongsrensning med X-12 har använts i diagrammet. Elmaskiner och elektrisk utrustning definieras som varugrupp 27 enligt SNI/SPIN 27. ÖKAD METALLVARUEXPORT UNDER FJÄRDE KVARTALET 216 Export av metallvaror från Sverige (miljarder SEK och årlig förändring)* Metallvaror Årlig förändring 3% 4 2% 1% 3 % 2 1% 1 2% 3% * Tre månaders glidande medeltal och säsongsrensning med X-12 har använts i diagrammet. Metallvaror definieras som varugrupp 2 enligt SNI/SPIN 27. 8
Exporten av elmaskiner och elektrisk utrustning uppgick till ca 6 miljarder SEK under 216. Det innebär en minskning med 4,9 procent jämfört med året innan. Kraftutrustningen som ABB tillverkar bl.a. i Ludvika utgör en betydande del av exporten från Sverige av elmaskiner och elektrisk utrustning. Metallvaror exporterades sammantaget för runt 39 miljarder SEK under 216. Det var 1,2 procent mer än året innan. Varugruppen metallvaror består till stor del av insatsvaror till andra branscher. Viktiga kunder till metallvaruföretagen finns exempelvis både inom maskin- och fordonsindustri. Här finns vissa gränsdragningsproblem eftersom en del av denna export kategoriseras som fordonskomponenter och därmed hamnar under varugruppen motorfordon. En annan relativt stora del av metallvaruexporten utgörs av verktyg, järnhandelsvaror m.m. Dessutom består över en tiondel av metallvaruexporten av produkter som används inom byggindustrin. 9