Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet
Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning 13 1 Internationell utveckling 29 1.1 Bakgrund 29 1.2 Den internationella utvecklingen 29 1.3 Utvecklingen i Svenges närområde 31 1.4 Utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESDP) under våren 2001 33 1.5 Utvecklingen på Balkan 37 1.6 Utvecklingen i Mellanöstern 39 1.7 Den nya amerikanska utrikespolitiken och frågan om ett missilförsvarssystem 40 1.8 Utvecklingen i Ryssland 43 1.9 Utvecklingen i Asien 46 2 Konsekvenser för svensk säkerhetspolitik 49 2.1 Slutsatser för svensk säkerhetspolitik 49 2.2 Grundelement i Sveriges säkerhetspolitik 53 2.3 Konsekvenser för totalförsvaret 55
2.4 En ny struktur för hantering av sårbarhets- och säkerhetsfrågor i samhället 56 3 Ekonomiska utgångspunkter 59 3.1 Beslutade ekonomiska ramar 59 3.2 Finansiering av åtgärder för anpassning 60 3.3 Omställningsbidraget 62 3.4 Finansiering av fredsfrämjande truppinsatser 62 3.5 Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 63 4 Sårbarhet och säkerhet - en förbättrad helhetssyn 67 4.1 Utgångspunkter 67 4.2 En ny sårbarhet och förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar 67 4.3 Principer för krishantering i samhället 70 4.4 Samordning och samutnyttjande av resurser för krishantering 75 4.5 Medborgerligt engagemang i sårbarhets- och säkerhetsfrågor 79 4.6 Partnerskap mellan stat och näringsliv för ökad säkerhet i infrastrukturen 79 4.7 Införandet av en ny grundstruktur för krishantering i samhället 80 5 Samhällets krishantering - en samlad syn på ledning 83 5.1 Inledning 83 5.2 Ett ledningssystem för krishantering i samhället 86 5.3 Ledning och samordning av totalförsvaret 90 5.4 Militärt försvar 91 5.4.1 Ledning av det militära försvaret 91 5.4.2 Ledning inom Försvarsmakten 100
5.5 Civilt försvar 111 5.5.1 Det civila försvarets ledningsstruktur 111 6 Försvarspolitikens inriktning 113 6.1 Försvarsresursernas användningsområden 113 6.2 Försvar av Sverige mot väpnat angrepp och hävdande av vår territoriella integritet 114 6.2.1 Framtida konflikters karaktär 114 6.2.2 Väpnat angrepp och hävdande av territoriell integritet 117 6.3 Bidrag till fred och säkerhet i omvärlden 119 6.4 Stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred 122 6.5 Försvarsplanering 123 7 Utvecklingen inom det militära försvaret - nätverksförsvar 125 7.1 Inledning 125 7.2 Utvecklingen mot ett nätverks försvar 129 7.3 Försvarsmaktens operativa förmåga 131 7.4 Behov av kompetenser 132 7.5 Behov av stridskrafter för försvar mot väpnat angrepp och hävdande av territoriell integritet 133 7.6 Fortsatt utveckling av internationell förmåga 140 7.7 Användning av militära resurser vid civil krishantering 145 8 Civilt försvar - grundläggande försvarsförmåga och anpassning 149 9 Totalförsvarets beredskap och förmåga till anpassning. 152 9.1 Inledning 152
9.2 Processer och kompetenser för en god anpassningsförmåga 154 9.2.1 Statsmakternas anpassningsplanering 156 9.2.2 Anpassningsplanering inom myndigheterna 157 9.3 Beredskap 160 10 Ett nytt personalförsörjningssystem 163 10.1 Bakgrund och målsättning 163 10.2 En samlad syn på personalförsörjningen inom Försvarsmakten 163 11 Forskning och utveckling 169 11.1 Inledning 169 11.2 Omfattning och inriktning av nuvarande FoUverksamhet 169 11.3 SOU 2001:22 överväganden och förslag 170 11.4 Forskning för civilt försvar och krishantering 174 11.5 Säkerhetspolitisk forskning 175 12 En ny process för det militära försvarets materielförsörjning 177 12.1 Inledning 177 12.2 Förändringsfaktorer som påverkar materielförsörjningen 178 12.3 Försvarsberedningens samlade syn på vidareutveckling av det militära försvarets materieiförsörjning 183 12.3.1 En samlad strategi för materielförsörjningen 183 12.3.2 Öka handlingsfriheten i materielplaneringen 185 12.3.3 Stärk tillgången till kompetenser 190 12.3.4 Stärk förmågan till internationellt samarbete 193 12.3.5 Samverka med industrin i ett långsiktigt perspektiv 194 13 Skydd mot nukleära, biologiska och kemiska vapen 197
13.1 Hotutveckling och skyddsbehov 197 13.2 Samhällets beredskap 199 13.3 Den militära förmågan 201 13.4 Utvärdering av risker 203 13.5 Internationella nedrustningssträvanden 206 13.6 Praktiskt arbete för nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen 210 14 IT-säkerhet och skydd mot informationsoperationer 213 14.1 Säkerhet i informationssamhället 213 14.2 En övergripande strategi för samhällets hantering av ITsäkerhet och skydd mot informationsoperationer 216 14.2.1 Tvärsektonell samordning på nationell nivå 217 14.2.2 Övergripande omvärldsanalys 219 14.2.3 En funktion för it-incidenthantering 219 14.2.4 Aktiv IT-kontroll - en uppgift för Teknikkompetensfunktionen 222 14.2.5 Förebyggande verksamhetsstöd (råd, rekommendationer, kompetensutveckling, certifiering) 223 14.2.6 Forskning, utveckling och högskoleutbildning 224 14.2.7 Lagar och regler 225 14.3 Internationellt samarbete 225 15 Underrättelseverksamhet 229 15.1 Förändringsperspektiv för underrättelsetjänsten 229 15.2 Det vidgade säkerhetsbegreppets konsekvenser för underrättelsetjänsten 230 15.3 Anpassningsprincipens konsekvenser för underrättelsetjänsten 231 15.4 Försvarsunderrättelseverksamhetens uppgifter rörande yttre militära hot...". 232
15.5 Det internationella säkerhetssamarbetets konsekvenser för underrättelsetjänsten 233 15.6 Samordning och inriktning 235 Bilaga 1 237 Förteckning över förkortningar Bilaga 2 241 Krav på Försvarsmaktens operativa förmåga Bilaga 3 245 Avvikande uppfattning av Berit Johannesson (v) Bilaga 4 249 Avvikande uppfattning av Åke Carnerö (kd) Bilaga 5 259 Avvikande uppfattning av Lennart Rohdin (fp) Bilaga 6 267 Avvikande uppfattning av Annika Nordgren (mp)