Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten

ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-04-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18 Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Innehåll Parter...3 Bakgrund...3 Syfte och mål...4 Målgrupp unga och vuxna i alla åldrar...4 Utgångspunkter för samverkan...4 Överenskommelse...6 Förebyggande arbete...6 Bedömning...6 Bedömningsinstrument...6 Medicinska test...7 Samsjuklighet...7 Samordnad individuell vårdplanering (SIP)...7 Behandling...8 Psykologisk och psykosocial behandling...8 Läkemedelsbehandling...8 Psykosociala stödinsatser...8 Arbete/sysselsättning...8 Boende...8 Vård- och stödsamordning (VOSS)...8 Stöd till anhöriga och närstående...9 Familjeperspektiv/barn som anhöriga...9 Smittskyddsarbete...9 Unga...9 Äldre... 10 Sidan 1 av 15

Läkemedelsberoende... 10 Dopning... 10 Brukarinflytande... 10 Brukarinflytande ska finnas på:... 10 Tillnyktring... 12 Utvecklingsområden... 12 Uppföljning av det lokala arbetet... 12 Bilaga 1... 13 Bilaga 2... 14 Bilaga 3... 15 Sidan 2 av 15

Parter Överenskommelse träffad mellan Landstinget i Uppsala län, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) och de i Uppsala län ingående kommunerna (Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar). Bakgrund Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 2007. Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Riktlinjerna har nu reviderats och uppdaterats och nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården har utkommit 2015. Utformningen för de nya riktlinjerna är förändrade såtillvida att de innehåller prioriteringar (1-10) för metoder/insatser, och genom detta utgör de ett tydligare stöd för fördelning av resurser och underlag för beslut på organisationsnivå. Tre nya områden har inkluderats i de reviderade riktlinjerna ungdomar, läkemedelsberoende och psykosociala stödinsatser. Sedan 1 juli 2013 föreligger det en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, eller dopningsmedel, i enlighet med regeringens proposition God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården (2012/13:77). Denna skyldighet regleras genom tillägg i socialtjänstlagen (SoL 5 kap. 9 a ) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL 8 b ), se nedan. 8 b HSL Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopnings-medel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 5 kap. 9 a SoL Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Primärvården har ett basansvar för psykisk ohälsa och ingår i första linjens psykiatri. Primärvården och den psykiatriska specialistvården i Uppsala län träffade under våren 2016 en överenskommelse kring handläggning av psykiatrisk sjukdom, där substansbrukssyndrom (missbruk/beroende) ingår 1. Med hänvisning till den överenskommelsen har primärvårdens roll i arbetet med missbruk, riskbruk och beroende även tydliggjorts. Överenskommelserna ska även omfatta de personer som vårdas av enskilda aktörer som kommuner och landsting, i enlighet med 3 HSL och 2 kap. 5 SoL har slutit avtal med. 1 Överenskommelse mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård kring handläggning av psykiatrisk sjukdom, 2016 Sidan 3 av 15

Syfte och mål Syftet med den regionala överenskommelsen är, att underlätta och stärka samverkan mellan kommunerna och landstinget. Målet är att barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen skall, med delaktighet och inflytande, ges en sammanhängande vård och behandling och tillgång till insatser på rätt nivå. Överenskommelsen ska således öka förutsättningarna för huvudmännen att följa rekommendationer i gällande nationella riktlinjer. Överenskommelsen är ett levande dokument och en översyn och eventuell revidering sker årligen. Överenskommelsen syftar vidare till att på ett tydligt sätt lyfta fram brukarna som en självklar kunskapskälla. Målet är att brukarnas kunskaper på ett strukturerat sätt skall efterfrågas och tas tillvara. Brukarorganisationerna är ett viktigt stöd till brukare och närstående. Vårdgivaren bör därför ta tillvara brukarorganisationernas stöd- och informationsarbete samt deras förebyggande verksamhet. Jämställdhet och jämlikhet ska systematiskt beaktas i genomförande och uppföljning. Målgrupp unga och vuxna i alla åldrar Riskbruk, vilket innebär att konsumtionen ännu inte har utvecklats till missbruk eller beroende men riskerar att göra det om den fortsätter. Konsumtionen innebär en klar risk för utveckla kroppsliga skador Missbruk, vilket innebär att ett fysiologiskt beroende ännu inte uppstått men risken är stor att det utvecklas till det. Här har fysiska- och psykiska skador samt sociala problem börjat uppstå. Personer i missbrukarens omgivning brukar också påverkas negativt av missbruket Beroende, vilket innebär ett fysiologiskt, psykologiskt och socialt beroende, ofta allt detta. Personen kommer troligtvis att lida av abstinens om drogen tas bort Närstående, till exempel make eller maka, barn, föräldrar, syskon, sambo eller särbo, nära vän eller arbetskamrat. Utgångspunkter för samverkan Kommunens arbete rörande missbruksproblematik regleras i Socialtjänstlagen, SoL (2001:453). Hjälp och stöd erbjuds både i form av rådgivning och som biståndsbedömda insatser. Socialtjänsten ska aktivt sörja för att den enskilde personen med missbruk/beroende får den hjälp och vård som han/hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Arbetssättet ska utmärkas av delaktighet från den enskilde. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om det är nödvändigt att personer med missbruk får vård men inte samtycker till detta, kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja. Detta är reglerat i Lagen om vård av missbrukare, LVM (1988:870). För personer under 18 år kan i särskilda fall Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU (1990:52), vara tillämplig. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), ska hälso- och sjukvården medicinskt utreda och behandla sjukdomar och skador. Arbetssättet ska utmärkas av delaktighet från den enskilde. Det ska finnas ändamålsenliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring och gemensam vårdplanering inom och mellan primärvården, den specialiserade beroendevården, psykiatrin och socialtjänsten. Uppdrag och ansvar som avser primärvården i den aktuella överenskommelsen är förenlig med den överenskommelse som finns mellan primärvården och specialistpsykiatrin 2 i Uppsala län. 2 Överenskommelse mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård kring handläggning av psykiatrisk sjukdom, 2016. Sidan 4 av 15

Den regionala överenskommelsen berör både hälso- och sjukvården och socialtjänsten som har ett gemensamt ansvar för att en fungerande och ändamålsenlig samverkan möjliggörs. Det är minst lika viktigt med en god intern samverkan inom den egna organisationen. Båda huvudmännen bör därför även tydliggöra ansvarsfördelningen inom den egna organisationen, då behov finns. Överenskommelsen rörande samverkan kan även inkludera andra aktörer, som till exempel polis, skola eller civila aktörer. I delen som omfattar lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) är polisens medverkan nödvändig. Den regionala överenskommelsen ska ligga till grund för de lokala överenskommelserna (bilaga 1) mellan länets kommuner och berörda landstingsverksamheter. De lokala överenskommelserna anpassas efter lokala behov och förutsättningar. Förutom att kravet på överenskommelser har skärpts, är det värt att notera att målgruppen utökats till att även omfatta personer som missbrukar läkemedel eller dopningsmedel och deras närstående. De gemensamma nationella riktlinjerna rörande missbruks- och beroendevården (2015) bör utgöra en bas i val av bedömningsinstrument, metoder och insatser lokalt. Sidan 5 av 15

Överenskommelse Förebyggande arbete Primärvården och socialtjänsten i Uppsala län har ansvar för: information och rådgivning Socialtjänsten har ansvar för uppsökande verksamhet på individuell nivå Primärvården har ansvar för tidiga interventioner vid riskbruk Bedömning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Uppsala län har ansvar för att: motivationsarbete vid misstanke om/vid somatisk problematik informera om relevant vårdgivare Socialtjänsten i Uppsala län har ansvar för motivationsarbete utredning av behandlingsbehov utredning och ansökan till förvaltningsrätten om tvångsvård enligt LVM/LVU Primärvården har ansvar för motivationsarbete screening av riskbruk som en del av vanlig livsstilsundersökning/analys LVM läkarintyg (primärvården och specialistvården har ett gemensamt ansvar för att ta fram ett läkarintyg på begäran av socialtjänsten) Specialistpsykiatrin har ansvar för motivationsarbete screening utredning av beroendetillstånd läkarundersökning vid LVM-utredning LVM- och LVU-läkarintyg Somatisk undersökning uppmärksamma somatisk ohälsa och hänvisa till rätt vårdinstans Psykiatrisk utredning och behandling. Bedömningsinstrument Bedömningsinstrument skall fungera som ett komplement i arbetet med brukaren. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Uppsala län ska vid behov använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem använda DUDIT för att identifiera narkotikaproblem Socialtjänsten i Uppsala län bör vid behov använda ASI, ADDIS eller MINI som underlag för att bedöma skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Hälso- och sjukvården bör vid behov använda MINI och MINI-KID som underlag för att bedöma skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika 3 3 ADDIS, MINI, MINI-KID, SCIDI bygger på DSM-V Sidan 6 av 15

Medicinska test Hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Uppsala län bör vid behov utföra urinprovtagning och utandningstest Hälso- och sjukvården bör vid behov utföra blodprov för identifiering av alkohol- och narkotika inom ramen för medicinsk behandling Samsjuklighet Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk och beroende och samtidig psykiatriska symtom och somatisk sjukdom. En samtidig vård och behandling för båda problemen är viktig, samordnad tillsammans av landstinget och kommunen. Utgångspunkten är samordnad individuell plan (SIP). Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har gemensamt ansvar för samordning av insatser för den enskilde. Primärvården har ansvar för första linjens psykiatri 4 Specialistpsykiatrin har ansvar för psykiatrisk utredning och behandling Socialtjänsten har ansvar för psykosociala insatser för missbruk/beroende Samordnad individuell vårdplanering (SIP) Alla brukare som får vård och behandling från flera huvudmän ska enligt lag erbjudas att en skriftlig samordnad individuell plan (SIP) upprättas (SoL, 2 kap 7 och HSL 3f ). Planen ska tydliggöra ansvaret, d v s vem som ansvarar för och gör vad av de behov som finns. Båda huvudmännen har lika stort ansvar till att erbjuda och upprätta en plan. För personer med en psykisk sjukdom och som samtidigt missbrukar bör man alltid utgå från att en plan behövs för att behoven ska tillgodoses. 4 Första linjen är de professionella som först hjälper en patient/klient som har problem. Sidan 7 av 15

Behandling Psykologisk och psykosocial behandling Hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Uppsala län ska utöva metoder som är evidensbaserade och/eller bygger på beprövad erfarenhet och/eller rekommenderas av de nationella riktlinjerna (2015). Valet av metoden/metoderna skall utgå från professionens bedömning tillsammans med individen. Socialtjänsten och specialistpsykiatrin ansvarar för öppenvård Socialtjänsten ansvarar för psykosocial vård och behandling av missbruk/beroende i form av o institutionsvård SoL, LVM & LVU-placering kostnaden regleras enligt dokument Vård i samverkan (VIS) o och/eller familjehemsvård Läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården, primärvården och specialistpsykiatrin (beroende- och neuropsykiatri respektive BUP) i Uppsala län ska utöva metoder som är evidensbaserade och/eller bygger på beprövad erfarenhet och/eller rekommenderas av de nationella riktlinjerna (2015). Valet av metoden/metoderna skall utgå från professionens bedömning tillsammans med individen. Primärvården ansvarar för: påbörja och följa upp läkemedelsbehandling vid ett riskbruk av alkohol kort rådgivning enligt MI okomplicerade läkemedelsnedtrappningar, t ex överkonsumtion av värkmedicin, bensodiazepiner etc. Specialistpsykiatrin ansvarar för: abstinensbehandling i öppen- och slutenvård vid komplicerad läkemedelsnedtrappning läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd läkemedelsassisterad substitutionsbehandling vid opiat/opioidberoende. Psykosociala stödinsatser Socialtjänsten har ansvar för psykosocialt stöd såsom: kontaktpersoner stöd i drogfrihet träning av psykosociala färdigheter råd- och stödsamtal. Arbete/sysselsättning Socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har gemensamt ansvar för arbete, arbetsrehabilitering och sysselsättning. Boende Socialtjänsten i Uppsala län ansvarar för att utreda och besluta kring boende och stöd för att kunna behålla sitt boende (boendestöd) utifrån de nationella riktlinjerna (2015). Vård- och stödsamordning (VOSS) Målgrupp för vård- och stödsamordning i form av integrerade eller samverkande team, så kallad vård- och stödsamordning (VOSS), är personer med missbruk eller beroende och samtidigt svår psykisk sjukdom. Åtgärden innebär en samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team där både Sidan 8 av 15

behandling av missbruket eller beroendet och den psykiska sjukdomen och psykosociala stödåtgärder finns tillgängliga. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har gemensamt ansvar för samordnad vård och stöd utifrån individens behov utifrån de nationella riktlinjerna (2015). Stöd till anhöriga och närstående Patientlagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, beskriver ökade krav på att informera och göra patienter och närstående delaktiga i vården. Bland annat beskrivs vikten av att ta tillvara patienters och anhörigas kunskaper och erfarenheter. Anhöriga och närstående skall uppmärksammas och ges stöd utifrån sina behov. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar att uppmärksamma och informera anhöriga och närstående Socialtjänsten har ett lagstadgat ansvar att erbjuda stödinsatser till anhöriga och närstående. Familjeperspektiv/barn som anhöriga Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. Inom både socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör det finnas tydliga rutiner för: hur barn i missbruksmiljöer ska uppmärksammas och ges stöd hur det enskilda barnets rätt till information ska säkerställas hur det enskilda barnet skall ges möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem samt hur föräldrar skall ges stöd och hjälp i sitt föräldraskap inom rehabilitering. Smittskyddsarbete Hälso- och sjukvården bör ge information och rådgivning när det gäller smittspridning av infektionssjukdomar hos personer med alkohol och drogproblematik utveckla och bibehålla ett nära samarbete mellan beroendevård, infektionsvård, socialtjänsten och kriminalvården för att skapa fungerande rutiner kring hur smittspridning kan förhindras Preventions- och behandlingsarbetet avser såväl ungdomar i riskzon som för dem med ett etablerat missbruk. Unga Fokusområde ungdomar uppmärksammas för första gången i de nya nationella riktlinjerna (2015). Förekomsten av samsjuklighet är hög. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har gemensamt ansvar att uppmärksamma unga som använder alkohol och/eller narkotiska preparat Sidan 9 av 15

använda metoder som är evidensbaserade och/eller bygger på beprövad erfarenhet och/eller rekommenderas av de nationella riktlinjerna (2015). Äldre Hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Uppsala län har gemensamt ansvar att utveckla fungerande arbetssätt kring äldre som använder alkohol och/eller narkotiska preparat informera om alkohol och droger vid åldrande. Läkemedelsberoende Läkemedelsberoende uppmärksammas för första gången i de nya nationella riktlinjerna (2015). Läkemedelsberoende har inte sällan bakgrund i en normal förskrivning i hälso- och sjukvården. Området har varit eftersatt och kräver därför samarbete kring ett kunskapslyft om problematikens omfattning, läkemedlens verkan och hur hjälp kan ges på bästa sätt. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar att uppmärksamma läkemedelsberoende erbjuda behandling och/eller psykosocialt stöd utifrån evidensbaserade/beprövade metoder Hälso- och sjukvården har ansvar att säkerställa en ansvarfull förskrivning av beroendeframkallande läkemedel erbjuda abstinensbehandling, nedtrappning och/eller läkemedelsassisterad behandling. Dopning I Uppsala län har beroende med dopningspreparat som huvudsaklig drog hittills varit sällsynt. Detta innebär att utarbetade rutiner och evidensbaserade behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten för området saknas. I varje enskilt fall har det tidigare gjorts en individuell bedömning. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har således gemensamt ansvar att samlas kring det enskilda fallet, lägga upp en plan kring behandling och enas om vilken instans som ansvarar för vad. Brukarinflytande Att ha ett genomgående brukarperspektiv är en förutsättning för att utföra ett bra arbete. Att samtliga brukare bemöts med respekt och tillgänglighet skall vara en självklarhet. Att lyfta fram brukarna som kunskapskälla är något som präglat utvecklingen under senare år. Ett långsiktigt arbete för att öka medvetenheten, i organisationer och verksamheter, om betydelsen av fokus på brukarnas inflytande har lyfts fram. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har gemensamt ansvar att verka för brukarinflytande på individ-, verksamhets- och organisationsnivå Brukarinflytande ska finnas på: Länsnivå Brukarnätverket i Uppsala län för beroendefrågor är ett nätverk av ideella organisationer, brukare och anhörigorganisationer. De är en resurs i att verka för och stärka brukar- och anhöriginflytandet i kommun och landsting, med målsättningen att minska riskbruk och missbruk samt att stärka beroendevården. Ambitionen är också att arbetet skall öka förståelsen för människor med beroendesjukdomar och att minska utanförskapet. Regionförbundet FoU-stöd i Uppsala län som länsövergripande organisation stöttar arbetet att stärka brukarinflytandet. Man kan arbeta med brukarinflytande på regional nivå bland annat genom: att brukarna är representerade i RIM-styrgrupp (bilaga 2) Sidan 10 av 15

brukarrevisioner som utförs av Brukarnas revisionsbyrå samarbete med Forum för brukarinflytande 5 Lokal nivå De brukarföreningar som finns på lokal nivå ska ges möjlighet att komma till tals och deras erfarenhet och kunskap ska efterfrågas och tillvaratas. Brukarinflytande på lokal nivå kan bland annat ske genom: representation i den lokala RIM-gruppen brukarreferensgrupper brukarråd brukarenkäter brukarrevisioner Individuell nivå Brukarens erfarenhet, kunskap och önskemål ska finnas som en självklar del i utredning, bedömning och i val av insats och behandling. Brukarinflytande på individuell nivå kan bland annat ske genom: SIP och vårdplan/genomförandeplan att involvera närstående säkerställa att den enskilde har tillgång till den information han/hon behöver för att vara delaktig i beslut och insatser brukaren ges möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande. 5 Forum för brukarinflytande är ett treårigt projekt som stöds av Allmänna Arvsfonden. Syftet är att i samarbete med verksamheter i kommunerna och landstinget identifiera, sprida och utveckla metoder och arbetssätt som ökar brukarnas förutsättningar för delaktighet och inflytande över stöd som brukare tar del av. Projektet drivs av Studieförbundet Vuxenskolan. Sidan 11 av 15

Tillnyktring Socialdepartementet har under en treårsperiod (2014-2016) avsatt 35 miljoner per år för att förbättra den medicinska säkerheten och omsorgen för de personer som omhändertas med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB). Målsättningen är att förändra praxis så att färre förs till arrest och att fler fångas upp för fortsatta stöd- och behandlingsinsatser. Landstinget i Uppsala län har fattat beslut om att tillskapa en tillnyktringsenhet (TNE). Målet är att den tas i bruk under 2016. Uppsala kommun kommer att avsätta resurser för att medverka i arbetet med TNE. Utvecklingsområden Landstinget och kommunerna har även gemensamt ansvar att se över följande utvecklingsområden under 2016-2018 med stöd av Regionförbundet Uppsala län, enheten för FoU-stöd och den regionala styrgruppen för RIM: Hemlösa Sprutbytesmottagning Spelberoende Uppföljning av det lokala arbetet De lokala RIM-grupperna har ett ansvar att följa upp de lokala överenskommelserna årligen. Den regionala gruppen samlar in och sammanställer detta inför eventuell revidering. Sidan 12 av 15

Bilaga 1 Lokala överenskommelser Enligt förändringarna i HSL och SoL är landsting och kommuner från och med 1 juli 2013 skyldiga att upprätta överenskommelser om samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblematik. Uppsala läns åtta kommuner har alla olika förutsättningar och utvecklingsbehov och det är därför viktigt att varje enskild kommun, tillsammans med landstingets lokala verksamheter, formulerar egna överenskommelser. De lokala överenskommelserna anpassas således efter lokala behov och förutsättningar. Det finns inte någon fastställd mall för hur en överenskommelse ska se ut men ett antal rubriker och områden bör finnas med. De lokala överenskommelserna bör, med utgångspunkt i den regionala överenskommelsen, innehålla: ett klargörande av den lokala ansvarsfördelningen mellan kommunens och landstingets verksamheter för förebyggande verksamhet, tidiga insatser, vård och behandling avseende personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel ett klargörande av den lokala ansvarfördelningen i utformandet av samordnade individuella planer (SIP) ett klargörande av den lokala ansvarfördelningen om hur berörda barn i familjer med missbruk och beroende uppmärksammas en plan för systematisk uppföljning/utvärdering inom området Som ett tillägg till överenskommelsen bör följande klargöras: rutiner för samverkan på både chefs- och handläggarnivå rutiner för avvikelser och eventuella tvister kring ansvarsfrågor uppgift om vem/vilka som ansvarar för att den lokala överenskommelsen följs rutiner för LOB- omhändertagna i samverkan med polisen Sidan 13 av 15

Bilaga 2 RIM-styrgrupp I RIMs styrgrupp ingår representanter från kommunerna och landstinget i Uppsala län samt brukarrepresentanter. Styrgruppen behandlar bland annat de frågor som kommer till enheten för FoUstöd vid Regionförbundet samt nationellt. Styrgruppen för RIM har till uppgift att: tydliggöra en övergripande ansvarsfördelning för tidig upptäckt, förebyggande verksamhet, vård och behandling utifrån aktuella riktlinjer, föreskrifter och lagstiftning kontinuerligt följa FoU-stödsverksamheten och medverka till att den bedrivs utifrån verksamhetens behov fungera som ett bollplank åt FoU-stöd och medverka i utvecklingen inom respektive FoU-stödsområde delta i utarbetandet av förslag till FoU-stöds verksamhetsplan verka för att identifierade problemområden på länsövergripande nivå mellan huvudmännen, och även internt inom respektive organisationer, blir belysta och föremål för utredning och åtgärd följa upp att överenskommelser mellan kommuner och landsting skrivs i länet stötta kompetens- och kunskapsutvecklingen inom området verka för användande av system för uppföljning och utvärdering följa utvecklingen i länet med utgångspunkt från Socialstyrelsens Öppna jämförelser. verka för att arbete inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården genomsyras av bästa tillgängliga kunskap inom området Samverka med universitet och högskola (genom FoU-samordnaren) Ansvara för kommunikation och förankring mellan FoU-stöd och respektive kommun/landstinget på tjänstemannanivå vilket bland annat inkluderar spridning av inbjudningar till konferenser, nyhetsbrev m m. Sidan 14 av 15

Bilaga 3 Lokala RIM-grupper De lokala RIM-grupperna arbetar med samverkansfrågor på lokal nivå. Detta med ett tydligt brukar- och familjeperspektiv. De tar emot- och för löpande vidare information till RIM-styrgruppen, som i sin tur tar upp frågor på regional nivå. Grupperna arbetar med lokala överenskommelser, lägesbeskrivningar och aktiviteter. De har även i uppgift att diskutera/se över behov av fortbildning och metodstöd till implementering, och att föra detta vidare till styrgruppen löpande. De diskuterar avvikelser och rapporterar systemfel och hinder till RIM-styrgruppen. I den lokala RIM-gruppen bör samtliga verksamheter och brukare finnas representerade. Sidan 15 av 15