Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt och värdefullt. Vi välkomnar därför den reviderade målbilden Träd och buskar med naturvärden samt de tillkommande målbilderna Död ved, Skyddsdikning samt Rensning och annat underhåll av diken och ser fram emot den fortsatta processen runt arbetet med målbilder. Övergripande kommentarer: - Målbilden för Miljöhänsyn vid rensning och annat underhåll av skogsdiken (Kap 4) saknar viktiga parametrar så som vägledning runt nytt naturtillstånd och krav på samråd med myndigheter. - Sveaskog anser att målbilderna bör efterlikna varandra i struktur och utformning, här anser vi målbilden för hänsynskrävande biotoper kan vara en lämplig att utgå ifrån. Sveaskog Förvaltnings AB Publikt bolag (publ) Besöksadress Telefon Fax/Internet 105 22 Stockholm Org. nr 556016-9020 Säte Stockholm Torsgatan 4 0771-787 000 08-655 94 14 www.sveaskog.se
2(5) Bolaget önskar lämna följande detaljerade synpunkter på de enskilda målbilderna: Kapitel 2: Målbild för hänsyn till träd och buskar med naturvärden - Punkt 4 Vid slutavverkning, där naturvärdesträd saknas i tillräcklig omfattning lämnas 10 stormfasta framtida naturvärdesträd sk utvecklingsträd i snitt per ha. Utvecklingsträden bör tillhöra de grövsta träden, minst 20-30 cm i brösthöjdsdiameter, 15 cm på svaga boniteter. Asp, sälg, rönn och ek bör alltid ha hög prioritet. Bolagets bedömning är att en prioritering av asp, sälg, rönn och ek med diameter 20-30 cm är svårt att genomföra i praktiken. Dessa trädslag bör ses som lämpliga utvecklingsträd redan vid en mindre diameter. Texten kan tolkas, som att detta är vad som avses med alltid ha hög prioritet, men det vore önskvärt om detta kunde förtydligas ytterligare. Sveaskog delar målbildens bedömning att enbart grovleken är sällan avgörande, ofta är det kombinationen med andra kännetecken som stärker bedömningen. Under rubriken: Att tänka på - Punkt 2 Vindfällda naturvärdesträd och utvecklingsträd lämnas. Undantagsvis kan de kapas/upparbetas om de utgör hot mot byggnader, människor eller stoppar framkomligheten på vägar och stigar. Den kapade delen lämnas som naturvård i beståndet. Sveaskog föreslår att punkt 2 om att avverka och ta ut vindfällen av utvecklingsträd utvecklas för att ge förbättrad vägledning om avvägningar vid uttag. Förslagsvis adderas en nivå på 10- träd om det görs innan markberedning, dock ska alltid 2 träd/ha lämnas. - Punkt 3 Toppkapa sälgar med upphissad krona. Toppkapning motverkar vindfällning och utförs om möjligt ovanför lägsta gröna gren, så att trädet räddas och kan växa vidare. Stabila äldre sälgar med utvecklad krona lämnas orörda. Vid behov kan en försiktig frihuggning vara bra. Vägledningen är för specifik/detaljerad och framstår mer som en skötselåtgärd, i stället för en målbild. Det bör även förtydligas om avsikten är att alla sälgar toppkapas?
3(5) Under rubriken: Naturvärden Bolaget anser att det bör förtydligas om målbilden är att en eller flera av punkterna ska vara uppfyllda? Det vore även önskvärt om en tydligare definition på senvuxna träd lades till. Det är en typ av NV-träd som många har svårt att känna igen. - Punkt 1: Naturvärdesträd kan förekomma som avvikande inslag i ordinär skog, samlat i bestånd med höga naturvärden eller spridda i landskapet som solitära träd eller trädgrupper. De bidrar till trädkontinuitet, trädslagsvariation och en ökad biologisk mångfald. Naturvärdesträd kan också vara vackra och bidra till positiva upplevelser i skogslandskapet. Sveaskog önskar föreslå följande tillägg Naturvärdesträd kan förekomma som avvikande inslag i ordinär skog, samlat i bestånd med höga naturvärden eller spridda i landskapet som solitära träd eller trädgrupper. De bidrar till trädkontinuitet, trädslagsvariation och en ökad biologisk mångfald, eftersom de är livsmiljöer för många arter. Naturvärdesträd kan också vara vackra och bidra till positiva upplevelser i skogslandskapet. - Punkt 3, Enbart grovleken är sällan avgörande, ofta är det kombinationen med andra kännetecken som stärker bedömningen. Ett enskilt träd räknas som särskilt grovt när brösthöjdsdiametern för tall och gran är minst 70 cm i södra Sverige respektive 60 cm i norra Sverige. För asp minst 30 cm, triviallöv 40 cm, ädellöv 60-100 cm, en och hassel 15 cm. För lövträd i produktionsbestånd är brösthöjdsdiametern minst 80 cm. Sveaskog förslår att ett minimått av 60 cm anges för ädellöv istället för ett spann. Det vore även önskvärt att se över formuleringen för lövträd i produktionsbestånd. Det är idag otydligt om texten avser bestånd där lövträden är det enskilda produktionsträdslaget, som t.ex. bokskog. Eller om den avser alla lövträd som står i en produktionsskog? Sveaskog antar att texten rör skogar där lövträd är det enskilda produktionsträdslaget? Även ek bör läggas till i denna punkt. Kapitel 3 Målbild för hänsyn till död ved Sveaskog anser att förtydligandet av vad som avses med död ved, avses här stående och liggande ved, minst 15 cm grov, är mycket bra. Det är en tydlig men enkel definition. Avseende bilder så visas idag endast högstubbar och det saknas helt bilder på lågor. Det vore önskvärt om det kunde adderas en bild med en bra hänsynsyta för lågor. Skälet för detta är att just lågorna är svårast att ta hand om, eftersom de ofta ligger i vägen för maskinerna. - Punkt 3 Ny stående död ved kan skapas motsvarande minst 3 träd/ha genom högkapning/ringbarkning i såväl solbelysta som skuggiga lägen och av alla trädslag i
4(5) gallring och slutavverkning. Prioritera om möjligt nyskapandet av död ved till närområdets värdekärnor. Exempelvis asp nära aspbiotop och tall nära tallbiotop. Sveaskog föreslår följande omformulering Ny stående död ved kan skapas motsvarande minst 3 träd/ha genom högkapning/ringbarkning i såväl solbelysta som skuggiga lägen och av alla trädslag i gallring och slutavverkning. Prioritera om möjligt nyskapandet av död ved till områden med höga naturvärden i närheten. Exempelvis asp nära aspbiotop och tall nära tallbiotop. Det vore även önskvärt om en definition av färsk död/döende ved lades till. Under rubriken: Att tänka på Underrubrik: Död ved efter storm - Punkt 1: Vindfällen i produktionsytorna inkl. produktionsträd av björk upparbetas förutom naturvärdesträd, andra lövträd och äldre död ved. Det vore önskvärt om det förtydligades att det handlar om död ved yngre än ett år. - Punkt 3: I hänsynsytor tas gran ut om det krävs för att nå krav på max 5m3/ha Sveaskog önskar att hanteringen förtydligas vid ett eventuellt fall där en hänsynsyta som avser en granmiljö? T.ex. gransumpskog? Underrubrik: Inom bekämpningsområde tillkommer ytterligare riktlinjer - Punkt 1 Vid slutavverkning bör all stående gran upparbetas såväl inom produktionsytor som hänsynsytor. Granar i form av naturvärdesträd lämnas alltid Sveaskog tycker att formuleringen är otydlig, gäller den all levande gran? Eller avses stående död ved av gran yngre än 1 år? - Punkt 2 Undantag från punkterna ovan gäller vid Till de båda beskrivna undantagen bör död ved efter storm adderas. Under rubriken: Naturvärden - Punkt 3: Vedsvampar och mossor, trivs bäst i skuggiga och fuktiga miljöer exempelvis längs bäckar eller i sumpskogar med ett jämnt lokalklimat. Dessa arter har ofta en koppling till gran. Sveaskog föreslår följande addering: Vedsvampar och mossor, trivs bäst i skuggiga och fuktiga miljöer exempelvis längs bäckar eller i sumpskogar med ett jämnt fuktigt lokalklimat. Dessa arter har ofta en koppling till gran.
5(5) Kapitel 4: Målbild för miljöhänsyn vid rensning och annat underhåll av skogsdiken Målbilden saknar en beskrivning om krav på anmälan för samråd till Skogsstyrelsen. Vid misstanke om negativ påverkan på naturmiljöer ska åtgärden samrådas med Skogsstyrelsen? Gäller även våtmarker, inte endast sjöar och vattendrag. samt att det inte får ha påverkan på allmänna intressen, som utöver naturmiljö även kan omfatta fiskeverksamhet nedströms. - Punkt 4 Dikessträcka med bäckliknande strukturer lämnas orensad. Sveaskog anser att målbilden skulle stärkas av exemplifieringar av bäckliknande strukturer. Under rubriken: Viktiga principer - Punkt 1 Underhåll dikessystemen i form av regelbundna punktinsatser. Avlägsna nedfallna träddelar och annat som orsakar lokala proppar. Se även över eventuella vägtrummor i systemet. Bör Sveaskog tolka detta som att broar ska plockas bort, efter sista åtgärd? - Punkt 6: Dikessträcka genom värdefulla sumpskogar och andra våtmarker rensas enbart om det är nödvändigt för att undvika dämning. Här återfinns en otydlighet i dokumentet. På sida 17, står det ett absolut nej mot dikesrensning i sumpskogar (punkt 5). Medan det här står det att de endast ska rensas om det är nödvändigt. Sveaskog anser att dikesrensning i värdefulla sumpskogar alltid ska undvikas. Det finns även praktiska problem med dikesrensning avseende körskador i sådana känsliga miljöer. Olof Johansson Chef Skogsskötsel och Miljö Stefan Bleckert Naturvårdschef