14.6.2017 Projekthelhet Kasvua kansainvälisistä osaajista Tillväxt genom internationella talanger Bakgrund: I Finland har invandring av hävd setts mest som en fråga för social-, utbildnings-, sysselsättnings- och säkerhetspolitiken. Det behövs dock också ett mer näringspolitiskt perspektiv på invandring som en resurs med vilken näringslivet kan stärka sin konkurrenskraft. Inom ramen för av sin tillväxtagenda lanserade arbets- och näringsministeriet hösten 2016 en agenda under rubriken Kansainvälisistä osaajista kasvua (Tillväxt genom internationella talanger) för att främja sammanlänkningen av invandrings-, närings- och innovationspolitiken samt utnyttjandet av internationella talanger som stöd för företagens tillväxt och internationalisering. Syftet med agendan är att systematiskt integrera de internationella talangernas kännedom om mållandet, deras internationella nätverk, innovationspotential och övriga kompetens i tjänsterna och innovationsverksamheten för tillväxt och internationalisering i företag. Med internationella talanger avses i denna kontext invandrare med hög kompetens på något område eller finländska återinvandrare med internationell erfarenhet och expertis samt nätverk som kan ge näringslivet mervärde. Det avgörande när det gäller internationella talanger är inte orsaken varför en person har kommit till Finland eller personens status på arbetsmarknaden, utan vilket mervärde personen kan ge ett företag. Internationella talanger kan med andra ord vara internationella studerande, forskare, medflyttande makor/makar, arbetskraftsinvandrare samt humanitärinvandrare och återinvandrare. Nedan används termen internationella talanger om alla dessa potentiella målgrupper. Invandringen ökar kraftigt i Finland. Vid utgången av 2015 bodde cirka 240 000 utländska medborgare i Finland och antalet antas öka till 330 000 personer före år 2020. De största orsakerna för inflyttning till Finland är arbete, familj och studier. Varje år flyttar också flera tusen finländare tillbaka till Finland efter att ha varit bosatta, studerat eller arbetat utomlands. Invandring utgör en resurs med vilken Finland eventuellt kan finna en lösning på den sjunkande försörjningskvoten och problematiken kring matchning på arbetsmarknaden. Den internationella kompetens som uppkommer genom flyttrörelsen kan ge upphov till nya arbetstillfällen, ny företagsverksamhet och affärs- och innovationsverksamhet samt främja företagens tillväxt och internationalisering, men detta förutsätter åtgärder för omvandling av den internationella kompetensen till mervärde för näringslivet. Med dessa åtgärder avses speciellt internationella talangers delaktighet och engagemang i yrkesnätverk, innovationssammanslutningar ja startup-verksamhet samt integration av internationella talanger i befintliga processer och tjänster som stöder tillväxt och internationalisering. Samtidigt är det viktigt att stärka företagens förmåga att identifiera det mervärde som internationella talangers kompetens och nätverk kan ge. Definitionen av hög kompetens är kontextberoende utifrån de enskilda företagens aktuella och föränderliga behov.
Enligt olika utredningar 1 är tillgången på kompetenta personer en av de största stötestenarna för företagens tillväxt och internationalisering. Enligt både företagens erfarenheter och internationella jämförelser kan företag utnyttja internationell kompetens speciellt inom försäljning och marknadsföring, produktutveckling, målmarknadsutredningar, fördjupade kundrelationer och etablering av partnernätverk. Internationella kompetens kan användas för att bygga upp ny affärsverksamhet, stärka företagens konkurrenskraft både på hemmamarknaden och den globala marknaden, kompensera kompetensklyftor på hemmamarknaden, locka investeringar till Finland och skapa nya arbetstillfällen. Tillgången på mångsidig kompetens och gott om arbetskraft hör till de främsta orsakerna varför företag väljer att göra investeringar i ett land eller en region. Med tanke på näringslivet är det därför viktigt att det finns ett kompetensunderlag i regionen. Med internationella investeringar följer också internationella medarbetare till de företag som etablerar sig i Finland och med dem också ofta högutbildade makor/makar, vars effektivare integration i den finländska arbetsmarknaden även främjar familjens anpassning och permanenta bosättning i Finland. Internationella talanger som är bosatta i Finland utnyttjas alltför litet i näringslivet, innovationsverksamheten och internationaliseringen. Invandrare hittar sysselsättning sämre än den infödda befolkningen och ofta i uppgifter som inte motsvarar deras kompetens. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa sysselsättningstalet bland 20 64-åringar 73 procent år 2014. Bland arbetskraften med finländsk bakgrund var det relativa sysselsättningstalet 73,7 procent och bland personer med utländsk bakgrund 63,7 procent. För närvarande fungerar inte matchningen av den internationella kompetensen och företagens behov. Den största orsaken till att företagen inte har anställt internationella talanger är brist på information: internationella talanger har inte sökt eller har inte vetat hur de ska söka sig till lämpliga företag, och företagen känner inte till de kanaler genom vilka de kan nå potentiella personer. 2 Det är inte heller lätt för företagen att i alla lägen se vilket mervärde internationella talanger kan ge affärsverksamheten. I små företag kan det kännas besvärligt att anställa en person som inte talar finska, eftersom det kan påverka företagets arbetskultur om man blir tvungna att kommunicera även på andra språk utöver finska. Professionella nätverk har blivit viktiga för sysselsättning och karriärutveckling. Internationella talanger som nyligen flyttat till Finland saknar ofta de nödvändiga nätverken för att hitta sysselsättning i Finland och därför måste nätverksbildningen och kontakterna mellan internationella talanger och företagen stärkas. 1 Bl.a. - Generaldirektör Lowri Evans vid Europeiska kommissionen: Kompetens har blivit en flaskhals för tillväxten och konkurrenskraften i Europa, trots att hög kompetens är just det område där Europa kan ha en konkurrensfördel. Europeiska kommissionens konkurrenskraftsråd hade temat på sin dagordning i november 2016. - Team Finlands utredning om internationalisering och handelshinder 2016: De största svagheterna gällde resurs- och faktakompetensen om målmarknaderna samt hanteringen av de rätta kontakterna och nätverken. Företagen behöver mest hjälp med att stärka kompetensen i början av internationaliseringsprocessen. - Handelskammarens utredning om regionernas konkurrenskraft (Alueiden kilpailukyky 2016): Näst efter användning av ny teknik är kompetenshöjning den viktigaste tillväxt- och internationaliseringsfrämjande faktorn för företag inom alla branscher. - Företag som deltar i Kasvu Open nämner bristande finansiering och kompetens som de största hindren för tillväxt (rapport om Kasvu Open 2015) - Utbildningsstyrelsen: Utredningen om ny kompetens, Uutta osaamista (januari 2017). 2 Utbildningsstyrelsen: Utredningen om ny kompetens, Uutta osaamista (januari 2017).
Många internationella talanger har redan etablerade nätverk och potentiella kontakter till företag runtom i världen. För att dessa ska kunna omvandlas till affärsverksamhet kräver dock coachning, kännedom om den finländska affärsmiljön och kontakter till finländska företag. Antalet företag som grundats av invandrare ökar i Finland. De företagstjänster och den företagsrådgivning som tagits fram för invandrare tar inte tillräckligt mycket hänsyn till det så kallade Born Globalperspektivet med avseende på invandrare som är inriktade på internationell affärsverksamhet. För att det ska vara möjligt att stärka internationella talangers entreprenörskap och speciellt deras affärsverksamhet med global inriktning är det viktigt att det utvecklas stödtjänster för företag som svarar på de särskilda behoven hos invandrarföretagare som siktar på internationell affärsverksamhet. Det bör finnas ett utbud av tjänster och material på olika språk samt nya metoder som stärker internationella talangers exportkompetens och kunskaper om de nationella internationaliseringstjänsterna för företag (verksamheten i Team Finland). Samtidigt ska nätverk som stödjer entreprenörskap och som är öppna för internationella talanger stärkas genom att göra företagarnätverken och innovationsplattformarna öppnare, mer lockande och inbjudande för internationella talanger, till exempel genom mentorverksamhet och coachning. Genom att krocka infödda finländare och företagare med invandrarbakgrund kan man stöda både de internationella talangernas och de infödda finländarnas möjligheter att utveckla internationell affärsverksamhet. Det behövs ett starkare samarbete mellan städer, myndigheter, högskolor, affärslivet och tredje sektorn för att sammanföra internationella talanger och företag samt för att stärka internationella talangers möjligheter att hitta sysselsättning och etablera yrkesnätverk i regionerna. Vid beredningen av agendan Kasvua kansainvälisistä osaajista Tillväxt genom internationella talanger har man identifierat ett behov för kundorienterad samservice med tjänster för möten och samarbete mellan företagen och de internationella talangerna. Utlysning av projektfinansiering För förankring av agendan Kasvua kansainvälisistä osaajista Tillväxt genom internationella talanger utlyses projektfinansiering inom Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020. Ansökningstiden börjar 14 juni 2017. Projekten finansieras med ERUF- och ESF-finansiering. Finansieringsmyndigheterna är Nylands förbund för ERUF-projekten och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland för ESF-projekten. Syftet med projekten är att uppnå omfattande effekter och bygga upp helheter som stödjer integrationen av invandrare i det regionala näringslivet. Genomgående tema i projekten ska vara stärkande av det näringslivspolitiska perspektivet på invandring. Projekten ger resultat som 1) nya modeller för att främja sysselsättningen och företagandet bland internationella talanger (EFS) 2) nya öppningar för produktutveckling och innovationer i företag (ERUF) 3) nya marknader i Finland och utomlands (ERUF). De projekt som finansieras ska omfatta stöd till samutveckling av både internationella talanger och företag. Projektansökningen ska innehålla en plan för hur projektet ska stärka och skapa mervärde för eventuell befintlig verksamhet i regionen så att internationella talangers sakkunskap kan omvandlas till till-
växt och internationalisering inom näringslivet. Projekten riktas in på internationella talanger som redan är i Finland och på företag som kan dra nytta av deras nätverk och sakkunskap. 3 Projekt för vilka finansiering ansöks/eruf Prioriterat område: Särskilda mål: 1 Små och medelstora företags konkurrenskraft 1.1 Skapa ny affärsverksamhet 2.1 Främja företagens tillväxt och internationalisering Nylands förbund utlyser riksomfattande ERUF-ansökan gällande Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020- programmets prioriterade område 1: Små och medelstora företags konkurrenskraft samt de därtill hörande särskilda målen 1.1 Skapa ny affärsverksamhet och 2.1 Främja företagens tillväxt och internationalisering. Finansiering kan sökas av alla parter som definierats som möjliga stödmottagare i strukturfondsprogrammet. Med projekten stärks samarbetet mellan företag, myndigheter, regionala aktörer, högskolor och tredje sektorn. Det särskilda målet 1.1. är inriktat på etablering av nya företag och utveckling av ny affärsverksamhet. Med projekten främjas internationella talangers etablering och utveckling av företag och startupverksamhet med global inriktning samt invandrarföretagares förankring i regionens innovations- och företagsekosystem. I projekten stöds också utveckling av små och medelstora företags verksamhet, som bland annat produktifiering och kommersialisering av idéer, produkter och tjänster samt marknadstillträde genom utnyttjande av internationella talangers färdigheter. Projekten kan också användas för att underlätta ägarbyte i företag, till exempel genom att föra samman företagare med invandrare som är intresserade av företagsverksamhet. Inom det särskilda målet 2.1 stärks företagens tillväxt och internationalisering med hjälp av internationella talangers sakkunskap och nätverk. Målet är att skapa förnyelse inom näringsgrenar oavsett bransch med hjälp av internationellt kunnande. Genom projekten stärks företagens beredskap att utnyttja internationell kompetens till exempel inom exportverksamhet, produktutveckling samt kartläggning av och tillträde på nya marknader. Inom projekten är det möjligt att ta fram modeller för samutveckling av internationella talanger och företag och därigenom stärka företagens kännedom om mållandet, kundorienterade produktuveckling och etablering av nätverkskontakter. Dessutom kan experttjänster för företag utvecklas med tanke på företagare med invandrarbakgrund samt mer tjänster kan tas fram för internationella kunder i Finland. Projekt för vilka finansiering ansöks/esf Prioriterat område: Särskilt mål: 3 Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 6.1 Främja sysselsättningen bland ungdomar och andra personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland utlyser inom projektet Finland mitt hem en riksomfattande EFS-ansökan som gäller Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020-programmets prioriterade område 3 3 Projekten får inte överlappa med Eures-programmet eller med projektet Arbetskraftsmobilitet i Europa inom ESF:s riksomfattande åtgärdshelhet. Projekten inom agendan Kasvua kansainvälisistä osaajista kan dock stödja och komplettera Eures-programmet och projektet Arbetskraftsmobilitet i Europa.
Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet samt dess särskilda mål 6.1 Främja sysselsättningen bland ungdomar och andra personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Finansiering kan ansökas av parter som definierats som möjliga stödmottagare inom strukturfondsprogrammets särskilda mål 6.1, det vill säga leverantörer och utvecklare av arbetskraftstjänster, kommuner, utbildningsorganisationer, arbetsmarknadens parter, organisationer och andra sammanslutningar inom den aktuella sektorn. Inom det särskilda målet 6.1 främjas sysselsättningen bland personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden, såsom invandrare. För att höja sysselsättningsgraden behövs mycket noga inriktade åtgärder samt resultatgivande sysselsättningssamarbete mellan kommunerna, staten, privata sektorn och tredje sektorn. I projekten tas fram nya och innovativa metoder för att främja sysselsättningen. Åtgärder riktas in på smidig och snabb integration i arbetslivet samt främjande av fullt utnyttjande av arbetskraften. Olika sociala innovationer främjas och utnyttjas för att höja sysselsättningspotentialen. För att uppnå det särskilda målet förbättras även kvaliteten på och utbudet av arbetskrafts- och företagstjänster som riktas till målgruppen. Målgruppen är invandrare och internationella talanger vars kunnande om mållandet, internationella nätverk, innovationspotential och övriga kompetens inte för närvarande kanaliseras till uppgifter som motsvarar deras kompetens och som har det svårt att hitta jobb som motsvarar deras kompetens. Det primära målet för ESF-utlysningen är att uppnå så fullständig sysselsättning av målgruppen i kompetensmotsvarande uppgifter som möjlighet eller att stärka målgruppens entreprenöriella färdigheter och därigenom stärka det tillväxt- och internationaliseringsinriktade perspektivet inom arbets- och näringspolitiken. För att uppnå detta kan man inom projekten verkställa till exempel nedan nämnda teman. Genom projektåtgärder kan man utveckla och produktifiera internationella talangers expertis och nätverk och därigenom stärka företagens förmåga att identifiera mervärdet av internationell kompetens. Genom projekten kan man bidra till att internationella talangers kompetens identifieras i företag och därigenom främja deras sysselsättning genom att till exempel bygga marknadsspecifika kompetenspooler. Samarbetet mellan kompetenspooler och företag vid främjande av företags internationalisering kan pilottestas till exempel med hjälp av metoder som plattformsekonomi och kooperation. Kompetenspoolerna ska också omfatta internationella studerande, forskare och alumner på högskolorna. Genom projekten stärks internationella talangers färdigheter att identifiera potentiella rekryterande företag, görs företagsfältet bättre känt bland internationella talanger samt stöds internationella talangers tillgång till professionella nätverk och sammanslutningar. I projekten skapas modeller för metoder med vilka man kan väcka internationella talangers intresse för entreprenörskap och självsysselsättning som företagare samt stärks internationella talangers entreprenöriella medvetenhet och kompetens redan innan de fattar beslutet att grunda ett företag. Med projekten stärks de regionala och riksomfattande företagstjänsternas och innovations- och startupaktörernas beredskap för att integrera internationella talanger i sin verksamhet. Genom projekten söks modeller för byggande av internationella talangers entreprenöriella färdigheter genom att till exempel ordna coachning i internationell företagsverksamhet på olika språk. Internationella talangers entreprenöriella färdigheter och nätverkskontakter kan även stärkas genom att bland annat utveckla ett program
med företagscoacher/mentorer för internationella talanger eller utnyttja möjligheterna i plattform- och delningsekonomin. I projekten stärks det regionala samarbetet mellan städer, myndigheter, högskolor, företag och tredje sektorn genom pilottestning av samservicemodeller för tjänster till internationella talanger och företag i anknytning till rekrytering samt som mötesplatser för internationella talanger och företag.