Kommunal välfärd när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven Kerstin Johansson och Robert Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS)
En notis som kan vara hämtad från vilken kommun som helst!! Här är ett sett att visa på dagens ämne Varför: Brist på undersköterskor Vikarier och kvalificerad övertid (även ett kvalitetsproblem) Dock minskat försörjningsstöd Tack vare låg arbetslöshet och insatser vid arbetsmarknads- och integrationsenheten
Ett kommunalt exempel
Tabell 1. Kommuners avvikelser inom välfärdsförvaltningar 2014. Samtliga resultat står i tkr. Kommuner År Område Budget Utfall Avvikelse Boxholm 2014 Barn och utbildning 110603 114026-3423 Boxholm 2014 Behandling och omsorg 19364 14593 4722 Boxholm 2014 Individ och familjeomsorg 8244 9159-914 Boxholm 2014 Äldreomsorg 730 Finspång 2014 Barn och ungdom 374843 396255-11528 Finspång 2014 Socialomsorg 365796 377325-11529 Kinda 2014 Barn och utbildning 206090 208950-2859 Kinda 2014 Socialnämnd 175850 183706-7856 Linköping 2014 Barn och ungdom 2630912 2590142 40770 Linköping 2014 Socialnämnd 308501 306771 1730 Linköping 2014 Vård och omsorg 994953 1013808-18885 Linköping 2014 Äldrenämnd 1036538 1019244 17293 Mjölby 2014 Social omsorg och stöd -19400 Mjölby 2014 Utbildning och skola 13500 Motala 2014 Bildningsnämnden 1004463 1008061-3598 Motala 2014 Socialnämnd 818463 833953-15490 Norrköping 2014 Arbetsmarknadsnämnd 497638 471192 26446 Norrköping 2014 Barn och ungdom 2151594 2160544-8950 Norrköping 2014 Socialnämnd 430222 454074-23852 Norrköping 2014 Vård och omsorg 2013355 2014494-1139 Söderköping 2014 Barn och utbildning 303904 304415-511 Söderköping 2014 Socialnämnd 239937 242422-2485 Vadstena 2014 Barn och utbildning 143402 143597-195 Vadstena 2014 Socialnämnd 136742 144476-7734 Valdemarsvik 2014 Barn och utbildning arbetsmarknad 162080 160364 1716 Valdemarsvik 2014 Stöd och omsorg 158830 164956-6126 Ydre 2014 Barn och utbildning 73965 77746-3780 Ydre 2014 Socialförvaltning 62365 70176-7811 Åtvidaberg 2014 Barn och utbildning 236322 236023 299 Åtvidaberg 2014 Vård och omsorg 211980 211952 28 Ödeshög 2014 Barn och utbildning 111472 111202 267 Ödeshög 2014 Socialnämnd 86059 91704-5645
Dagens agenda Vad är en kommun igår och idag God ekonomisk hushållning Välfärdsförvaltningar som människobehandlande organisationer Förslag, idéer och diskussion
Kommunerna en historisk tillbakablick Den moderna kommunens ursprung (1862 års kommunalförfattningar) Men det var under efterkrigstiden de moderna kommunerna växte fram Från fattigvård till ett socialt investeringsparadigm.. Det kommunala utjämningssystemet, en förändrad syn på de äldre idag den äldre som frisk, vital och i stånd att göra aktiva val. Ökad organiseringsfrihet i början av 1990-talet Idag: Kommunernas självstyre bestäms i samverkan mellan kommun, stat och EU..
Kommunerna idag samma övergripande uppgifter men olika organisationsstrukturer Kommunernas övergripande uppgifter: Samhällsaktör Medborgarnas intresseorganisation Myndighet Serviceleverantör
God ekonomisk hushållning Vad är god ekonomisk hushållning? När blev det aktuellt med god ekonomisk hushållning för kommunerna? Varför enbart god ekonomisk hushållning på övergripande kommunal nivå fördelar och nackdelar? Vad utgör den största kostnadsposten inom kommunal välfärdsverksamhet?
Kommunala välfärdsförvaltningar skola, vård, omsorg, socialtjänst Hur ser det ut i praktiken? Globalt och nationellt En förändrad värld (migration, demografi) Ökande statlig styrning (SKL, SoS) styrda medel Gransknings samhället (IVO) Nya aktörer Privata initiativ civilsamhället Äldre omsorg Förändringsbenägenhet och framförhållning 24 äldreomsorgschefer berättar om resursanpassning och verksamhetsutveckling. Skola, barnomsorg Försörjningsstöd, arbetsmarknadspolitik - Utsatta grupper - Försörjningsstöd ersätter etableringsstöd tidigare
Kommunala välfärdsförvaltningar fokus på socialtjänst Hur ser det ut i praktiken? Globalt och nationellt En förändrad värld (migration, demografi) Ökande statlig styrning (SKL, SoS) styrda medel Gransknings samhället (IVO) Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Kunskapen behöver öka om hur arbetssätt, processer, styrning, driftsform och organisation kan främja en kunskapsbaserad och innovativ hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. (Regeringens proposition 2016/17:50 s. 99-100) Direktiv 2017:39 En särskild utredare (Margareta Winberg) ska göra en översyn av socialtjänstlagen (2001:453) och vissa av socialtjänstens uppgifter.
Kommunala välfärdsförvaltningar skola, vård, omsorg, socialtjänst Hur ser det ut i praktiken? Pilotstudie som visar: olika kommunal organisation med olika nämnder och förvaltningar en mångfald av styrdokument En komplex relation mellan politik förvaltning (Vad Hur, formellt informellt) Kortsiktiga projektlikande satsningar Evidensbaserad praktik (från Evidensbaserad medicin)
Kommunala välfärdsförvaltningar som Människobehandlande organisationer Varför ser kommunala välfärdsförvaltningar ut som de gör? Tradition och historia Människobehandlande organisationer skiljer sig från vanliga byråkratiska organisationer då de består av människor som arbetar med (utsatta) människor. De professionella är gräsrotsbyråkrater (street level bureaucrats, Lipsky 1980) Organisations och verksamhetsutveckling (förändringsprocesser) blir inte rationella. Ingen enkel orsak-verkan-process där resultat kan bedömas utifrån givna mål. politiska beslut genomförs inte så som beslutsfattarna avsett (implementeringsproblemet) är handlingsinriktade före strategisk organisering, ledning, chefskap
Vad göra, vägar framåt Långsiktiga strategier för ledning, styrning och organisering av kommunala välfärdsförvaltningar satsning på personal. Kompetensförsörjning Inkludera personalen i kunskapsutvecklingen En reflekterande organisation Stärkt samverkan mellan praktik, utbildning forskning ny infrastruktur för socialtjänstens kunskapsutveckling. (FoU) likställ kommunernas socialtjänst med hälsooch sjukvården vad gäller resurser till forskning. (Samverkansdoktorander) SvD debatt 160328 Sociala investeringar
Pågående forskning Robert och Kerstin om sociala investeringar Behovet av preventivt arbete Hos de tekniska verksamheterna är det institutionaliserat med investeringsbudgetar, men inte inom välfärdsområdet varför!? Vad är fördelarna med sociala investeringar? Vad är nackdelarna med sociala investeringar?
Vägar framåt för långsiktigt hållbar kommunal välfärd Vad anser ni?
Tack för visat intresse! Kerstin Johansson och Robert Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS)