Forsmark tar höjd för framtiden. Sommaren 2012 Årgång 31. En informationstidning från Forsmarks Kraftgrupp AB. Fortsatt stora rekryteringar

Sommaren 2012 Årgång 31 En informationstidning från Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmark tar höjd för framtiden Projekt om säkerhetshöjning Efter tsunamin i Fukushima har EU-ländernas kärnkraftverk stresstestats. Forsmark redovisar robusta säkerhetssystem. Sid 8 Arbetsmiljön i fokus Personsäkerhet har hög prioritet på Forsmark. Nu planeras åtgärder för att företaget ska nå målet med en nollvision för tillbud och arbetsplatsolyckor. Sid 16 Fortsatt stora rekryteringar Stora pensionsavgångar och behov av fler tekniker gör att Forsmark under en femårsperiod kommer att rekrytera omkring 120 nya medarbetare per år. Sid 11

7 18 15 Innehåll: 7 17 10 11 Forsmark summerar ett bra produktionsår 3 Förlängt liv med säkerhetsuppgraderingar 4 Drogtester för en säker arbetsmiljö 5 Årets revisioner 6 Bombhundar på Forsmark 7 Stresstester av kärnkraftverken 8 Ny kontrollrumssimulator i Forsmark 9 En stationsteknikers vardag 10 11 SKB bygger ut och bygger nytt 12 Infrastrukturprojektet 13 Ny haveriberedskapsplanering 14 De långa revisionernas år på Ringhals 14 WANO har granskat Forsmark 15 Satsning på eldrivna servicebilar 16 Forsmarks arbetsmiljöcertifieras 16 Dammluckorna i bruket renoveras 17 Fler sommaraktiviteter i bruket 18 Forsmark ett av många uppländska vallonbruk 19 Korsord 20 Året som gått har i Forsmark naturligtvis präglats mycket av händelserna vid det japanska kärnkraftverket Fukushima i mars 2011. Det gäller inte bara Forsmark utan hela den internationella kärnkraftsbranschen. Den mycket kraftiga jordbävning och tsunamin som då drabbade Japan var katastrofal ur många aspekter. Tiotusentals människor omkom, stora delar av en av världens främsta industrinationer lades i spillror och infrastrukturen slutade att fungera. Till detta lades de omfattande problemen vid kärnkraftanläggningen i Fukushima, som blev en följd av tsunamin. Inom EU har man genomfört de så kallade stresstesterna vid samtliga kärnkraftverk. Dessa stresstester syftar till att utvärdera hur väl kärnkraftverken kan hantera en rad händelser som ligger utanför det som de ursprungligen konstruerades för. Sent i höstas lämnade de svenska kärnkraftverken in resultaten av stresstesterna till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som ansvarade för att sammanställa dem i en gemensam svensk rapport, som lämnades till EU vid årsskiftet. I den svenska rapporten konstaterade SSM att de svenska kärnkraftverken är robusta och tåliga mot de flesta extrema händelser, men att förbättringsåtgärder krävs för att hantera vissa händelser. Därför ser man inga behov av omedelbara åtgärder från kärnkraftverken. SSM pekar på att det till stor del beror på att de svenska anläggningarna successivt genomfört viktiga säkerhetsförbättringar, dels genom de haverifilter som infördes under 1980-talet, dels genom arbetet med de moderniseringar som beslutades om i början av 2000-talet. SSM konstaterar dock att arbetet med stresstesterna ändå har varit viktigt eftersom det visat både på möjliga förbättringsåtgärder och på brister Adress: Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Tel: 0173-81 000 E-post till redaktionen: saw@forsmark.vattenfall.se Distribution: Forsmarks Tidning distribueras till alla hushåll i kommunerna Östhammar, Tierp, Älvkarleby och Norrtälje. Tidningen skickas till personer som är verksamma inom den svenska energibranschen samt distribueras internt inom Vattenfall. Under några veckor i sommar exponeras tidningen även i Uppsalatidningens tidningsställ på olika platser i Uppsala län. Om du bor utanför ovan nämnda spridningsområde och är intresserad av att LEDARE som måste åtgärdas av verken på längre sikt för att stärka reaktorernas tålighet mot exempelvis naturkatastrofer. Några exempel är att verken inte fullt ut är dimensionerade för att hantera ett olycksscenario där Foto: Sara Söderström flera reaktorer slås ut samtidigt och inte heller för utdragna händelseförlopp och att verken ytterligare behöver analysera om reaktorerna fullt ut tål en mycket kraftig jordbävning. Som ett led i arbetet med att ytterligare stärka säkerheten vill SSM att de svenska verken redovisar planer för de åtgärder som ska genomföras till följd av stresstesterna. Åtgärdsplanerna ska redovisas till SSM senast den 15 september 2012. Åtgärdsplanerna kommer naturligtvis att levereras till SSM inom utsatt tid. Det är viktigt att kärnkraftsbranschen fullt ut drar nytta av de erfarenheter som kommit efter händelserna i Fukushima och det som kommit fram genom stresstesterna. Med all rätt ställer omvärlden höga säkerhetskrav på kärnkraften och vi gör allt för att leva upp till de kraven. Som avslutning vill jag passa på att önska en trevlig sommar. Passa på att göra ett besök hos oss i Forsmark under sommaren: Mer information om sommaraktiviteterna finns längre fram i Forsmarks Tidning. Claes-Inge Andersson, kommunikationschef Forsmarks Kraftgrupp AB läsa Forsmarks Tidning, kan du teckna dig för en gratis prenumeration. Ring, skriv eller skicka e-post till redaktionen. Omslagsbild: Patric Strand, PP Såg och Borr AB, arbetar med att bila bort skadad betong från reaktorbyggnadens skorsten som ska lagas. Arbetet är varierande här i Forsmark. Förra veckan var jag nere i tunnlarna och nu står jag här uppe, säger han. Foto: Elin Bergqvist Upplaga: 88 000 exemplar Ansvarig utgivare: Claes-Inge Andersson, kommunikationschef Redaktör: Sara Söderström Form & layout: RK tryck, Uppsala Tryck: Pressgrannar, Uppsala Juni 2012 2

Forsmark summerar ett bra produktionsår Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk. Här producerar tre kokvattenreaktorer miljövarudeklarerad el. Under 2011 producerade Forsmark totalt 23,6 terawattimmar el. Det är det bästa produktionsresultatet för kärnkraftverket sedan 2005. Forsmarks reaktorer hade en säker och stabil drift under 2011 och samtliga reaktorer producerade över plan. Forsmark gjorde ett mycket bra resultat 2011. Det innebär att anläggningen tillhör den bättre hälften av världens kärnkraftverk när det gäller både produktion och energitillgänglighet, säger Tomas Hägg, biträdande kommunikationschef. Energitillgängligheten uppgick till 86,2 procent. Energitillgänglighet är ett mått som beskriver hur mycket energi som faktiskt producerades vid kärnkraftverket under ett år i förhållande till den mängd energi som maximalt hade kunnat produceras. Planerade avställningar och produktionsstörningar påverkar energitillgängligheten och produktionsresultatet negativt. Sveriges totala elproduktion 2011 var 146 terawattimmar, varav kärnkraften stod för 58 av dem. Detta är en ökning sedan föregående år då kärnkraften stod för 55,6 terawattimmar. Produktionen vid Forsmarks kärnkraftverk motsvarar en sjättedel av Sveriges årliga elförbrukning. Foto: Elin Bergqvist Fortsatt förtroende för Forsmark Allmänhetens förtroende för kärnkraften och Forsmark är fortsatt högt. Det visar resultatet av en undersökning som gjordes av Demoskop i höstas. 80 procent av de tillfrågade har ganska eller mycket stort förtroende för verksamheten. Allra störst är förtroendet bland dem som bor i närområdet kring Forsmark. Av resultatet framgår att 32 procent av de tillfrågade vill utveckla kärnkraften och bygga nya reaktorer vid behov. 46 procent vill använda kärnkraften till dess att nuvarande reaktorer läggs ner av säkerhets- eller kostnadsskäl. Betydligt fler män än kvinnor är positiva till ny kärnkraft. Beträffande säkerheten på Forsmark anser 79 procent av de tillfrågade att den är lika bra som i andra svenska kärnkraftverk. Utöver dem tror 10 procent att säkerheten är bättre. Få, bara 2 procent, tror att den är sämre än i andra svenska kärnkraftverk. Demoskops intervjuundersökningar angående allmänhetens förtroende görs regelbundet sedan 1983 i området kring Forsmark. Uppdraget kommer från Forsmarks Kraftgrupp och resultatet baserar sig på telefonintervjuer som görs med invånare i kommunerna Tierp, Älvkarleby, Östhammar, Uppsala, Heby, Gävle, Sandviken och Norrtälje. Förtroende för Forsmarkverket % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Mycket litet Ganska litet Tveksamt, vet ej Ganska stort Mycket stort Flertalet invånare i närområdet har stort förtroende för verksamheten som bedrivs i Forsmark. Det visar resultatet av Demoskops undersökning som genomfördes i höstas. 3

Forsmark investerar för framtiden Stora jobb har gjorts för att förlänga livet på de svenska kärnkraftverken. Krävande uppgraderingar har genomförts de senaste åren. Mycket tyder på att kärnkraften kommer att vara i gång länge. Det är svårt för ny kraftproduktion att kostnadsmässigt konkurrera med välskötta befintliga kraftverk, säger Göran Persson, vice VD på Forsmark. Göran Persson, vice VD på Forsmark. Foto: Jennie Pettersson Stora säkerhetsuppdateringar har gjorts på Forsmark 1 och Forsmark 2. Foto: Hans Blomberg I framtiden ser Göran Persson ny kärnkraft i Sverige likväl som i många andra länder. I dagsläget har han ett annat fokus för arbetet som bedrivs på Forsmark, som han tror kommer att drivas många år än. Teknik är på sätt och vis enkelt. Delar byts av åldersskäl och säkerhetsuppgraderingar görs kontinuerligt. Arbetsmiljö är svårare. Forsmark har som mål att nå världsklass inom säkerhet och drift av kärnkraftverk. För att komma dit har ett antal områden ringats in. Det handlar exempelvis om att få ned antalet bränsleskador och oplanerade stopp. Men det handlar även om att åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö. För att få det behöver vi stärka samarbetet med våra entreprenörer och öka medvetenheten kring de viktiga arbetsmiljöfrågorna, säger Göran Persson. I fjol skadade sig 20 personer på Forsmark vilket resulterade i 200 sjukskrivningsdygn. Det är för många och därför planeras nu en rad strategiska aktiviteter för både egen personal och entreprenörer. Det gäller att få alla att förstå vikten av att följa rutiner och använda skyddsutrustning. Även om det tar tid och innebär ett merarbete, säger Göran Persson. Att bygga om i befintliga anläggningar kräver mycket planering och lång framförhållning. På Forsmark genomförs stora säkerhetsuppgraderingar. Arbetet avslutas med en stor revision på Forsmark 3 om två år. Dessutom planeras en stor infrastruktursatsning för att täcka ytterligare 30 års drift, där man även beaktar samverkan med Svensk Kärnbränslehanterings planer att bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark. Vi planerar för de investeringar som krävs för drift långt in i framtiden, säger Göran Persson. Sara Söderström Kärnkraften i världen i dag Kärnkraft finns i ett 30-tal länder. De omkring 440 äldre reaktorer med ny kärnkraft och har utsett platser för nybyggnad. För första gången på snart 30 år reaktorerna svarar för cirka 14 procent av världens elproduktion. Antalet reaktorer har varit i stort sett har USA ansökt om att få bygga nya reaktorer och oförändrat de senaste åren, men den totala kärnkraftsproduktionen har ökat. Det beror på effekthöj- amerikanska kärnkraftsmyndigheterna har dessutom staten har beviljat lånegarantier för nybyggnad. De ningar i befintliga reaktorer samt att nybyggda reaktorer är större än de gamla som avvecklas. ett antal reaktorer. förlängt drifttillstånden från 40 till 60 års drifttid för Tack vare kärnkraftens klimatfördelar bedöms den I Sverige pågår stora investeringsprogram för att i allt fler länder som en nödvändig del av satsningen effektivisera reaktorerna och samtidigt höja reaktorsäkerheten ytterligare. Vattenfall planerar att öka på hållbar energiförsörjning. Under de senaste 20 åren har kärnkraftsutbyggnaden varit koncentrerad produktionen från våra kärnkraftverk, Forsmark och till Sydostasien, men sedan några år tillbaka förbereds en omfattande nybyggnad även i västländerna. har även öppnat för möjligheten att ersätta befintlig Ringhals, med drygt sju TWh fram till år 2015. Man I Finland håller en ny stor reaktor på att byggas svensk kärnkraft med ny kärnkraft på marknadens liksom i Frankrike. Storbritannien planerar att ersätta villkor, som komplement till förnybara energialternativ. De viktigaste skälen till den förändrade synen på kärnkraften är enligt en analys från Kärnkraft säkerhet och Utbildning: Ny elproduktion behövs. Utbyggnaden av förnyelsebara energikällor anses vara dyr och alltför långsam. Kärnkraftproduktion är praktiskt taget fri från koldioxidutsläpp. Ny kärnkraft anses ha god konkurrenskraft även långsiktigt. Säkerheten vid världens kärnkraftverk har förbättrats avsevärt de senaste tjugo åren. Leverantörer erbjuder nya reaktortyper med bättre driftegenskaper. Avfallsfrågan är inte på samma sätt som tidigare en kontroversiell fråga för kärnkraften. 4

Med hjälp av en knapptryckning slumpas ett urval av medarbetarna fram för att få sin nykterhet testad. Brita Evansson, HR-specialist på Forsmark, är en av dem som får göra ett utandningsprov. Drogtester för en trygg och säker arbetsmiljö Forsmark är en säker arbetsplats som ska vara fri från alkohol och droger. I samband med revisionsperioden görs tusentals tester för att att kontrollera nykterheten bland dem som jobbar på kärnkraftverket. På ett kärnkraftverk har varje individs insats betydelse för säkerheten i arbetsmiljön. Här finns tydliga regler om hur arbete av olika slag ska utföras på ett säkert sätt. Därför är det viktigt att Forsmark är en drogfri arbetsplats. Vi jobbar aktivt med att försöka upptäcka risker och förhindra att olyckor sker. En del av det arbetet är att utföra drogtester, säger Brita Evansson, HR-specialist på Forsmarks personalenhet. För att få börja jobba på Forsmark måste alla, både egen och anlitad extern personal, göra ett drogtest som uppvisar ett negativt resultat. Här är allt bruk av alkohol och narkotika förbjudet. Alkoholtest genomförs via utandningsprov och narkotikatest via salivprov. Utöver dessa tas stickprover under arbetstid på personal som valts ut med hjälp av en slumpvalsgenerator. Antalet tester som genomförs i samband med revisionsarbete på Forsmark har mångdubblats de senaste åren. I fjol genomfördes drygt 11 700 tester. Ingen av de testade var drogpåverkade och antalet alkoholpåverkade var oförändrat i jämförelse med tidigare år. Ett tiotal personer per år uppvisar mer än 0,2 promille alkohol i blodet, vilket innebär att de inte får arbeta på Forsmark, säger Brita Evansson. Genom att jobba aktivt med drogkontroller hoppas hon kunna påverka medarbetarna att bli ännu bättre på att ta ansvar, till exempel öka medvetenheten kring dagen efter-syndromet och hur man förväntas agera om man misstänker att en arbetskamrat har problem med exempelvis alkohol. Svenska kärnkraftverks arbete med drogtester på arbetsplatserna är omtaladeföredömen, både inom svensk företagsamhet och i internationella sammanhang, säger Brita Evansson. Man behöver inte vara nykterist för att jobba på Forsmark, men bruk av alkohol och droger är inte acceptabelt på arbetsplatsen. Om en utredning visar att en medarbetare har ett dåligt förhållningssätt till alkohol kan företaget hjälpa till med behandling. För oss är det viktigt att upprätthålla en säker arbetsplats och vi vill att våra medarbetare ska må bra, säger Brita Evansson. Text och foto: Sara Söderström Några minuter försenad till jobbet kan man bli, men kön till drogtestet betas av i rask takt. FORSMARK Meet n cruising 2012 VÄLKOMMEN TILL HUNDUPPVISNING Lördag 18/8 kl 10 15 Forsmarks bruk FORSMARK MEET 'N' CRUISING Lör 11/8 kl 10 15 i Forsmarks bruk Arrangör: East Coasters Roselaw Utställning av amerikanska bilar och motorcyklar. Insläpp av fordon mellan kl 10 11. Vid en eventuell platsbrist förbehåller vi oss rätten att gallra bland fordonen. Välkomna! Östhammars Brukshundklubb www.osthammarsbk.com 5

Ett stopp per år En gång om år stängs varje reaktor på ett kärnkraftverk av. Avställningen görs för att arbeta i anläggningen som ska underhållas, moderniseras och stärkas säkerhetsmässigt. Dessutom behöver en del av uranbränslet bytas ut för att reaktorn ska kunna klara av ett nytt år av elproduktion. Läs om några av de arbeten som vi gör under årets revision! Reaktorn synas i skarvarna Vid revisioner kontrolleras och provas reaktorns utrustning och säkerhetssystem. En av de största komponenterna som kontrolleras med jämna intervall är reaktortanken. Det är en 21 meter hög och 6 meter bred behållare av stål som väger 750 ton. På Forsmark 2 kontrolleras i år alla svetsskarvar i reaktortankens lock, botten och väggar. Vi kontrollerar att det inte finns defekter i svetsskarvarna. På insidan av reaktortanken använder vi en robot som klättrar på väggarna med hjälp av sugproppar. Den kontrollerar svetsarna med både ultraljuds- och virvelströmsteknik, berättar Tommy Bäckström, kontrollsamordnare för provningarna. Svetsfogar och röranslutningar i reaktortankens insida provas med hjälp av en robot kallad Fozzie. Foto: Maria Holmberg Sten Berntzen, NIS NORDISKA AB, svarvar ett rör för att förbereda inkopplingsmöjligheter. Foto: Joel Pihl Nya möjligheter till kylning På svenska kärnkraftverk är säkerhetskraven höga och det finns många säkerhetssystem. Om ett fel uppstår stoppas reaktorn automatiskt. Styrstavar skjuts in i reaktorhärden och stannar kärnklyvningen på några sekunder. Men det finns en viss resteffekt kvar i reaktorn eftersom radioaktiva klyvningsprodukter avger värme. Därför måste reaktorn kylas under lång tid efter snabbstoppet. Ett krav som kommit från Strålsäkerhetsmyndigheten är att resteffekten efter ett haveri måste kunna kylas i ett långtidsförlopp. På Forsmark 1 och 2 installeras i år nya inkopplingsmöjligheter för att kunna ansluta en extern kylutrustning. Det innebär att vi har möjlighet att koppla in externa pumpar och värmeväxlare till ordinarie kylsystem för att kyla reaktorinneslutningen i ett långtidsförlopp, säger Pernilla Lundén, projektledare. Nästa år planeras motsvarande installation på Forsmark 3. 6

Fritidsaktiviteter för revisionsentreprenörer Personal som bor i Forsmarks bostadsområde har länge efterfrågat fler saker att göra på fritiden. För att tillmötesgå deras önskemål och skapa bättre trivsel satsar Forsmarks Kraftgrupp sedan i fjol på att skapa en meningsfull fritid. Aktivitetsutbudet är stort under revisionsperioden, då cirka 500-1000 entreprenörer kommer till Forsmark. Det handlar bland annat om bio- och grillkvällar. I år anordnas också fisketävlingar då vi bjuder på kaffe och bulle, berättar Elin Bergqvist, arrangör. Hon berättar att aktiviteterna uppskattas mycket. I stället för att sitta inne och titta på tv har man möjlighet att samlas och umgås. Vi har gjort i ordning en samlingslokal i bostadsområdet där man kan träffas och spela dart, airhockey och andra sällskapsspel, säger Elin Bergqvist. Ett stort antal personer sluter upp för att delta i de olika aktiviteterna. Exempelvis lockade en filmkväll nyligen 90 personer till den i föreläsningssalen iordningställda biosalongen. Forsmark har blivit ett mycket bättre ställe att arbeta på nu när det finns något att göra på fritiden, säger Magnus Larsson, revisionsentreprenör. Foto: Cecilia Eriksson Jordbävningssäker reservkraft Att jordbävningssäkra de dieselställverk som förser reaktorerna med reservkraft är en av de åtgärder som Forsmark tagit efter erfarenheterna från händelserna vid kärnkraftverket i Fukushima, Japan. Det innebär att ett stort antal komponenter ska sättas fast bättre så att de inte kan skaka sönder eller falla omkull. Dieselställverken är en viktig källa till elförsörjning om det ordinarie systemet skulle sluta att fungera. Vi kommer att förstärka fastsättningen av ett stort antal komponenter så att de håller sig stabila om något skulle inträffa. Det gäller bara de komponenter som sitter kvar sedan anläggningen byggdes. Nya installationer är redan jordbävningssäkra, förklarar Torbjörn Hall som är projektledare för arbetet. Elin Bergqvist Biokvällarna med gratis popcorn i Infocenter lockar många besökare. Foto: Elin Bergqvist Fisketävling är en populär fritidsaktivitet för revisionsentreprenörerna med flera att delta. Foto: Elin Bergqvist Kraftiga bockar förstärker golvet under de 6 ton tunga transformatorerna i dieselställverket. Illustration: Karl-Bertil Bartholt Airhockey är en av flera aktiviteter i den nya samlingslokalen i Forsmarks bostadsområde. Foto: Elin Bergqvist 7

Efter förra årets kärnkraftsolycka i Japan har Forsmark inlett ett nytt säkerhetsarbete. Stresstesterna är avslutade, men ett av de områden som man fortsätter att analysera är hur Forsmark kan bli bättre på att hantera ett totalt strömavbrott, en så kallad Station Blackout. Illustration: Daniel Jernberg Vad är vår tsunami? Fukushima, den 11 mars 2011. En fjorton meter hög tsunami rullar in över ett japanskt kärnkraftverk. Det är ett jordbävningsdrabbat område och anläggningen är byggd för att klara tsunamier. Men konstruktionen tål bara vågor upp till sju meter, eftersom det inte är någon som innan den ödesdigra dagen för lite mer än ett år sedan kunde föreställa sig högre vågor än så i området. Vågen får förödande konsekvenser på kärnkraftverket. Strax efter tsunamin i Fukushima beslutar EU att alla kärnkraftverk i unionen ska stresstestas. Man vill kontrollera att de är konstruerade för att klara de omständigheter som kan drabba dem. Resultatet av testerna är nu grund för ett nytt säkerhetsarbete på Forsmark. Forsmark har klarat sig bra genom stresstesterna. Nu fortsätter vi utvärdera resultaten för att se om vi behöver göra några större förändringar, men vi kommer även att utföra mindre, enklare åtgärder, säger Jonas Ferm. Foto: Marie-Louise Olsen Vi har varit väl medvetna om vad Forsmark är byggt för att klara. Men i stresstesterna försökte vi komma fram till vad som är vår tsunami. Vilken är den otänkbara händelse som kan få våra säkerhetssystem på fall? Och kanske det allra viktigaste: kan vi hantera det läge som uppstår om anläggningarna utsätts för något de inte klarar? säger Jonas Ferm, projektledare för Forsmarks Säkerhetshöjning, som analyserar och bearbetar resultatet av stresstesterna. Förra vårens stresstester innehöll flera delar, bland annat hur väl verken klarade extern påverkan som till exempel jordbävningar, höga och låga vattennivåer, vind, blixt, kyla och värme. Men man synade också vad som händer vid tekniska fel, exempelvis ett totalt strömavbrott, och mänskliga faktorer. Resultaten som redovisades i höstas konstaterar att Forsmark är väl rustat att möta extrema väderfenomen och att säkerhetssystemen är robusta. Men det finns områden som kan förbättras. Under 2012 ska Forsmark tillsammans med kärnkraftverken Ringhals och OKG, samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, utvärdera om kraven på svenska kärnkraftverk behöver förändras. Vi har redan gjort en rad små, men betydelsefulla, åtgärder i anläggningarna. Nu jobbar vi vidare för att göra djupare analyser av resultaten, säger Jonas Ferm. Marie-Louise Olsen Kort om säkerhetssystemen Kärnkraftverk har två typer av säkerhetssystem. Ett för att förebygga olyckor och ett för att förhindra att radioaktivitet sprids om en olycka skulle inträffa. I de förebyggande systemen ingår till exempel snabbstoppsystem som automatiskt stänger ner reaktorerna om något oväntat inträffar. Till de sistnämnda systemen hör bland annat nödkylsystem och reaktorinneslutningen, det vill säga den fysiska byggnad som reaktorerna är placerade i. Precis som på flygplan bygger alla säkerhetssystem på lager-på-lager principen, så att om ett säkerhetssystem fallerar, tar ett annat vid. Om strömmen går Elförsörjningen är avgörande för att kunna driva Forsmarks kärnkraftverk. Alla viktiga elsystem i kärnkraftverket finns i fyra parallella kretsar för att till exempel inte kabelfel ska kunna orsaka problem. Om den vanliga elförsörjningen slås ut kan alla Forsmarks reaktorer ställas om för att enbart producera den el den själv behöver. Går inte det finns två lager av externa reservgeneratorer: dels fyra diselgeneratorer där det räcker att två startar för att klara elbehovet, dels en gasturbin. Om inget annat system fungerar klarar Forsmark att upprätthålla nödvändiga system i ett antal timmar på batteridrift, medan felen i de övriga systemen åtgärdas. 8

Instrumenteringen i kontrollrummet visar runt 12 000 signaler, berättar Nils-Erik Näslund, projektledare på KSU:s teknikavdelning. Här med Stefan Karlsson, kund- och projektansvarig, och Erik Rudolfsson, kompetenschef, vid KSU. Foto: Elin Bergqvist Ny kontrollrumssimulator i Forsmark Efter ett års byggnationer i Forsmark står en ny kontrollrumssimulator klar. Driftpersonalen har nu bara fem minuters promenad till simulatorn i stället för tre timmars bilresa ner till Studsvik, där den gamla simulatorn finns. Bombhunden Salsa letar efter spår av sprängämnen med sin hundförare Rebecca Zaring. Under träning används kompresser som kontaminerats med sprängämnen. Foto: Elin Bergqvist Bombhundar ökar säkerheten Av säkerhetsskäl söks personer, fordon och inkommande gods av innan de får komma in på bevakat område. En ny metod vid avsökningen av gods och fordon är att använda hundar. Ett kärnkraftverk styrs från ett kontrollrum. En simulator är en kopia av ett särskilt kontrollrum med identiska kontrollpaneler, bildskärmar och datorer. I simulatorn utbildas och övar kontrollrumspersonalen på normal drift samt övar olika störningsscenarier. I Forsmark har KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, byggt en helt ny simulator för Forsmark 3. Tidigare har personalen åkt till Studsvik, i närheten av Nyköping, för att öva. Där finns en simulator som Forsmark 3 och systerreaktorn Oskarshamn 3 delat på. Den nya simulatorn är en exakt kopia av kontrollrummet på Forsmark 3. Vi har till och med tagit färgprover för att göra skillnaden så liten som möjligt. Meningen är att simulatorn ska vara så lik kontrollrummet att det känns så verkligt som möjligt under övningarna, säger Nils-Erik Näslund, projektledare på KSU:s teknikavdelning På KSU ger den nya simulatorn förhoppningar om att det ska bli lättare att få tag i personal. Vi har haft svårt att få tag i instruktörer som vill arbeta på distans. Vi hoppas att det ska bli lättare nu när vi har simulatorn på hemmaplan, säger Stefan Karlsson, kund- och projektansvarig vid KSU. Den nya simulatorn står i Forsmark intill den simulator som funnits på plats sedan start, kopian till kontrollrummen i Forsmark 1 och 2. Elin Bergqvist På personbilar avsöks kupéer och bagageluckor. På lastbilar ska motsvarande hytter och godsutrymmen sökas av. Hundarna arbetar i cirka 45 minuter långa pass, därefter behöver de vila för att deras luktsinne ska fungera bra. De lär sig känna igen doften, men det krävs mycket träning innan de blir bra bombhundar, säger Lise-Lotte Jensson, instruktör. Det finns fyra hundförare och åtta hundar på Forsmark. Sprängämneskontroll med hjälp av hundar är en komplettering av den ordinarie avsökningen som görs med visuell kontroll och strykprov. Kontrollerna blir noggrannare vilket betyder att säkerhetsnivån höjs, säger Christian Hillgren, driftchef på G4S Security Services AB. Bombhundar används även vid kärnkraftverken Ringhals och OKG. Boka dina biljetter på www.musikveckan.nu Freddie Wadling - a licence to kill Baka bröd i Forsmarks bruk 30/6, 13/7, 14/7, 27/7 och 28/7 Andra tillfällen enligt överenskommelse Info och anmälan, tel 0173-500 15. lördag 30 juni, kl 19 Forsmarks kyrka Invigning av Östhammars Musikvecka med James Bondlåtar på Wadlingsätt. 9

En stationsteknikers vardag Text och foto: Sara Mårtensson Vissa dagar är lugna, medan andra är mer hektiska. Jobbet som stationstekniker är varierat och det finns alltid nya saker att lära sig. Välkommen till Forsmark 2. Sara Mårtensson är en av 60 stationstekniker på Forsmark. När hon är ledig ägnar hon mycket tid åt att fotografera och det händer även att hon tar med sig kameran till jobbet. Via hennes bilder får vi en inblick i jobbet som stationstekniker på Forsmark. Det allra första stationsteknikerna gör när de kommer till jobbet är att sätta sig runt konferensbordet i kontrollrummet för att ha en överlämning. Stationsteknikerna som jobbat skiftet innan berättar vad de gjort och vad som är på gång. Ute på stationen har stationsteknikerna en viss utrustning på sig. Dels två dosimetrar som mäter strålning. Dels nyckelknippa, kommunikationsradio och en syremätare. Stationsteknikerna vistas ibland i miljöer där det kan förekomma kvävgas. Stationsteknikerna är de som förbereder och driftlägger inför olika arbeten som ska göras objektet. I det här fallet visar den vilket läge ventilen har och att den inte får manövreras. 10

Stort rekryteringsbehov En av uppgifterna för stationsteknikerna är rondering. Det innebär kontroller av utrustningen på stationen. Operatörerna har koll på anläggningen från kontrollrummet medan stationsteknikerna är deras ögon, öron, näsor och händer ute i anläggningen. Ett exempel på arbete som stationsteknikerna gör är att rensa silar med hjälp av en tryckluftsdriven mobil pump. Kommunikation är både viktigt och svårt. Det allra bästa är att gå i genom arbetet tillsammans i kontrollrummet, men det är inte alltid möjligt. Därför finns en lucka mellan kontrollrummet och kontrollerad sida som stationsteknikerna kan få sina skriftliga instruktioner genom. De senaste åren har Forsmark rekryterat drygt 100 nya medarbetare varje år. Det görs framför allt med anledning av de stora pensionsavgångarna, men också för att skapa en bättre framförhållning i företagets arbete med resurs- och kompetensplanering. Intresset för att jobba på Forsmark är stort. 230 personer sökte jobb som stationstekniker sist vi annonserade efter driftpersonal, säger Magnus Lindkvist, på Forsmarks personalavdelning. Under en femårsperiod kommer Forsmark att rekrytera omkring 120 nya medarbetare per år. Forsmark strävar efter en långsiktig plan för rekrytering av driftpersonal och har anställt ett 20-tal nya stationstekniker per år de senaste två åren. Teknisk gymnasieutbildning, så kallad E3-behörighet, är meriterande för att söka jobb som stationstekniker på Forsmark. Väl på plats erbjuds stationsteknikerna flera utbildningssteg för att så småningom kunna avancera till eloperatör, turbinoperatör, reaktoroperatör och driftvakt. Karriärmöjligheterna på Forsmark är många. I kontrollrummet finns stora möjligheter till utveckling och kontinuerlig utbildning är en naturlig del av arbetet, säger Magnus Lindkvist. Läs mer om jobben Störst är anställningsbehovet av högskoleoch civilingenjörer med alla typer av inriktningar; elektronik, kemiteknik, energi- och driftteknik, maskinteknik, underhållsteknik och fysik. Dessutom rekryterar Forsmark från tekniskt gymnasium och yrkesutbildning. Gå in på www.vattenfall.se/forsmark och läs mer under rubriken Jobba på Forsmark.. För att visa vilken status som gäller hängs en tagg på När stationsteknikerna kommer tillbaka från ett jobb ute på stationen söker de alltid av sig för att se till att inga radioaktiva partiklar följer med ut. Om arbetsplatsen Forsmarks kärnkraftverk ligger cirka 17 mil nordost om Stockholm, vid Upplandskusten i norra Roslagen. Forsmarks Kraftgrupp AB är den tredje största arbetsgivaren i Östhammars kommun med cirka 1 100 anställda och nästan lika många konsulter. I samband med de årliga revisionsavställningarna då delar av bränslet byts, anläggningarna servas, moderniseras och byggs om för att höja säkerheten är antalet medarbetare ännu fler. Omkring 1 000 entreprenörer kommer för att jobba på Forsmark i samband med revisionerna. 11

SKB vill bygga ut och bygga nytt i Forsmark Ett nytt kärnbränsleförvar och en utbyggnad av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall. Det är två stora byggprojekt som just nu planeras hos Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) i Forsmark. SKB har mycket i görningen. I Forsmark håller det nya kontoret Vega, som byggts med plats för 50 personer, som bäst på att fyllas av nya medarbetare. Det är här mycket av förberedelsearbetet inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle sker. En ansökan om att få bygga förvaret är inlämnad till Strålsäkerhetsmyndigheten och till Mark- och miljödomstolen. En förhoppning är att regeringsbeslutet ska komma 2016. Tidigast 2017 kan byggstart ske. Under processens gång ska även Östhammars kommun få säga sitt om planerna på ett kärnbränsleförvar i Forsmark. Acceptansen för Kärnbränsleförvaret är stor i Östhammars kommun. Runt 80 procent av invånarna har i opinionsundersökningar svarat att de är positiva till SKB:s planer på att bygga förvaret i Söderviken, intill Framtidens ovanjordsanläggning för det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark. Illustration: Lange Art Forsmarks kärnkraftverk. Här ska cirka 12 000 ton använt kärnbränsle inuti koppakapslar förvaras i tunnlar som sprängts i urberget på 500 meters djup. Parallellt med att deponeringen påbörjas i de färdiga tunnlarna sprängs nya. Så kommer arbetet att fortgå i många år. Under den tiden kommer bygget att ge upphov till ett stort antal arbetstillfällen. När kärnbränsleförvaret är i full drift beräknas cirka 250 personer arbeta där. Hälften under och hälften ovan jord. I dagsläget är drygt hälften av lagringskapaciteten om 60 000 m 3 nyttjad. Ytterligare cirka 150 000 m 3 förvar ska byggas för att SKB även ska kunna ta emot rivningsavfall från kärnkraftverken. Byggstarten är planerad till 2017. Sara Söderström SFR ska byggas ut. Illustration: Lange Art Att förvara driftavfall Ett annat stort byggprojekt är SKB:s utbyggnad av det befintliga Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Förvaret togs i bruk 1988 för att slutförvara driftavfall från de svenska kärnkraftverken samt annat radioaktivt avfall från till exempel sjukhus och industri. I SFR förvaras driftavfall från de svenska kärnkraftverken. Foto: Sara Söderström www.vattenfall.se/forsmark Tel 0173-500 15 Kostnadsfria aktiviteter Välkommen till Forsmark - en upplevelse för hela familjen Elbilar för barn Experimentverkstad Guidade visningar Guidade bussturer Bruksmuseum Hantverk Café och värdshus Öppet dagligen 18 juni 12 augusti. Vardagar kl 10:45 17. Helger kl 11 16. Forsmarks HandkraFt Lokala konsthantverkare och konstnärer. Välkommen till vår butik vid caféet och turistbyrån. Öppettider Dagligen 16 juni -2 september mellan kl.11 17. Endast kontant betalning. www.forsmarkshandkraft.se 12

Om ett par år sätts spaden i jorden i Forsmark där nya förråd, verkstäder och kontor ska byggas. Illustration: Daniel Jernberg Moderna arbetsplatser för många medarbetare Redan nästa år kan spaden komma att sättas i marken för att förbereda för en av de största omflyttningarna i Forsmarks historia. Ett nytt kontorscentrum och nya moderna lokaler för Forsmarks verkstäder står på att-göra-listan. Tidigare i våras togs ytterligare ett steg för att förverkliga de nya kontor, verkstäder och förråd som ingår i det så kallade infrastrukturprojektet på Forsmark. Det var under fyra intensiva dagar i mitten av mars som en så kallad auditering genomfördes, en granskning där allt från framtida arbetsmiljö och trivsel till säkerhet, logistik och ekonomi i de befintliga byggplanerna diskuterades. Infrastrukturprojektet är en av de största förändringar som någonsin planerats på Forsmark. Tanken är att dagens baracker och provisoriska kontor ska ersättas med ett nybyggt kontorscentrum. Och alla Forsmarks runt 150 förråd och verkstäder ska samlas i en centralt belägen enhet. Totalt rör det sig om en investering på runt 1,7 miljarder kronor. Det kommer att ge nya moderna arbetsplatser till väldigt många medarbetare. Vi räknar med en årlig besparing på minst 250 miljoner kronor genom effektivare arbetsätt och lägre drifts- och underhållskostnader. I dag lägger många till exempel mycket tid på att förflytta sig själva och gods på området. Det är ineffektivt och det gör det svårt för personer på olika enheter att samarbeta med varandra, säger Gunnar Broms, som arbetar med infrastrukturprojektet. I höst ska ledningen enligt tidsplanen fatta beslut om att nästa år förbereda marken mellan Forsmark 2 och 3 för bygget. Det formella beslutet om att inleda själva bygget ska också enligt tidsplanen fattas under nästa år. Infrastrukturprojektet ska ge Forsmark nya moderna lokaler och en ny infrastruktur som är anpassad för dagens verksamhet och som lätt kan förändras för framtida behov. Marie-Louise Olsen Tidsplanen Hösten 2012. Ledningen för Forsmarks Kraftgrupp AB ledning ska fatta beslut om att förbereda marken där de nya husen enligt nuvarande plan ska byggas. 2013. Förberedelsen av marken genomförs. Hösten 2013. Ledningen ska fatta beslut om att börja bygga det nya förrådet och verkstäderna. Sommaren 2014. Byggstart för förråd och verkstäder. Inflyttning hösten/vintern 2015. Parallellt med bygget av nya förråd och verkstäder ska ledningen fatta beslut om att bygga den nya kontorsbyggnaden. Byggstart 2016 och inflyttning senast 2019. 13

Fler utbildningar och övningar inom ramen för den nya haveriberedskapsorganisationen planeras på Forsmark. Foto: Elin Bergqvist Övning ger färdighet Utbildning och övning är A och O för medarbetarna i haveriberedskapen, en grupp som nyligen fått förstärkning i form av nya medarbetare. Att bestämma vem som gör vad och hur vid ett haveri eller en olycka, det är två av uppgifterna för haveriberedskapsplaneringen på Forsmark. Det senaste året har gruppen fått förstärkning i form av fler medarbetare. Tanken är att vi i framtiden ska hålla fler utbildningar och övningar, både internt och med de myndigheter och organisationer som är involverade i haveriberedskapshanteringen runt Forsmark, säger Johan Andersson, gruppchef för Driftstödstaben vid Forsmark 3, där haveriberedskapsplaneringen ingår. För tillfället är gruppen förstärkt med ytterligare en person, Mattias Sjöström, som arbetar med haveriberedskapen ur ett globalt perspektiv. Det är lätt att bli hemmablind. Under ett år ska Mattias Sjöström både studera vår organisation och besöka kärnkraftverk som är erkänt duktiga på haveriberedskap runt om i världen. Så att vi kan lära oss av hur de arbetar, säger Johan Andersson. Förutom att arbeta med hur alla enheter vid Forsmark ska fungera vid en störning har haveriberedskapsplaneringen även ansvar för att nödvändig skyddsutrustning finns tillgänglig där den behövs. Gruppen håller även i utbildningar och övningar med anknytning till haveriberedskapen. Marie-Louise Olsen Vem har ansvaret? Forsmarks Kraftgrupp har ansvar för allt som finns innanför kraftverksstaketet. Länsstyrelsen i Uppsala län har huvudansvaret för beredskapen utanför kraftverksområdet. Det rör sig till exempel om information till allmänheten, mätning av radioaktivitet i omgivningen, larm till närboende och eventuell evakuering. Länsstyrelsen samverkar med en rad organisationer som alla har olika uppgifter vid en allvarlig olycka på Forsmark: kommuner, räddningstjänst, polis, kustbevakning, sjukhus, Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vart sjätte år hålls en storövning av Länsstyrelsen i Uppsala Län, där Forsmark ingår. Totalt ingår ett större antal myndigheter, företag, högskolor och institutioner i beredskapen. De långa revisionernas år på Ringhals Efter branden på Ringhals 2 jobbade så kallade lindansare från firman Rope Access med att sanera reaktorinneslutningens extra svårtillgängliga ställen på hög höjd. Foto: Börje Försäter Årets två dominerande händelser på Ringhals var utan tvekan branden på Ringhals 2 och ånggeneratorbytet på Ringhals 4. På Ringhals 4 genomfördes under 2011 den största moderniseringen hittills. Flera stora investeringsprojekt infördes med gott slutresultat men med cirka två månaders revisionsförlängning. De tre ånggene- ratorerna byttes ut, och för första gången i Europa genomfördes ett byte av tryckhållare. Dessutom gjordes stora komponentbyten i turbinanläggningen och digital turbinövervakning infördes. Ringhals 2 hade en bra inledning på 2011, men under revisionsavställningen i maj inträffade en brand i reaktorinneslutningen. Branden i sig var av begrän- sad omfattning men det omfattande sanerings- och återställningsarbete gjorde att blocket stod stilla under återstoden av året. Glädjande är att Ringhals 1 gjorde sitt bästa år sedan 2006 och att Ringhals 3 än en gång noterade en årsproduktion över 7 TWh. Arbetet med säkerhetsutveckling har fortsatt under året med syfte att förbättra arbetssätt och anläggningar för säkrare drift. I december 2011 gjordes en uppföljande granskning av Ringhals säkerhetsförbättringar, då kärnkraftsexperter besökte kraftverket. Teamet kunde konstatera att Ringhals gjort klara förbättringar jämfört med granskningen våren 2010. Det visar att Ringhals är på rätt väg i förbättringsarbetet, även om de inte nått ända fram på alla områden. Den 2 april i år fasades Ringhals 2 åter in på nätet efter en årslång avställning. Tiden med fyra block i drift varade fram till den 6 maj då Ringhals 1 inledde sin revision. Årets första revision är också den mest omfattande med många projekt i turbinanläggningen. Det dominerande jobbet är byte av lågtrycksturbiner på en av turbinsträngarna. Marie Strannabjer 14

Många granskande ögon för bättre säkerhet Forsmarks utvecklingsarbete av säkerheten Säkerheten är något som alltid beaktas i arbetsmomenten som utförs på ett kärnkraftverk. De senaste årens skärpta krav har bland annat resulterat i nya arbetssätt, erfarenhetsutbyten och granskningar. Interna granskningsteam Forsmark jobbar kontinuerligt med kvalitetssäkring och granskning. Det kan till exempel handla om att företaget ska uppfylla lagar och krav som ställs på verksamheten. De egna enheterna granskas enligt företagets verksamhetsprogram. Agerar granskare själva Under årens lopp har flera medarbetare från Forsmark deltagit i granskningar av andra kärnkraftverk i världen. Det är lärorikt och erfarenheterna som följer med individerna hem är viktiga i arbetet med att utveckla säkerhetsarbetet på Forsmark. Mats Hård, FKA-funktionär, och David Thornhill, WANO-granskare, utbyter erfarenheter. Foto: Eva Fischer WANO-granskning i Forsmark I slutet av förra året granskades Forsmark av WANO ett internationellt team bestående av kärnkraftsexperter. Med hjälp av resultatet får Forsmark hjälp att fokusera på förbättringsområden för att nå bästa internationella standard. I vintras genomförde den internationella kärnkraftorganisationen WANO (World Association of Nuclear Operators) en granskning av Forsmark. Syftet var att identifiera förbättringsområden. Granskarna konstaterade att Forsmark är en välkonstruerad anläggning som drivs av välutbildad personal. Här finns en del förbättringsområden, till exempel inom områdena drift, underhåll, strålskydd och arbetarskydd. Här finns även många goda exempel, till exempel kring utbildning och coachning. Vidare uppmärksammades en för kärnkraftbranschen unik metod som används på Forsmark, som handlar om att undersöka rostfria svetsfogar med hjälp av ultraljud. Att både få ta del av och få dela med sig av kunskaper och erfarenheter är en framgångsfaktor, säger Stefan Persson, VD på Forsmark. Han konstaterar att Forsmark har stor nytta av att vara delaktiga i WANO:s arbete, både vad det gäller granskningar av Forsmark och när våra medarbetare deltar i granskningar av kärnkraftverk i andra länder. Granskningarna är en viktig del av arbetet med att förbättra säkerheten, säger han. Sara Söderström Utbyter erfarenheter Erfarenhetsutbyte med andra företag i branschen sker kontinuerligt. Erfarenheterna, både egna och andras, tas tillvara för att granskas och sammanställas. Forsmark vill gärna lära sig av goda exempel för att identifiera framgångsrika arbetssätt och undvika tillbud och olyckor. Tillämpar nya arbetssätt Att ändra attityder kan vara ett sätt att minimera de säkerhetsrisker som beror på mänskligt felhandlande. Mot den bakgrunden tillämpas ett nytt arbetssätt bland chefer och arbetsledare på Forsmark, som initierats av WANO. Det innebär bättre och mer frekvent coachning av medarbetarna i det dagliga arbetet. SSM skriver reglerna Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) författar de regler som kärnkraftverken måste följa. De har till uppgift att inspektera, granska och följa upp att reglerna följs. Det gäller exempelvis kärnsäkerhet, strålskydd för personalen och för omgivningen samt det fysiska skyddet mot sabotage och angrepp. I Forsmarks vackra 1700-talsbruk ligger Forsmarks Wärdshus med stor uteservering mot Bruksdammen. Orienteringsdag för hela familjen Gå, tävla eller bara njut av den vackra miljön. Lördag 7/7 kl 12-15 Forsmarks bruk Lunch- och middagsservering. Fest-, bröllops- och högtidsmiddagar. Stängt midsommarhelgen. För öppettider ring 0173-501 00. www.forsmarkswardshus.se 15

Forsmark satsar på eldrivna servicebilar I maj levererades två av fyra beställda elbilar till Forsmark och fler ska de bli. Företaget planerar att successivt byta ut sina äldre fordon och börja köra avgasfritt, dessutom med hjälp av det energislag som produceras i Forsmark. Forsmark vill driva sina anläggningar på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. Som ett steg i det ledet har man nyligen investerat i elbilar. Två nya Renault Kangoo rullar på vägarna kring Forsmark. Senare i sommar levereras ytterligare två stycken femsitsiga elbilar som företaget beställt. Elmotorerna gör inget väsen av sig, för övrigt märks just ingen skillnad på de nya elbilarna och på vanliga bilar. Renault har gjort en elbil av en modell som även finns med förbränningsmotor. Det är en tvåsitsig servicebil med bra transportutrymme som passar våra behov, säger Mats Johansson, vid Forsmarks driftsektion. Redan för flera år sedan började han titta efter miljövänliga alternativ när gamla fordon skulle ersättas med nya, men först nu finns en elbil som motsvarar funktionskraven som ställs och som säljs för en rimlig kostnad. En Renault Kangoo kostar cirka 200 000 kronor plus moms. Optimalt räcker batteriet för körning i 17 mil och allt som behövs för att tanka den är ett jordat eluttag. Bränslekostnaden är cirka två kronor per mil. Det här är bara början på en miljövänlig och kostnadseffektiv investering. Om några år kommer vi sannolikt att ha bytt ut många fler av våra servicefordon mot elbilar, säger Mats Johansson. Två stycken Renault Kangoo, har nyligen levererats till Forsmark. Vattenfall och elbilar Vattenfall har under flera år bidragit till att utveckla elbilar. Bland annat har man investerat i plug-in hybriden Volvo V60 men också i samarbete med andra bilmärken för att driva på utvecklingen av eldrivna bilar. Vattenfall samarbetar exempelvis med Stockholms stad kring en elbilsupphandling, vilket fått över 300 företag att anmäla intresse för att köpa 1 300 elbilar per år de kommande åren. Målet är att det ska finnas 5 000 elbilar på vägarna 2015. Ständig utveckling av säkerhet och miljö Christian Jakobsson monterar bort det inre turbinhuset på en av lågtrycksturbinerna under revisionen på Forsmark 3 förra året. Foto: Adam Rush Forsmark var tidigt ute med miljöcertifieringar av den yttre miljön. Nu läggs fokus på en förbättrad arbetsmiljö. I slutet av året ska Forsmark vara arbetsmiljöcertifierat. Som fjärde kärnkraftverk i världen certifierades Forsmark enligt ISO 14001, standarden för miljöledning. I anslutning till certifieringen blev företaget också godkänt för registrering enligt EMAS, EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision. Genom EMAS och ISO 14001 granskas Forsmarks miljöredovisning och revideras varje år. Som första kärnkraftverk i världen kunde Forsmark också leverera EPD-certifierad el. EPD är en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje kilowattimme el från Forsmark har. Genom att visa resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning per kilowattimme gör EPD det möjligt att jämföra hur olika elproduktionsslag påverkar miljön ur ett livscykelperspektiv. Eva Hydén, chef för Forsmarks miljöavdelning. Foto: Eva Fischer När det gäller styrning och kontroll av det yttre miljöarbetet har Forsmark alltså legat i framkant, men på arbetsmiljöområdet har företaget inte varit lika proaktivt. Under 2012 blir det ändring. Målet är att Forsmark ska var arbetsmiljöcertifierat i slutet av året. Ledningssystemet som Forsmark certifierar sig mot heter OHSAS (Occupational Health Safety Assessment Series). Arbetsmiljörisker har analyserats och mål och handlingsplaner tagits fram. En interngranskning av arbetsmiljön kommer att genomföras i juni, säger Eva Hydén, chef för Forsmarks miljöavdelning och ansvarig för certifieringen av arbetsmiljön. Nollvision för olyckor Personsäkerheten har alltid högsta prioritet på Forsmark. Detta gäller inte minst under revisionstider då ett stort antal arbeten pågår samtidigt ute i anläggningen och nollvisionen är tydlig; målet är att inga arbetsplatsolyckor eller tillbud över huvudtaget ska inträffa på Forsmark. Även om Forsmark ligger bra till i statistiken över tillbud och olycksfall pågår ett ständigt utvecklingsarbete kring säkerhet och arbetsmiljö. Arbetsmiljöcertifieringen blir ett viktigt redskap för att få en ännu säkrare arbetsplats, säger Eva Hydén. Anna Ek 16

Rickard Eriksson från RITAB skär till metallen så att den får rätt passform och kan användas som spont. För att kunna renovera dammluckorna torrläggs området med hjälp av en stålkonstruktion, så kallad stålspont, som drivits ned i botten på sjön. Brukets dammluckor renoveras i gammal stil Det såg ut som ett riktigt torrår i Forsmarks bruk i våras. Vattennivån sänktes för att man skulle komma åt att reparera de dammluckor som reglerar vattnet. Det murkna virket byttes mot nytt och de gamla smidesdetaljerna återanvändes. Vattensystemet som börjar norr om Dannemora och slutar i Östersjön användes från 1500-talet till i början av 1900-talet för att förse de järnbruk som låg längs med ån med vattenkraft. I Forsmarks bruk drevs smedjan och kvarnen med hjälp av vattnet. Några av sjöarna i systemet dämdes och reglerades som vattenmagasin. I våras var det dags för en renovering av dammluckorna i Forsmarks bruk. Så fungerar dammluckorna Genom att höja och sänka dammluckorna i Forsmarks bruk regleras vattenflödet genom bruket och en viss nivå hålls i dammarna. Mellan max- och minimumnivån är det normalt bara 36 centimeter. Mätstationer skickar information till Forsmarks driftsektion som har hand om regleringen av dammluckorna. En av dammluckorna har ett hydrauliskt reglage. De andra dammluckorna styrs manuellt, berättar Lennart Ekström, drifttekniker. Den hydrauliska dammluckan kan styras från kontoret i Forsmark via en dator. Men de andra luckorna måste regleras på plats med hjälp av ett järnspett. Regleringen görs olika ofta beroende på mängden vatten. Vid höst- och vårflod måste luckorna regleras ungefär en gång om dagen. Annars så görs det någon gång i veckan, säger Lennart Ekström. Åtta dammluckor reglerar vattennivån i bruksdammarna. Vattnet i bruksdammen försörjer Forsmarks kärnkraftverk med sötvatten. Forsmarks Kraftgrupp äger Forsmarks bruk. Vi lägger varje år ner stora summor på reparationer för att bevara bruket. I år är ett av projekten att renovera dammluckorna, säger Anders Holmberg, chef för Forsmarks anläggningssektion. Sist dammluckorna renoverades var 1981. Med åren har virket murknat och behöver bytas ut. Under renoveringen används tryckimpregnerad furu från en lokal leverantör. Det är bara träet som byts ut, de gamla smidesdetaljerna från brukstiden sparas och återanvänds. Forsmarks bruk är byggnadsminnesförklarat och så mycket som möjligt ska bevaras av det gamla, förklarar Anders Jonasson, beställare av renoveringsarbetet. Text och foto: Elin Bergqvist Verkstadsdammens vattennivå sänktes under arbetet med att reparera dammluckorna i Forsmarks bruk. En travers används för att lyfta de tunga stålkonstruktionerna. Med hjälp av ett järnspett kan Lennart Ekström höja och sänka dammluckorna i Forsmarks bruk. 17