RISKUTREDNING KV. HERKULES, TRELLEBORG

RAPPORT RISKUTREDNING KV. HERKULES, TRELLEBORG SLUTRAPPORT 2016-10-06

UPPDRAG 271144, Riskutredning kv. Herkules, Trelleborg Titel på rapport: Riskutredning kv. Herkules, Trelleborg Status: Datum: 2016-10-06 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Abitare Fastitghetsutveckling AB Tommy Qvarfort Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Lotta Fredholm Max Gunnarsson Emma Bengtsson Tyréns AB 205 19 Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2016-10-06

SAMMANFATTNING Tyréns AB har på uppdrag av Abitare Fastighetsutveckling AB studerat transporter av farligt gods på väg i anslutning till kv. Herkules i Trelleborg. Utredningen har gjorts i samband med upprättande av detaljplan för ett verksamhetsområde på fastigheten kv. Herkules i Trelleborg. Planområdet är beläget inom kv. Herkules i centrala Trelleborg. Kv. Herkules avgränsas av Hamngatan i söder, Corfitz-Beck-Friisgatan i väster, Kontinentgatan i öster och Algatan i norr. Stora delar av kv. Herkules är redan i dagsläget bebyggt och innefattar kontor, handel, bostäder och restauranger. Inom kvarteret finns också parkeringsytor som vetter mot Hamngatan. Kv. Herkules är omgivet av stadsbebyggelse (kontor, handel, bostäder och restauranger) i norr, väst och öst. Den planerade bebyggelsen består av bostäder, handel, kontor och restauranger. Utredningen bygger på beräkningar av riskmåtten individ- och samhällsrisk. En samlad bedömning utifrån individriskberäkningar och riktlinjer för riskvärdering ger att risken mellan 10 och 60 meter från Hamngatan/riksväg 9 ligger inom ett intervall där rimliga åtgärder för riskreducering bör vidtas. Länsstyrelsen i Skåne län rekommenderar att ett område inom 30 meter från vägen ska vara bebyggelsefritt. I detta fall ligger befintlig och planerad bebyggelse vid cirka 10 meter från Hamngatan/riksväg 9. Det bebyggelsefria avståndet bör alltid uppfyllas och eftersom det underskrids i detta fall måste riskreducerande åtgärder beaktas noggrant. Följande åtgärder har rekommenderats som skall- respektive böråtgärder: Åtgärder som skall vidtas För att minska påverkan av pölbrand ska fasader inom 10 till 50 meter från vägen utföras brandklassade (EI30) och i obrännbart material (A2-s1,d0). Byggnader och fasader som är belägna i skydd av andra byggnader behöver inte uppfylla detta krav Byggnader anses vara belägna i skydd av andra byggnader om de ligger bakom en högre eller lika hög byggnad. För utrymmen där personer kan förväntas sova ska fasader vara brandklassade (EI60) och obrännbara (A2-s1, d0). Ovan angivna fasadåtgärder bedöms behöva införas upp till 19,5 meters höjd (mätt längs husets fasad). Kravet på brandklassad och obrännbar fasad mot vägen innebär också att fönster som är riktade mot Hamngatan ska utföras icke öppningsbara i brandteknisk klass EI60 för utrymmen där personer kan antas sova och EI30 för övriga utrymmen. Denna åtgärd bedöms behöva införas upp till 19,5 meters höjd (mätt längs husets fasad). Om åtgärder utförs som förhindrar att eventuellt utsläpp av brandfarliga vätskor sprider sig mot planområdet från vägen kan kravet på obrännbara fasader minskas till att gälla 30 meter från den införda åtgärden. Sådana åtgärder kan vara en mur eller liknande mellan vägen och planområdet. Avståndet 30 meter gäller då från kanten, diket eller liknande åtgärd och inte per automatik från vägen. I dagens förslag uppförs en mur som är cirka 80 centimeter hög längs Hamngatan, cirka 7,5 meter från det höga huset. För att minska påverkan av pölbrand och giftmoln ska friskluftsintag till byggnader vara riktade från vägen. Friskluftsintag placeras med fördel högt upp på byggnaden och på längsta möjliga avstånd från Hamngatan. Utrymning ska kunna ske bort från Hamngatan. Detta innebär att det ska finnas entréer eller andra utgångar som inte är riktade mot Hamngatan (dock inte krav på utrymningsväg enligt BBR avsnitt 5). Åtgärder som bör vidtas För samma avstånd som kravet på obrännbara fasader rekommenderas att stora glaspartier också undviks mellan 10 och 60 meter. Minskningen av avståndet till 30 meter vid införande av mur eller annan liknande åtgärd gäller också för detta bör-krav. Denna åtgärd bedöms behöva införas upp till 19,5 meters höjd (mätt längs husets fasad). 3(22)

För att minska påverkan av giftmoln bör central avstängningsbar ventilation för byggnader inom 110 meter från vägen finnas. Denna åtgärd är endast rekommenderad för verksamheter med högt personantal såsom handelsverksamheter, restauranger och annan centrumverksamhet. Balkonger som uppförs inom 60 meter från Hamngatan bör utföras inglasade. Inglasningen bör utföras brandklassad i EI30. Denna åtgärd bedöms inte behöva införas på balkonger som placeras högre än 19,5 meter (mätt längs husets fasad). För att minska påverkan av pölbrand och giftmoln bör friskluftsintag och entréer till byggnader vara riktade från vägen. 4(22)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 6 1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING... 6 1.2 MÅL OCH SYFTE... 6 1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING... 7 1.4 METOD... 7 1.5 PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING... 7 1.5.1 ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING...7 1.5.2 RIKTLINJER FÖR RISKVÄRDERING REGIONALT OCH LOKALT...9 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 2.1 OMRÅDET SAMT PLANERAD VERKSAMHET... 9 2.2 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ HAMNGATAN... 11 3 UTREDNING... 13 3.1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS... 13 3.2 INDIVIDRISK... 15 3.3 SAMHÄLLSRISK... 15 4 DISKUSSION... 16 5 SLUTSATS... 18 5.1 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 18 6 BERÄKNINGSBILAGA... 21 6.1 BERÄKNING AV SANNOLIKHET FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS PÅ HAMNGATAN... 21 6.2 INDIVIDRISK... 21 6.3 SAMHÄLLSRISK... 21 5(22)

1 INLEDNING I samhällsplaneringen är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan- och byggnadslagen utgår från att kommunerna i sina planer och beslut från början beaktar sådana risker för hälsa och säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. 1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING Tyréns AB har på uppdrag av Abitare Fastighetsutveckling AB studerat riskerna till följd av transporter av farligt gods på väg i anslutning till kv. Herkules i Trelleborg. Utredningen har gjorts i samband med upprättande av detaljplan för ett verksamhetsområde på fastigheten kv. Herkules i Trelleborg. Arbetet genomförs i följande steg: Inventering och informationsinsamling: Topografi, farligt gods som fraktas etc. Beräkning av riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Detta innefattar bedömning av de identifierade riskernas omfattning och frekvens. Bedömning och översiktlig beskrivning av osäkerheter som är kopplade till bedömningen av riskerna. Värdering av de bedömda riskerna görs enligt RIKTSAM (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) samt rapporten Värdering av risk från Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Förslag på riskreducerande åtgärder. Riskreducerande åtgärder värderas översiktligt utifrån effektivitet i förhållande till kostnad. Utifrån resultatet från ovanstående delmoment anges om en speciell planutformning eller speciella planbestämmelser behövs och vad dessa i så fall bör innehålla. Utredningen klargör risksituationen i stort och hur riskhänsyn kan visas. Rapporten är upprättad av Max Gunnarsson och kvalitetsgranskad av Emma Bengtsson. 1.2 MÅL OCH SYFTE Målet med riskanalysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker inom kv. Herkules i Trelleborg kopplade till transporterna av farligt gods på Hamngatan i Trelleborg. Syftet med riskanalysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn avseende akuta olycksrisker orsakade av transport av farligt gods på Hamngatan. Detta innefattar både att avgöra områdets lämplighet för önskad bebyggelse samt eventuella behov av riskreducerande åtgärder på området för att kunna tillåta önskad bebyggelse. Utredningen utvärderar således om befintligt förslag visar tillräcklig riskhänsyn, och avser även att avgöra om eller hur förslaget skulle kunna ändras, om behov föreligger, för att medge den önskade etableringen med tillräcklig riskhänsyn. 6(22)

1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING Riskanalysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill Hamngatan och transporterna av farligt gods som sker där. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar: Hur påverkas området av Hamngatan avseende transporterna av farligt gods som sker där? Hur påverkas riskbilden av det förslag som tagits fram? Vilka åtgärder krävs eller vilka begränsningar finns för att möjliggöra den planerade markanvändningen? Studien beaktar kvantitativt riskerna med farligt gods på Hamngatan (individ- och samhällsrisk beräknas). Studien omfattar inte luftföroreningar, buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning eller markföroreningar etc. 1.4 METOD Först identifieras de riskkällor som ska utredas. Sedan undersöks vilka risker dessa ger upphov till genom att fördjupad information samlas in, t.ex. om vägens utformning och flödet av farligt gods. Därefter beräknas två riskmått avseende transport av farligt gods, individrisk och samhällsrisk. Riskanalysmetoden för beräkning av individrisk och samhällsrisk bygger på datoriserade beräkningsmodeller med syfte att ge bästa möjliga beslutsunderlag. Därefter värderas riskerna utifrån de acceptanskriterier som föreslås. Det avslutande momentet beskriver på vilket sätt riskhänsyn ska eller bör visas i den fortsatta planeringen. Analysen arbetar efter följande frågeschema: Vad kan hända? (Riskidentifiering) Hur ofta kan det hända? (Beräkning av sannolikhet) Vilka blir konsekvenserna? (Konsekvens av skadehändelse) Vad blir risken? (Beräkning av risknivå) Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet? (Värdering av risk) Transporterade mängder av farligt gods hämtas från Räddningsverkets (numera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) mätningar i september 2006. 1.5 PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING 1.5.1 ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Räddningsverket, 1997): Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. 7(22)

Riskvärderingen gör ett ställningstagande kring huruvida riskerna kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller inte tolerabla. Denna princip beskrivs översiktligt i nedanstående figur. Figur 1. Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Räddningsverket, 1997). Riskvärdering kan genomföras med både kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt. Även om principen för riskvärdering ovan är kvalitativ till sin utformning, är det möjligt att överföra grundtanken till även kvantitativa riskvärderingar. Som riskvärderingskriterier kan två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk, användas. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. I definitionen av individrisk ligger också att en person som utsätts för en risk inte förväntas förflytta sig när/om denne uppmärksammar en fara. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka. Följande riskvärderingsprinciper har föreslagits gälla för såväl transporter av farligt gods som för samhällsplaneringen i övrigt i rapporten Värdering av risk (Räddningsverket, 1997): Individrisk individrisknivåer på 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras individrisknivåer på 10-7 per år som övre gräns för område där risker kan anses som små området däremellan kallas ALARP-området, från engelskans as low as resonable practicable, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas Samhällsrisk Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. 8(22)

1.5.2 RIKTLINJER FÖR RISKVÄRDERING REGIONALT OCH LOKALT LÄNSSTYRELSERNA I SKÅNE, STOCKHOLM OCH VÄSTRA GÖTALAND Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland har tagit fram ett gemensamt dokument, Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna Skåne, Västra Götaland och Stockholm, 2006). I denna anges att en riskanalys ska upprättas vid den händelse att bebyggelse planeras på ett avstånd mindre än 150 meter från en transportled för farligt gods. Inga fastslagna kriterier finns för hur stor den acceptabla risken är. Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM, 2007). I RIKTSAM anges att en kvantitativ riskutredning avseende individ- och samhällsrisk ska göras om flerbostadshus planeras inom 150 meter från farligt gods-led. Enligt RIKTSAM bör situationen kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: Bostäder (flerbostadshus i flera plan), kontor i flera plan samt hotell som planeras inom 150 meter från transportled för farligt gods: Individrisk understiger 10-7 per år. Samhällsrisk understiger 10-5 för N=1 och 10-7 för N=100. Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Handel och centrum som planeras inom 70 meter från transportled för farligt gods: Individrisk understiger 10-6 per år. Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. I RIKTSAM rekommenderas också ett bebyggelsefritt avstånd från vägen om cirka 30 meter. Ett sådant bebyggelsefritt avstånd innebär en betydande reduktion av samhällsrisken och individrisken har minskat kraftigt vid detta avstånd. Osäkerheterna i den använda modellen är dessutom större på kortare avstånd. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 OMRÅDET SAMT PLANERAD VERKSAMHET Planområdet är beläget inom kv. Herkules i centrala Trelleborg. Kv. Herkules avgränsas av Hamngatan i söder, Corfitz-Beck-Friisgatan i väster, Kontinentgatan i öster och Algatan i norr. Stora delar av kv. Herkules är redan i dagsläget bebyggt och innefattar kontor, handel, bostäder och restauranger. Inom kvarteret finns också parkeringsytor som vetter mot Hamngatan. Kv. Herkules är omgivet av stadsbebyggelse (kontor, handel, bostäder och restauranger) i norr, väst och öst. Riksväg 9 passerar planområdet och heter på det aktuella avsnittet Hamngatan. Vägen är en förlängning av E6 som viker av mot Trelleborgs hamn väster om kv. Herkules. Riksväg 9 fortsätter längs kusten österut mot Ystad. Hamngatan är rekommenderad transportväg för farligt gods på det aktuella avsnittet. Stora mängder gods ankommer och avgår från Trelleborgs hamn, det är dock troligt att den allra största mängden går på E6. För att bestämma mängder farligt gods och fördelningen av farligt gods-klasser som transporteras på Hamngatan har antaganden i RIKTSAM och information från en kartläggning av farligt gods-transporter som genomfördes 2006 använts. Det finns inte belägg för att fördelningen har ändrats. Kartläggningen tyder på att antalet transporter med farligt gods på riksväg 9 är betydligt lägre än antalet transporter med farligt gods på E6. Metoden bygger på antaganden med inneboende osäkerheter men bedöms utgöra ett bra underlag till beräkningarna. 9(22)

Figur 2: Kartor med placering av planerade bebyggelse inom fastigheten kv. Herkules. Den planerade bebyggelsen består av bostäder, handel, kontor och restauranger. I kv. Herkules sydvästra hörn planeras ett 16,5 våningar högt hus med följande verksamheter: Bottenvåning Butiker, restaurang, varumottagning, cykelförråd etc. Entré och angöring till äldreboendet sker via Corfitz Beck Friisgatan till ett eget avgränsat trapphus med rullstolsförvaring. 1tr.- 3 tr: Tre våningars äldreboende med 54 boenden totalt. Inga äldreboendelägenheter vetter mot Hamngatan (söder), utan endast mot Corfitz Beck- Friisgatan (väster) och mot Thelinska Magasinet (öster). 4 tr: Här förläggs äldreboendets administration, enhetschefer, festlokal, närståendelägenhet, personal etc. 5tr. 15 tr.: Bostadrättsförening. 16.tr: Penthouse. Planförslaget kan förväntas medföra en ökning av antalet personer som befinner sig inom kv. Herkules. Detta antagande grundar sig på att en större del av kvarterets yta är bebyggd och ny bebyggelse innebär högre byggnader jämfört med dagsläget. I Trelleborg planeras en ringväg som ska gå runt stadens östra delar. En sådan väg kan bidra till att minska antalet farligt gods-transporter inne i Trelleborgs centrala delar. Det finns ännu ingen fastställd tidplan för dragning eller uppförande av vägen, vilket innebär att det inte med säkerhet går att säga hur en sådan ringväg skulle förändra risknivåerna avseende transport av farligt gods på Hamngatan. Det är dock troligt att en ringväg skulle innebära att farligt godstransporter som kommer från eller ska till E6 kommer att gå antingen öster eller väster om Trelleborg utan att passera det aktuella planområdet. Detta skulle kunna innebära att risknivåerna avseende transport av farligt gods på Hamngatan sjunker så mycket att den planerade bebyggelsen hade kunnat tillåtas med mindre hänsyn till dessa risknivåer än vad som behöver tas i dagsläget. 10(22)

2.2 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ HAMNGATAN För transporter av farligt gods finns ett särskilt regelverk (Statens räddningsverks, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreskrifter om transport av farligt gods på väg; ADR för väg) vilket reglerar bl a hur godset förpackas, märks och etiketteras, vilka mängder som tillåts, vilken utbildning föraren ska ha samt vilken utrustning fordonet ska medföra. Gods klassificeras som farligt gods beroende på ämnens inneboende egenskaper. Farligt gods redovisas vanligen genom att ange vilken klass godset tillhör. Kemikalier som klassificeras som så kallat farligt gods skulle kunna transporteras på väg till eller från planerat verksamhetsområde. Hamngatan som passerar planerat verksamhetsområde anges av Trafikverket (NVDB) som transportled för farligt gods. Transporter med farligt gods bedöms huvudsakligen ansluta till vägen från E6 väster om planområdet och ha verksamheter i östra Trelleborg som destination alternativt ansluta från öster via riksväg 9 från Ystad. De transporter med farligt gods som ankommer från väster till riksväg 9 bedöms ha verksamheter i östra Trelleborg eller drivmedelstationer inom Trelleborg som målpunkt. Transporter med farligt gods som kommer från öster bedöms ha Trelleborgs hamn som målpunkt eller endast passera Trelleborg med andra orter som målpunkt. Hamngatan som går förbi det planerade verksamhetsområdet har idag en hastighetsbegränsning på 40 km/h. Risker kopplade till transporter av farligt gods utreds vidare under avsnittet analys. En del av farligt gods-klasserna utgör normalt inte en fara vid en olycka med transport av farligt gods, eftersom konsekvenserna stannar i fordonets närhet. Detta gäller vanligtvis för exempelvis frätande ämnen (klass 8), oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) samt övriga farliga ämnen och föremål (klass 9). För olyckor med farligt gods är det framförallt fyra stycken konsekvenser samt kombinationer av dessa som utgör riskkällorna: Explosion (både från explosivämnen och från snabba brandförlopp i brännbara gasblandningar) Brand Utsläpp av giftig gas Utsläpp av frätande vätska (även om konsekvenserna oftast begränsas till fordonets närhet) Med grund i indelningen av farligt gods i olika klasser kan man härleda dessa konsekvenser till vilka som kan antas ske vid olycka med utsläpp av olika farligt gods-klasser. Brandfarliga vätskor (klass 3) kan strömma ut, breda ut sig på marken och bilda vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand kan uppstå både direkt eller genom en fördröjning. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. 11(22)

I tabell 1 redovisas de representativa skadehändelser som användes vid framtagandet av RIKTSAM- Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen i Skåne Län. Tabell 1. Representativa skadehändelser och skador för olika farligt gods-klasser. B = brännbart, G = giftigt. (ØSA, 2004) Farligt godsklass 1 Explosiva ämnen Ämne Typ av gods Skadehändelse Skada 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, G 3 Brandfarliga vätskor 3 Brandfarliga vätskor 3 Brandfarliga vätskor 3 Brandfarliga vätskor 3 Brandfarliga vätskor 6 8 Giftiga ämnen Frätande ämnen Explosivämne Detonation Tryck UVCE BLEVE Jetflamma Giftmoln Brännskada och tryck Brännskada Brännskada Giftigt Vätska, B Pölbrand (direkt) Brännskada Vätska, B Pölbrand (fördröjd) Brännskada Vätska, B och G Pölbrand (direkt) Brännskada och giftigt Vätska, B och G Pölbrand (fördröjd) Brännskada och giftigt Vätska, B och G Giftmoln Giftigt Vätska, G Vätska, F Giftmoln Stänk från vätska Giftigt Frätskada Beräkningar av konsekvenserna från dessa representativa scenarier genomfördes i samband med att RIKTSAM togs fram och fastställdes. För var och ett av dessa representativa scenarier genomfördes beräkningar med olika typämnen för att komma fram till ett dimensionerande konsekvensavstånd. Beräkningarna genomfördes med 10000 stycken iterationer, för att variera vindhastigheter, hålstorlekar för utsläpp och så vidare. Det dimensionerande avståndet fastställdes som det avstånd som understegs i 80 % av fallen. Tabell 2. Dimensionerande avstånd för representativa scenarier för olika skadehändelser vid transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. (ØSA, 2004) Farligt Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd gods-klass 1 Explosivämne Detonation 110 2 Tryckkondenserad gas, B UVCE, 20 gasmolnexplosion 2 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 320 2 Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 2 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln 150 3 Vätska, B Pölbrand, direkt 30 3 Vätska, B Pölbrand, fördröjd 50 3 Vätska, B, G Pölbrand, direkt 30 3 Vätska, B, G Pölbrand, fördröjd 50 3,6 Vätska, B, G Giftmoln 110 12(22)

Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 x, Avstånd,m Detonation UVCE BLEVE Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 3. Fördelning över dimensionerande avstånd vid varierande parametrar för representativa scenarier för olika skadehändelser. Totalt 10000 simuleringar ligger till grund för redovisningen. (ØSA, 2004) 3 UTREDNING 3.1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS För att genomföra en analys av riskerna som är kopplade till transporter av farligt gods behövs information om den aktuella vägen samt om vilken sorts och hur mycket farligt gods som transporteras på den. Nedan följer en genomgång av tillvägagångssättet som använts för att ta fram denna information. Förutom inventeringen används också statistik för den procentuella fördelningen mellan olika klasser av farligt gods. Statistiken som används återspeglar inte med säkerhet förhållandena på Hamngatan men ger en indikation om fördelningen av farligt gods-klasser. Statistiken presenteras i tabell 3. Fördelningen används i beräkningarna för att bedöma individrisken vid olika avstånd. Den fördelning av farligt gods-klasser som använts för beräkningar är den som anges för E6 vid Trelleborg i (Räddningsverket, 2006). Denna fördelning har använts eftersom transporterna på E6 väster om Trelleborg antas vara mer regelbundna än transporterna av farligt gods på riksväg 9 öster om Trelleborg. Detta antagande används eftersom statistiken endast avser en månad (september 2006). 13(22)

Tabell 3: Transporterad månatlig mängd farligt gods av olika klasser på E6, redovisad med nedre och övre gräns för det intervall som anges i fd Räddningsverkets (nuvarande MSB) kartläggning från 2006 (Räddningsverket, 2006). Uppskattad mängd (80% av intervallet) redovisas i den högra kolumnen och detta värde används i den fortsatta utredningen. ADR-klass Ämne Nedre gräns transporterad mängd i september 2006 (ton) Övre gräns transporterad mängd i september 2006 (ton) Uppskattad mängd (ton) Andel på E6 (Trelleborg Malmö) (%) Samtliga 100 33000 26420-1 Explosiva ämnen 0 70 56 0,2 % och föremål 2.1 Brandfarlig gas 0 0 0 0 % 2.2 Icke giftig, icke 0 4400 3250 9,7 % brandfarlig gas 2.3 Giftig gas 0 0 0 0 % 3 Brandfarliga 100 16500 13220 36,5 % vätskor 4.1 Brandfarligt fast 0 270 216 0,6 % ämne 4.2 Självantändande 0 40 32 0,1 % ämne 4.3 Ämne som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 0 90 72 0,2 % 5.1 Oxiderande ämne 0 490 392 1,1 % 5.2 Organisk peroxid, 0 0 0 0 % antingen i fast eller flytande form 6.1 Giftig substans 0 90 72 0,2 % som troligen kan orsaka allvarlig ohälsa eller död 6.2 Smittfarligt ämne 0 140 112 0,3 % 7 Radioaktiva 0 0 0 0 % ämnen 8 Frätande ämne 0 11600 9280 25,7 % 9 Övriga farliga ämnen 0 11500 9200 25,4 % Sannolikheten för en farligt gods-olycka, definierad som en olycka med ett fordon lastat med farligt gods där det farliga godset läcker ut, beräknas enligt VTI-modellen, redovisad i Räddningsverket (1996). Sannolikheten för olycka är relaterad till vägens utformning och hastighet samt antalet transporter med farligt gods som passerar vägavsnittet per dag. 14(22)

3.2 INDIVIDRISK Med antaganden enligt tidigare avsnitt, information om olika olyckors konsekvensområde, fördelningen av transporterat gods i olika klasser samt det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods kan individrisken utomhus beräknas. För utförlig information om beräkningarna (representativa kemikalier i respektive klass etc) hänvisas till bilaga till RIKTSAM. Detaljerad analys och beräkningar för farligt godsolyckor presenteras i bilaga i avsnitt 6. Sannolikheten för en farligt gods-olycka är enligt beräkningarna 2,65*10-3 per år. Resultatet för beräkningarna av individrisken presenteras i Figur 4. 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 Individrisk 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 Figur 4: Individrisk som funktion av avståndet från vägkant. Beräkningarna visar att individrisken precis intill Hamngatan är 2,11*10-5 per år. Denna individrisk ligger över det så kallade ALARP-området (se avsnitt 1.5). Bebyggelse inom kv. Herkules planeras som närmast cirka 10 meter från Hamngatan, där individrisken ligger inom ALARP-området. 3.3 SAMHÄLLSRISK 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd (meter) Utifrån befolkningstäthet (se bilaga i avsnitt 6) och sannolikheter och konsekvensavstånd från individriskberäkningarna kan samhällsrisken för området runt Hamngatan beräknas. Beräkningarna görs för ett 1 km 2 stort området längs en 1 km lång sträcka av vägen. 15(22)

1,00E-03 F (per år) 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 Riksväg 9/Hamngatan Övre Nedre 1,00E-10 1 10 100 1000 N Figur 5: Samhällrisk för området runt kv. Herkules. Beräkningarna visar att samhällsrisken ligger inom ALARP-området. För att bebyggelse ska vara tillåten inom ALARP-området måste rimliga riskreducerande åtgärder vidtas. På cirka 40 meters avstånd är individrisken 10-6 per år och på cirka 60 meters avstånd är individrisken 10-7 per år. När individrisken är 10-7 per år kan riskerna anses som små vilket innebär att bebyggelse på avstånd längre än 60 meter kan tillåtas utan särskilda riskreducerande åtgärder. En samlad bedömning utifrån beräkningarna och Värdering av risk (Davidsson m fl, 1997) ger att det är rimligt att vidta riskreducerande åtgärder mellan 10 och 60 meter från vägen om bebyggelse uppförs inom detta område och att bebyggelse inom 10 meter från vägen är oacceptabel ur risksynpunkt. 4 DISKUSSION I detta avsnitt diskuteras förhållanden på den aktuella platsen som kan påverka bedömningen av risknivåerna. Diskussionen avser både befintliga förhållanden och möjligheter att göra förändringar på platsen som kan förbättra situationen ur risksynpunkt. I det aktuella fallet förekommer bebyggelse i form av bostäder längs stora delar av Hamngatan inom 10 meters avstånd från vägen. Inom kv. Herkules förekommer i dagsläget handel på cirka 10 meters avstånd från vägen. Uppförandet av ny bebyggelse inom kv. Herkules avviker därför inte från den befintliga bebyggelsen längs Hamngatan avseende verksamhetstyp. Hamngatan är idag en genomfartsled genom centrala Trelleborg. Utformningen och hastigheten på vägen påverkar sannolikheten för en olycka med farligt gods och konsekvenserna av en sådan olycka. Detta beror bland annat på att de tankar och behållare som farligt gods transporteras i lättare punkteras om hastigheten är högre och om det finns fasta föremål som kan punktera tankar och behållare. De aktuella delarna av centrala Trelleborg är föremål för utredning avseende en framtida utformning av gator och bebyggelse. I detta arbete kan det ur risksynpunkt vara beaktansvärt att sänka hastigheten på vägarna i området och att inte uppföra fasta föremål som vid kollision kan punktera behållare eller tankar med farligt gods. 16(22)

En översikt av fördelningen av farligt gods-klasser nationellt och på E6 visar att ADR-klass 3, brandfarliga vätskor är den dominerande klassen, dock är denna klass inte lika dominerande som den är på de flesta andra vägar. Andelen frätande (ADR-klass 8) och övriga ämnen (ADRklass 9) är mycket hög, vilket är gynnsamt för området eftersom påverkan av olyckor med denna typ av gods är förhållandevis lokal och begränsad till fordonets närhet. Utöver detta transporteras cirka 10 % ADR-klass 2.2, icke giftiga och icke brandfarliga gaser på E6. Påverkan av olyckor med denna typ av gods är också förhållandevis lokal. Övriga ADR-klasser transporteras i så liten omfattning att deras bidrag till riskbilden bedöms vara möjligt att förkasta. Därmed bedöms bebyggelse inom 60 meter från Hamngatan främst påverkas av olyckor med ADR-klass 3, brandfarliga vätskor. Enligt Tabell 1 utgörs olyckor med denna klass av pölbrand, antingen direkt eller indirekt. Vidare kan brandgaser av den brandfarliga vätskan vara giftiga. Vid direkt pölbrand är det dimensionerande avståndet (enligt Tabell 1) 30 meter och vid indirekt pölbrand är avståndet 50 meter. Åtgärder som rekommenderas för skydd mot pölbränder bedöms behöva införas på den höjd som flammor från pölbränder uppnår. I detta fall har flamhöjden antagits vara lika hög som pöldiametern, vilken i beräkningarna är cirka 19,5 meter. Vid förekomst av giftmoln till följd av brandgaser är det dimensionerande avståndet 110 meter. Indirekt pölbrand kan uppstå om utsläpp av brandfarliga vätskor rinner från olycksplatsen innan det antänds. 17(22)

5 SLUTSATS Utifrån de analyser som utförts för de olika riskerna redovisas här slutsats gällande risknivåer avseende transport av farligt gods på Hamngatan i Trelleborg. Denna slutsats innehåller också en sammanfattad bedömning av det nuvarande planförslaget (skissförslag till illustrationsplan). En samlad bedömning utifrån individriskberäkningar och riktlinjer för riskvärdering ger att risken mellan 10 och 60 meter från Hamngatan ligger inom ett intervall där rimliga åtgärder för riskreducering bör vidtas. Länsstyrelsen i Skåne län rekommenderar att ett område inom 30 meter från vägen ska vara bebyggelsefritt. I detta fall ligger befintlig och planerad bebyggelse vid cirka 10 meter från Hamngatan. Det bebyggelsefria avståndet bör alltid uppfyllas och eftersom det underskrids i detta fall måste riskreducerande åtgärder beaktas noggrant. 5.1 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER I detta avsnitt presenteras föreslagna åtgärder. Åtgärderna delas upp i skall-krav, som ska genomföras för att risken ska vara acceptabel, och bör-krav, som kan genomföras för att minska risken. För att bedöma vilken typ av åtgärder som ska eller bör införas så behöver riskerna specificeras ytterligare. Enligt individ- och samhällsriskberäkningarna och rekommendationer från Länsstyrelsen kräver området mellan 0 och 60 meter från vägen riskreducerande åtgärder vid bebyggelse av bostäder (flerbostadshus i flera plan). För centrum och handel krävs enligt individriskberäkningarna och rekommendationerna från Länsstyrelsen att riskreducerande åtgärder införs inom området mellan 0 och 40 meter från Hamngatan. Utifrån resultatet av beräkningarna och diskussionen i kapitel 4 rekommenderas följande åtgärder: 18(22)

Skall-krav För att minska påverkan av pölbrand ska fasader inom 10 till 50 meter från vägen utföras brandklassade (EI30) och i obrännbart material (A2-s1,d0). Byggnader och fasader som är belägna i skydd av andra byggnader behöver inte uppfylla detta krav Byggnader anses vara belägna i skydd av andra byggnader om de ligger bakom en högre eller lika hög byggnad. För utrymmen där personer kan förväntas sova ska fasader vara brandklassade (EI60) och obrännbara (A2-s1, d0). Ovan angivna fasadåtgärder bedöms behöva införas upp till 19,5 meters höjd (mätt längs husets fasad). Kravet på brandklassad och obrännbar fasad mot vägen innebär också att fönster som är riktade mot Hamngatan ska utföras icke öppningsbara i brandteknisk klass EI60 för utrymmen där personer kan antas sova och EI30 för övriga utrymmen. Denna åtgärd bedöms behöva införas upp till 19,5 meters höjd (mätt längs husets fasad). Om åtgärder utförs som förhindrar att eventuellt utsläpp av brandfarliga vätskor sprider sig mot planområdet från vägen kan kravet på obrännbara fasader minskas till att gälla 30 meter från den införda åtgärden. Sådana åtgärder kan vara en mur eller liknande mellan vägen och planområdet. Avståndet 30 meter gäller då från kanten, diket eller liknande åtgärd och inte per automatik från vägen. I dagens förslag uppförs en mur som är cirka 80 centimeter hög längs Hamngatan, cirka 7,5 meter från det höga huset. För att minska påverkan av pölbrand och giftmoln ska friskluftsintag till byggnader vara riktade från vägen. Friskluftsintag placeras med fördel högt upp på byggnaden och på längsta möjliga avstånd från Hamngatan. Utrymning ska kunna ske bort från Hamngatan. Detta innebär att det ska finnas entréer eller andra utgångar som inte är riktade mot Hamngatan (dock inte krav på utrymningsväg enligt BBR avsnitt 5). Bör-krav För samma avstånd som kravet på obrännbara fasader rekommenderas att stora glaspartier också undviks mellan 10 och 60 meter. Minskningen av avståndet till 30 meter vid införande av mur eller annan liknande åtgärd gäller också för detta bör-krav. Denna åtgärd bedöms behöva införas upp till 19,5 meters höjd (mätt längs husets fasad). För att minska påverkan av giftmoln bör central avstängningsbar ventilation för byggnader inom 110 meter från vägen finnas. Denna åtgärd är endast rekommenderad för verksamheter med högt personantal såsom handelsverksamheter, restauranger och annan centrumverksamhet. Balkonger som uppförs inom 60 meter från Hamngatan bör utföras inglasade. Inglasningen bör utföras brandklassad i EI30. Denna åtgärd bedöms inte behöva införas på balkonger som placeras högre än 19,5 meter (mätt längs husets fasad). För att minska påverkan av pölbrand och giftmoln bör friskluftsintag och entréer till byggnader vara riktade från vägen. 19(22)

REFERENSER Förutom referenser angivna i rapporten har följande nedanstående underlag använts. Andersson, B., Introduktion till konsekvensberäkningar, Lunds Universitet, 1992 Boverket, Användningen av riskanalyser och skyddsavstånd i den fysiska planeringen, 1998 Boverket, Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner vägledningsrapport, 2006 Carlsson, T., Explosivämneskurs, Försvarets Forskningsanstalt (FOI), 1998 Davidsson, m.fl., Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 Fredén, S. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Miljösektionen, rapport 2001:5. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands, Riskhantering i detaljplaneprocessen - riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006 Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2007 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), RID-S Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg (MSBFS 2013:6), 2015 RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län, Samhällsbyggnadsenheten, 2007. Riskkollegiet, Att jämföra risk, 1991 Räddningsverket, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, 1996 Räddningsverket, Kartläggning av farligt gods-transporter, september 2006, 2006 Øresund Safety Advisers AB, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2004 20(22)

6 BERÄKNINGSBILAGA 6.1 BERÄKNING AV SANNOLIKHET FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS PÅ HAMNGATAN Sannolikheten för olycka beror bl.a. av antalet transporter med farligt gods på E22. Frekvensen som anges längst ned i tabellen beräknas anger olyckor med farligt gods-transporter utan att läckage av farligt gods sker. Sannolikheten för läckage och vidare olycksförlopp beaktas i individriskberäkningarna. Vägsträcka 300 m (representativ vägsträcka) ÅDT 9576 Antal farligt gods transporter per år 3986 Olyckskvot (antal olyckor per år) 1,2 Andel singelolyckor 0,15 Index för farligt gods-olycka 0,03 Förväntade antalet farligt gods-olyckor per år 2,65*10-3 Nedan presenteras översiktligt hur beräkningarna för individ- respektive samhällsrisk har genomförts. 6.2 INDIVIDRISK För beräkning av konsekvenser och sannolikheter används antaganden, beräkningsgång och indata från RIKTSAM. Utifrån fördelningen av farligt gods där klass 3 (brandfarliga vätskor) dominerar är de troligaste konsekvenserna pölbrand (direkt och fördröjd). 6.3 SAMHÄLLSRISK En grov uppskattning av samhällsrisken inom området har utförts. Den yta som undersökts är för ett 1 km 2 stort område. Samhällsriskberäkningarna bygger dels på befolkningstätheten i Stenstaden i Trelleborg 1 och dels resultat från individriskberäkningarna. Befolkningstätheten har erhållits från Trelleborgs kommun och gäller för det aktuella området. I beräkningarna har den angivna befolkningstätheten använts för båda sidor om Hamngatan. Detta är ett konservativt antagande, eftersom området söder om Hamngatan inte kan antas ha en så hög befolkningstäthet. Detta ger robusthet för framtida befolkningsökningar för området i samhällsriskberäkningarna. I beräkningarna har området inom 10 meter närmast vägen antagits vara fritt från människor. Tabell 4. Antagen andel personer som befinner sig ute/inne på olika avstånd från väg och vid olika tid på dygnet. Område 10-1000 meter från vägen 10-1000 meter från vägen 0 10 meter från vägen 0 10 meter från vägen Andel av tiden (%) 67 % (16 timmar/dygn, dagtid) 33 % (8 timmar/dygn, nattid) 67 % (16 timmar/dygn, dagtid) 33 % (8 timmar/dygn, nattid) Befolkningstäthet 22000 22000 0 0 (pers/km 2 ) Andel inne (%) 80 95 80 95 Andel ute (%) 20 5 20 5 1 Information erhållen vid möte med Trelleborgs kommun 2016-06-21. 21(22)

Tabell 5: Andel som antas omkomma för respektive scenario. Beskrivning Andel som omkommer ute Andel som omkommer inne Detonation 50% 50% BLEVE 90% 10% Giftmoln 90% 5% Pölbrand fördröjd 20% 0% Pölbrand fördröjd 20% 0% Giftmoln 30% 5% UVCE 50% 0% Giftmoln 30% 10% Jetflamma 50% 0% Pölbrand direkt 40% 0% Frätskada 40% 0% Pölbrand direkt 40% 0% 22(22)