NR 1 2011 En annonsbilaga från Energi- och klimatrådgivarna i Hälsingland Förnybar energi närproducerad el och biovärme Bollnäs Energi bygger ut SIDORNA 4 5 Lokal vindkraft SIDORNA 8 9 Bioolja i kyrkan SIDAN 10 Närproducerad flis blir ny flis SIDAN 12
2 ENERGIBILAGAN Foto: Sten Gabert Lokalt producerad energi framtidens melodi! Länsstyrelsen skriver i förslag till nya klimat- och energimål för Gävleborgs län att produktionen av förnybar energi ska öka med minst 6 000 000 MWh från 2008 till 2020. Ett mål som på ett tydligt sätt visar att vår region vill vara med och skapa förutsättningar i den nationella omställningen från fossilbaserat till förnybart. Sverige har antagit målet att av all energi som används, såväl el som bränsle till våra transporter, så ska hälften vara förnybar energi. Ska vi klara det måste alla bidra, både nationellt som lokalt. Lokalt producerad förnybar energi är den naturliga framtida energilösningen. En miljöriktig energiproduktion för att ersätta olja och kol som har en direkt negativ inverkan på miljön vi lever i och som vi en dag ska lämna över till våra barn och barnbarn. Må hända att den största fossila produktionen sker utanför Sverige och vår egen region. De miljöproblem vi står inför kräver dock att vi tar ansvar oavsett om vi är kan dömas som skyldiga eller inte. Följdverkningarna av en fortsatt fossilanvändning är globala och då är all annan produktion bra, liten som stor, lokal som global. Det lilla vi gör lokalt påverkar vår tillvaro i det stora. Vi kan inte vänta på att någon annan, som vi anser är mer skyldiga, ska ta första steget. Vår höga teknologi och vårt välstånd ställer, inte minst moraliskt, högre krav på oss än vad länder som saknar motsvarande resurser kan klara av på egen hand. Lokal energiproduktion Återvänder vi till Gävleborg kan vi konstatera att vi har nära till skogen. Landytan täckt av ca 80 procent skog vilket gör Gävleborg till ett av Sveriges skogrikaste län. Därför finns också en omfattande lokal energiproduktion baserad på skog eller biobränsle. Som produktionskälla förnybar och helt fantastisk då man i en kraftvärmeanläggning kan producera både värme och el. Kraftvärme ersätter olja i villor och fastigheter med förnybar fjärrvärme och dessutom kan vi samtidigt tillföra förnybar el. Dessvärre är möjligheten till kraftvärmeproduktion begränsad till de större orterna eller där anläggningen kan kopplas till en större industri med ett stort värmebehov. Begränsar vi oss till produktion av förnybar el, som är det mest intressanta energislaget som dessutom kan utnyttjas i de mest varierande situationer, så har vi i vår region den absolut största utbyggnadsmöjligheten genom vindkraft. Kraftvärmen har sina tydliga begränsningar i vår regions förhållandevis glesa bebyggelse. Dessutom är biobränsleanvändningen redan stor i vår region vilket även det begränsar möjligheterna till en omfattande utbyggnad. Ser vi till vattenkraften så saknas egentliga förutsättningar för en större vidareutbyggnad. En viss potential finns dock i gamla outnyttjade fallrätter och befintliga vattenkraftstationer som går att bygga om. På nationell nivå finns fortfarande en möjlighet att bygga ut kostnadseffektiv vattenkraft men volymen är begränsad till ca 2 TWh vilket är ett blygsamt tillskott till Sveriges totala vattenkraftproduktion som 2009 uppgick till 68,4 TWh. Ska vattenkraften få ett större utrymme så krävs stora förändringar av miljöpolitiken med omprövningar av fattade beslut rörande skydd av våra nationalälvar. Elproduktion via solceller är en ännu outnyttjad potential. Tyvärr en teknik som fortfarande är i sin linda och ännu för dyr för att kunna räknas som en etablerad produktionskälla. Samtidigt som jag är helt övertygad om att vi ännu inte sett någon yttre gräns för vad som är möjligt då det gäller energi- och elproduktion, konstaterar jag att vad som återstår här och nu är vindkraft. Vår region, skogslandskapet till trots, har visat på goda förutsättningar för vindkraftsutbyggnad. Jag är dessutom helt övertygad om att vindkraften kommer att få en allt större betydelse som produktionskälla inte bara i vår region, utan även i Sverige och övriga världen. Lokalt med långsiktighet Ibland känner jag att mitt intresse på många punkter skiljer sig gentemot andra vindkraftförespråkare. Jag tycker nämligen att vindkraft ska byggas med stor respekt för naturen och omgivningen vi befinner oss i. Vindkraft ska alltså byggas med klokhet, långsiktighet och stort ansvar. Det är också därför det känns bra att arbeta inom Samkraft som har det långsiktiga engagemanget och ansvaret som arbetsmodell: Lokalt producerad vindkraftsel med långsiktighet och dessutom regionalt ägande. Inte allt för sällan leder det till försiktighet och ifrågasättande från vår sida där många andra projektörer skulle gå vidare utan att tveka. Vindkraften behövs för att vi ska kunna klara av omställningen till en förnybar energi. Handen på hjärtat, det handlar inte enbart om miljön. Ta Kina som exempel där efterfrågan på energi väntas stiga med 75 procent fram till 2035, det mesta som fossila bränslen, om inga nya förnybara energislag lyckas tränga undan fossilberoendet. Energibilagan är en annonsbilaga från de kommunala Energi- och klimatrådgivarna i Hälsingland. Tidningen distribueras som bilaga i dagstidningarna: Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Söderhamns-Kuriren och Ljusnan. Text & bild där annat ej anges: Energirådgivarna i Hälsingland. Annonsförsäljning: Hälsingetidningar AB. Produktion: MittMedia Annonsproduktion. Tryck: MittMedia Print. Upplaga: ca 41.500
ENERGIBILAGAN 3 Situationen är densamma i både Indien och Sydamerika. Det handlar med andra ord lika mycket om vår egen och våra barns möjlighet till en fortsatt frihet i en öppen värld. För att klara detta måste vi frigöra oss från behovet av kommande bristvaror som olja och kol. Utan att lägga några som helst politiska värderingar i det ser jag det här som minst lika tungt bärande argument som miljön. Det pågår mycket i vår region Länsstyrelsen redovisade i mars 2010 intresseanmälningar från olika projektörer om att bygga ut vindkraften med en sammanlagd årsproduktion på 5 400 000 MWh. Länsstyrelsens bedömning är dock att vindkraften kan byggas ut med ca 3 500 000 MWh fram till 2020, vilket skulle innebära drygt 600 vindkraftverk. Som en liten hjälp bland storheterna kan nämnas att ett normalproducerande vindkraftverk i ett hyfsat bra vindläge med en produktionskapacitet på 2 MW producerar någonstans mellan 5 000 6 000 MWh årligen, vilket motsvarar årsförbrukningen för 250 300 eluppvärmda villor. Det pågår mycket i vår egen region idag och det är därför viktigt att skilja på vad som är visat intresse för att bygga och vad som i slutänden är möjligt att bygga. Här kommer allt in från direkta hänsynstaganden till miljö, kultur, boende, etc. till mer tekniska faktorer som rådande vindar, nätanslutningsmöjlighet och i slutänden själva finansieringen. När vi på Samkraft under 2007/2008 tog våra första steg in på vindkraftmarknaden rådde någon form av Klondyke-stämning där olika projektörer tävlade om markägarnas gunst. Idag är situationen i mångt och mycket en annan där vi troligtvis får se en utbyggnad som ligger långt under projektörernas samlade intresse för Gävleborg. Ekonomin för vindkraft i Sverige Ett stort intresse med många projekt och med både nationella och internationella aktörer borgar för goda acceptabla ekonomiska förutsättningar. Intäkterna kommer från försäljning av el samt försäljning av elcertifikat. Vindkraftbranschen anklagas allt för ofta felaktigt som levandes på statliga bidrag som då anses belasta oss skattebetalare. Det enda generella stöd vindkraften uppbär är tilldelningen av elcertifikat som tillkommit för att påskynda utveckla förnybar elproduktion och därmed omfattar både vatten-, vind- och bioproduktion. Då det gäller kostnaden för att producera vindkraftsel kontra annan elproduktion är det svårt att hitta bra neutrala jämförelsetal. Det finns massor att hitta på internet, men det mesta av det är dessvärre skrivet som partsinlagor, för eller mot. Högsta trovärdighet har någon av de institutioner som arbetar med forskning inom energiområdet, i detta fall Elforsk, som kommer ut med en ny aktuell rapport tidigast under april. Svaren finns i branschen bland kollegor, konsulter och en och annan kritiker. Sammantaget växer en bild fram som talar sitt tydliga språk för vindkraften. Det som främst påverkat kostnaden nedåt för vindkraftetableringar är att marknaden, från att ha dominerats av ett fåtal tillverkare, gått in i en situation med en allt tydligare konkurrens. Det finns helt enkelt fler leverantörer att välja mellan och det samtidigt som både Sten Gabert, Samkraft. Jag tycker nämligen att vindkraft ska byggas med stor respekt för naturen och omgivningen vi befinner oss i. tillverkning och byggande effektiviseras. Trots avsaknaden på helt neutrala siffror vill jag påstå att vindkraften står sig väl gentemot andra energislag som vattenkraft, kärnkraft och biokraft. En stor ekonomisk fördel som vindkraft har gemensamt med sol- och vattenkraft, är att det inte behövs några som helst tillförda bränslen till produktionen. Fördelar som gör dessa energislag helt oberoende av råvarumarknadspriser med det osäkerhet i form av tillgång/ efterfrågan och sannolikt stigande priser. Närmiljön påverkas Vad är då priset för lokalt producerat vindenergi? Helt klart ser kalkylen ut att gå ihop rent ekonomiskt. Kanske måste vi därför utvidga våra kalkyler till att omfatta annat än bara ekonomi. Hur påverkas närmiljön? Helt klart är att vad vi än gör så förändras det visuella intrycket i närmiljön. Det kan vara en kraftstation i ett tidigare outbyggt vattendrag, en solcellsinstallation eller en vindkraftpark på en tidigare öppen bergsiluett. Det kan även innebära att priset blir ännu högre om vi inte gör någonting. Det viktiga är att det vi gör präglas av klokhet, långsiktighet och ansvar. Vi sticker inte under stolen med att våra kraftverk kommer att ge ifrån sig ett ljudligt sus när vinden tar i. Men vi väljer att uppfatta det som ett sus av förväntan. För i förhållande till andra energiformers miljöpåverkan så är ljudet av ett arbetande vindkraftverk, långt ovanför trädtopparna, ett lågt pris att betala. Sten Gabert Samkraft
4 ENERGIBILAGAN Bygget av nya kraftvärmepannan är ett av de större byggarbetsplatserna på många år i Bollnäs. Största miljösatsningen i Bol Säverstaverket är sen det invigdes 1983 i särklass den största miljösatsning som skett i Bollnäs kommun. Idag producerar värmeverket 175 GWh (gigawattimmar) och hur mycket är då det kan man fråga sig. Den totala energitillförseln är ca 896 GWh i Bollnäs kommun. En normalvilla i Sverige förbrukar ca 0,025 GWh (25 000 KWh, kilowattimmar). Om energin enbart skulle användas till att förse villor med energi så skulle 7 000 villor kunna få sin försörjning via Säverstaverket. Sen 1983 men framförallt från 1998 har värmeverket släckt mer än 1 500 skorstenar i Bollnäs. Av de 1 500 anslutningspunkter som fjärrvärmen har är 1 200 villor. Många har naturligtvis värmts med oljepannor. En annan miljövinst som skett är att det sen början av 90-talet har inget brännbart avfall lagts på deponi utan istället återanvänts som värme åt Bollnäsborna. Nu byggs det så det knakar och det är med ett stort steg som Bollnäs Energi nu möter framtiden. Ombyggnaden som nu sker med en ny panna innebär att man kommer att göra ännu mera miljönytta. Pannan kommer att vara den största vattenkokaren hittills i kommunen och kommer att tillsammans med de befintliga pannorna kunna producera 210 GWh energi. Men då handlar det inte längre om bara värme utan 30 35 GWh kommer att vara el. Säverstaverket har genomgått en rejäl ansiktslyftning och den stora förändringen är att det blir ett kraftvärmeverk med ångturbin och allt. Elproduktionen kommer att stå för ca 10 procent av den totala elproduktionen i kommunen. Fler kraftvärmepoducenter Det finns flera kraftvärmeproducenter i landskapet. Söderhamn har haft sin produktion igång sen november 2007 och där producerar man totalt ca 150 GWh energi per år och generatorn som gör elen ger vid full effekt ca 9 MW Värmen som överförs till fjärrvärmenätet ger vid full fart ca 21 MW. I Hudiksvall är det Fortum som gör ca 35 GWh el per år. Utöver dessa så har pappersindustrin gjort stora energieffektiviseringar och både i Iggesund och i Vallvik producerar man till stora delar el till sin egen förbrukning. Fabriken i Iggesund producerar 200 230 GWh el och gör av med 450 GWh el i produktionen. Skillnaden är att det bara är i Bollnäs som el och värme kommer att produceras av brännbart avfall. Hög flexibilitet i valet av bränslen Mikael Strandberg, vd på Bollnäs Energi: Vi bygger för att vi ska ha en hög flexibilitet i valet av bränslen, och att vi ska komma bort ifrån den dyra oljan som under 2010 var 14 procent av den totala värmeproduktionen. Flexibiliteten handlar om att kunna elda med det bränsle som är billigast för stunden. Vi har en samförbränningsanläggning med tillstånd att elda 80 000 ton avfall per år exempelvis hushållsavfall och returträ. Kan vi utnyttja det fullt ut så kommer vi att kunna göra både värme och el av avfall. Med den nya anläggningen kommer vi att bli mera oberoende och kunna ha flera sorters avfallsbränslen i mixen, vilket är de som är prismässigt mest intressanta både för oss och för våra fjärrvärmekunder. Men hur ser då Mikael Strandberg på den kritik när det gäller källsortering och utsortering av matavfall som figurerat på sista tiden? Det är två saker som diskuteras och blandas ihop, anser han. Dels så är det källsorteringen över lag och där finns flera aktörer utöver kommunerna. Förpackningar är ett exempel, där de ska samlas in av producenterna av varorna via förpackningsinsamlingen. Sen är det matavfallsfrågan. Där har Sverige ett miljömål att 35 procent av matavfallet ska utsorteras i landet. Mikael anser att kompostering i större skala troligtvis kostar mer än det smakar, inte minst med få invånare och långa transportavstånd. Ska sortering av hushållsavfall ske så är det enda försvarbara miljöresonemanget för Hälsingland att utveckla idéerna om biogasframställning med en förädling till drivmedel. Om vi bara ska göra gas för att elda upp den kan vi lika bra elda upp matavfallet blandat med flis och producera värme och el i Säverstaverket. Nya möjligheter Satsningen i Bollnäs innebär också helt nya utmaningar och möjligheter att i framtiden kunna producera fjärrkyla via så kallade absorptionkylaggregat. I princip fungerar de som gaskylskåp där värmen omvandlas till Pannan är något större än en villapanna. Här lossas stålet i början av byggprocessen. Transportören som ska leverera avfallsbränsle har en lutning på mer än 45 grader.
ENERGIBILAGAN 5 Principen för kraftvärme Både värme... Ånga leds till och driver turbinen. Turbinen ger elkraft via generatorn....och elenergi Turbin Generator Elenergi till belysning m m. Ångpanna kan eldas med t ex biobränsle eller naturgas. Kondensor Fjärrvärmenät Varmt vatten Belysning Avkylt vatten Restvärme Ångan (restvärmen) från turbinen kondenserar och överförs till ett fjärrvärmenät. Fjärrvärmecentral lnäs kommun kyla. I stora fjärrvärmesystem med stora produktionsanläggningar med relativt billigt bränsle kan man använda absorptionstekniken. Aggregaten drivs till skillnad från vanliga konventionella eldriva kylanläggningar på värme. P å grund av den lägre verkningsgraden så måste bränslet vara billigt för att skapa lönsamhet, så som fallet är hos Bollnäs Energi. Vid avfallsförbränning är det svårt med lagerhållningen under sommaren då uppvärmningsbehovet är lågt. Att då kunna producera el och kyla är ett bra sätt att utveckla produktionen. Bollnäs Energi har gjort undersökningar och ett kommande behov av kyla i handelshus med flera inom fjärrvärmenätet kan i framtiden komma att innebära ett större värmebehov under sommarperioden, vilket kan skapa förutsättningar för att kunna producera el med avfall året om. Sammanfattningsvis så kommer Bollnäs Energi med den nya anläggningen att mer eller mindre få bort sitt beroende av fossil olja. De kommer i större utsträckning att kunna välja det för stunden billigaste bränslet för värme och elproduktionen De kommer att göra dyr el av billigt avfall. De kommer att ha större möjligheter till produktion av fjärrkyla i framtiden. Foto: Bollnäs Energi Ska sortering av hushållsavfall ske så är det enda försvarbara miljö resonemanget för Hälsingland att utveckla idéerna om biogasfram ställning med en förädling till drivmedel. FAKTA OM......PANNBYGGET I SÄVERSTA BOLLNÄS Byggnadens höjd är 32 m. Som mest arbetar ca 90 personer på plats med bygget. Investeringskostnaden är 400 miljoner kr. Den nya pannans totala effekt kommer att vara 28 MW varav 7 MW kommer att vara elproduktion....energitill FÖRSELN I BOLLNÄS I Bollnäs står fossila delen av 318 GWh drivmedel till bilar, bussar och lastbilar transportsektorn. Olja i övrigt till industri men även till Säverstaverket vid toppbelastningar är ca 330 GWh, sen förbrukas också nästan 163 GWh gasol vilket också är ett fossilt bränsle. Totalt så står biobränsle, vilket är ett förnyelsebart bränsle för 145 GWh. Elen som produceras i kommunen via vattenkraft står för 280 GWh. Mikael Strandberg visar pelarna som själva ångturbinen kommer att stå på. Källa SCB 2008
6 ENERGIBILAGAN Tänk dig för innan du börjar elda Nu har vi haft ordentliga vintrar två år i rad i Hälsingland. Det har gjort stora hål i plånböckerna för vissa och kanske mindre hål hos andra beroende på vad man har för uppvärmning. Många vill dryga ut sina uppvärmningskostnader genom att börja elda i gamla vedspisar och kakelugnar. Andra väljer att komplettera med nya ved- och pelletskaminer. Hushåll med elvärme, men också luftvärmepumpar, luftvattenvärmepumpar och i vissa fall underdimensionerade bergvärmeanläggningar har fått höga elräkningar. Kylan har skapat motivation till att sänka sina driftskostnader. Det händer allt för ofta att vi ser notiser i tidningarna om skorstenseldar och bränder, vilka kan undvikas om man tänker till innan man börjar startar upp gamla spisar och anläggningar. Några frågor man bör ställa sig är Har jag ved (bränsle) som duger? När gjordes sista brandskyddskontrollen? Är spisen/anläggningen godkänd att använda? När gjordes senaste sotningen? Fungerar rökkanalen? Har jag kunskaper om hur man eldar i anläggningen? Hur klarar jag grannsämjan om det Det händer allt för ofta att vi ser notiser i tidningarna om skorstenseldar och bränder, vilka kan undvikas om man tänker till innan man börjar startar upp gamla spisar och anläggningar. Vedeldning är ekonomiskt och mysigt. futureimagebank.com plötsligt börjar ryka en massa från min skorsten? Tjänar jag på att köpa en gammal kamin på nätet som inte är miljögodkänd och som inte får användas? Konsten att elda rätt Det är du som eldar som avgör om det blir ett bra resultat. Bra eldning kan i många fall kompensera för brister i anläggningen, men även en ny och väl utformad anläggning behöver skötas och eldas rätt. Att snabbt få upp temperaturen i eldstaden är viktigt för en effektiv vedeldning. Det kan ta upp till tjugo minuter innan panntemperaturen är uppe i rätt nivå. En bra eldning förutsätter att du använder torr ved, gärna lagrad under två somrar. Att få torr ved kräver att den lagras under tak. En fördel är att ha ved för den närmaste tiden inne, då torkar ytfukten och veden håller inomhustemperatur och är lättare att få fart på. Man börjar med att tända en startbrasa av torr och finhuggen ved som får ta sig ordentligt innan man lägger på mera ved. Ju snabbare man får upp eldstadstemperaturen, ju mindre risk för tjärbildning är det både i panna/kamin som i skorstenen. Undvik att använda olika former av tändvätska. Bensin är förenat med stor fara och totalförbjudet. Visst märker man att det går lättare om man har bra kondition och har bra syreupptagningsförmåga? För att elden ska få bra fart måste också den ha en bra lufttillförsel. Stryper man draget så leder det till sämre temperatur och förbränning med lägre verkningsgrad, mera utsläpp och ökad risk för soteld. Om det inte går att elda utan att strypa draget bör man överväga andra åtgärder, till exempel installation av motdragslucka på skorstenen, större ackumulatortank eller ett pannbyte för att använda bättre teknik. Man ska inte elda med för grov ved, eller med ved som har fel längd: Man får inte heller elda med impregnerat- och färgat virke. Brännbart avfall får bara godkända värmeverk elda. Röken är indikation hur bra din vedeldning är Svagt vit och genomskinlig rök kommer från vedeldning som är bra. Den rök som du ser är vattenånga Kompakt vit rök, då är förbränningen bra, men du har för fuktig ved Mörk och illaluktande rök är tecken på att förbränningen inte är fullständig, du släpper ut ämnen som kan förorsaka cancer. Felet är troligen beroende på för liten lufttillförsel. Gul rök innehåller tjära. Förbränningen är ofullständig, troligen beroende på för låg förbränningstemperatur och för liten mängd tillförd luft till eldstaden. Bra att veta om veden Veden ska helst huggas på senhösten - förvintern när trädet gått i vila. Delar man upp veden i hanterliga längder sparar man både ryggen och veden har lätttare att torka. Det är inte fel att randbarka lövveden utifrån torkningssynpunkt. Så snart som möjligt ska den transporteras hem, gärna innan det blivit för mycket snö. Kapar och klyver man veden före påsk så utnyttjar man det torra vädret mellan påsk och midsommar så bra som möjligt. Lämplig vedlängd är tre till fem centimeter kortare än längden på eldstaden. Kom ihåg att kluven ved torkar upp till fyra gånger snabbare än okluven ved. Enligt en gammal regel så torkar ved en tum om året på vardera sidan. Veden ska läggas luftigt under torkperioden, gärna under ett tak. Inte kompakt travad eller under presenning för då möglar den. Äldre generationer torkade i allmänhet veden i stack - rushög. Vid midsommartid är det lämpligt att lägga in den i vedboden. Man kan med fördel ha två årsbehov av ved på lager, då är man säker på att den ved du ska elda är torr, och blir det en lång vinter så som i år så finns ett extra lager att plocka av. Avverka inte torra träd, lämna enstaka vindfällen, och lämna så kallade nyckelbiotoper utan ingrepp. Torra träd har ett lågt energivärde och gör mer miljönytta när den lämnas. Energiinnehållet i olika bränslen 1 m 3 olja innehåller cirka 10 000 kwh energi. 1 m 3 olja motsvarar cirka 3 ton pellets eller 7 10 m 3 travad ved. 1 m 3 travad ved eldad i en modern panna med ackumulatortank motsvarar 800 1200 kwh. Förbrukningen för genomsnittsvillan i Sverige är cirka 25 000 kwh energi. För uppvärmning 15 000 kwh För tappvarmvatten 5 000 kwh För hushållsel 5 000 kwh Viktigt att tänka på vid installation av eldstad Välj tekniskt system så att delarna fungerar ihop. Skorsten Eldstad Ackumulatortank Distributionssystem Att utrustningen är miljögodkänd, kontrollerad och får användas. Minimera dina problem genom att kontakta kommunens miljö- och byggavdelning för att få veta om du behöver göra en bygganmälan eller ansöka om byggnadslov vid installation av eldstad. Innan du tar eldstaden i bruk ska skorstensfejarmästaren ha gjort brandskyddskontroll och provtryckt och godkänt anläggningen. Kanske du är tvungen att göra kompletteringar för att pannrum eller där kaminen ska stå klarar de brandföreskrifter som finns. Tänk på att det billigaste inte alltid är billigast i längden. En kamin med låg verkningsgrad, eller en ackumulatortank som är dåligt isolerad blir dyrare i drift. Pannor, kaminer och uppvärmningssystem ska fungera i många år och då är det bra att tänka på alla kommande kostnader både vid installation, drift, underhåll och kostnaderna för bränslet.
ENERGIBILAGAN 7 Utedelen på Luftvattenvärmepumpen som står för den huvudsakliga värmeproduktionen. Kaminen i Viksjöfors Efter pensioneringen för snart ett år sen så valde Kristina Öhrn att flytta hem till Hälsingland och Viksjöfors. Huset hon kom över var i behov av ny uppvärmning då det hade en gammal oljepanna som sjöng på sista versen. Eftersom Kristina kommer att vara hemma mycket så valde hon att som grundvärme ha en luftvattenvärmepump. I hennes fall blev det en CTC Eco El som klarar att göra värme av uteluften ner till 17 grader. För att undvika att toppbelastningen bara utgörs av el när det är kallt ute valde hon en relativt unik vedkamin med mycket hög verkningsgrad. Kaminen tillverkas i bergsstaten Vermont i USA. Den är tillverkad av företaget Vermont Castings och modellen som Kristina har heter I Defiant Encore Intrepid II. Vid tester av utsläpp visar den mycket goda resultat. Det är de kalla vintrarna och skogsrika markerna med tillgång till ved i Vermont som lagt grunden för tillverkning och utvecklingen av kaminer. Förbränning i två steg Det unika med kaminen är att förbränningen sker i två steg primär och sekundär. Du kanske inte visste det men det är inte veden som brinner i en kamin eller eld. I primärförbränningen så hettas veden upp och då omvandlas mycket av veden till gas. I sekundärkammaren i kaminen där gasen brinner tillförs rejält upphettad varmluft som i sin tur gör att flyktiga gaser också till stora delar omvandlas till värmeenergi. Kaminen ska alltså utifrån miljö och ekonomi eldas så varm som möjligt, men utifrån kaminens konstruktion så är eldhärden ändå relativt liten. Kaminen har en så kallad underförbränning. I första, primära, förbränningskammaren brinner veden liggande på ett roster. Eftersom förbränningen sker vågrät och underifrån så brinner det i understa skiktet. Veden som ligger ovanför torkas och sjunker ned så länge det finns ved i kaminen. Lågorna och gasen som bildas förflyttar sig vågrätt och tvingas ner över den varma glödbädden som kan ligger närmare 700 grader innan de övergår i den sekundära brännkammaren. Det är här som det mesta brinner upp eller ner, och som gör att kaminen har en så fullständig förbränning vilket är bra både för miljön och vedåtgången. Lite som gamla hederliga kakelugnar så leds sedan rökgaserna genom ett slutet system i rökgångar i kaminen där värmen via kaminens ytterväggar överförs till rummet. Därefter så leds röken som vanligt till skorstenen med den skillnaden att temperaturen på rökgaserna är betydligt lägre än mot kaminer i allmänhet. Kristina har haft lite inkörningsproblem med kaminen. Man är ju inte van att elda, säger hon. Hon anser att kaminen ger henne trygghet på två sätt: För det första så fungerar den utan ström och kan fungera både till matlagning och värme trots att den har modern teknik såsom en termiskt styrning men den behöver inte el för att fungera. Som argument två väljer Kristina tryggheten att kunna stänga in elden med luckorna vilket känns bra när hon ska gå att lägga sig med kaminen full med ved. Det finns även ett öppenspistillbehör som extrautrustning till kaminen. Det är ett gnistskydd som gör att man kan elda med öppna luckor. Detta utan att för den skull förlora nämnvärd effekt i förbränningen samtidigt som man får en extra myseffekt med ljudet av sprakande ved. För visst är det väl så, att det inte är lika mysigt att se en eldslåga utan det sprakande ljudet från företrädesvis torr granved. Kaminen med underförbränning som kan fyllas med full vedvolym när den blivit varm och katalysatorn används.
8 ENERGIBILAGAN Samkraft Vind Lokala energibolag blir en regional vindkraftsaktör På Långberget i Flästa sydost om Arbrå inom Bollnäs kommun står numera tre stycken vindkraftverk. Vindkraftverken som är av typen Vesta V90 har en produktionskapacitet på 2 MW vardera och beräknas producera hela 17 000 MWh per år, vilket motsvarar el till drygt 800 eluppvärmda villor. Verken snurrar och går och har också börjat leverera ström. Resultatet hittills tyder på att det är en bra plats för vindkraft. Verken, som har tilläggsbeteckningen LT low temperature är byggda för att passa ett kyligare klimat. Vindkraftverken på Långberget är de tre senaste av totalt fem som Samkraft är ägare till. De andra två står på Vettåsen strax norr om Järbo inom Sandvikens kommun. Samarbete mellan energibolag Samkraft AB grundar sig på ett samarbete mellan tolv energibolag i Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanland. Med sitt ägande i Samkraft vill man vara med och ge sitt bidrag till en utbyggnad av förnybar elproduktion i Hälsingland och vår region. Ett av målen för vindkraftbolaget är att bli en stark regional aktör när nu vindkraftsutbyggnaden börjar sätta fart på allvar i regionen. I ett utvecklat samarbete mellan regionens orter vill Samkraft erbjuda förnybar energi genom att bygga, förvärva, driva och förvalta elproduktion i form av vindkraft. Genom att producera förnybar energi ger bolaget sitt bidrag till samhällsnyttan och deltar på så sätt aktivt omställningen av energi systemet till en ökad förnybarhetsgrad. Ambitionen är att i första hand kunna tillvarata de möjligheter som finns i vår egen region. Skapa nya arbetstillfällen, bidra till kompetensutveckling och en tillväxt av underleverantörer till ny energiproduktion. Redan vid starten av bolaget gjorde Sam kraft en egen kartläggning av tänk bara vindområden inom Gävleborg och norra Uppland. Totalt har de över hundra intressanta vindområden som de analyserar och utreder. Idag har de ca 190 MWh i sin projektportfölj. För närvarande arbetar företaget intensivt med två projekt där det ena är Kvissjaberget som ligger ca två km nordväst om Trödje i Gävle kommun. Det är ett av de områden som utpekats av Energimyndigheten som lämpligt för vindkraftetablering. Ett av målen för vindkraftbolaget är att bli en stark regional aktör när nu vindkraftsutbyggnaden börjar sätta fart på allvar i regionen. Totalt planerar Samkraft att bygga nio vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd beräknas uppgå till max 180 meter. Verken kommer att ha en effekt på mellan 2 4 MW. Den totala årsproduktionen beräknas bli mellan 43 70 GWh, vilket motsvarar årsförbrukningen för mellan 2 000 och 3 500 eluppvärmda villor. Riksintresse för vindbruk Det andra projektet som Samkraft arbetar med är Högkölen. Det ligger ca 15 km sydväst om samhället Färila i Ljusdals kommun. Även Högkölen är klassats som riksintresse för vindbruk. Det blåser bra inom området och de goda vindförhållandena tillsammans med tillgången till ett befintligt vägnät bidrar positivt projektets ekonomi. Området ligger dessutom väl avskilt från bebyggelse. Samkraft har i tillståndsansökningen för parken sökt för max 20 verk med en max effekt på 3 MW per verk. Den beräknade årliga produktion på ca 173 GWh (kan uttryckas som 173 miljoner kwh), vilket räcker för att försörja drygt 8 000 eluppvärmda villor med en förbrukning på ca 20 000 kwh/år. Ägare i Samkraft vind är: Bionär Närvärme AB, Björklinge Energi Försäljning AB, Bollnäs Energi AB, AB Edsbyn Elverk, Gävle Energi AB, Hoåns Kraft AB, Hudik Vind AB, Ljusdal Energiföretag AB, Mälarenergi AB, Nordanstigs kommun, Sandviken Energi AB, och Söderhamn Nära AB. Hur kan man utveckla regional vindkraft? Det finns tre sätt som du som privatperson, Hälsing men även företag aktivt kan vara med och stödja en regional utbyggnad av vindkraft. Man kan bli medlem i den ekonomiska förening som kommer att knytas till ett av Samkrafts vindkraftverk. Idag har företaget fått drygt 300 intresseanmälningar för medlemskap. I praktiken fungerar det så att föreningen säljer andelar till privatpersoner. Det som är viktigt är att aldrig teckna sig får flera andelar än vad man har i årlig elförbrukning. Eftersom det i dagsläget inte finns något verk eller förening bildad är det svårt att säga vad en andel kommer att kosta för medlemmarna. Målet är att det kommer att vara jämförbart med övriga föreningar. Idag ligger ett andelspris på ca 6 000 7 000 kronor per 1 000 kwh. Ett andra sätt för företag är att göra som möbeljätten IKEA valt att göra IKEA är inte bara bra på att sälja lågenergilampor och använda och själva lågenergispottar i sina anläggningar. Dom har valt att som en del av sitt hållbarhetsarbete investera i 17 vindkraftpark på Korpfjället, vid gränsen mellan Vansbro och Malung-Sälens kommuner. Parken kommer att producera el motsvarande behovet hos de 17 IKEA varuhusen i Sverige. IKEA går nu före och blir ett föredöme för andra företag. Utöver att göra miljönytta och bidra till att Sverige kan uppnå klimatmålen, tar de genom en bättre kontroll över sina elräkningar genom att aktivt äga sin egen elproduktion. Flera företag kan göra som IKEA, förutom miljönyttan så är vindkraft en lönande affär så länge man som företag håller sig till att producera mindre elenergi i sina egna anläggningar än vad man förbrukar inom företaget. Att ta steget ut och bli en elleverantör kan ur skattetekniska skäl däremot bli en kostsam historia. Det finns några exempel på bostadsbolag i Sverige som gjort på ett liknande sätt som IKEA. Genom att inkludera elförbrukningen i hyresgästens hyra så är den skattemässigt att jämställas som egen förbrukning. Då klarar sig bostadsbolaget från att betala elskatt för den elen. Hyresgästen får en lägre kostnad än då han/hon själv betalade både hyra och el. Samkraft Vind har idag dialog med några kommunala bostadsbolag, för att samarbeta vid projektering av vindkraftverk till dem i samband med att flera verk ska kunna byggas i samma vindkraftspark. Regionalägd vindkraft Det tredje sättet är att bli aktieägare i Hudik Vind AB. Företaget startades 2008 för att ta tillvara och vara med i lokala och regionala satsningar i vindkraft. Hudik Vind är en av grundarna av Samkraft. Det är det gemensamma intresset för vindkraft som förenar delägarna i Hudik Vind AB. Det engagemang som företaget har är att vara med i den stora satsning på vindkraft i Gävleborgs län som ett delägarskap i Samkraft AB innebär, Hudik Vind äger 3,6 procent av Samkraft. Företaget har som mål att växa och ge privatpersoner och företag möjlighet att vara med om den framtida utvecklingen inom vindkraft i regionen. För att kunna göra detta så behöver Hudik Vind AB fler delägare. Det står var och en fritt att ta kontakt med Hudik Vind AB för att på det sättet vara med och bygga regionalägd och regionalt driven vindkraft.
ENERGIBILAGAN 9
10 ENERGIBILAGAN Kyrkan i Järvsö är inte bara unik för sin storlek. Den har idag också en unik uppvärmning. Kyrkön i vinterskrud nov. 2010. Foto Lillemor Östberg. Bioolja i Järvsö kyrka Bioolja, ett miljövänligt alternativ i stora fastigheter. Kyrkan i Järvsö är inte bara unik för sin storlek. Den har idag också en unik uppvärmning. Grunden i uppvärmningen är bergvärmepumpar. När värmen från berget inte räcker så kommer värmetillskottet från en oljeeldad värmepanna. Skillnaden är oljebrännaren är modifierad för att använda förnyelsebar olja istället för fossil olja. Kyrkan använder bioolja framställd av rapsolja ett förnyelsebart bränsle. Peter Berglund, energikonsult från företaget FVB, berättar om anläggningen. Tidigare använde man här i kyrkan eldningsolja, med en eldningsoljecistern i mark, säger Peter. Men efter ett oljeläckage under fjolåret 2010 med åtföljande sanering blev det akut att göra något åt oljeanläggningen. Ett alternativ som man diskuterade var att investera i en större värmepumpanläggning och hämta värme från fler borrhål, och komplettera med elpanna när värmebehovet var som störst. Den lösningen hade kanske varit det traditionella men i det här fallet föll det på en kraftig och mycket kostsam förstärkning av elmatningen till kyrkan. Inledningsvis har man valt en annan väg, först görs satsning på energibesparing och effektivisering, och att göra spetslasten, dvs oljeanläggningen, mer miljövänlig. Man har valt att behålla olja som spetslast när värmepumparna inte räcker till för att hålla varmt, men eldningsoljan är utbytt mot mer miljövänlig bioolja. Tre nya oljetankar på vardera 1 500 liter har installerats inomhus i pannrummet Tankarna som är av plast och galvaniserad plåt har dubbla väggar för att klara läckage. För att ytterligare se till så det inte läcker ut någon olja har en invallning, golv med sarg, gjorts där tankarna är uppställda. Sparåtgärder och effektiviseringar Peter berättar om de sparåtgärder och effektiviseringar som kyrkoförsamlingen har valt att genomföra. Tätningar av fönster och mellan innertak och ytterväggar är genomfört. Man har tilläggsisolerat vinden ovanför kyrkorummet med lösull sedan tidigare, men vid en termofotografering upptäckte man att det var otätt, ett värmeläckage upp på kallvinden, mellan undertak och ytterväggar, som alltså nu är åtgärdat. Man har sett över ingångarna och värmeisolerat och tätat dörrpartier. Klocktornet har tidvis utifrån skorstenseffekten som uppstår fungerat som en ventilationsskorsten för kyrkorummet. Det har man löst genom att täta mellan tornet och kyrkorummet med en branddörr med magnetuppställning på vintern. På sommaren utnyttjar man tornet som ventilationsskorsten. Åtgärderna som är gjorda har gett resultat. Tidigare gick oljepannan in vid en utetemperatur på omkring tre grader. Nu efter de effektiviseringar som hittills är gjorda så går oljepannan in först när utetemperaturen har sjunkit till minus två grader. Ytterligare sparåtgärder som diskuteras och står på tur är bland annat ljuset. I ljuskronorna i kyrkan sitter glödljusarmaturer, belysningseffekten som dessa armaturer behöver är ungefär 40 kilowatt. Alternativ med att byta till lysrörslampor eller ledlampor undersöks. Belysningen är inte tänd så många timmar per vecka vilket gör att den stora besparingen är att man kan sänka effektbehovet och slippa investeringar i grövre ledningar och högre abonnemangskostnad. Församlingen har också gjort en ansökan till stiftet och till riksantikvarieämbetet om att få sätta energiglas på befintliga fönster. Kyrkan har ett värmesystem med cirkulerande varmluft. Normalt håller man en temperatur på 17 grader i kyrkorummet. För att hålla den temperaturen när temperaturen ute var 16 C så var temperaturen på luften som skickades ut från värmeanläggningen 29 grader. Kompletteringar kommer att behöva göras på värmepumpanläggningen. Värmepumparna, IVT Greenline plus E14 och Thermia modul 25, hämtar värme från 5 aktiva borrhål. Befintliga borrhål räcker inte riktigt till, skulle behöva kompletteras med flera borrhål. Oljepannan har en effekt på 95 kw. Vid ett vädermässigt normalt år behövs 6 m3 olja till uppvärmningen, samt el till drift av värmepumparna. Peter berättar, att inom Uppsala stift tittar man på att övergå till bioolja på fler anläggningar. Det här är ett mycket miljövänligt alternativ i stället för att fortsätta att använda eldningsolja vilket borde vara intressant för många större fastigheter där man har svårt att hitta andra alternativ, anser Peter avslutningsvis. FAKTA BIOOLJA Biodiesel och bioeldningsolja, tillverkas genom att någon form av vegetabiliska fetter eller oljor omförestras. Rapsbaserad bioolja består av rapsmetylester som förkortas RME. RME framställs genom omförestring av rapsolja där man separerar glycerol från rapsoljan och tillsätter metanol eller etanol. Bränsleleverantör till anläggningen i Järvsö är Roslagens biodieselcenter. Till anläggningen i Järvsö levereras olja som till 100 % består av RME, inget fossilt bränsle används. Oljan bryts ned varför högst 1 års förbrukning kan lagras. Bränslet tål inte låga temperaturer varför det bör förvaras antingen i cistern i mark eller inomhus. Normalt är rapsolja lite billigare i inköp än eldningsolja, för tillfället något dyrare, enligt uppgift är det priset på råvaran, rapsfrö, som styr. Oljan tillverkas, raffineras, i Sverige. Energivärdet på biooljan, kwh per liter eller kg, är ungefär detsamma som för eldningsolja. Raffineringsprocessen gör att bränslet inte är helt koldioxidneutralt. Peter Berglund visar värmepumpar och värmepanna i Järvsö kyrkas pannrum.
ENERGIBILAGAN 11 LED-listen kan placeras exempelvis efter en vägg under disk- och arbetsbänkar, i väggfasta och fristående köksmöbler. Listig lokalproducerad list monteras i Hälsingland I Håcksta utanför Hudiksvall finns ett företag som under många år bland annat levererat belysningar till tavlor, bastubelysning till Tylö och måttbeställda lys ramper. Tack vare en bra grundkunskap i vad bra ljus är och hur man kan styra ljus växer nu företaget, säger Bengt Lilja ägare till BLP-listen AB. Företaget expanderar idag och bygger upp verksamhet i Söderhamn i större och för företaget bättre anpassade lokaler. Bilderna är tagna vid ett besök tillsammans med Bengt vid en nyrenoverad fastighet i norra Hudiksvall. Där har de verkligen gått in för att ta tillvara den nya lystekniken med spottar och den listiga ljuslisten när de renoverade fastigheten. Bilderna visar hur man kan använda ljus på ett nytt sätt och som är mycket energieffektivt. Listen drivs med 12 eller 24 volts DC LED-dioder (Light Emitting Diodes). LED-dioder avger nästan ingen värme. Det ger bra möjligheter till montering där vanliga lampor skulle kunna vara risk för överhettning. Exempel på det kan vara i väggfasta och löst monterade köksskåp. Man kan också få den med vridbara fästen för montering över speglar, arbetsbänken i köket, hyllor och i vitrinskåp. Fördelen utöver att den inte blir varm är att energin går till att skapa ljus. LED-tekniken har en extremt lång livslängd. Det pratas om brinntimmar på upp till 50 000 timmar. Översatt i år utan att släcka armaturen motsvarar det ca 7 år. BLP Listen tillverkar inga lysdioder själva utan komponenterna i deras produkter importerar man. Man monterar ihop komponenter till färdiga lister med styrningar och omvandlare från 230 volt till 12 och så vidare. Företaget har standardprodukter men den egentliga idén är att leverera skräddarsydda längder och ett ljus som passar kundens behov. Färgtemperatur och lumen styr Vi har lite till mans med tiden lärt oss och har förväntningar på ljus utifrån antalet watt på glödlampan som vi tidigare har använt. Nu måste vi lära om och det är färgtemperatur och lumen som styr vår upplevelse av ljus. Vår nya varmvita LED 3200k list har prestandaprovats av certifieringsföretag, Semko Intertek vilket visar att vår armatur ger 810 lumen per meter ljuslist eller 55 lumen per watt, säger Bengt och fortsätter att förklara att det går att jämföra med glödlampan som ger 2-5 lumen per watt, halogenlampan som ger 15-20 lumen per watt och lysrör som ger ca 50-100 lumen per watt. Ljuset ska också styras vilket är enklare att göra med den 12 volts teknik som företaget valt att arbeta med. Till skillnad från exempelvis lågenergilampor så kan LED dioder dimmras. För att lyckas dimmra LED dioder är det viktigt att ha rätt teknik. Drivdonen ska klara av tillräckligt låga effekter som blir fallet med LED-tekniken. Fel teknik som i och för sig får dioderna att lysa förkortar livslängden och ger färgskiftningar som man inte önskar. Med den PWM-teknik (pulsviddsmodulation) som BLP Listen valt att arbeta med i sina produkter, så slås dioden av och på med en hög hastighet, vilket gör att ögat inte märker av något flimmer. Vad är lumen? Lumen är en måttenhet för ljusflöde, och har enhetssymbolen lm. Från lumen kan man dessutom härleda enheten Lux. En lux är definierad som en Lumen per kvadratmeter. Vad är färgåtergivning? Eller även kallat färgåtergivningsförmåga (Ra), är ett mått för hur en belysningskälla är balanserad i färgmässigt avseende, där 100 är närmast likt referensljuskällan en så kallad svartkropp vilket är ett objekt som absorberar all den infallande elektroniska strålningen och därmed inte reflekterar någonting. Generellt gäller: inomhus minst 80, utomhus minst 70. Sämre konstruktioner eller val av LED kan medföra att Ra försämras under tiden. 5000 K eller mera motsvarar dagsljus. Visste du att när LED-dioderna gjort sitt efter 50 000 brinntimmar eller ca 7 år om de aldrig slås av så är de som andra belysningskällor att de ska återvinnas via ELÖ- Kretsen. Man lämnar in dem för återvinning vid kommunens återvinningscentral.
ENERGIBILAGAN 13 Närproducerad energi värmer boende i Nore I Nore strax utanför Ljusdal har privata entreprenörer bidragit till att minska växthuseffekten genom att ersätta uppvärmning med fossil importerad dyr olja med lokalproducerad värme gjort av förnyelsebart biobränsle från närliggande skogar. Utbyggnad av fjärrvärmenät är något som brukar vara förbehållet stora aktörer som kommuner eller energibolag. Men det förekommer också att privata entreprenörer satsar. Ett bra exempel är fjärrvärmenätet med panncentral som har byggts i Nore, i ett område med i huvudsak villabebyggelse men också några flerfamiljshus. Dimstone AB heter företaget som har uppfört och som driver fjärrvärmeanläggningen. Ägare är Lars Wallberg och Bosse Uddh. Lars driver företaget Wallbergs Åkeri som har verksamhet med bland annat lastbilstransporter, flisning, bergkrossanläggning och verkstäder. Bosse arbetar som virkesinköpare inom skogsnäringen och är anställd av Korsnäs AB. Den nya panncentralen eldas med fastbränsle, flis från i huvudsak barrved, mest gran. Virket som man gör flis av köper de in från Mellanskog. Wallbergs Åkeri sköter flisningen och tranport av bränslet till panncentralen. Som reserv och för stödeldning de kallaste vinterdagar finns också en oljeeldad värmepanna. Oljepannan är installerad i en flyttbar container bredvid panncentralen. Bosse berättar, att ungefär vid utetemperatur 20 minusgrader startas oljepannan, exakt när oljepannan behövs beror bland annat på kvalitet och fukthalt på flisbränslet. Fastbränslepannan klarar i stort hela värmebehovet, endast en liten mängd olja behövs de kallaste dagarna.. Minimala störningar Panncentralen är byggd på ett område där det förut har varit sågverksrörelse, lite avskilt från villaområdet, med minimala störningar för bostäder från flistranporter och annan verksamhet på anläggningen. Bosse berättar vidare, att nu, mars 2011 är 27 villor anslutna till panncentralen, och sex större fastigheter, var av 5 är flerfamiljshus och ett är servicehus för äldreboende. Anläggningen ersätter en energimängd motsvarande ungefär 230 240 m 3 olja per år. Fjärrvärmepriset till villakunderna består av en årsavgift på 4 100 kr och en rörlig avgift på 60 öre/kwh, inklusive moms. Priset är ungefär i nivå med Ljusdal Energi AB:s priser, som levererar fjärrvärme i tätorterna Ljusdal, Färila och Järvsö. Dimstone har som regel bekostat anläggningar fram till ansluten fastighet. Villaägaren har bekostat undercentral i egna fastigheten, en kostnad på ungefär 55 000 60 000 kr. De flesta har kunnat dra av arbetskostnader genom ROT-avdraget, varför kostnaden för villaägaren har blivit ännu lägre. Jämfört med fortsatt oljeeldning eller elvärme har fjärrvärmeanslutningen för de flesta blivit en bra affär ekonomiskt, och man bidrar också till en bättre miljö. Bosse berättar, att anläggningen har fungerat bra den här vintern, då det har varit många dagar med sträng kyla. Lite problem hade de när oljepannan skulle startas, vilket de kommer att rättas till före nästa vintersäsong. En elmotor i panncentralen gick sönder under vintern och fick bytas ut. Anläggningen drivs i stort sett obemannad, men blir det fel går ett larm, till Bosse i första hand som bor närmast. När Bosse inte är tillgänglig går larmet till Lars och till anställda i Wallbergs Åkeri. Företaget Dimstone började sin verksamhet som leverantör av värme 2006-2007, då en närvärmecentral byggdes i Los i Ljusdals kommun, för servicehuset Furugården och intilliggande fastigheter. Den anläggningen ersätter ungefär 100 m 3 olja med värme från fliseldad panna. Lars och Bosse tyckte att det gick bra med verksamheten i Los och valde därför att gå vidare och började bygga anläggningen i Nore under 2010. En dag bestämde de sig att satsa Hur kan det komma sig att man beslöt sig för att satsa på närvärme och fjärrvärme? Bosse försöker svara på frågan. Han och Lars pratade om det och så bestämde man sig en dag för att bilda bolag och satsa. Anläggningar som drivs med biobränsle behövs, i de här trakterna med mycket skogsmark ska det inte heller vara några problem att få bränsle levererat. Anläggningen i Nore har inte varit i drift så länge än, någon ekonomisk utvärdering har inte gjorts än. Investeringskostnaderna ligger på i storleksordningen 8-9 miljoner kr, varav panncentralen ungefär 2-3 miljoner kr. Klart är, att fjärrvärme inte genererar några stora vinster, men ska åtminstone gå runt ekonomiskt. FAKTA Flis tippas på marken intill panncentralen. Med traktor och skopa fraktas flisen till flisfickan i panncentralen. Leverantör av fastbränslecentral, Mekano i Malung Fastbränslepanna fabrikat Arimax Bio 500 SP, effekt fastbränsle 500 kw Panna för eldningsolja effekt 500 kw, oljecistern rymd 3.000 liter Flisförråd i panncentralen rymd omkring 150 m 3 Skorsten fastbränsle höjd 10 meter Rökgasrening typ multicyklon Automatisk askutmatning till utvändig behållare, askan fraktas till deponi i Bränta några km från Ljusdal. Fjärrvärmenät projekterat av konsultföretaget FVB, Gävle och Sundsvall Arbetsledare då anläggningen byggdes, Tommy Lanebourd från fd Bertils Rör, Gävle Fjärrvärmekulvertar, 2-rörs typ twinpipe, isolerade stålrör med gemensam yttermantel av PEH-plast. Kulvertnätet har i huvudsak byggts genom att långa längder har svetsats ihop ovan mark, därefter har man grävt eller använt borrteknik för att få ned kulvertrören i mark. Mer information om panncentralen www.mekano.nu Bosse Uddh visar pannanläggningen, till höger i bild container för oljepanna. Panncentral. Ta ett steg för klimatet Omvandla utsläppen till klimatvänlig energi på www.manniskohjalp.se/klimatsteget IM-422_NOV Lokala nyheter på webben
12 ENERGIBILAGAN Modemet som sms:ar vid problem. Krångligt pannrum? Kanske vid första intrycket men bekvämare än vedspisen i köket. När flisen byts blir det ny flis Här hamnar sotet och askan. Bränsleskruv och eltändning i pannan. Flisförråd med fjädrande stål. I Ovanåker börjar gamla flisanläggningar från 80-talet att ha gjort sitt. Flera fastighetsägare väljer att ersätta dem med nya flisanläggningar. Konstigt kanske man kan tycka när det finns moderna anläggningar så som värmepumpar. Men stannar man upp och funderar så är det kanske inte så konstigt. Vi besöker Johan Olanders i Norr-Edsbyn där familjen Olanders har tre fastigheter om totalt ca 900 m 2 att värma och förse med tappvarmvatten samt vid behov uppvärmning av verkstadslokal och spannmålstorkar. När en ny värmeanläggning behövdes valdes inte en flisanläggning utifrån de normala associationer vi har till flisanläggningar. I pannrummet står fullblodsanläggning en helautomatisk närvärmecentral som skickar sms om den får driftsstörningar. Pannan kan eldas med i stort sett alla typer av biobränsle som går att mata in med skruv. För tillfället används det billigaste bränslet som går att uppbringa på marknaden, flis från egen ved. Sedan december har pannan levererat 60 MWh i stort sett problemfritt! Pannan har sitt ursprung i Österrike där utvecklingen av biobränsleanläggningar i allmänhet ligger flera år före svensk teknik. Fröling, som företaget heter, har arbetat med att effektivisera användningen av trädbränslen under lång tid. I dag har de ett helt batteri med pannor och system för modern och användarvänlig teknik för biobränslen. Företaget tillverkar sina produkter i fabriker i Österrike och Tyskland. Mångsidig panna Pannan hos Olanders är en Fröling Turbomatic med en maxeffekt på 100 kw. Den är utrustad med automatisk sotning och uraskning och har lambdasond för mätning av syrehalt vilket borgar för en förbränning med hög verkningsgrad. En annan stor fördel är att pannan själv reglerar uteffekten steglöst mellan 30 100 kw beroende på värmebehovet. Totalt sett en bekväm, robust och säker lösning. Pannans reglersystem gör pannan mycket mångsidig. Exempelvis så optimerar systemet förbränningen med alla bränsletyper, vare sig det är flis, pellets eller spån. Det finns även ett specialroster som man kan montera in vilket gör att pannan kan eldas med vanlig ved. Pannan har en undertrycksmätare och en sugande fläkt som ger hög driftsäkerhet även vid ogynnsamma förhållanden i skorstenen (exempelvis vid lågtryck) och som hela tiden ser till att hålla undertryck i pannan. Värmeväxlaren har ett verk nings grads optimerings system som automatiskt rengör turbulatorerna. Eldstaden är stor och naturligtvis keramisk och kan därför hålla en hög temperatur vilket bidrar till en hög förbränning. På Olanders panna är den automatiska uraskningen standard, och för mindre pannor för villabruk är det ett tillval för kunden. Styrningen av primär- och sekundärluft sker automatiskt med en fläkt och spjäll som styr mängden luft till förbränningen. Förbränningsluftfläkt i kombination med så kallad lambdasondstyrning gör förbränningen optimal även när bränslet eller fukthalten varierar. Rostret vibrerar och tippar automatiskt då det rengörs. Det har en egen drivning och har en individuell styrning. Uraskningen av eldstaden där askan överförs till en askbehållare sker automatiskt. Det kan vara lätt att glömma i sammanhanget men pannan släcker och tänder naturligtvis också med automatik. Johan Olanders som har ett stort intresse för energifrågor har i samråd med Flis från egen ved känns tryggare än att vara beroende av elpriset Johan Olanders VVS-firman som gjort rörmontaget även försökt tänka till vad det gäller distributionen av värmen till ackumulatortankar och övriga hus. Pannan laddar två välisolerade ackumulatortankar i anslutning till pannan på vardera 850 liter. Överföringen till de två övriga husen sker sedan med kulvert från dessa tankar till en ackumulatortank i vardera hus. Pumpen som sköter överföringen är varvtalsstyrd och termiska ventiler sköter styrningen genom att kallla på värme när ackumulatortanken behöver laddas. Ett naturligt val För Olanders med så stort värmebehov och med tillgång till egen ved var valet av en flisanläggning rätt naturligt. Flis från egen ved känns tryggare än att vara beroende av elpriset anser Johan. En värmepumpsanläggning hade givetvis varit ännu något bekvämare, men både investeringsoch driftkostnader hade varit högre. Det är viktigt att väga in alla aspekter när man väljer ett system som ska fungera i många 20 och kanske 30 år framåt i tiden. Det är inte bara Olanders som valt ny modern teknik för biobränsleanläggningar. Moderna anläggningar av detta slag är på gång på fler håll och det som kännetecknar dem att de i huvudsak tillverkas i Österrike och Tyskland. En panna som kommer mer och mer är ETA som finns liksom Olanders panna för olika behov, allt ifrån den lilla villan till flerbostadshuset. Windhager BioWin är en annan panna och som nu gått några år och som även den kännetecknar den nya tekniken i form av driftsäkerhet och bekvämlighet. Tyvärr så är den svenska tillverkningen akterseglad och har tyvärr inte hängt med i utvecklingen i kravet på bekvämlighet och effektivitet. Tyvärr drabbar det i en förlängning arbetsmarknaden inte minst i ett skoglandskap som Hälsingland. Användning av biobränsle lokalt och globalt skapar arbetstillfällen inte bara i skogen utan också i verkstadsindustrier som gör allt från pannor, vedkapar, transportörer till flistuggar.
14 ENERGIBILAGAN Energikrysset De trettio först öppnade rätta korsorden vinner energieffektiva vinster. Fem vinster/hälsingekommun. Energikrysset skickas till: Energi- och klimatrådgivare Östen Östman Hudiksvalls kommun 824 80 Hudiksvall Märk kuvertet Energikrysset. Skicka in lösningen senast 8 april. Vinnare underrättas via telefon. Ev. vinst hämtas hos din kommuns energi- och klimatrådgivning. Namn... Adress... Postnr... Postadress... Telefon...
ENERGIBILAGAN 15 Energipriser 2011-03-01 Att ange ett exakt energipris är svårt efter som det är många faktorer som påverkar energipriset. Till exempel varierar det rörliga elpriset mellan olika nätägare, i vilket område en fastighet är belägen typ av byggnad och så vidare. Priset på pellets är beroende på hur den är förpackad och hur transporten går till bulk, storsäck, småsäck och volym. Transportavståndet påverkar priset på ved, men även graden av klyvning vid färdighuggen ved och så vidare. Vårsolen börjar ge värme och varmvatten. Fånga solen och få bidrag Den vanligaste frågan som vi energi- och klimatrådgivare får är: Finns det några bidrag. Nu när vårsolen börjar värma och man ser en och annan solfångre som börjar samla energi på allvar så är det många som blir sugen. Solen skickar aldrig räkning och den kan stå för det huvudsakliga energibehovet för de månader vi snart har framför oss (mars/april till september/oktober). I kombination med ett biobränsle ved, flis och pellets så är det ofta ett bra sätt att spara bränsle och samtidigt få en mycket högre grad av bekvämlighet i sin värmeanläggning. Idag finns bara ett bidrag som man kan få och det är bidrag till att fånga solen. Viktigt är dock att komma ihåg att bidragen inte får kopplas till ROTavdraget. Man kan alltså inte använda ROT-avdrag till solfångarinstallationer om man samtidigt tar emot bidrag till anläggningen. Det är Länsstyrelsen i Gävleborg som handlägger solfångarstödet. Rådgivning, om vad du ska tänka på innan du söker för att få ut det mesta av en kommande solfångare, får du av din energirådgivare i kommunen. Mera information om bidraget och ansökningsblanketter finns på hos Boverket använd länken: www.boverket.se/ Bidrag--Stod/Villa/Solvarmestod-nytt/ Egen producerad ved Köpt ved, minst 1m3, färdighuggen (Priset är mycket varierande). 0,10 0,15 kronor/kwh 0,30 0,40 kronor/kwh Pellets, bulk 3 m 3 ca 0,48 0,60 kronor/kwh Med hänsyn till pannverkningsgraden blir priset på den nyttig gjorda energin 0.60 0,70 kronor/kwh Vid köp av storsäck ca 500 kg eller småsäck blir priset högre. Större mängd = högre pris. El inklusive den rörliga nätavgiften 1.25 2.00 kronor/kwh* Det höga elpriset på 2,00 kronor gäller tillsvidarepris till en lägenhetskund. Rörligt elavtal kan vara något lägre per kwh, kontrollera med din elleverantör om dagspriset. Att binda elpriset, alltså lämna tillsvidarepriset, blir lönsamt för alla elkonsumenter. Energipriset till bergvärmepump 0,50 0,75 kronor/kwh Villaolja oeldad. Priset är instabilt 1,20 kronor/kwh Oljepriset styrs av världsmarknadspris, dvs efterfrågan, valutakurser samt var i världen det är oroligt. Med hänsyn till pannverkningsgraden blir priset på den nyttig gjorda energin 1.40 1.50 kronor/kwh Fjärrvärme 0,70 0,90 kronor/kwh *Inom det inre stödområdet (till exempel delar av Ljusdals kommun) är priset cirka 0,12 kronor mindre beroende på lägre energiskatt. bris.se PG 90 15 04-1
16 ENERGIBILAGAN Ljusdal Energirådgivningen i Hälsinglands kommuner Energi- och klimatrådgivarna i Hälsingland är till för dig som kommuninvånare. Det är bättre att ställa en fråga för mycket innan man bestämmer sig, exempelvis innan du ska byta uppvärmning. Idag jobbar vi ofta tillsammans i våra kommuner. Ett bra exempel på det är den Energibilaga du just nu läser i. Hittills har elva energibilagor producerats och den första kom 2004. Vi finns till för dina frågor och funderingar. Kontakta oss så tidigt som möjligt när du planerar ombyggnationer och så vidare. Vi försöker hålla en hög servicenivå då vi ofta går in och täcker upp för varandra, både i tillgänglighet men också i kompetens. Vi är olika bra på olika frågor, vilket också är en av orsakerna till att vi ofta jobbar tillsammans. Just nu är vi bara tre stycken i landskapet, men vi tar också lite hjälp av Eva från Ockelbo som lovat hjälpa Bollnäs kommun. Här bredvid ser du hur vi täcker upp i kommunerna. Lennart Wing Svarar t.v. också för Nordanstigs kommun 0651-183 20, lennart.wing@ljusdal.se Hudiksvall Östen Östman Svarar t.v. också för Söderhamns kommun 0650-192 92, osten.ostman@hudiksvall.se Edsbyn - Alfta Olle Berglund 0271-57 347, olle.berglund@ovanaker.se Ockelbo - Bollnäs Eva Trolle Andersson 0297-555 41, eva.trolle.andersson@ockelbo.se