Nyheter för överförmyndare Avdelningen för juridik Eva von Schéele Mars - juni 2017 RÄTTSFALL OCH DOMAR Dödsbodelägare solidariskt ansvarig för obetald skatteskuld En dödsbodelägare, NN, har överklagat Skatteverkets beslut att förplikta denne att betala dödsboets obetalda skatteskuld. Skulden uppkom i samband med att dödsboet sålde en bostadsrätt. I sin egenskap av delägare i dödsboet är NN en sådan företrädare som kan göras ansvarig för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter. Förvaltningsrätten i Stockholm fastställde Skatteverkets beslut. NN överklagade till Kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten i Stockholm, mål nr 7717-61, meddelad 2017-02-28. Familjehemsplacering av gravid ensamkommande barn Socialnämnden hade beslutat att N, som var gravid, skulle placeras i ett familjehem enligt Ns önskemål. Gode mannen motsatte sig placeringen och överklagade nämndens beslut. Förvaltningsrätten anger bl.a. i sin bedömning att den gode mannen vid tidpunkten för avgörande har samma rättigheter och skyldigheter som en vårdnadshavare att bestämma i frågor rörande Ns personliga angelägenheter. Vid sådana förhållanden kunde en placering i familjehemmet mot den gode mannens vilja inte åstadkommas med stöd av någon bestämmelse i SoL. Överklagandet ska därför bifallas och det överklagade beslutet upphävas. Förvaltningsrätten i Jönköping, mål nr 3194-16, meddelad 2017-03-13. Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 info@skl.se Org nr: 222000-0315 www.skl.se
Mars, april, maj, juni 2017 2 (8) Ensamkommande barn alternativt skyddsbehövande En afghansk pojke, DH, har fått permanent uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande skäl men Migrationsverket avslog hans yrkande om alternativ skyddsstatusförklaring och resedokument. DH överklagade Migrationsverkets beslut om statusförklaring och Migrationsdomstolen beviljade DH alternativ skyddsstatusförklaring. Migrationsverket överklagade domstolens beslut till Migrationsöverdomstolen. I sin motivering säger domstolen bl.a. att barnet har vare sig familj eller släktingar i Afghanistan, han har knappast varit där och har inget nätverk i landet. Det finns grundad anledning att anta att DH, även vid en framåtsyftande bedömning, löper en individuell och specificerad risk för att utsättas för våld och andra övergrepp som utgör sådan omänsklig eller förnedrande behandling som avses i utlänningslagen om han återvänder. Överklagandet avslås därför och DH får sin alternativa skyddsstatusförklaring fastställd. Migrationsöverdomstolen, mål nr UM911-16, meddelad 2017-03-17. HVB-hem ger skälig levnadsnivå för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn, A.K., placerades först av anvisningskommunen i ett konsultentstött familjehem p.g.a. särskilda behov. Efter ca ett halvår gjordes en fördjupad utredning om barnet kunde placeras i ett HVB-hem i kommunen. A.K. själv samtyckte till denna placering medan den gode mannen, familjehemmet m fl. ansåg att det bästa för A.K. var att hen fick stanna kvar i familjehemmet. Gode mannen överklagade socialnämndens beslut till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Socialnämnden överklagade domen till kammarrätten och anförde att A.K. skulle placeras i kommunens HVB-hem då A.K. enligt nämndens bedömning skulle tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom placering på HVB-hem. Det hade inte heller framkommit några särskilda specifika behov som gjorde att A.K. hade behov av placering i ett familjehem. Gode mannen framförde i sin tur bl.a. att det var av ekonomiska skäl som socialnämnden gjorde denna omplacering. Kammarrätten anför i sin bedömning att i ett nu aktuellt mål har domstolen inte att ta ställning till var barnet tillförsäkras de bästa levnadsvillkor. Prövningen begränsas till om barnet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Dessutom framgår av prop.
Mars, april, maj, juni 2017 3 (8) 2000/01:80 s. 90 att regeringen anser att det inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster oberoende av kostnad. Kammarrätten biföll socialnämndens överklagande. Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 361-17, meddelad 2017-04-10. Se också Kammarrätten i Jönköping, mål 2396-16, meddelad 2017-04-18. Rätt att ta del av allmän handling: politiker som är god man eller förvaltare GdC har begärt att få ta del av vilka personer som av överförmyndaren i en kommun har utsetts till gode män och förvaltare. Socialförvaltningen (min kursivering) har i ett beslut avslagit begäran med hänvisning till att något syfte inte angetts i förfrågan och hänvisat till 16 kap. 7 FB samt 32 kap. 4 OSL och den starka sekretess som föreligger. GdC överklagade beslutet till Kammarrätten som avslog överklagandet, i vilket GdC begärde att få namn och personnummer på samtliga folkvalda politiskt tillsatta, deras partitillhörighet, uppgift om vilka utskott och nämnder de sitter i samt uppgift om vilka av dem som har uppdrag som god man eller förvaltare. I sitt beslut hänvisade domstolen till gällande bestämmelser och presumtionen för stark sekretess och avslog överklagandet. Kammarrätten i Jönköping, mål nr 124-17, meddelad 2017-03-16. Rätt att ta del av allmän handling: handlingar hos polismyndighet En förvaltare (FV) begärde att få ta del av handlingar hos polismyndigheten som rörde dennes huvudman. Syftet var att FV ville analysera risksituationer och riskbeteende från sin huvudmans sida så att denne kunde få nödvändiga vård- och omsorgsinsatser. Polismyndigheten avslog begäran med stöd av gällande sekretessbestämmelser i OSL. FV överklagade beslutet till Kammarrätten som avslog överklagandet då man ansåg att handlingarna omfattades av sekretess och FV trots allt skulle kunna fullgöra sitt uppdrag. Kammarrätten i Stockholm, mål nr 6915-16, meddelad 2017-03-16.
Mars, april, maj, juni 2017 4 (8) Rätt att ta del av allmän handling: god man har ingen självklar rätt att ta del av vissa handlingar rörande huvudmannen En god man, tillika far, har begärt att få ta del av handlingar nedtecknade av personal på daglig verksamhet och som rör huvudmannen, A.E. Kommunen överlämnade begärda daganteckningar i maskerad form med motiveringen att A.E. inte förlorat sin rättsliga handlingsförmåga genom godmanskapet och den gode mannen har därför inte rätt att utan medgivande från A.E. få del av aktuella handlingar. Kammarrätten anger i sina skäl bl.a. följande. En god man har inte rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter om sin huvudman. Det krävs att huvudmannen antingen själv begär ut uppgifterna eller efterger sekretess i förhållande till den gode mannen. Om huvudmannen på grund av sitt tillstånd saknar förmåga att göra det har den gode mannen enligt praxis rätt att få ta del av de uppgifter som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sitt uppdrag (RÅ 1999 ref 38). I sin bedömning finner bl.a. att A. E:s tillstånd inte är sådant att hon inte själv kan begära ut uppgifterna eller efterge sin sekretess. Överklagandet avslås därför. Kammarrätten i Göteborg, mål nr 1020-17, meddelad 2017-05-15. Rätt att ta del av allmän handling/ närmaste släkting En syster till huvudmannen begärde hos överförmyndaren, ÖF, att få ta del av förvaltarens räkenskaper såsom fakturor och kvitton och andra handlingar som rörde förvaltarskapet. ÖF avslog begäran med motiveringen att handlingarna utgör sådant arbetsmaterial som inte arkiverades hos ÖF. Systern överklagade beslutet till kammarrätten som i sina skäl tog upp dels bestämmelserna i 2 kap. 3 och 6 tryckfrihetsförordningen, TF, dels 32 kap. 4 första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, samt slutligen 32 kap. 5 OSL som hänvisar till 16 kap. 7 FB. Enligt sistnämnda bestämmelse har närmaste släkting en ovillkorlig rätt att ta del av handlingar som förvaras hos ÖF. Som närmaste släkting anses bröstarvingar, föräldrar och syskon. Systern i detta ärende är att anse som närmaste släkting och har därför rätt att få ta del av begärda handlingarna som rör ställföreträdarskapet och förvaras hos ÖF. Överklagandet ska därför bifallas. Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 666-17, meddelad 2017-05-16.
Mars, april, maj, juni 2017 5 (8) JO Kritik mot socialnämnd för flytt av ensamkommande barn utan att inhämta barnens/och eller de gode männens samtycke En socialnämnd har inte rätt att flytta ensamkommande barn (eller andra barn) som placerats enligt socialtjänstlagen, SoL, utan samtycke. Insatser enligt SoL är frivilliga och kräver samtycke av barnet om det fyllt 15 år och dennes vårdnadshavare/god man. JO, Dnr 1639-2016, 1700-2016 och 1703-2016, meddelade 2017-03-30. Kritik mot flera överförmyndare om upphörande av ett godmanskap för ensamkommande barn utan formellt beslut Överförmyndarna i två kommuner har utan formellt beslut entledigat gode män för ensamkommande barn enbart med stöd av Migrationsverkets uppskrivning av ålder. Överförmyndarna får kritik för att inte ha gjort en självständig bedömning av åldern och därefter fattat ett eget överklagat beslut om att godmanskapet skulle upphöra. JO, Dnr 6581-2016 och 6894-2016, meddelade 2017-06-08. Ny lagstiftning Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn Den 1 januari 2017 infördes ett fjärde stycke i 3. Bakgrunden är genomförandet av det omarbetade asylprocedurdirektivet i svensk rätt som behandlar gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd. Överförmyndaren ska omedelbart efter förordnandet informera barnet om vem som har förordnats som god man. Informationen ska även lämnas till barnets boende och till det offentliga biträdet om ett sådant har förordnats för barnet. Lag (2016:1241). Åldersbedömningar av ensamkommande barn tidigare i asylprocessen Från den 1 maj 2017 gäller att ensamkommande barn som ansöker om uppehållstillstånd från den 1 februari 2017 har möjlighet att få genomgå en medicinsk åldersbedömning om det finns skäl att ifrågasätta om den unge är under 18 år, 13 kap. 17-18 och 14 kap. 8b utlänningslagen (UtlL). Skriftligt samtycke krävs, i de flesta fall av både den unge och den gode mannen.
Mars, april, maj, juni 2017 6 (8) Bedömningen sker efter röntgen av visdomständer (två tandläkare) och genom undersökning med magnetkamera av nedre lårbenet (två läkare). Observera! Vid dessa besök krävs den gode mannens närvaro. Denne kan inte genom fullmakt överlåta sin närvaro till annan. Se vidare på Rättsmedicinalverkets hemsida, www.rmv.se. Beslutet är tillfälligt och kan överklagas. Vid Migrationsverkets slutliga ställningstagande till uppehållstillstånd fattas också beslut om åldern. Lag (2017:310) om framtidsfullmakter Från den 1 juli 2017 är det möjligt för den som fyllt 18 år och är beslutsförmögen att upprätta en framtidsfullmakt. Framtidsfullmakten får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, men inte åtgärder inom hälso- sjuk- eller tandvård. Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen. Den ska dock inte registreras. Framtidsfullmakten träder i kraft då fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Det är fullmaktshavaren som avgör när framtidsfullmakten träder i kraft. Denne kan också vända sig till domstol för att få beslut om ikraftträdande av fullmakten. Överförmyndaren får besluta att framtidsfullmakten helt eller delvis inte längre får brukas av fullmaktshavaren om denne missbrukar sin ställning. En framtidsfullmakt saknar verkan om godmanskap enligt 11 kap. 4 föräldrabalken eller förvaltarskap anordnats för fullmaktsgivaren. Ändringar i 11 och 12 kap. FB Med anledning av införande av lagen om framtidsfullmakter har vissa tillägg gjorts i FB. I 11 kap. 15 och 16 har i princip endast små justering införts. I 19 b har lyckligtvis eller förvaltarskap tagits bort (som felaktigt fanns med). I 12 kap. 2 har ett tredje stycke lagts till för att förtydliga vad som menas med frågor av utpräglat personlig karaktär där vare sig en god man eller förvaltare (och inte heller en framtidsfullmaktshavare) har behörighet att företräda sin huvudman. Där anges som exempel ingående av äktenskap, bekräftelse av faderskap liksom upprättande av testamente.
Mars, april, maj, juni 2017 7 (8) Ändringar i 10 kap. 4 ÄB, 8 LSS och 36 kap. 1 p. 6 OSL I ovanstående lagstiftningar har också behörighet för en framtidsfullmaktshavaren införts. 17 kap. FB anhörigas behörighet att rättshandla i vissa fall Från den 1 juli 2017 gäller det nyinsatta 17 kapitlet i FB. Innebörden av behörigheten framgår av 1 där man säger följande: Om det är uppenbart att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter, är en anhörig behörig att för den enskilde vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring. Behörigheten endast då den situation som anges i 1 har inträffat efter det att den enskilde fyllt 18 år. I 2 anges vilka anhöriga som är behöriga. Observera att det endast gäller ekonomiska angelägenheter vid ordinära rättshandlingar. I prop. 2016/17:30 finns utförligt angivit innebörden av detta kapitel. Unga nyanlända som studerar på gymnasienivå ska kunna få längre uppehållstillstånd Från den 1 juni 2017 gäller ovanstående enligt lagen (SFS 2017:352) om ändring i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen är svårtolkad men på SKL:s hemsida finns frågor och svar som kan ge hjälp att tolka de nya bestämmelserna. Förslag om ny kommunallag och ny förvaltningslag Regeringen har överlämnat förslag till ny kommunallag till riksdagen, prop. 2016/17:171. Förslaget anger 1 januari 2018 som ikraftträdandedatum. Debatt och beslut sker den 19 juni. Förslaget till ny förvaltningslag, prop. 2016/17:180, har den 1 juli 2018 som dag för ikraftträdande. SKL kommer under hösten att ta fram cirkulär om de nya förslagen.
Mars, april, maj, juni 2017 8 (8) Övrigt Begäran om översyn av reglerna om överförmyndare, gode män och förvaltare SKL tillställde 2017-04-07 regeringen en begäran om översyn av de nuvarande reglerna som gäller överförmyndarens verksamhet. Skrivelsen läggs till detta nyhetsbrev som bilaga. Ensamkommande barn 1. Personnummer vid TUT Skatteverket har, enligt uppgift, lämnat följande besked: När ett ensamkommande beviljats tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) och fått sina fyra sista siffror i personnumret är dessa siffror permanenta. Om barnet inte beviljas förlängt uppehållstillstånd måste Skatteverket få meddelande om när barnet lämnar landet och registrerar då barnet som avflyttat. 2. Svenskt medborgarskap och återförening Ett barn bad sin gode man om hjälp att ansöka om svenskt medborgarskap. Eftersom barnet var statslös palestinier handlades ärendet snabbare än andra ärenden. När föräldrarna sedan ansökte om uppehållstillstånd fick de avslag på grund av att deras barn var svensk medborgare. Vid kontakt med Migrationsverket upplystes man om att möjligheten för föräldrar att få UT på grund av anknytning gäller endast utländska barn och om barnet har svenskt medborgarskap är det inte utländskt. Detta bör de gode männen informeras om. 3. Öppnande av konton med samordningsnummer men utan andra ID-handlingar ingen lösning Svenska Bankföreningen har meddelat att man i ett möte i mars diskuterat denna fråga, men frågan har inte fått någon övergripande lösning. Frågan kommer dock att tas upp av bankföreningen i möte med regeringen. Konton för bortavarande dödsbodelägare Enligt uppgift från Svenska Bankföreningen och ett möte där i januari med den s.k. förmyndargruppen (SKL var inte inbjuden) bekräftade samtliga storbanker utom SEB att man öppnar konton i dessa fall och begär att den gode mannen identifierar sig i dödsbodelägarens ställe. Grundläggande kurs för överförmyndare, ledamöter och tjänstemän Den sedvanliga grundkursen kommer i höst att hållas i Stockholm 17-18 oktober. Du kan redan nu gå in via www.skl.se och anmäla dig.