Selma Lagerlöf. och den förbjudna kärleken. Karina Smits Scandinavische Talen en Culturen Rijksuniversiteit Groningen

Selma Lagerlöf och den förbjudna kärleken Karina Smits Scandinavische Talen en Culturen Rijksuniversiteit Groningen

Selma Lagerlöf och den förbjudna kärleken En litteraturhistorisk och biografisk undersökning Karina Smits studentnummer: 1264877 Bacheloruppsats Scandinavische Talen en Culturen Rijksuniversiteit Groningen Handledare: Petra Broomans Datum: 24 juni 2010 1

Innehållsförteckning Inledning 4 s. Kapitel 1 Selma Lagerlöf 8 1.1. Biografi Selma Lagerlöf 8 1.1.1. Liv och karriär 8 1.1.2. Popularitet 9 1.2. Kvinnovänskap 10 1.2.1. Sophie Elkan 13 1.2.2. Valborg Olander 14 1.2.3. Brevväxling 15 1.3. Biografier över och artiklar om Selma Lagerlöf före 1992 17 Kapitel 2 Inledning homosexualitet 23 2.1. Homosexualitet: en samhällelig debatt 23 2.2. Bibeln 24 2.3. Svensk lagstiftning 25 2.4. Nordisk familjebok 27 2.5. Kvinnor 28 2.6. Slutsats 29 Kapitel 3 Teori och metod 30 3.1. Teori 30 3.1.1. Litteraturhistoria 30 3.1.2. Kanon 31 3.1.3. Kvinnolitteratur 32 3.2. Metod 33 3.2.1. Objektivitet 34 3.2.2. Modell 37 Kapitel 4 Analys 4.1. Illustrerad svensk litteraturhistoria Henrik Schück och Karl Warburg (1932) 40 2

4.2. Svensk litteraturhistoria - E.N. Tigerstedt (1948) 43 4.3. Svensk litteratur 1870-1970. Från 1870 till första världskriget - Gunnar Brandell och Jan Stenkvist (1974) 45 4.4. Den Svenska Litteraturen. Den storsvenska generationen 1890-1920 - Lars Lönnroth och Sven Delblanc (red.) (1989) 47 4.5. Litteraturens historia i Sverige - Bernt Olsson och Ingemar Algulin (1993) 50 4.6. Kvinnornas Litteraturhistoria - Marie Louise Ramnefalk och Anna Westberg (red.) (1981) 53 4.7. Kvinnliga författare. Kvinnornas litteraturhistoria från antiken till våra dagar - Susanna Roxman (red.) (1983) 57 4.8. Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Vida Världen 1900-1960 - Elisabeth Møller Jensen (red.) (1996) 59 4.9. Sammanfattning 62 Kapitel 5 Slutsats 64 Kapitel 6 Sammanfattning 68 Kapitel 7 Sammanfattning på nederländska / Samenvatting in het Nederlands 71 Litteratur 75 Bilaga 1 Bibliografi Selma Lagerlöf 3

Inledning Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges största författare som är populär även idag. Det är alltså inte så underligt att Selma Lagerlöf är en regelbundet återkommande företeelse under litteraturlektioner som har svensk litteratur som ämne. När jag var utbytesstudent i Stockholm, följde jag en kurs om nordisk barnlitteratur. Vi fick skriva en uppsats om en nordisk barnbok och mitt val var Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-1907). Jag har vuxit upp med boken och dessutom var valet kanske inte så självklart för Selma Lagerlöf är inte känd som barnboksförfattare. Jag letade efter allmän information om Selma Lagerlöf på internet då jag läste någonting som förvånade mig. The same year, 1894, that her second book was published, Selma Lagerlöf met Sophie Elkan, also a writer, who became her friend and companion, and, judging from the letters between them that survive, with shom [sic] she fell deeply in love. 1 Hur var det möjligt att det inte var allmänt känd? Under åren vid Institutionen för nordiska språk i Groningen följde jag några litteraturkurser. Vi pratade och läste om de stora svenska författarna. Vid vissa var det kända att de var homosexuella, lesbiska eller bisexuella, till exempel Karin Boye (1900-1941). Hon skrev även om kärlek mellan människor av samma kön. Selma Lagerlöf har för såvitt jag vet, aldrig skrivit om kärlek mellan två kvinnor. Varför har jag aldrig hört eller läst att Selma Lagerlöf var lesbisk eller bisexuell? Selma Lagerlöf uppehöll en brevväxling med bland andra två kvinnor som framkommer att vara hennes största kärlekar, Sophie Elkan (1853-1921) och Valborg Olander (1861-1943). Denna korrespondens släpptes fri först efter 1990. I Selma Lagerlöfs testamente fastställde hon nämligen att bland annat breven skulle deponeras i Kungliga Biblioteket i Stockholm och de skulle förseglas med villkor att de icke fick öppnas förrän femtio år efter hennes död. 2 Svenska Dagbladet skriver den 16 mars 1990: 1 http://womenshistory.about.com/od/selmalagerlof/a/selma_lagerlof.htm (sista besök: den 15 juni 2010). 2 http://www.kb.se/samlingarna/handskrifter/personarkiv/lagerlof/ (sista besök: den 15 juni 2010). 4

Den 16 mars i år, 50 år efter Selma Lagerlöfs dödsdag, är en viktig dag för Lagerlöfforskningen. Då blir äntligen de tusentals brev tillgängliga som hållits spärrade i enlighet med Selma Lagerlöfs testamente. 3 Sedan dess har Lagerlöfkännaren Ying Toijer-Nilsson publicerat Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan (1992) och En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander (2006). Visste man inte tidigare att hon var lesbisk eller bisexuell? Troligtvis har Selma Lagerlöf aldrig sagt någonting om det. Det finns många intressanta frågor runt omkring detta ämne. Jag tyckte att detta var värt att undersöka. Därför valde jag det som ämne för min bacheloruppsats för utbildningen Nordiska språk och kultur vid Rijksuniversiteit Groningen. I denna slutuppsats, som har karaktären av en litteraturhistorisk och biografisk undersökning, ska jag undersöka om det finns mer information om Selma Lagerlöfs sexuella läggning i litteraturhistorier. Det gäller såväl före och efter 1992, året i vilket hennes brev publicerades. Min undersökningsfråga är: Huruvida skrevs om Selma Lagerlöfs sexuella läggning i olika litteraturhistorier? Finns det en skillnad mellan litteraturhistorier som publicerades före och efter 1992? Och huruvida finns det en skillnad mellan kvinnolitteraturhistorier och allmänna litteraturhistorier? Nästa steg är att bestämma min korpus. Det finns naturligtvis inte bara litteraturhistorier som handlar om Selma Lagerlöf. Det finns till exempel många biografier över henne också. Man kan anta att författare av en litteraturhistoria använder bland andra biografier som källa. Elin Wägner (1882-1949) skrev den första svenska biografin över Selma Lagerlöf, kort efter Lagerlöfs död. 4 Enligt Anna Nordlund som skrev avhandlingen Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891-1996 (2005) är Elin Wägner den första som skrev någonting om Lagerlöfs 3 Toijer-Nilsson, Y., Selma Lagerlöf, kärleken och döden, i Svenska Dagbladet, den 16 mars 1990. 4 Nordlund, A., Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891-1996, Stockholm/Stehag, 2005, s. 220. 5

förmenta homosexualitet. I kapitel 1 går jag djupare in på det och diskutera vad man har skrivit om Selma Lagerlöfs sexuella läggning innan breven publicerades. Jag använder biografier över Selma Lagerlöf men också olika tidningsartiklar om henne. De har naturligtvis också till syfte att hjälpa mig att få en så fullständigt bild av Selma Lagerlöf som möjligt. För analysen själv ska jag använda olika litteraturhistorier som behandlar hennes liv och författarskap. Jag har valt litteraturhistorier ur olika tider för att se om det finns skillnader i vad man säger om detta känsliga ämne och om det finns en utveckling i öppenhet vad gäller homosexualitet. Det finns även litteraturhistorier som behandlar kvinnliga författarskap. Och det är möjligt att de koncentrerar sig mer på den kvinnliga författarens personlighet. Jag tror att dessa litteraturhistorier kan vara viktiga för min forskning. Kanske finns det en skillnad mellan dessa litteraturhistorier och mer allmänna litteraturhistorier. Selma Lagerlöf föddes 1858 och dog 1940. Hennes första roman gavs ut 1891. Dessa årtal är viktiga för att selektera litteraturhistorier. Några av de första litteraturhistorierna som kom ut i Sverige var Svensk litteratur efter 1900 (1929) som skrevs av Gösta Lindblad och Svensk litteratur efter 1900 (1900-1940) (1947) av Alf Henriques. Vad gäller årtalen när de litteraturhistorierna publicerades skulle de vara meningsfulla för min undersökning. Tyvärr är bara två av de tjugofyra behandlade författare i Svensk litteratur efter 1900 (1929), kvinnor. Och till dem tillhör inte Selma Lagerlöf. I Svensk litteratur efter 1900 (1900-1940) (1947) förekommer inte heller Selma Lagerlöf förutom i en kronologisk översikt över svensk litteratur 1895-1943 finns ändå Selma Lagerlöfs verk. Den första litteraturhistorien som behandlar Selma Lagerlöf är Henrick Schücks och Karl Warburgs Illustrerad svensk litteraturhistoria (1896). Jag ska använda den tredje upplagan som utgavs 1932, samt E.N. Tigerstedts Svensk litteraturhistoria (1948), Svensk litteratur 1870-1970. Från 1870 till första världskriget (1974) av Gunnar Brandell och Jan Stenkvist, Den Svenska Litteraturen. Den storsvenska generationen 1890-1920 (1989) under redaktion av Lars Lönnroth och Sven Delblanc och Bernt Olsson och Ingemar Algulins Litteraturens historia i Sverige (1993). Jag analyserar litteraturhistorier ur olika tider. Dessutom analyserar jag litteraturhistorier som handlar bara om kvinnor, nämligen Kvinnornas Litteraturhistoria (1981) under redaktion av Marie Louise Ramnefalk och Anna Westberg, Susanna Roxmans Kvinnliga författare. Kvinnornas litteraturhistoria från antiken till våra dagar (1983) och till sist Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Vida Världen 1900-1960 (1996) av 6

Elisabeth Møller Jensen. Bacheloruppsatsens uppläggning ser ut som följande: Det första kapitlet är ett inledande kapitel om Selma Lagerlöf. Jag ska behandla Selma Lagerlöf själv, bland annat hennes levnad, släkt och verk. I samma kapitel ska jag gå in på kvinnovänskap och relationen till Selma Lagerlöf. Jag använder härför Lillian Fadermans Surpassing the love of men. Romantic Friendship and Love between Women from the Renaissance to the Present (1985). Till slut ska jag behandla några källor bredvid litteraturhistorier, som biografier och annat material som tidningsartiklar och artiklar, som handlar om Selma Lagerlöfs sexuella läggning. Kapitel 2 är ett inledande kapitel om homosexualitet. Jag ska diskutera den politiska situationen i Sverige vad gäller homosexualitet genom åren. Jag hoppas med hjälp av detta kapitel att jag kan forma mig en bild av situationen (vad gäller homosexualitet) i vilken Selma Lagerlöf levde. Sedan finns det ett kapitel i vilket jag ska behandla teori och metod. Eftersom min korpus är texter ur litteraturhistorier diskuterar jag genren litteraturhistoria, kanon och kvinnolitteratur. Vad gäller metoden använder jag en innehållsanalytisk modell som jag tillämpar på min korpus. I kapitel 4 kommer själva analysen i vilken jag försöker svara på min undersökningsfråga. Jag ska göra det med hjälp av teorin och metoden som diskuterades i kapitel 3. Efter analysen ska jag dra en slutsats om analysens resultat. Dessutom diskuterar jag i en metareflektion om den använda metoden har visat sig vara användbar för min undersökning. 7

Kapitel 1 Selma Lagerlöf Första kapitlet består av en beskrivning av Selma Lagerlöfs levnadslopp och författarskap. Dessutom vill jag berätta om kvinnovänskap och Sophie Elkan, Valborg Olander och deras brevväxling. Till slut ska jag diskutera några biografier och tidningsartiklar över Selma Lagerlöf. 1.1. Biografi Selma Lagerlöf 1.1.1. Liv och karriär Selma Lagerlöf föddes som Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf den 20 november 1858 på herrgården Mårbacka i Östra Ämtervik i Värmland. Hon var dottern till Erik Gustaf Lagerlöf (1819-1885) som var en löjtnant och skrivare vid Värmlands regementes inskrivningsnämnd och Elisabet Louise Wallroth (1827-1915). Selma Lagerlöf hade fyra syskon: Daniel, Johan, Anna och Gerda. På Mårbacka bodde dessutom Selmas faster Lovisa och hennes farmor. 5 Då Selma Lagerlöf var tjugotvå år lämnade hon hemmet och reste till Stockholm för att utbilda sig till lärarinna. 6 Året 1885 tog hon sin examen och började som lärarinna vid Landskrona elementarläroverk för flickor. 7 Selma Lagerlöf vann året 1890 en novellpristävling i den litterära tidskriften Idun med några kapitel ur Gösta Berlings saga. 8 Genom ett stipendium fick hon möjlighet att skriva bokens andra del. 9 1891 hade debutboken kommit ut i tryck. 10 Fyra år senare sade hon upp tjänsten i Landskrona och 1897 flyttade hon till Falun i Dalarna. 11 Från den tiden hoppades hon att leva av sin penna. 12 Efter succéerna Osynliga länkar (1894) och Antikrists mirakler (1897) blev hennes största framgång Jerusalem I-II (1901-1902). 13 Hon blev världsberömd med Kristuslegender (1904). Ett annat arbete som är värt att nämna är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 5 Wivel, H., Snödrottningen. En bok om Selma Lagerlöf och kärleken, Stockholm, 1990, ss. 12-13. 6 http://www.selmalagerlof.org/selma.html (sista besök: den 15 juni 2010). 7 Wivel, 1990, s. 14. 8 Ibid., s. 15. 9 http://www.selmalagerlof.nu/bakgrund.html (sista besök: den 15 juni 2010). 10 Wivel, 1990, s. 15. 11 http://www.selmalagerlof.org/selma.html (sista besök: den 15 juni 2010). 12 Vrieze, F. S. de, Selma Lagerlöf Inleiding over auteur en werk, Hasselt, 1961, s. 18. 13 http://www.selmalagerlof.org/selma.html (sista besök: den 15 juni 2010). 8

skriven som läsebok i geografi för folkskolans barn. 14 En komplett översikt av hennes verk finns i bilaga 1. Selma Lagerlöfs far dog året 1885. Familjens ekonomi var dålig och 1887 var familjen tvungna att flytta. Huset såldes först till en släkting, men 1889 gick gården ur släktens händer. 15 Att denna förlust hade stort inflytande på henne, framkommer i några av hennes arbeten. 16 I decennier stod hon i offentlighetens ljus, med ett speciellt påslag eftersom hon var den första kvinnan i så många sammanhang. 17 Hon erhöll Svenska Akademiens stora guldmedalj 1904 och blev invald i Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg. Tre år senare blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitetet. Året 1909 var Selma Lagerlöf den första svenska författaren som fick Nobelpriset i litteratur. 18 Dessutom valdes hon som första kvinna i Svenska Akademien. 19 Tack vare Nobelpriset och de enorma inkomsterna som Jerusalem och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige gav, kunde hon köpa tillbaka Mårbacka. 20 Där avled hon den 16 mars 1940. 21 För en grundlig biografi om Selma Lagerlöf hänvisar jag till (för exempel) Vivi Edströms Selma Lagerlöf. Livets vågspel (2002). 1.1.2. Popularitet Selma Lagerlöf är fortfarande väldigt populär över hela världen. Hennes verk har översatts till många främmande språk. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige har översatts till omkring 60 språk och Gösta Berlings saga till omkring 50. 22 Hennes böcker filmades och har blivit teaterpjäser. Herrgården Mårbacka har blivit ett museum och Selma Lagerlöfs bibliotek och arbetsrum från villan i Falun har återuppförts i Dalarnas museum. 23 Sedan 1992 är Selma Lagerlöf avbildad på den svenska tjugo-kronorssedeln. 14 http://www.selmalagerlof.org/selma2.html (sista besök: den 15 juni 2010). 15 http://www.selmalagerlof.org/marbacka.html (sista besök: den 15 juni 2010). 16 Edström, V., Selma Lagerlöf. Livets vågspel, Stockholm, 2002, s. 463. 17 Ibid., s. 7. 18 Wivel, 1990, s. 15. 19 Ibid., s. 17. 20 Ibid., s. 17. 21 http://www.selmalagerlof.org/selma.html (sista besök: den 15 juni 2010). 22 http://www.selmalagerlof.org/selma2.html (sista besök: den 15 juni 2010). 23 http://www.dalarnasmuseum.se/ (sista besök: den 15 juni 2010). 9

Året 2008 avbildades hon på ett silver- och guldmynt för det var 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes. Och i fjol firades att det var 100 år sedan att hon vann Nobelpriset. Museer, teatergrupper och litterära sällskap kom runt om i landet att hylla hennes lysande författarskap, men också hennes starka engagemang för kvinnofrågor, fred och välfärd. 24 1.2. Kvinnovänskap Selma Lagerlöf levde med många kvinnor runt omkring henne. Som så många andra välbeställda barn på den tiden fick syskonen Lagerlöf sin utbildning i hemmet. 25 Hon skrev in sig vid Sjöbergska lyceet för flickor och ett antal år senare började hon som lärarinna vid Landskrona elementarläroverk för, igen, flickor. 26 Som sagt bodde Selmas faster och farmor på Mårbacka också. I Landskrona bodde hon tillsammans med sin mor och det är sagt att hon flyttade till Falun för att vara närmare till sin syster Gerda. 27 Men det var inte bara släktingar som hon hade en bra kontakt med. Selma Lagerlöf underhöll brevväxlingar med olika kvinnor som Sophie Elkan, Valborg Olander och Ida Bäckmann (1867-1950). 28 I många av dessa brev finner man kärleksfullt språkbruk som var vanligt i kvinnors brev och dagböcker från 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Det verkar som dessa kvinnor stod i ett varmt och förtroligt förhållande till väninnan. Ofta varmare än till den äkta mannen om de var gifta. 29 Dessa förhållanden kallas också romantiska vänskaper. Lillian Faderman citerar i Surpassing the love of men. Romantic Friendship and Love between Women from the Renaissance to the Present (1991) Harriet Bowdler som beskriver dessa vänskaper som en: union of souls, a marriage of hearts, a harmony of design and affection, which being entered into by mutual consent, groweth up into the purest kindness and most endearing love... 30 24 http://www.nwt.se/kultur/article38787.ece (sista besök: den 10 juni 2010) 25 http://sv.wikipedia.org/wiki/selma_lagerl%c3%b6f (sista besök: den 15 juni 2010). 26 Wivel, 1990, s. 14. 27 Vrieze, de, 1961, s. 18. 28 Ibland skrivs namnet som Ida Bäckman. 29 Møller Jensen, E. (red.), Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Vida Världen 1900-1960, Höganäs, 1996, s. 430. 30 Faderman, L., Surpassing the love of men. Romantic Friendship and Love between Women from the Renaissance to the Present, London, 1985, s. 68. 10

Det finns också termen Bostonäktenskap som är en monogam relation på lång sikt mellan två kvinnor som inte är gifta. Ofta är kvinnorna finansiellt oberoende och engagerar sig i kulturella och sociala utvecklingar. Dessutom arbetar de ofta för kvinnliga värden. De tillbringar deras liv huvudsakligen med andra kvinnor och bildar därför också starka emotionella band med andra kvinnor. 31 Påfallande är att man inte kan hitta känslor av skuld och rädsla i dessa brev. Dessa kvinnor hade inte behovet att hemlighålla detta förhållande från andra människor och de var inte medvetna om att de gjorde någonting fel. Det visar att samhället accepterade dessa förhållanden mellan kvinnor och inte såg dem som hot mot samhället. 32 Anledningen är bland annat att män inte tog dessa förhållanden seriöst. De trodde inte att relationen skulle ta länge. Män antog att i alla fall en av kvinnorna skulle vara trött på relationen snabbt. 33 Dessutom var män övertygade om att en kvinna inte kunde ha sexuell glädje om det inte fanns en man delaktig. Män såg sex mellan kvinnor bara som en initiation i heterosexuellt samlag. 34 Någonting i vilken kvinnor ger vika för när män var otillgängliga eller som träning för eller begär uppmuntrade till heterosexuell sex. 35 Det visar att de flesta manliga författarna som skrev om lesbianism bara såg den som någonting sexuell och inte gav den dimensioner som tillhör ett seriöst kärleksförhållande mellan man och kvinna. 36 Dessutom var dessa tomma nöjen tillåtliga för änkor och ogifta kvinnor eftersom man tyckte det var bättre än att gå att lägga sig med män och kanske har utomäktenskapliga barn som följd. 37 Det betyder inte att samhället aldrig gjorde någon affär av denna kärlek mellan kvinnor. Det fanns kvinnor som klädde och uppförde sig som man, den så kallade transvestiter. Dessa kvinnor förstod att kvinnors roll var begränsad. Genom att leva som transvestit hoppades de att få mer friheter än kvinnor var tillåtna. 38 De tillägnade sig privilegier som endast tillhörde män. 39 Samhället tyckte det var mer allvarligt. Transvestiter gjorde lesbianism inte bara till en sexuell handling utan också till en komplett livsstil genom att personifiera män. 40 31 Faderman, 1985, s. 190. 32 Ibid., ss. 15-16. 33 Ibid., s. 25. 34 Ibid., ss. 28-29. 35 Ibid., s. 17. 36 Ibid., s. 37. 37 Ibid., s. 24. 38 Ibid., s. 54. 39 Ibid., s. 52. 40 Ibid., s. 47. 11

Dessutom antogs om en kvinna klädde sig som en man, att hon uppförde sig sexuellt sett som en man. Om en kvinna klädde sig som en kvinna borde klä sig då kunde man antaga att hon inte var sexuellt driftig. Och två kvinnor tillsammans som inte var driftiga would do nothing to violate men s presumptive property rights to women s bodies. 41 I ett samhälle som dominerades av män var kvinnor underordnade män i vigseln. Kvinnan fick ofta inte så mycket respekt av mannen. Också kvinnans intellekt togs ofta inte seriöst. 42 Eftersom de ofta inte fick så mycket emotionellt stöd och intimitet, letade kvinnorna efter dessa saker i en romantisk vänskap med en kvinnlig vän. 43 En annan anledning att, till exempel akademiska kvinnor, tydde sig mer till varandra, var att kvinnor inte kunde gifta sig och stanna på universitetet. 44 Det är svårt att säga hur ofta sådana förhållanden förekom. Det fanns få kvinnor som publicerade deras verk före 1700-talet. De männen som skrev visste naturligtvis inte precis vad hände mellan dessa kvinnor. 45 Kärlek mellan kvinnor beskrevs aldrig ur ett kvinnligt perspektiv. 46 På 1700-talet när kvinnor skrev alltmer brev, dagböcker, men också dikter och fiktion, fanns det litterära bevis för romantiska vänskaper mellan kvinnor i överflöd. 47 Denna kärlek uttrycktes på ett ömt och kärleksfullt sätt. Kvinnor lärdes från barndom att bara män och dåliga kvinnor var sexuellt driftiga. När kvinnor skrev om sexuella längtan gjorde de det på ett fint sätt. Vad vi nuförtiden kallar för en lesbisk relation är en relation i vilken två kvinnor delar deras emotioner, känslor och affektioner med varandra. Sexuell kontakt kan vara mer eller mindre en del av en lesbisk relation. Det verkar som en sådan romantisk vänskap innehåller samma saker och kan betraktas som en lesbisk relation. 48 Attityderna gentemot dessa relationer mellan kvinnor förändrades på slutet av 1800-talet när kvinnor blev alltmer oberoende. När det visade att kvinnor ville bryta sig ut ur några aspekter från deras traditionella roller, uppstod stor rädsla i samhället. 49 Vänskap mellan kvinnor blev suspekt, och sågs för första gängen som ett hot mot den sociala strukturen. Vad skulle hända om kvinnor ville ha oberoende och inte behövde 41 Faderman, 1985, s. 17. 42 Ibid., s. 88. 43 Ibid., s. 102. 44 Ibid., s. 225. 45 Ibid., s. 68. 46 Ibid., s. 37. 47 Ibid., s. 68. 48 Ibid., ss. 17-18. 49 Ibid., s. 237. 12

män längre? 50 Homosexualitet förklarades från slutet av 1800-talet i sjukdomstermer. 51 Det tycktes att en lesbisk kvinna åsidosätter den traditionella kvinnornas roll. Hon företräder inte kvinnor eftersom hon sågs som a member of the third sex. 52 De sågs som abnorma och borde få medisk hjälp för att bli frisk från deras stånd. 53 Vad gäller Selma Lagerlöf kan man säga att hon hade kärleksfulla förhållanden med kvinnor som även uppfyller bostonäktenskaps beskrivning. Den positiva hållningen gentemot dessa förhållanden ändrade i slutet av 1800-talet. Det var tiden när Selma Lagerlöf mötte Sophie Elkan. Aktsamhet var därför nödvändig. Om Selma Lagerlöf delade säng med kvinnor är faktiskt inte så viktigt att veta. Som sagt tidigare handlar en lesbisk relation om så mycket mer än bara sexuell kontakt. Det verkar som hennes romantiska vänskaper inte skiljer sig mycket från vad kallas en lesbisk relation nuförtiden. Vem var dessa kvinnor Selma Lagerlöf uppehöll en brevväxling med och hur mötte Selma Lagerlöf dem? Dessutom vill jag diskutera deras brevväxling och olika biografier och tidningsartiklar i vilka Lagerlöfs homosexualitet redan tangerades innan brevkorrespondensen publicerades. 1.2.1 Sophie Elkan Sophie Elkan, svensk författare, föddes 1853. Sophie Salomon (sin flicknämn) gifte sig med sin kusin Nathan Elkan den 19 maj 1872. 54 De fick ett barn tillsammans men Nathan dog annandagen jul 1879 av tuberkulos. Dagen därpå dog också deras dotter av samma sjukdom. 55 Selma Lagerlöf hade tagit kontakt med Sophie Elkan efter att ha läst hennes novell Ensam!, som djupt gripit henne. De växlade ett par brev som angick information om översättning till danska av några av Sophies noveller. 56 Ett år senare, i januari 1894, möttes Sophie Elkan och Selma Lagerlöf för första gången. 57 Sophie var 50 Faderman, 1985, s. 240. 51 Møller Jensen (red.), 1996, s. 430. 52 Faderman, 1985, s. 240. 53 Ibid., s. 314. 54 Ulvros, E. H., Sophie Elkan. Hennes liv och vänskapen med Selma Lagerlöf, Lund, 2002, ss. 29,39. 55 Ibid., s. 50. 56 Ibid., s. 79. 57 Ibid., bokomslaget. 13

fyrtioett och Selma trettiofem år när de träffades. 58 Tillsammans gjorde de några resor som gav Selma Lagerlöf nya litterära motiv. De reste bland annat till Italien, Palestina och Egypten. Under några av dessa resor fick hon inspiration till Antikrists mirakler och Jerusalem. 59 Bredvid några långa resor de företog bodde de aldrig tillsammans. Dock besökte de varandra ofta på somrarna och till jul. 60 Ett citat varifrån framgår att det handlade om mer än bara vänskap: I dag ser du, att jag är totalt utan allt förstånd. Men mycket förälskad i dig. 61 1.2.2. Valborg Olander Selma Lagerlöf hade träffat Valborg Olander 1901. De bodde då båda i Falun, och Olander var adjunkten vid folkskoleseminariet där. 62 Valborg Olander blev en stor hjälp till Selma Lagerlöf. Hon språkgranskade och renskrev Selma Lagerlöfs manuskript, läste korrektur och tog hand om utländsk korrespondens. 63 Förutom en oumbärlig medhjälpare blev Valborg Olander Selma Lagerlöfs vän. Deras förhållande utvecklades snabbt till en kärleksrelation. 64 Selma skriver till Valborg 1907: Jag är lycklig öfver att äga dig. Måtte du bara aldrig tröttna på att vara min. 65 Och i juni 1910 skriver hon: [...] Det skulle verkligen vara riktigt bra om jag hade dig här som brevskrivare, bibliotekarie, bokhållare, högläsare och rådgivare i alla kvistiga fall. Då skulle livet vara lätt. Och en smula kärlek hunne vi kanske med mellan arbetet. Jag längtar så mycket efter dig nu då jag skriver... 66 58 Ulvros, 2002, s. 80. 59 Wivel, 1990, s. 103. 60 Haglund, B., Selma Lagerlöfs brev, i Allt om böcker, nr. 1 1991, ss. 42-46. 61 Toijer-Nilsson, Y., Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan, Stockholm, 1993, s. 45. 62 Ulvros, 2002, s. 17. 63 Lagerlöf, K.E. (red.), Selma Lagerlöf och kärleken, Lagerlöfstudier 1997, Södertälje, 1997, s. 11. 64 Ulvros, 2002, s. 17. 65 Westman, L., Selma på Mårbacka, Stockholm, 1996, s. 115. 66 Ibid., s. 119. 14

Valborg Olander blev på så sätt Sophie Elkans rival. Enligt Ying Toijer-Nilsson kunde Selma Lagerlöf aldrig hitta en balans mellan de två kvinnorna. Hemlighetsmakeri och några kriser var följden, till exempel när Sophie kom på att Selma träffat Valborg i hemlighet. 67 Selma Lagerlöf bad Valborg att inte skriva för ofta för att inte väcka Sophie Elkans oro och säger även att hon är rädd att brev kommer i orätta händer: 68 Jag rifver sönder dina bref med tungt hjärta. Jag skulle alltid vilja ha dem att värma mig med men jag törs ej. 69 Lars Westman beskriver i Selma på Mårbacka (1996) förhållandet mellan de tre kvinnorna som ett livslångt triangeldrama, där Selma är evigt trofast mot dem båda, och de båda evigt svartsjuka på varandra. 70 Ying Toijer-Nilsson tror att det finns den känslornas ömsesidighet vid relationen med Valborg Olander, någonting som saknades i relationen till Sophie. Det verkade att Sophie bara ville ha Selmas vänskap. 71 Hon var nämligen evigt kär i en man som hon träffat en gång. Det som börjat som förälskelse från Selma Lagerlöfs sida övergår i vänskap och omsorg. 72 När Sophie blir sjuk till exempel fick hon ofta besök av Selma och sistnämnda inredde även ett rum på Mårbacka till Sophie Elkans minne efter Elkan dog 1921. 73 1.2.3. Brevväxling Selma Lagerlöf och Sophie Elkan skrev varandra ofta, vanligtvis flera brev i veckan. Någonting som var ganska normalt i den där tiden. Brevsamlingen mellan kvinnorna sträcker sig från 1893 till 1921, året Sophie Elkan dog. Korrespondensen som finns kvar består ur drygt 3200 brev. De första åren från Sophie till Selma saknas. 74 Från och med september 1897 finns äntligen också Sophie Elkans brev bevarade. 75 Många brev mellan Selma Lagerlöf och Valborg Olander är borta. Selma klippte 67 Lagerlöf (red.), 1997, s. 13. 68 Toijer-Nilsson, 1993, s. 203. 69 Lagerlöf (red.), 1997, s. 11. 70 Westman, 1996, s. 110. 71 Lagerlöf (red.), 1997, s. 10. 72 Westman, 1996, s. 120. 73 Ibid., s. 123. 74 Toijer-Nilsson, 1993, s. 6. 75 Ibid., s. 77. 15

bort bitar ur dem eller rev dem sönder eftersom Sophie Elkan kunde bli svartsjuk. Som sagt i inledningen hade Selma Lagerlöf bestämt i sitt testamente (1933) att breven skulle deponeras i Kungliga Biblioteket i Stockholm och att de inte skulle öppnas förrän femtio år efter hennes död. Dessutom var de inte tillgängliga för forskare förrän den beträffande brevskrivaren har avlidit. 76 Påfallande är förutom att Selma Lagerlöf, efter Sophie Elkan dog (1921), återfick de brev hon själv skickat till Sophie. Därför finns också dessa brev i Selma Lagerlöfs efterlämnade brevsamling. 77 Den 16 mars 1990 släpptes Selma Lagerlöfs korrespondens fri. Tiotusentals brev blev tillgängliga för forskning och uppmärksamheten av media var stor. Enligt Ying Toijer-Nilsson koncentrerade alla reportrar sig på en viktig fråga: om det fanns något lesbiskt mellan Selma Lagerlöf och Sophie Elkan. 78 Toijer-Nilsson gav ut 1992 Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan. Det fanns för mycket brev för att utgiva de alla. Därför valde Toijer- Nilsson ungefär 8 till 10 brev om året som ger en god återspegling av Selma Lagerlöfs författarskap och vänskapens olika faser. 79 Kvinnorna var medvetna om faktum att deras brev hade litteraturhistoriskt värde och att de skulle läsas hundra år senare. Selma Lagerlöf skrev någon gång: När ska vi offentliggöra denna brevväxling? Det blir vår litterära succes. Gud hvad folk skulle få roligt. 80 och: [...] Vad skall biograferna säga? 81 Ändå har den otvungna och privata tonen övertaget breven. 82 Ying Toijer Nilsson publicerade breven till Valborg Olander också. En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander (2006). Påfallande är att Valborg Olander redan hade publicerat brevväxlingen mellan henne och Lagerlöf i 76 http://www.kb.se/samlingarna/handskrifter/personarkiv/lagerlof/ (sista besök: den 15 juni 2010). 77 Haglund, B., Selma Lagerlöfs brev, i Allt om böcker, nr.1 1991, ss. 42-46. 78 Lagerlöf (red.), 1997, s. 9. 79 Toijer-Nilsson, 1993, s. 6. 80 Ibid. 81 Haglund, B., Selma Lagerlöfs brev, i Allt om böcker, nr.1 1991, ss. 42-46. 82 Williams, A., Selma Lagerlöf träder fram i närbild, i Svenska Dagbladet, den 16 oktober 1992. 16

vilken arten av deras vänskap framkommer i Mårbacka och Övralid (1941) som kom ut kort efter Selma Lagerlöfs död. 83 Anledningen för Valborg Olander kan ha att göra med faktum att Sophie Elkan inte var Valborg Olanders bästa vän. Dessutom hade såväl Lagerlöf som Elkan redan avlidit. Olander hade därför sista ordet. Ändå kan man fastslå att intresset för brevväxlingen mellan Selma Lagerlöf och Sophie Elkan var väldigt stort. Kanske för att få bekräfta vad redan blev antydd. 1.3. Biografier över och artiklar om Selma Lagerlöf före 1992 I följande avsnittet kommer jag att behandla biografier över Selma Lagerlöf av Elin Wägner, Vivi Edström och Henrik Wivel, en doktorsavhandling av Bengt Ek, ett avsnitt ur serien Svenska folkets litteraturhistoria (1972) av Sven Stople, en litteraturvetenskaplig uppsats av Karin Petherick och olika tidningsartiklar i vilka Lagerlöfs förmenta homosexualitet kom på tal redan före 1992. Elin Wägner Elin Wägner var faktiskt den första som fick uppdraget att skriva en svensk biografi över Selma Lagerlöf kort efter hennes död. Hon hade ett annat sätt att angripa sin biografi än bruklig i denna tid. Wägner skrev biografin nämligen bland annat med hjälp av sina egna intryck av Selma Lagerlöf. Följden var att biografin var kanske mindre vetenskaplig men gentemot det stod att biografin blev mer personlig. Elin Wägner var inte främst litteraturforskare utan också själv författare. Flera recensenter tyckte att Wägners intuitiv kvinnlig och konstnärlig förståelse var viktig för att förstå Selma Lagerlöfs skapandeprocess. Biografin blev alltså väl mottagen av forskarsamhället och har använts som källa och inspiration av senare Lagerlöfforskare. 84 Enligt Anna Nordlund kan Elin Wägner betraktas som den första forskare som vågade antyda att Selma Lagerlöfs vänskap med kvinnor kunde också vara mer än bara vänskap. 85 Och Valborg för sin del har fortfarande svårt att känna trygghet, då Selma är 83 Lagerlöf (red.), 1997, s. 10. 84 Nordlund, 2005, s. 221. 85 Ibid., s. 224. 17

ute på månadslånga resor med Sophie. Återigen måste Selma vädja till Valborg att vara tålig och förstå hennes svåra läge. Hon måste ju skona den äldre vännens känslor, och hon måste för sitt eget arbetes skull undvika bråk. Du får lov att alltid vara mig trogen, du får aldrig bli ond på mig och aldrig tvivla på mig och framför allt får du inte flytta ifrån mig, skrev hon under resan. 86 Ett annat exempel att Wägner trodde att det fanns kanske mer mellan Sophie Elkan och Selma Lagerlöf framkommer ur följande: När Selma från denna tid och allt framgent kallade Sophie för Reskamraten hade detta ord en öppen och en hemlig betydelse. 87 Wägner insåg att de betydde mycket för varandra. De uppehöll med andra ord de vänskapens vanor som skapats under den första tiden. Skillnaden var blott att en oavbruten kontakt i början var ett livsbehov för Selma Lagerlöf och sedan blivit det för Sophie Elkan. 88 Och när Selma Lagerlöf fick besök av två av Sophie Elkans brorsbarn efter Sophies död skriver Selma det följande till Ida Bäckmann: Då de hade farit sin väg, saknade jag henne så förfärligt. De hade bara kommit mig att minnas hur obeskrivligt rik och förtjusande hon var och hur många stunder av lycka hon skänkt mig. I natt drömde jag att jag var sjuk och skulle dö. Det kändes som förr i världen då Sophie och jag drogo ut i världen, lämnade efter oss alla bekymmer och plikter, bara lystna efter en ny, okänd värld. 89 Påfallande är att Elin Wägner fick tillgång till brev som skulle offentliggöras först 1990. Hon fick också tillgång till opublicerade manuskript. 86 Wägner, E., Selma Lagerlöf II. Från Jerusalem till Mårbacka, Stockholm, 1946, ss. 27-28. 87 Wägner, E., Selma Lagerlöf I. Från Mårbacka till Jerusalem, Stockholm, 1954, s. 188. 88 Wägner, 1946, ss. 6-7. 89 Ibid., s. 184. 18

Och Valborg Olander gav mig full och fri tillgång till den kappsäck som inneslöt Selma Lagerlöfs brev till henne från åren 1901 till 1940. [...] Som den ena av Selma Lagerlöfs två boutredningsmän gav hon också det tillstånd som öppnade Mårbackastiftelsens manuskriptsamlingar på Kungliga biblioteket för mig. 90 Dessutom fick hon en samling utdrag av Selma Lagerlöfs brev till Ida Bäckmann och hade hon tillgång till brev från Sophie Elkan till Betty Warburg. 91 Dessa brev till vänner kom från Selma Lagerlöf själv eller handlade delvis om henne. För Elin Wägners personlig biografi över Selma Lagerlöf är dessa brev väldigt viktiga som informationskällor. Elin Wägner har inte varit den enda författare som hade ett förmodande och skrev om Selma Lagerlöfs homosexualitet. Vivi Edström Vivi Edström som var professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet behandlar i Selma Lagerlöf (1984) Sophie Elkan och Valborg Olander och deras vänskap med Selma Lagerlöf. Edström hävdar att dessa vänskaper betydde mycket för Lagerlöf. Vivi Edström erkänner att de var djupa vänskaper som man kan även jämföra med kärlek mellan man och kvinna. Even if Lagerlöf appears never to have experienced a love relationship with a man, she experienced emotions usually associated with love between the sexes in her friendships with women she knew dependence, jealousy, and the joy of warm loving friendship. 92 Henrik Wivel Henrik Wivel skrev biografien Snödrottningen som publicerades 1990. (Den danska upplagan publicerades 1988.) Han hänvisar till Ellen Key som kände Selma Lagerlöf och som skrev i ett brev till en bekant om farorna i vänskapen mellan Sophie Elkan och 90 Wägner, 1946, s. 2. 91 Ibid., s. 1, Nordlund, 2005, s. 221. 92 Edström, V., Selma Lagerlöf, Boston, 1984, s. 13. 19

Selma Lagerlöf och att Elkan inte hade ett gott inflytande på Selma Lagerlöf. Detta tycker jag är ledsamt jag menar deras intima vänskap... det att bli hoprörd med henne är en av Selmas olyckor... skriver Ellen Key. 93 Först Selma Lagerlöfs brev släpptes fri fanns det framförallt manliga forskare som till exempel Sven Stolpe, som utgick från antagandet att man bara kan framställa passion och verkligen få en erotisk effekt om man skriver utifrån egna erfarenheter. Henrik Wivel var inte den enda som hävdade att det fanns en erotisk kärlekslöshet i Lagerlöfs liv och därför saknade kärleksskildringar i hennes verk erotisk effekt också. 94 Bengt Ek Anna Nordlund berättar i Selma Lagerlöfs underbara resa (2005) om Bengt Ek som skrev en doktorsavhandling året 1951 om Selma Lagerlöf. Han diskuterar efter Elin Wägner också en eventuell homosexuell dragning i Lagerlöfs relationer med Sophie Elkan och Valborg Olander. Han säger dessutom att relationen med Sophie Elkan var en kompensation för Selma Lagerlöfs sexuella och känslomässiga oerfarenhet. 95 Sven Stolpe Ett annat exempel Anna Nordlund nämner är Sven Stolpe som påstår året 1984 att ingen svensk författarinna så intensivt har gestaltat kvinnors kärlek trots Lagerlöfs brist på egna konkreta kärleksupplevelser. Han tror att det finns en underton av homoerotisk passion mellan kvinnorna i Lagerlöfs verk. 96 Karin Petherick Den första litteraturvetenskapliga uppsatsen som talar om homoerotik i författarskapet var Dunungen av Karin Petherick. 97 Den här uppsatsen skrevs och publicerades i Lagerlöfstudier 1983 och blev omtryckt 1997. I en fotnot i 1997s version säger Pethericks det följande om Toijer-Nilssons Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver 93 Wivel, 1990, s. 101. 94 Nordlund, 2005, ss. 269-270. 95 Ibid., s. 231. 96 Ibid., s. 270. 97 Ibid., s. 271. 20

till Sophie Elkan (1992) som kom ut nio år efter första publicering av Pethericks artikel: På ett för mig glädjande sätt bekräftar Ying Toijer Nilssons magnifika volym den livsavgörande betydelse för Selma av mötet med Sophie. 98 Dessutom talas om samlingen Osynliga länkar (1894) i vilken Selma Lagerlöf låter sin sageskvinna berätta för henne hur allt i omgivningarna kring stället [...] utstrålade en ömhet och kärlek som hade sitt ursprung hos en sedan länge död kvinna. Karin Pethericks säger att: Det kan knappast råda något tvivel om att detta är en omskrivning för den känslans illuminering som Selma Lagerlöf erfor vid den tid då hon skrev sin novell, sedan hon i januari samma är träffat Sophie Elkan. 99 Tidningar Det talas i tidningsartiklar om Selma Lagerlöfs förmenta homosexualitet också. I Svenska Dagbladet till exempel publicerades 1984 artikeln Charmigt Lagerlöfporträtt av Ulla-Britt Edberg. Den handlar om en teaterpjäs om Selma Lagerlöf. Om skådespelerskorna skrivs det följande: De sätter inga tragiska accenter men undviker heller inte att tala om exempelvis Selma Lagerlöfs påstådda lesbiska läggning. Den avfärdar de med frågeställningen om vilka Selma Lagerlöf egentligen, trots sin unika ställning, kunde och fick umgås med. 100 I Dagens Nyheter samma år hänvisas i Lars Ulvestams Nytt lyft för Selma Lagerlöf till Lagerlöfs brevväxling: 1990, efter femtio års karenstid, släpps alla hennes brev fria. När man öppnar korrespondensen med hennes två närmaste, den stadiga hjälpredan Valborg Olander och den passionerade reskamraten Sophie Elkan, tror jag vi får se på 98 Lagerlöf (red.), 1997, s. 62. 99 Ibid., s. 34. 100 Edberg, U.-B., Charmigt Lagerlöf-porträtt, i Svenska Dagbladet, den 2 april 1984. 21

gnistor. 101 Den första artikeln visar genom Selma Lagerlöfs påstådda lesbiska läggning att det finns redan ett förmodande att Selma Lagerlöf var kanske homosexuell. Författaren i den andra artikeln förväntar även att se gnistor när breven släpps fri. Förrän breven släpptes fri kunde man faktiskt inte anta att Selma Lagerlöf hade kärleksförhållanden med kvinnor. Det fanns bara förmodanden. Det betyder inte att man skriver väldigt öppenhjärtigt om Selma Lagerlöfs homosexualitet nuförtiden. Ibland används ordet lesbisk som vi kan läsa i Dagens Nyheter året 1997. Nina Björk skriver i Flyktig erotik hos Selma : Drygt hundra år senare blev Lagerlöfs brevväxling offentlig och man upptäckte då att författaren, sin ogifthet till trots, förmodligen hade haft ett kärleksliv ett lesbiskt sådant. 102 Men ofta är man inte så öppenhjärtig vad gäller Lagerlös kärleksförhållanden även året 1999. Natan Shachar är författaren av artikeln Selma Lagerlöf-museum i Jerusalem som publicerades i Dagens Nyheter som sagt året 1999: Selma Lagerlöf-sällskapet representerades av Ragnar Ramström, fd intendent på Mårbacka, som överlämnade diverse memorabilia, bland annat ett porträtt av Selma och hennes reskamrat, författarinnan Sophie Elkan. 103 Det stämmer att Sophie Elkan var Selmas reskamrat men vi vet då redan så mycket mer om deras vänskap att det känns som man förnekar Selma Lagerlöfs homosexualitet. 101 Ulvestam, L., Nytt lyft för Selma Lagerlöf, i Dagens Nyheter, den 23 december 1984. 102 Björk, N., Flyktig erotik hos Selma, i Dagens Nyheter, den 11 december 1997. 103 Shachar, N., Selma Lagerlöf-museum i Jerusalem, i Dagens Nyheter, den 29 oktober 1999. 22

Kapitel 2 Inledning homosexualitet I detta kapitel behandlar jag homosexualitet utifrån det historiska och juridiska perspektivet. Jag diskuterar homosexuellas rättigheter i Sverige och den allmänna förhållningssätt gentemot homosexualitet genom åren. Med hjälp av dessa lagar och utvecklingar hoppas jag att forma en bild av hur det skulle ha varit att vara homosexuell för till exempel ett hundra år sedan. Med denna information är det kanske möjligt att leva sig in i en person som Selma Lagerlöf. 2.1. Homosexualitet: en samhällelig debatt Striden om könsneutrala äktenskap har delat regeringspartierna med moderaterna, folkpartiet och centern på ena sidan och kristdemokraterna på den andra. De fyra har inte kunnat enas om utformningen av ett lagförslag som skulle ge homosexuella samma rätt att ingå äktenskap som heterosexuella par. Kd har hela tiden vänt sig mot att ge homosexuella samma rätt att gifta sig som heterosexuella. 104 Detta avsnitt kommer ur tidningen Dagens Nyheter och publicerades den 16 december 2008. Det visar sig att homosexualitet och homosexuellas rättigheter fortfarande hör till vardagen. Ämnet är tabubelagt och har många förespråkare och motståndare. Det finns stora skillnader i förhållningssättet vad gäller homosexualitet i världen. I vissa samhällen har samkönade sexuella relationer varit allmänt accepterade medan under andra tider och på andra platser har de ansetts som syndiga och omoraliska. 105 Så var Nederländerna år 2001 det första landet vilket tillät äktenskapet mellan två personer av samma kön. Medan homosexualitet är belagt med dödsstraffet i länder som Iran, Yemen och Sudan. 106 Dessa skillnader i synpunkt tar hand om att homosexualitet leder till debatt. Det visar sig alltså att det finns fortfarande stora skillnader mellan länder och deras hållning gentemot homosexualitet. Till en del har det ändrats mycket i jämförelse med hundra år sedan. Strider man nu i några länder för det könsneutrala äktenskapet, då kunde man inte föreställa sig det. Den politiska situationen var fullständigt annorlunda 104 http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?a=864630 (sista besök: den 8 juni 2010). 105 http://www.bokus.com/newsletters/pdf/01%20homo-historia%205-27%20skarm1.pdf, s. 8 (sista besök: den 8 juni 2010). 106 http://nl.wikipedia.org/wiki/homoseksualiteit (sista besök: den 8 juni 2010). 23

än nu. Detta föregående gör tydlig att både sexualiteten och de sociala normerna i grunden är instabila och flytande. 107 I nästa avsnitt talar jag bland annat om bibeln och svensk lagstiftning i vilka framkommer tydliga åsikter om homosexualitet. 2.2. Bibeln I en del länder med stark religion är lagen baserad på religionen. 108 Sverige separerade kyrka och stat officiell 2000. 109 Det betyder att bibeln länge har haft inflytelse på rättssystemet i Sverige. Det finns några bibelvers i bibeln som förbjuder eller kritiserar homosexuella handlingar. I Gamla Testamentet till exempel kan man läsa om Leviticus 18:22, varifrån framgår denna ogillande attityd: Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt. 110 Senare i Leviticus 20:13 kan man läsa vad som borde hända med människor som gör sig ändå skyldig till dessa handlingar: Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen. 111 Det är klart att det finns en ogillande attityd gentemot homosexuella handlingar i dessa texter. Om sex mellan kvinnor sägs ingenting förutom i Romarbrevet i Nya Testamentet 1:26-27. Det handlar om när människor vänder sig till avgudar eller inte tackar Gud: Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga 107 http://www.bokus.com/newsletters/pdf/01%20homo-historia%205-27%20skarm1.pdf, s. 8 (sista besök: den 8 juni 2010). 108 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=gn02u606 (sista besök: den 8 juni 2010). 109 http://www.svenskakyrkan.se/svk/kyrkstat/kyrkstat.htm (sista besök: den 8 juni 2010). 110 Bibel, Bibelkommissionens översättning, Svenska Bibelsällskapet 2000, Verbum Förlag AB, Stockholm, fjärde tryckningen, tryck: Jongbloed, Nederländerna 2007, Gamla Testamentet, s. 133. 111 Ibid., s. 135. 24

umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse. 112 Det visar att homosexuella handlingar nämns som en av flera uppenbart skadliga följder av till exempel avgudadyrkan. Det nämns som en synd bland andra synder. I samma del (Romarbrevet 1:30-31) står: 113 De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. 114 Som sagt sägs inte så mycket om kvinnor i bibeln, därför att kvinnor betraktades som var underordnade män. Därför nämns ofta bara män i bibeln men om det handlar om någonting som är felaktig gäller det ofta också kvinnor. Någonting som är nämnvärd är att det finns bara någonting sagt om homosexuella handlingar. Homosexualitet vad gäller sexuella läggning antogs inte att förekomma. Människor som gjorde sig skyldiga till homosexuella handlingar sågs som heterosexuella som gjorde en sexuell förseelse. Uppfattningen att det kunde existera någonting som en sexuell läggning är en idé som uppstod det senaste seklet. 115 Jag vill påpeka att man måste vara försiktigt med att tolka de föregående texterna. Det kan vara att man under översättningarna har antingen tappat ord eller översatt ord fel. Dessutom betyder allt inte samma sak nu som då. 116 Eftersom begreppet homosexuell först användes på 1800-talet, är det svårt att hävda det begreppet som korrekt översättning av Nya Testamentets texter. 117 2.3. Svensk lagstiftning Inte bara i bibeln finns tydliga synpunkter vad gäller homosexualitet. Vad gäller svensk 112 Bibel, Bibelkommissionens översättning, Svenska Bibelsällskapet 2000, Verbum Förlag AB, Stockholm, fjärde tryckningen, tryck: Jongbloed, Nederländerna 2007, Nya Testamentet, s. 1548. 113 http://sv.wikipedia.org/wiki/romarbrevet (sista besök: den 8 juni 2010). 114 Bibel, Bibelkommissionens översättning, Svenska Bibelsällskapet 2000, Verbum Förlag AB, Stockholm, fjärde tryckningen, tryck: Jongbloed, Nederländerna 2007, Nya Testamentet, s. 1548. 115 http://nl.wikipedia.org/wiki/homoseksualiteit (sista besök: den 8 juni 2010). 116 http://sv.wikipedia.org/wiki/romarbrevet (sista besök: den 8 juni 2010). 117 http://sv.wikipedia.org/wiki/homosexualitet_i_bibeln (sista besök: den 8 juni 2010). 25

1933. 121 Efter elva år var det dags för en stor förändring. I Sverige avkriminaliserades sex lagstiftning kan man fastställa att sexuella handlingar mellan personer av samma kön kriminaliserades för första gången i den svenska straffrätten genom 1608 års appendix till landslagen. 118 Det var faktiskt en återgivning av vad redan nämndes i bibeln. De som gjorde sig skyldig till homosexuella handlingar skulle alltså bestraffas med döden. Detta förändrade något då 1864 brottsbalkens paragraf 18:10 lydde: Övar någon med en annan person otukt som emot naturen är, eller övar någon otukt med djur, varde dömd till straffarbete i högst två år. 119 Det gällde även förbud mot kvinnlig homosexualitet, för straffbudet var könsneutralt. 120 Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började homosexuell uppförandet att bli del av samhällsdebatten i Sverige. De homosexuella handlingarna ansågs mer och mer som ett resultat av vissa individers inre natur eller könsdrift. Åsikteren blev att människor som gör sig skyldiga till dessa handlingar gör detta för att det står i överensstämmelse med deras natur. Denna homosexualitet gavs alltså alltmer en biologisk förklaring. Den sågs till största delen vara medfödd men kunde också utveckla sig till följd av vissa yttre omständigheter. Resultatet av debatten var en motion till riksdagens andra kammare om avkriminalisering av homosexuella handlingar året mellan personer av samma kön året 1944. 122 Det betyder inte att homosexuella accepterades som någonting normalt. I stället sättes nämligen ett sjukdomsbegrepp på homosexualiteten. 123 Dessutom införas en högre skyddsålder beträffande homosexuella handlingar i jämförelse med de heterosexuella. 124 För sex mellan samma kön var åldern 18 år medan den var 15 år för heterosexuella handlingar. 125 Året 1978 blir denna lägsta ålder för sexuella relationer likställd oavsett om det gällde sex mellan två personer av 118 http://web2.jur.lu.se/internet/biblioteket/examensarbeten.nsf/0/46c78b12528d3731c125706d0 04FBDE1/$File/exam.pdf?OpenElement (sista besök: den 21 juni 2010). 119 http://www.rfsl.se/?p=413 (sista besök: den 8 juni 2010). 120 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=gn02u606 (sista besök: den 8 juni 2010). 121 http://web2.jur.lu.se/internet/biblioteket/examensarbeten.nsf/0/46c78b12528d3731c125706d0 04FBDE1/$File/exam.pdf?OpenElement (sista besök: den 21 juni 2010). 122 http://www.rfsl.se/?p=413 (sista besök: den 8 juni 2010). 123 http://www.anrell.nu/homo/fakta/historia.html (sista besök: den 21 juni 2010). 124 http://web2.jur.lu.se/internet/biblioteket/examensarbeten.nsf/0/46c78b12528d3731c125706d0 04FBDE1/$File/exam.pdf?OpenElement (sista besök: den 21 juni 2010). 125 http://www.rfsl.se/?p=413 (sista besök: den 8 juni 2010). 26