Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson
Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens innehåll Omsorgens konsekvenser Stöd till anhöriga som ger omsorg till närstående Vidare analys
Alla data i denna presentation är hämtade ur Socialstyrelsens rapport Anhöriga som ger omsorg till närstående - omfattning och konsekvenser http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-8-15
Bakgrund Socialstyrelsen fick hösten 2011 i uppdrag av regeringen att genomföra en pilotundersökning om anhörigomsorgens omfattning och dess konsekvenser.
Vad är omsorg? Bred definition: All sorts vård och hjälp och stöd som man ger till familjemedlemmar, släktingar eller närstående på grund av hög ålder, långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Befolkningsstudien Enkätstudie genomförd av SCB 15 000 respondenter över 18 år 8 200 svar 55 % 1 500 18 % ger omsorg
Var femte vuxen berörs 1,3 miljoner svenskar i vuxen ålder Av dessa är ca 900 000 i förvärvsaktiv ålder
Vem ger omsorg? Omsorgsgivande i befolkningen relaterat till ålder och kön Ja (%) Nej (%) Totalt (%) Antal svar TOTALT 18 82 100 8 202 KÖN Kvinna 20 80 100 4 382 Man 16 84 100 3 820 ÅLDER 18 29 år 12 88 100 902 30 44 år 13 87 100 1 655 45 64 år 24 76 100 2 926 65 80 år 19 81 100 2 125 81 år 15 85 100 594
Cirka 400 000 ger daglig omsorg 23 Omsorgsfrekvens 31 Varje dag - 31 % = ca 400 000 Varje vecka - 46 % = ca 600 000 Varje månad - 23 % = ca 300 000 46
Omsorgens omfattning 65 14 21 Omfattning Kategori 1 - mindre än 1h/vecka 14 % (ca 180 000) Kategori 2-1-10 h/vecka 65 % (ca 850 000) Kategori 3 - mer än 11 h/vecka 21 % (ca 270 000)
Vem ger man omsorg till? Vanligare att man ger omsorg till en kvinna än en man. Drygt två av tre ger omsorg till en kvinna. Föräldrar (42 %) Make, maka eller partner (19 %) Barn (15 %) Syskon eller annan släkting (14 %) God vän, granne eller bekant (9 %)
Vem ger man omsorg till? forts. Åldersgrupper omsorgsgivare Främsta omsorgsmottagarna 18-29 år Syskon eller annan släkting 30-44 år Förälder, barn 45-64 år Förälder 65-80 år Maka, make eller partner, förälder 81 år - Make, maka eller partner
18-29 år (i % av alla svarande i åldersgruppen) 50 40 34 45 Omsorgsmottagare 30 20 10 5 6 10 0 Make, maka /partner Barn Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne
30-44 år (i % av alla svarande i åldersgruppen) 40 30 27 36 Omsorgsmottagare 20 19 10 10 9 0 Make, maka /partner Barn Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne
45-64 år (i % av alla svarande i åldersgruppen) 70 60 50 40 30 61 Omsorgsmottagare 20 10 10 13 9 7 0 Make, maka /partner Barn Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne
65-80 år (i % av alla svarande i åldersgruppen) 40 33 Omsorgsmottagare 30 24 20 10 14 15 14 0 Make, maka /partner Barn Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne
81 år och äldre (i % av alla svarande i åldersgruppen) 80 70 60 50 40 30 73 Omsorgsmottagare 20 10 8 0 Make, maka /partner Barn 0 9 10 Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne
Riktningar för kvinnor och mäns omsorg (i % av alla svarande ett svarsalternativ) 50 40 43 41 30 24 20 10 16 16 14 15 13 10 8 Kvinnor Män 0 Make/maka, partner Barn Förälder Syskon/ annan släkting God vän, granne, bekant
Riktningar för kvinnor och mäns omsorg (i % av alla svarande flera svarsalternativ) 60 50 49 46 40 33 30 20 21 20 21 21 22 19 18 Kvinnor Män 10 0 Make/maka, partner Barn Förälder Syskon/ annan släkting God vän, granne, bekant
Make eller maka som mottagare (i % av åldersgruppen) 80 70 73 60 50 40 30 33 20 10 5 10 10 0 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-80 år 81 år -
Barn som mottagare (i % av åldersgruppen) 30 27 20 13 14 10 6 8 0 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-80 år 81 år -
Föräldrar som mottagare (i % av åldersgruppen) 70 60 61 50 40 30 20 34 36 24 10 0 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-80 år 81 år - 0
Vilka former av omsorg ges? Sju områden: Hjälp med inköp, städning, tvätt matlagning mm Annan praktisk hjälp som transporter, ledsagning, bostad, trädgård, bank- och postärenden mm Hjälp i kontakterna med vård och omsorg Ekonomiskt stöd Personlig omsorg (t ex hygien, påklädning, mat) Tillsyn (se till, påminna, motivera) Umgänge stimulans och förströelse
De olika formerna av omsorg - % av alla svaranden som angett en viss form 80 60 64 69 49 51 69 40 20 23 29 0 Inköp, städning mm Annan praktisk hjälp Kontakt Ekonomiskt med vård stöd och omsorg Personlig omsorg Tillsyn Umgänge
Konsekvenser för hälsa Studien indikerar att det kan finnas ett samband mellan omfattande omsorgsgivande och sämre självskattad hälsa. Yngre omsorgsgivare skattar sin hälsa sämre än befolkningen i övrigt. Äldre omsorgsgivare skattar sin hälsa bättre än befolkningen i övrigt. Enkätstudien otillräcklig mer forskning behövs
Självskattad hälsa i förhållande till omsorgens omfattning (%) 90 80 70 78 75 71 60 55 50 Gott 40 30 20 10 17 21 5 5 36 10 24 6 Någorlunda Dåligt 0 < 1 h/vecka 1-10 h/vecka > 11 h/vecka Samtliga
Konsekvenser för arbete Socialstyrelsens studie visar att 15 % av omsorgsgivarna har fått svårt att förvärvsarbeta p g a sitt omsorgsåtagande. Åldersgruppen 30-44 år mest berörd 22 % Kvinnor påverkas i högre grad än män 17 respektive 12 %. Enkätstudien otillräcklig mer forskning behövs
Påverkan på arbete i förhållande till omsorgens omfattning (%) 100 97 80 84 60 40 45 55 Påverkar inte Påverkar 20 0 3 < 1 h/vecka 1-10 h/vecka > 11 h/vecka 16
Konsekvenser för livskvalitet Socialstyrelsens studie visar att de allra flesta tycker att det känns bra att ge omsorg. De allra flesta har en bra relation till den man ger omsorg och känner sig uppskattade, men 13 % upplever att det alltid eller ofta känns krävande att ge omsorg. 6 % upplever att de alltid eller ofta får ekonomiska problem. 21 % upplever det alltid eller ofta som psykiskt påfrestande att ge omsorg. 12 % upplever att den omsorg de ger sällan eller aldrig är tillräcklig.
Kännedom om förstärkning av SoL År 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen (SoL) som innebär att socialtjänsten ska erbjuda stöd och underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller har funktionshinder. Endast 25 % av omsorgsgivarna känner till ändringen. Dock uppger 77 % att de inte har behövt hjälp för egen del.
Har du som ger omsorg blivit erbjuden stöd eller hjälp för egen del av kommunen? (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 7 2 Får hjälp Tackat nej Får inte hjälp men skulle vilja ha 15 77 Har inte behövt hjälp
Exempel på stöd och hjälp som ges av kommuner och landsting hemtjänst hjälp med att handla, städa och tvätta tillsyn matlådor ledsagning samtalsgrupper för anhöriga aktiviteter dagsutflykter ekonomiskt stöd avlösarservice informationsträffar för anhörigvårdare trygghetslarm samtal med familjekonsulent korttidsboende rehabilitering färdtjänst och sjuktransporter god man utbildning om Alzheimers sjukdom.
Exempel på stöd och hjälp som efterfrågas av omsorgsgivare ekonomiskt stöd avlastning korttidsboende någon utomstående att tala med samordning av sjukvård samordning av boendefrågor rehabilitering färdtjänst och sjuktransporter praktisk hjälp såsom att städa, tvätta och handla tekniska hjälpmedel juridisk rådgivning
Attityder till ansvar 35 procent anser att det är samhället (sjukvården och socialtjänsten) som har huvudansvaret och de anhöriga bidrar medan 40 procent anser att det är de anhöriga som har huvudansvaret och att samhället bidrar. På frågan hur borde det vara? svarade 60 procent att samhället borde har huvudansvaret och 18 procent att de anhöriga borde ha huvudansvaret.
Attityder till ansvar (%) 70 60 50 40 30 20 Så uppfattar jag att det är idag Så uppfattar jag att det borde vara 10 0 Samhället har hela ansvaret Samhället Anhöriga har har huvudansvar huvudansvar Anhöriga har hela ansvaret Vet inte
Vidare analys Yngre till äldre Till äldre och yngre Äldre till äldre Yngre till yngre Konsekvenser för hälsa, livskvalitet och förvärvsarbete Äldre till yngre
Tack för uppmärksamheten! susanna.dellans@socialstyrelsen.se