Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Relevanta dokument
TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Program för stöd till anhöriga

Dnr: VON-176/ Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Anhörigomsorgens pris Vad innebär det att hjälpa en gammal förälder?

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

En anhörigvänligare värld, helt enkelt

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.

Anhöriga som ger omsorg till närstående. Fördjupad studie av omfattning och konsekvenser

Anhörigomsorg är frivilligt

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Handlingsplan för anhörigstöd äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för anhörigstöd.

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Anhörigstöd - en skyldighet

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Anhörigvård är frivilligt

Neurorapporten Avsnitt 6 Anhöriga och närstående

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Anhörigvård är frivilligt

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Information anhörigstöd 2015

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Översyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd till anhöriga, riktlinjer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Hjälpmedel vid inrapportering av hemtjänstbeslut till Socialstyrelsens månadsstatistik om äldre och personer med funktionsnedsättning

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

1 Beskrivning av stödinsatser. 2 Omsorgsinsatser. 3 Serviceinsatser

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

Bo hemma. i Kinda kommun

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Enheten. Äldreenheten. (30 personer)

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Anhörigstöd. för dig som stödjer och vårdar en anhörig

Hemtjänst i Båstads kommun

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

ANHÖRIGPLAN

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Äldreomsorg. i Täby kommun

Anhörigstöd. Vård & Omsorg

Stöd för personer med funktionsnedsättning

Anhörigstöd det lönar sig

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Anhörigstödet program hösten 2018

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

Riktlinje anhörigstöd

Omsorgens pris i åtstramningstid

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Anhörigstöd. Information till anhörig-, brukar- och patientorganisationer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

Vad innebär lagändringen?

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

Guiden för vård och omsorg

Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86)

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

Anhörigomsorg i stad och land Ett kapitel i boken Äldreomsorger i Sverige

Bevaka rätt Den juridiska delen av uppdraget

Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Vård och Omsorg är vår uppgift!

STATISTIKUPPGIFTER. Det förekommer olika tidsangivelser i frågorna: den 1 oktober 2015 hela oktober månad 2015

Transkript:

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson

Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens innehåll Omsorgens konsekvenser Stöd till anhöriga som ger omsorg till närstående Vidare analys

Alla data i denna presentation är hämtade ur Socialstyrelsens rapport Anhöriga som ger omsorg till närstående - omfattning och konsekvenser http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-8-15

Bakgrund Socialstyrelsen fick hösten 2011 i uppdrag av regeringen att genomföra en pilotundersökning om anhörigomsorgens omfattning och dess konsekvenser.

Vad är omsorg? Bred definition: All sorts vård och hjälp och stöd som man ger till familjemedlemmar, släktingar eller närstående på grund av hög ålder, långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Befolkningsstudien Enkätstudie genomförd av SCB 15 000 respondenter över 18 år 8 200 svar 55 % 1 500 18 % ger omsorg

Var femte vuxen berörs 1,3 miljoner svenskar i vuxen ålder Av dessa är ca 900 000 i förvärvsaktiv ålder

Vem ger omsorg? Omsorgsgivande i befolkningen relaterat till ålder och kön Ja (%) Nej (%) Totalt (%) Antal svar TOTALT 18 82 100 8 202 KÖN Kvinna 20 80 100 4 382 Man 16 84 100 3 820 ÅLDER 18 29 år 12 88 100 902 30 44 år 13 87 100 1 655 45 64 år 24 76 100 2 926 65 80 år 19 81 100 2 125 81 år 15 85 100 594

Cirka 400 000 ger daglig omsorg 23 Omsorgsfrekvens 31 Varje dag - 31 % = ca 400 000 Varje vecka - 46 % = ca 600 000 Varje månad - 23 % = ca 300 000 46

Omsorgens omfattning 65 14 21 Omfattning Kategori 1 - mindre än 1h/vecka 14 % (ca 180 000) Kategori 2-1-10 h/vecka 65 % (ca 850 000) Kategori 3 - mer än 11 h/vecka 21 % (ca 270 000)

Vem ger man omsorg till? Vanligare att man ger omsorg till en kvinna än en man. Drygt två av tre ger omsorg till en kvinna. Föräldrar (42 %) Make, maka eller partner (19 %) Barn (15 %) Syskon eller annan släkting (14 %) God vän, granne eller bekant (9 %)

Vem ger man omsorg till? forts. Åldersgrupper omsorgsgivare Främsta omsorgsmottagarna 18-29 år Syskon eller annan släkting 30-44 år Förälder, barn 45-64 år Förälder 65-80 år Maka, make eller partner, förälder 81 år - Make, maka eller partner

18-29 år (i % av alla svarande i åldersgruppen) 50 40 34 45 Omsorgsmottagare 30 20 10 5 6 10 0 Make, maka /partner Barn Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne

30-44 år (i % av alla svarande i åldersgruppen) 40 30 27 36 Omsorgsmottagare 20 19 10 10 9 0 Make, maka /partner Barn Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne

45-64 år (i % av alla svarande i åldersgruppen) 70 60 50 40 30 61 Omsorgsmottagare 20 10 10 13 9 7 0 Make, maka /partner Barn Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne

65-80 år (i % av alla svarande i åldersgruppen) 40 33 Omsorgsmottagare 30 24 20 10 14 15 14 0 Make, maka /partner Barn Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne

81 år och äldre (i % av alla svarande i åldersgruppen) 80 70 60 50 40 30 73 Omsorgsmottagare 20 10 8 0 Make, maka /partner Barn 0 9 10 Förälder Syskon/ släkting God vän/ granne

Riktningar för kvinnor och mäns omsorg (i % av alla svarande ett svarsalternativ) 50 40 43 41 30 24 20 10 16 16 14 15 13 10 8 Kvinnor Män 0 Make/maka, partner Barn Förälder Syskon/ annan släkting God vän, granne, bekant

Riktningar för kvinnor och mäns omsorg (i % av alla svarande flera svarsalternativ) 60 50 49 46 40 33 30 20 21 20 21 21 22 19 18 Kvinnor Män 10 0 Make/maka, partner Barn Förälder Syskon/ annan släkting God vän, granne, bekant

Make eller maka som mottagare (i % av åldersgruppen) 80 70 73 60 50 40 30 33 20 10 5 10 10 0 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-80 år 81 år -

Barn som mottagare (i % av åldersgruppen) 30 27 20 13 14 10 6 8 0 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-80 år 81 år -

Föräldrar som mottagare (i % av åldersgruppen) 70 60 61 50 40 30 20 34 36 24 10 0 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-80 år 81 år - 0

Vilka former av omsorg ges? Sju områden: Hjälp med inköp, städning, tvätt matlagning mm Annan praktisk hjälp som transporter, ledsagning, bostad, trädgård, bank- och postärenden mm Hjälp i kontakterna med vård och omsorg Ekonomiskt stöd Personlig omsorg (t ex hygien, påklädning, mat) Tillsyn (se till, påminna, motivera) Umgänge stimulans och förströelse

De olika formerna av omsorg - % av alla svaranden som angett en viss form 80 60 64 69 49 51 69 40 20 23 29 0 Inköp, städning mm Annan praktisk hjälp Kontakt Ekonomiskt med vård stöd och omsorg Personlig omsorg Tillsyn Umgänge

Konsekvenser för hälsa Studien indikerar att det kan finnas ett samband mellan omfattande omsorgsgivande och sämre självskattad hälsa. Yngre omsorgsgivare skattar sin hälsa sämre än befolkningen i övrigt. Äldre omsorgsgivare skattar sin hälsa bättre än befolkningen i övrigt. Enkätstudien otillräcklig mer forskning behövs

Självskattad hälsa i förhållande till omsorgens omfattning (%) 90 80 70 78 75 71 60 55 50 Gott 40 30 20 10 17 21 5 5 36 10 24 6 Någorlunda Dåligt 0 < 1 h/vecka 1-10 h/vecka > 11 h/vecka Samtliga

Konsekvenser för arbete Socialstyrelsens studie visar att 15 % av omsorgsgivarna har fått svårt att förvärvsarbeta p g a sitt omsorgsåtagande. Åldersgruppen 30-44 år mest berörd 22 % Kvinnor påverkas i högre grad än män 17 respektive 12 %. Enkätstudien otillräcklig mer forskning behövs

Påverkan på arbete i förhållande till omsorgens omfattning (%) 100 97 80 84 60 40 45 55 Påverkar inte Påverkar 20 0 3 < 1 h/vecka 1-10 h/vecka > 11 h/vecka 16

Konsekvenser för livskvalitet Socialstyrelsens studie visar att de allra flesta tycker att det känns bra att ge omsorg. De allra flesta har en bra relation till den man ger omsorg och känner sig uppskattade, men 13 % upplever att det alltid eller ofta känns krävande att ge omsorg. 6 % upplever att de alltid eller ofta får ekonomiska problem. 21 % upplever det alltid eller ofta som psykiskt påfrestande att ge omsorg. 12 % upplever att den omsorg de ger sällan eller aldrig är tillräcklig.

Kännedom om förstärkning av SoL År 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen (SoL) som innebär att socialtjänsten ska erbjuda stöd och underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller har funktionshinder. Endast 25 % av omsorgsgivarna känner till ändringen. Dock uppger 77 % att de inte har behövt hjälp för egen del.

Har du som ger omsorg blivit erbjuden stöd eller hjälp för egen del av kommunen? (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 7 2 Får hjälp Tackat nej Får inte hjälp men skulle vilja ha 15 77 Har inte behövt hjälp

Exempel på stöd och hjälp som ges av kommuner och landsting hemtjänst hjälp med att handla, städa och tvätta tillsyn matlådor ledsagning samtalsgrupper för anhöriga aktiviteter dagsutflykter ekonomiskt stöd avlösarservice informationsträffar för anhörigvårdare trygghetslarm samtal med familjekonsulent korttidsboende rehabilitering färdtjänst och sjuktransporter god man utbildning om Alzheimers sjukdom.

Exempel på stöd och hjälp som efterfrågas av omsorgsgivare ekonomiskt stöd avlastning korttidsboende någon utomstående att tala med samordning av sjukvård samordning av boendefrågor rehabilitering färdtjänst och sjuktransporter praktisk hjälp såsom att städa, tvätta och handla tekniska hjälpmedel juridisk rådgivning

Attityder till ansvar 35 procent anser att det är samhället (sjukvården och socialtjänsten) som har huvudansvaret och de anhöriga bidrar medan 40 procent anser att det är de anhöriga som har huvudansvaret och att samhället bidrar. På frågan hur borde det vara? svarade 60 procent att samhället borde har huvudansvaret och 18 procent att de anhöriga borde ha huvudansvaret.

Attityder till ansvar (%) 70 60 50 40 30 20 Så uppfattar jag att det är idag Så uppfattar jag att det borde vara 10 0 Samhället har hela ansvaret Samhället Anhöriga har har huvudansvar huvudansvar Anhöriga har hela ansvaret Vet inte

Vidare analys Yngre till äldre Till äldre och yngre Äldre till äldre Yngre till yngre Konsekvenser för hälsa, livskvalitet och förvärvsarbete Äldre till yngre

Tack för uppmärksamheten! susanna.dellans@socialstyrelsen.se