Den svenska marknaden uppskattas till 2,5 miljarder och den har stabiliserats på en nivå omkring 6 7 % av försäljningen toppåret 27; året före Lehmankrisen. Antalet registrerade svetsare har minskat till 15 enligt SCB:s statistik. Svetsmarknaden i Sverige 5 Svetskommissionens kansli får relativt ofta frågor om svetsmarknaden storlek och trender i Sverige. Därför ska vi i fortsättningen samla in den årliga försäljningen av svets- och skärprodukter i både volym och värde. I den första rapporten för 2 beräknas marknaden uppgå till 2, miljarder. Marknaden för på 2,5 miljarder har ändå minskat relativt 2 eftersom fler produktgrupper och tjänster ingår i den här kartläggningen. Eftersom det saknas officiell statistik i Sverige om svetsning och termisk skärning har vi kontaktat många leverantörer och andra branschorganisationer om marknadsdata både i värde och volym. Undertecknad är mycket tacksam för att många företag så välvilligt har delat med sig av marknadsdata för Sverige och i några fall för våra nordiska grannländer. Många företag har dock som policy att vara restriktiva att lämna ut marknadsinformation och därför kommer inte uppgiftslämnarnas namn och företag eller organisation att uppges. Undantaget är information som finns tillgängligt på nätet. I några fall har undertecknad tvingats ta hjälp med uppskattningar av marknaden. Vidare har vedertagna tumregler använts vid uppskattning av försäljningsvärde för robot- och laseranläggningar. ANTAL SVETSARE OCH UTBILDNING Antal sysselsatta 28 enligt SCB/AKU (Statistiska centralbyrån/arbetskraftsundersökningarna) i åldrarna 16 6 år, visar att närmare 25 anställda är involverade i svetsning. SCB/ AKU:s statistik inkluderar inte konstruktörer, produktions- och servicetekniker. Inte heller personal hos tillverkarna av svetsförnödenheter finns med i SCB/AKU:s siffror. Det kan jämföras med antal sysselsatta inom EU i svetsbranschen 1 12 2 personer varav 67 svetsare enligt en tysk utredning. Det måste poängteras att i det svenska sifferunderlaget saknas konstruktörer, servicetekniker och personal sysselsatta med tillverkning av tillsatsmaterial och svetsmaskiner medan EU-statistiken inkluderar alla dessa personalgrupper. Svetskommissionen har sedan 1989 arbetat ihärdigt och framgångsrikt med att införa internationellt harmoniserade och kvalitetssäkrade utbildningar. TILLSATSMATERIAL Lehmankrisen, som startade i slutet av 28, påverkade svets- och och stålbranschen mycket drastiskt 29. Förbrukningen av såväl tillsats material som stål låg fortfarande under nivån för Yrkeskategori 28 29 1 2 VVS-montörer m.fl. 16 925 17 251 18 19 28 19 561 19 82 Svetsare 17 791 15 652 15 78 15 9 15 56 15 Tunnplåtslagare 1 917 1 77 1 692 1 612 1 25 9 67 Smeder m.fl. 1 68 9 87 8 95 8 958 8 7 8 995 Maskin-/motorreparatörer 5 7 5 71 51 78 52 665 52 652 5 5 Verktygsmaskinoperatörer 8 7 1 65 9 56 252 7 88 688 Montörer 5 5 5 1 6 19 8 115 5 871 691 Sammanlagt 2 272 19 266 191 8 195 79 19 52 185 922 Antal sysselsatta inom olika yrken enligt SCBstatistik. svetsen # 7
År 28 29 1 2 Produktslag i procent Tillsatsmaterial svetsning 1 65 76 77 72 66 Standardsvetsmaskiner 1 58 68 8 7 61 Stålförbrukning 1 59 8 89 8 77 Utveckling av förbrukningen 28- med 28 som basår. 28, som i sin tur låg 7 % under nivån för 27. Det är bara Tyskland av alla europeiska länder som 2 överträffade försäljningsvolymen för 28. Huvudproblemet är att de svetstunga industrierna som skeppsvarv, vindkrafttorn, anläggningsmaskiner, gruvmaskiner och infrastrukturbyggnad fortfarande ligger långt under 28, och troligen kommer de aldrig tillbaka till de gamla nivåerna i Europa.... antal sysselsatta inom EU i svetsbranschen 1 12 2 personer varav 67 svetsare... Det var varvsepoken på 6- och 7-talet, som bidrog till den höga mängden svetsgods. Minskningen beror även på att man använder högre hållfasthet på stål och man kan bättre optimera konstruktioner, vilket kräver mindre svetsgods. Man kan vidare notera att förbrukningen av de olika tillsatsmaterialen har förändrats. MMAelektroder planar ut samtidigt som andelen solidoch rörelektroder ökar. Den sistnämnda typen ökar snabbare än solidelektroder eftersom de möjliggör produktivitetsökning. STANDARD SVETSMASKINER Den svenska försäljningen uppgick 5 till 2 mnkr att jämföras med 26 mnkr för 2. Världsmarknaden uppskattas till 7 miljoner pund. MOTSTÅNDSVETSNING Ett normalår som säljs standardmotståndssvetsmaskiner för 52 mnkr plus reserv- och slit detaljer för minst mnkr. Därutöver säljs kompletta linor med motståndssvetsning till bilindustrin. Ungefär var 15:e år byggs nya linor för lastbilar medan man installerar linor var 8:e år för personbilar. Dessutom tillkommer vartannat år uppgradering av linorna. De här investeringarna bidrar med ungefär 2 mnkr utslaget på årsbasis. Som exempel kan man ta försäljningen av 1 robotar för cirka 26 mnkr till motståndssvetsning av karossen till den nya Volvon XC 9. Totalt omsätter den här produktgruppen omkring 12 mnkr. TERMISK SKÄRNING Eftersom ingen av leverantörerna kunde ge en marknadsuppgift har 2 års siffra använts i sammanställning. Då såldes i Sverige gas- och plasmaskärmaskiner för 6 7 mnkr motsvarande 6 7 skäranläggningar. Volymen låg klart under 28. ROBOTSVETSNING OCH SKÄRNING Leveransen har ökat sedan katastrofåret 29 och dippen 2. IFR (International Federation of Robotics, www.ifr.org) redovisar försäljning av 6 ton 52 ton 186 ton 1 822 ton 5 192 ton MMA MIG/MAG FCW SAW elektrod SAW pulver I Sveriges såldes 5 totalt 9 867 ton till ett värde av 29 mnkr. svetsen # 7
Nedsmält mängd svetsgods i ton under 1961 5 i Sverige. industri robot ar i antal för båg- och motståndssvetsning samt lasersvetsning och -skärning. Med utgång från följande ordervärden per anläggning (mnkr) : Bågsvetsrobot inklusive lägesställare 1, Punktsvetsrobot,85 Laserrobot 5, (inklusive laserkälla) Försäljningsvärden i de nordiska länd erna: Sverige: 5 mnkr varav 26 mnkr för 1 motståndssvetsrobotar till Volvo Norge/Finland: 51 mnkr Danmark: 7 mnkr inklusive tre lasersvetsrobotar Summa 8 mnkr att jämföras med 8 mnkr år 2, som också påverkades av en stor punkt order i Finland på 82 mnkr för motståndssvets robotar. Man bedömer att vi idag har 1 7 2 bågsvetsrobotar i drift av totalt cirka 15 robotar levererade för alla tillämpningar under år. Troligen har 1/ av bågsvetsrobotarna skrotats och de utgör 1 15 % av den totala mängden robotar. Gasförsäljningen för svetsning och termisk skärning följer trendmässigt förbrukningen av tillsatsmaterial... LASERSVETSNING OCH -SKÄRNING Försäljningen i Sverige av lasersvets- och skäranläggningar är en grov uppskattning. Sveriges 7 miljoner motsvarar,5 % av världsmarknaden på 7, miljarder pund. SVETS- OCH SKÄRGASER Gasförsäljningen för svetsning och termisk skärning följer trendmässigt förbrukningen av tillsatsmaterial, men de följer inte varandra helt. Förändringen i gasförbrukningen brukar komma tidigare i en konjunkturförändring. Den totala försäljningen för 2 uppskattades till mnkr. Den uppgiften har inkluderats i årets undersökning då ingen leverantör velat bekräfta siffran eller lämna någon information för. Det finns några indikationer på att mnkr ligger i underkant. 25 2 15 1 5 SAW FCW MIG/MAG MMA 1961 98 126 12515 197 157 55 151 1976 166 19 571 1299 198 666 198 56 89 198 52 297 6687 668 1987 299 956 627 66 199 86 1258 5787 299 1995 2 27 7125 252 1998 82 276 655 198 2 67 2269 658 156 7 27 667 196 22 51 215 6167 165 2 77 278 829 118 71 2572 58 179 9 269 69 1 5 62 276 18 96 svetsen # 7
TERMITSVETSNING Denna marknad uppgår till cirka 16 miljoner motsvarande 2 satser för termitsvetsning. Volymen har i stort sett halverats genom att man idag brännsvetsar räls till 2 m långa rälslängder och därmed behöver färre termitsvetsar produceras. EB-SVETSNING En EB-anläggning såldes i Sverige för ett pris över 1 mnkr; troligen för 15 mnkr. I Sverige har vi idag uppskattningsvis 2 EB-anläggningar i drift. Tidigare har man talat om anläggningar.,5,,5,,25,2,15,1 BULTSVETSNING Den totala försäljningen uppgår till uppskattningsvis,5 25 mnkr Stålgodsvikt/stålvikt procent 1976 198 198 1987 1991 1995 1998 2 22 2 1 % 8 % Ovan: Svetsgods i procentförhållande till förbrukning av stål i Sverige 1976. Till vänster: Fördelning av förbrukad mängd svetsgods 1961-5 i Sverige 6 % % 2 % SAW FCW MIG/MAG MMA 1961 1 96 197 8 17 75 1976 8 1 28 6 198 5 1 6 58 198 2 8 6 1987 8 57 2 199 12 56 28 1995 17 59 1998 58 17 2 61 15 61 1 22 22 59 1 2 5 29 52 1 5 1 6 29 5 12 5 6 29 5 12 svetsen # 7
DEN TOTALA SVENSKA MARKNADEN Data för följande produktgrupper har uppskattats av undertecknad efter några diskussioner med leverantörer, som av företagsskäl inte får lämna ut några data om marknadens storlek och utveckling. Personlig skyddsutrustningar 1 mnkr Bågsvetsautomation exkl. robotisering mnkr Således bör den svenska marknaden uppgå till cirka 2,5 miljarder. De här uppgifterna kan jämföras med resultaten från Svetskommissionens kartläggning 27 8 av Sveriges utvecklingsbehov inom och beroende av fogningsområdet enligt sammanfattningen nedan Svetsning och annan sammanfogning är nyckelteknologier för många företag 1/ av BNP har något svetsrelaterat innehåll Svetsning står för miljarder av förädlingsvärdet 2 svetsare i Sverige (minskat till 15 år enligt SCB) 25 personer helt eller delvis i svetsproduktion robotar i drift för svetsning i Sverige (cirka 2 för bågsvetsning och 1 för motståndssvetsning) Produktgrupp Msek Gas för bågsvetsning och termisk skärning Svetsutbildning 7 Lasersvetsning och -skärning 7 Tillsatsmaterial för bågsvetsning 29 Svetsrobotanläggningar motståndssvets 26 Standard svetsmaskiner 2 Motståndssvetsning standard plus reserv- och slitdetaljer 12 Personlig skyddsutrustning 1 Svetsrobotanläggning bågsvets 86 Termisk sprutning 8 Automatiserad termisk skärning 6 Hårdlödning 6 Bågsvetsautomation Bultsvetsning 25 EB-svetsning 15 Termitsvetsning 16 Summa 2 55 Den totala marknaden för svetsning och skärning i Sverige. Den totala försäljningen av standardsvetsmaskin er 5 uppgick till drygt 2 MSEK. 18,7 % 15,2 % 11,7 % MMA strömkällor TIG strömkällor MIG/MAG strömkällor SAW Motordriven Manuell plasmaskärning Svetspistoler (inkl. slitdetaljer) Reservdelar Produkt Antal Värde (mnkr) Bultsvetsmaskiner 125 8 Bultar - 17 Service - Totala marknaden för bult- och bultsvetsmaskiner i Sverige 5., % 22,2 % Process Antal Värde (mnkr) Laserskärning 2D 65 2 Laserskärning D 12 8 6,1 % Lasersvetsning 8 2 Robotiserad laserprocess 2, %, % Summa 89 7 Försäljning av laseranläggningar i Sverige år i antal och värden. svetsen # 7
Svetsning och annan sammanfogning är nyckelteknologier för många företag. Man noterar att slutsatserna i RoadMap 27 (Färdplan) i allt väsentligt stämmer med kartläggningen av svetsmarknaden. De markerade punkterna (med fet stil) för svetsrelaterat innehåll och förädlingsvärde visar sig ligga nära de tyska efter extrapolering av deras sifferunderlag. Det är helt uppenbart att fogningsområdet i Sverige är av stor betydelse och kräver insatser för att industrins ska behålla eller helst förstärka sin konkurrenskraft. Det gäller inte minst valet av insatsvaror och produktionsutrustning för svetsning och skärning, vars marknad uppgår till 2,5 miljarder. Svetsning och fogningsteknik är nyckeltekniker för många av landets i ndustriföretag. Svetsningen är ojämförligt störst av dessa och en central och betydelsefull faktor för fortsatt framgång för svensk industri. En tredjedel av vår bruttonationalprodukt uppskattas ha svetsrelaterat innehåll. Det finns ca 25 heltidssvetsare i Sverige och 25 personer har svetsning som en del av sitt arbete. En tredjedel av landets över 15 industrirobotar svetsar och mer än hälften av dem är inblandade i en svetsoperation. Att svetsningen är lönsam är avgörande för att behålla svetsjobb i landet. Att investera för att höja lönsamheten är en fråga om att vinna eller försvinna. För att behålla och öka konkurrenskraften är det viktigt att stärka forskning och utbildning inom svetsning och fogningsteknik. Vi behöver skapa mötesplatser och nätverk för att utbyta erfarenheter, både nationellt och internationellt. Svetskommissionen har därför upprättat denna färdplan, en kartläggning av svensk industris aktuella och framtida utmaningar och vilket behov av utveckling som finns inom fogningsområdet. I den ursprungliga kartläggningen från 27 blev ett tjugotal företag intervjuade och resultaten analyserades, strukturerades och diskuterades i Svetskommissionens forskningsråd. Vid analysen valdes sju strategiska mål som är av mycket stor vikt för att säkra och öka industrins framtida konkurrenskraft. Svetskommissionen såg över färdplanen 5. Då konstaterade vi att de sju målen fortfarande är högst relevanta. Bertil Pekkari f.d ordförande Svetskommissionen REFERENSER (1) Value Added and Employment by Joining technology in Germany and in Europe. By Dr.-Ing. Klaus Middeldorf GSI and Dipl.-Ing. Jens Jerzembeck DVS. Slutsatserna i RoadMap 27 (Färdplan) stämmer i allt väsentligt med kartläggningen av svetsmarknaden. Läs den på www.svets.se/fardplan. Färdplan Fogningens sju strategiska mål Land Alla till ämpningar Bågsvetsning Punktsvetsning Lasersvetsning och -skärning 2 2 2 Sverige 1 2 112 66 55 1 2 Norge/Finland 7 96 1 Danmark 5 2 1 1 Summa 1 775 199 127 151 15 EU 5 559 557 262 89 258 9 98 Försäljning svets- och skärrobotar i Norden och EU år 2 och i antal. svetsen # 7