DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor
Innehåll Satellitbildsdatabasen Saccess & GSD-Marktäckedata (Corine Land Cover) Geodetiska referenssystem och positioneringstjänster Copernicus
Saccess användning Saccess används av myndigheter, skogsbolag, länsstyrelser, elbolag, försäkringsbolag, kommuner, miljöorganisationer, militären, privatpersoner m.fl. för att exempelvis studera landskapsförändringar inom jord- och skogsbruk, miljöanalys och planering. Sedan starten har ca 3 700 användare registrerat sig och de har laddat ner ca 43 000 produkter.
Exempel Skogsbruk Skogsstyrelsen bl a för att: Kontinuerligt följa hur skogar i Sverige avverkas, röjs och planteras Följa återväxten i skogen efter en avverkning och kan bedöma hur behovet av röjning ser ut efter drygt fem år Effektivisera arbetet med att följa upp lagar om återbeskogning efter avverkning Effektivisera rådgivning kring röjning av skog Skogsbolaget Holmen bl a för att bättre kunna utnyttja skogsgödslingen.
Exempel - Naturvårdsverket KNAS Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden Underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering Kartering m hj a ca 300 Saccess-bilder. Bilder från flera olika år - möjlighet att erhålla molnfria pixlar med liknande fenologi för alla ytor Säkrare resultat Snabb och kostnadseffektiv kartering
Exempel - Lantmäteriet CLC 2012 Corine Land Cover Homogen miljökartering i 39 europeiska länder via EEA Kartering av förändringar 2006-2012 Stabil och säker dataförsörjning för Sverige genom Saccess där andra länder har haft stora problem att få tag i användbara bilder Sentineldata (Copernicus) Definiera slutanvändarnas behov Deltar i referensgrupp till Rymdstyrelsens ESA Collaborative Ground Segment
SWEPOS - Syfte Tillhandahålla GNSS-data för Positionsbestämning med centimeternoggrannhet i realtid eller med efterberäkning (GNSS normalt ~ 5-10 meter) Vetenskapliga ändamål Navigering Klimatstudier väderprognoser Internationella samarbeten Ligger till grund för referenssystemet SWEREF 99 Övervaka GNSS-systemens funktion och kvalitet
Mer än 3000 användare med en total anslutningstid på över 650 000 timmar/år
Använda GNSS/nätverks-RTK, exempel 1 Tidsbesparingen vid mätningsarbete för kommunal/statlig lantmäteriverksamhet och detaljmätning hos kommuner och mätkonsultföretag uppskattas till uppemot 50%. Vid traditionell mätning krävs att en GNSS referensmottagare först etableras över en känd punkt varefter mätningen kan påbörjas, efter att mätning är avslutat så måste referensmottagaren monteras ner igen. Med nätverks-rtk tekniken krävs ingen egen referensmottagare användaren kan börja mätningen direkt och sparar mycket tid, speciellt vid korta mätinsatser.
Använda GNSS/RTK teknik, exempel 2 En slutrapport från infrastrukturprojektet Banaväg i Väst, ny väg och järnväg mellan Göteborg och Trollhättan, visar att projektet (= Beställaren) har sparat över 30 miljoner på att använda projektanpassad nätverks-rtk gentemot traditionellt stomnät. Entreprenörerna som har utfört arbetet har gjort besparingar som är flera gånger större än så. I snitt så uppskattar man att en grävmaskin utrustad med GNSS maskinstyrning blir uppemot 30% mer effektiv än en maskin som inte är det. Den minskade bränsleåtgången ger dessutom mindre miljöpåverkan.
Använda GNSS/nätverks-RTK, exempel 3 Företaget Dataväxt, en av de större leverantörerna av maskinstyrningsutrustning för jordbruk uppskattar att ett jordbruk som använder GNSS maskinstyrning sparar: 5 % i bränsleförbrukning 10 % på utsäde och gödning och bidrar dessutom med en minskad miljöpåverkan Ett exempel från Dataväxt visar att en gård på ca 300 hektar kan spara ca 200kr/ha och år >> 60 000:-/år
Tack för uppmärksamheten! Jorgen.hartnor@lm.se