Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.

Relevanta dokument
FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Fåglar i Pildammsparken

Barnens guide till Getteröns naturreservat

FÅGLAR. Innehåll. Malmö Naturskola

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Barnens fågelbok. Tecknade bilder och digitala berättelser

Vad ska ni kunna om djur?

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)


Fåglar i närområdet Årskurs 1-2 MALMÖ STAD

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Minifakta om djurungar vid vatten

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

FÅGLAR. På fågelspaning med. Ulf Nilsson och

Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno

Päls med många funktioner

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Storskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson. Fåglar och fågelskär. i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård :6

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

ENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?

A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER

Reportage Näsängen september 2016

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Djur i Sverige A-Ö Läraranvisning

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

På besök i rovdjurens land

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting

Falsterboresan 5 8 september 2013

Fågelskär i Mälaren 2016

Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar

Stora öron och långa fingrar

Trutarnas ruggning. en hjälp till rätt artbestämning

JEANNA EKLUND BOKFÖRLAGET MAX STRÖM

Lagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Kvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset

FÅGELBOK MMX. Martin Ekenstierna

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.

DJUR OCH NATUR I ÅRSTASKOGEN Duvhöken häckar i Årstaskogen

TEGELÄNGEN Tegelängen 6 augusti En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson.

Simfåglar i Ringsjön räkningar

Minifakta om dinosaurier

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Lagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

MITT I NATUREN. Lärarhandledning

Allt om årstiderna - Våren

Smart att veta om miljön Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40057

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana

Tro på dig själv Lärarmaterial

1. Kungsörn X. Fiskgjuse 2. Havsörn.

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

LIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Julmöte den 13 december 2015! (text och foto Britt Winzell)

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Innehll. 1. Ett missförstånd Moa En arg tjej Har du något emot mig? En hemlighet är som ditt blod...

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011

Ormar. Malmö Naturskola

FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA

Simfåglar i Ringsjön räkningar

Minifakta om djurungar på landet

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Hävringe fågelinventering 2015

blå blomma öga sko kylskåp blomma bil kuvert ljus blus flagga boll bälte kök hus jacka Vit / Vitt Svart / Svart Röd / Rött Grön / Grönt

Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2

Så gör djur - tre avsnitt

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

Vad vet du om miljön? Arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40056

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Julemanden Julle MATERIAL: FÖRKORTNINGAR: Arbetsprocess. 1: Ögon (gör 2) 1: Huvud. Mayflower Hit-Ta-Too: Ljus Persika, röd, grå, svart, vit

Fågelskådning. Vad är det egentligen? Bild: Monica Ahlberg

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Transkript:

Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta (sid. 2 14). Facit, se separat fil Övning: Arbeta i helklass eller i mindre grupper. Välj ett antal textkort som ni ska arbeta med. Sprid ut textkorten och fågelbilderna. Läs en text/rubrik i taget och para ihop med rätt fågelbild. När alla sorteringskorten är utlagda kan eleverna jämföra med faktakorten, se facit. Använd gärna en trädstruktur vid sorteringen, se exempel nedan. Fåglar vid Pildammarna GRÅGÅS VIGG Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa.

Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 GRÅGÅS Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Den äter till exempel maskrosblad, bär och säd. Tamgässen kommer från grågässen och därför är också tamgåsen och grågåsen lika både till utseende och läte. 2

Foto: Malmö stad / Bo Lindvall VIGG Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. Hanen är svartvit och har en tofs i nacken. Honan är mera brunsvart. De häckar gärna nära måsar och tärnor som ger dem lite skydd mot angripare. De har ett visslande eller skorrande läte. 3

Foto: Wikimedia Commons Public Domain 20170101 SOTHÖNA Sothönan är svart med vit näbb och panna. När den simmar liksom nickar den (precis som rörhönan). Sothönan är mycket vanlig och häckar i många dammar och sjöar. Den äter till exempel insekter, snäckor och näckrosfrön. Ofta kan man höra hur den säger ett skarpt pits. 4

Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Ungfågel Foto: Malmö stad / Bo Lindvall GRÅTRUT Gråtruten är vanlig i städer, vid sjöar och längs kusterna Den är gråblå på ryggen och har vitt huvud. Lik fiskmåsen, men betydligt större. Liksom andra trutar har den en röd fläck på den gula näbben. Ungfåglarna är brunfläckiga. Låter ofta ha-ha-ha- gaå. Gråtruten äter lite vad den kommer över t.ex. fisk och insekter, men också sopor. 5

Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 RÖRHÖNA Rörhönan är svart med gröna fötter, röd näbb och panna. När den simmar knycker den på huvudet (liksom sothönan). Den har ett högt läte som låter som ett kraxande kr-r-rk. Ibland går rörhönan upp på land för att hitta mat. Den äter vattenväxter, frön och bär, men också insekter och maskar. Den bygger bo på grunt vatten av stjälkar och blad. 6

Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen 2017-01-01 SKRATTMÅS Skrattmåsen har under sommarhalvåret brunsvart huvud och gråvit kropp. På vinterhalvåret har den vitt huvud med bara en svart fläck på kinden. Skrattar inte direkt, men låter: krrrerr-err Häckar ofta många tillsammans i kolonier. Den äter lite av varje till exempel daggmask och avfall. 7

Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone 2017-01-01 GRÄSAND Hanen har gul näbb, grönsvart huvud och en vit ring därunder. I övrigt är den brun och grå. Honan är mest brun. Det är en anpassning till att den inte skall synas när den ligger på ägg, oskyddad på marken. Honan kan låta oäkoäkoäk. Gräsanden hämtar föda på grunt vatten och äter både växter och småkryp som till exempel insekter. De dyker inte riktigt utan mera lutar sig ner och tar vattenväxter. De är mycket tåliga och har inte så stora krav på vattnet. 8

Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 VITKINDAD GÅS Den vitkindade gåsen är lätt att känna igen på att den är liten och på att halsen är svart och på att dess kinder är helt vita. Den har inte alltid funnits i Sverige, först på senare tid har den börjat häcka här. Den låter lite som en skällande mops. Den äter gräs och andra växter. 9

Foto: Malmö stad / Bo Lindvall RINGDUVA Ringduvan är blågrå med en vit fläck på sidan av halsen. När den flyger ser man också ett vitt streck på vingen. Boet är ofta dåligt byggt. Det händer att äggen trillar genom kvistarna och ner på marken. Den låter ofta: do-dot do-do osv. Eller kan man säga att den låter: Nej gå då, ändå?. Den äter bär och frön, men också till exempel insekter och mask. 10

Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson 2017-01-01 KAJA Kajan är en liten kråkfågel med grått huvud och svart kropp. När den flyger kan man höra den säga kja, kja. Den är en duktig flygare. På hösten och vinter kan kajorna samlas i stora flockar. Kajorna bor i träd, kyrktorn, skorstenar m.m. Kajan äter det mesta som till exempel avfall, maskar och frön. 11

Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett 2017-01-01 SKATA Skatan är vackert svartvit. Huvudet, stjärten och ryggen är svart medan magen är vit. De låter ibland schäck-schäck-schäck. Skatorna går eller skuttar fram på marken när de söker efter något ätbart. Skatorna är liksom många kråkfåglar allätare. De bygger stora risbon uppe i träden. 12

Foto: Marek Szczepanek Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek 2017-01-01 SILLTRUT Silltruten är ungefär lika stor som gråtruten, men har en helt svart rygg. Ungfåglarna hos trutarna är brunfläckiga och svåra att skilja. Det tar flera är innan de får de vuxnas fjäderdräkt. Den låter ungefär gah eller glau. Silltruten äter mask, insekter eller fisk. 13

Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte 2017-01-01 FISKMÅS Fiskmåsen har gråblå översida och vitt huvud och stjärt. Liknar gråtruten, fast mindre och lite spinkigare. Låter ofta: keuv på ett jamande sätt. Den äter till exempel maskar, död fisk, bär och säd. Den är antagligen den vanligaste måsfågeln. 14