Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Relevanta dokument
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Utveckling av fisket efter signalkräfta - hur ska man optimera fisket och förutsäga risken för populationskollapser? Fas 1

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Kräftseminarium 7 mars 2013

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018

Förvaltning av signalkräfta i sjöar en litteraturstudie

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske

Kräftkokbok om konsten att sköta ett kräftvatten. Jenny Zimmerman

Varför minskar signalkräftan?

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström

Flodkräftfiskevård i praktiken!

Storröding i Vättern

Gös en presentation?... Lars Ljunggren

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 2002

Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Lägesrapport för projektet Utveckling av förvaltningen av signalkräfta. FIVs Dnr , inom ramen för Europeiska fiskerifonden.

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Kräftprovfisket 2005

Anteckningar från nationella kräftkonferensen i Jönköping November 2013

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Sikens värde som ekosystemtjänst

Åtgärdsprogrammet för flodkräfta. Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB Kälarne

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.2

Inventering av signalkräftor

Rapport Provfiske Järvsjön 2010

Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010

Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland

DVVF Provfiske sammanfattning

Fritidsfisket i Vättern 2015

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Åldersanalys av havsöring från Emån

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Rapport 2012:43. Inventering av signalkräftor i Vänern 2010

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Flodkräfta (Astacus astacus) i Galvån

Om konsten att bevara flodkräftan och kräftfisket samtidigt. Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Hotell Nostalgi, Motala

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Kinnekulle och Sunnanå 2010

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

Kräftbestånd i kalkade sjöar. Kronobergs län 1999

Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Bilaga 1 Instruktion för ifyllande av kräftprovfiskeprotokoll (version )

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Östgöta Kräftprojekt

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.3

Flodkräftan i sjön Vrången

Våra sötvattenkräftor

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Riskbedömning för spridning av signalkräftor från Vänern i tillflöden i norra Dalsland

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN

SKRIVELSE Ärendenr: NV

Märkning av havsöring och lax i Emån

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Östgöta Kräftprojekt

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Undersö kningar pa ga dda pa Å land

Kräftprovfiske i Jönköpings län

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Invasiva främmande arter

Östgöta Kräftprojekt

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

Kräftprovfiske Jönköpings län Meddelande nr 2016:24

KRÄFTA. flodkräfta & signalkräfta

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

Idésammanställning kring biotopvård för flodkräftor

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Aktuell forskning om björn

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Kräftodling i dammar

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

Fiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Transkript:

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet

Kräftfångst varierar inom en sjö (Bunn)

Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Vi behöver data på många parametrar för att kunna förstå fluktuationer och kunna ge rekommendationer för hållbart fiske.

Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador Antalet burar Totala antalet kräftor Total vikt Vikt på konsumtionskräftor (Antal konsumtionskräftor)

Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador

Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador Honor bredare stjärt Foto: Jenny Zimmerman Hanar könsorgan sitter som första benpar

Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador

Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador Pestfläckar kraftigt angrepp Kloskador Saknar klor, Små klor (< 15%) Porslinssjuka (signalkräfta?, <1%)

Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster Tätheter Ålder, storlek och tillväxt Könsfördelning, könsmognad Yngelproduktion Överlevnad

Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Märket placerades genom ett mjukt segment mellan stjärten och ryggskölden. Foto: Patrik Bohman

Rörelsemönster märkningsförsök 898 signalkräftor märktes i Erken under tre dagar (100803-100805). Återfångster Under märkningsförsöket 111 st Provfiske 2010-08-25 31 st Provfiske 2010-09-10 9 st Yrkesfiske 08-10 08-25 228 st Annat 4 st Summa Återfångats 2 gånger Återfångats 3 gånger Återfångade individer totalt 383 st 74 st 8 st 301 st Info: Patrik Bohman

Rörelsemönster märkningsförsök Karta: Patrik Bohman

Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken (representativa?) Mycket lite information om signalkräftan i Sverige Lilla Älgsjön: 0,3 vuxna per kvadratmeter, 0-10 årsyngel och 0-4 ettåringar. Erken: 1-4,5 årsyngel per kvadratmeter, 0,2-0,4 ettårsyngel per kvadratmeter. Lake Tahoe: 1,4 vuxna per kvadratmeter (F/A=18,5)

Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken Ålder, storlek och tillväxt provfisken & märkningsförsök 16 år gamla (lipofysin)

Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken Ålder, storlek och tillväxt provfisken & märkningsförsök Könsfördelning, könsmognad provfisken Flodkräfta - hona Signalkräfta - hane

Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken Ålder, storlek och tillväxt provfisken & märkningsförsök Könsfördelning, könsmognad - provfisken Yngelproduktion yngelkorgar, romhonor VÅRA FISKEVATTEN Nr 4 2010

Yngelproduktion Södra Sverige varje år Norra Finland vartannat år (kallt) I genomsnitt 110-200 ägg (större honor fler ägg) Små honor och gamla honor tappar rom oftare

Ovarieägg antalet kan förutsägas av kräftans längd Rom i maj/juni antalet kan INTE förutsägas av kräftans längd

Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken Ålder, storlek och tillväxt provfisken & märkningsförsök Könsfördelning provfisken Könsmognad - provfisken Yngelproduktion yngelkorgar, romhonor Överlevnad - märkningsförsök Foto: Patrik Bohman

Överlevnad under naturliga förhållanden Överlevnad fram till år två för signalkräftan kan variera i sjöar (USA): 10 %, 25 %, och 52 % Märkningsförsök i Finland 20 % återfångster av märkta honor efter ett år. Märkning skånska dammar (maj-augusti) I glest bestånd 40 % återfångster I tätt bestånd återfångades 48 % av kräfthanarna Lilla Älgsjön märkning Dödligheten från oktober till juni 67 % (kalkning) Återfångster Erken 36% återfångster på en månad 2010-2011 återstår att se

Ex, en liten kräftvik

Hur klarar de sig? Övervakning! Tidsödande Svårt att se långt framåt

Modellering! prognoser, förklaringar Olika typer av modeller Populationsbaserade -följer populationens öde Individbaserade -följer varje individs öde Tillväxt Parningsframgång Vinteröverlevnad Fångstbarhet Kläckningsframgång Kräver egentligen att man vet allt om hur populationen fungerar Koppla till t ex temperatur, vilket kan påverka dessa parametrar

Vortex ett exempel på individbaserad modellering

Vortex används främst inom bevarandearbete individbaserad modell följer varje individs öde ger information om förutsättningar för en eller flera populationer att överleva på sikt utdöenderisk populationsstorlek och årsvariation förlust av genetisk variation

Vortex gratisprogram med vissa begränsningar max population 30 000 individer bäst för mindre populationer som inte förökar sig så snabbt är känsliga för inavel

Vortex Visar på påverkan på populationsdynamik vid variation i: Reproduktion Mortalitet Miljöns bärande förmåga Spridning mellan populationer Ovanstående beroende på katastrofer (extremväder, sjukdomar m.m.) Uttag Utplantering Vilka faktorer har störst effekt på populationsdynamik och utdöenderisk?

PVA population viability analysis - analys av utdöenderisk

Ex, en liten kräftvik

Fördelning av olika storleksklasser 28 000 kräftor (max population i Vortex) innebär: 3 500 könsmogna hanar (3 år) 2 100 könsmogna honor (4 år) Täthet av vuxna kräftor var 1,4/m 2 Innebär att viken är 4000 m 2 (0,4 Ha) Abrahamsson & Goldman, 1970

Reproduktion Antal ägg: 120 ± 50 80% behåller rommen Täthetsberoende reproduktion (85 resp. 65%) Max ålder: 16 (lipofysin) Könsfördelning 1:1 90% av hanarna får para sig Årlig dödlighet i olika åldersklasser Högst hos yngel (90%) Minst hos vuxna (honor 30%, hanar 25%) Annars 50-60% Kvalificerade gissningar!

Test

Fiske!

Rimligt att ha 25 mjärdar i viken (40 x 100 m). Fiska 3 gånger per säsong Antar uttag på 5% av vuxna populationen per år Totalt 280 kräftor (3,7 per mjärde, 75 ansträngningar 14 kg)

Nytt försök. katastrofer

Slutsatser Andra modeller som är anpassade till fiske är kanske bättre Mer data är en förutsättning för att kunna förutsäga hur fångsten blir

Tack för er uppmärksamhet! Frågor?