Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2017 Norra och södra Jämtlands distrikt LEDARE. ALF PEDERSEN, TF DISTRIKTSCHEF, NORRA JÄMTLAND STINA MOBERG, TF DISTRIKTCHEF, SÖDRA JÄMTLAND Inför denna ljuva sommartid Vintern 2016/2017 kommer att bli ihågkommen framför allt med anledning av det mediala intresse som skogsfrågorna väckt. Fokus har varit begränsningar för den enskilde skogsägaren i sitt brukande av sin skog. Skogsstyrelsen får ofta en känga för att vi bara bevakar miljöfrågorna och inte värnar den skogliga produktionen. Under vintern har vi på Skogsstyrelsen uppmärksammat ett stort antal skogsägare på att se över sitt röjningsbehov på objektsnivå, vi har skickat rekordmånga föreläggande på grund av släpande föryngringsarbete. Kanske inte uppskattat av den skogsägare som är mottagare, men viktigt för att värna skogsproduktionen. Nationellt har det startats ett samverkansarbete för att få skogsbruket att samverka för att öka skogsproduktionen samt att skapa mål för skogsproduktionen. Skogen i Jämtland såväl som i hela Sverige har en viktig roll i den fortsatta utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle och mot en bioekonomi. Därför är en hållbar och hög produktion i skogen viktig. Mångfald är bra både för artrikedomen i skogen, för ekosystemens stabilitet, men också för att det ska hända något i skogen. Variation i brukande skapar förutsättningar för mångfald, men också ståndortanpassning och att tillgodose egna behov och önskemål. Kunskap, vetenskapligt underbyggd, ger dig som skogsägare större möjlighet att välja rätt inriktning på ditt skogsbrukande. Passa på att delta i de kurser Foto: Barbro Eriksson och skogsträffar som arrangeras under sommaren och hösten. Låt dig inspireras och stärkas av innehållet i detta Lokaleko om dessa frågor. Gå därefter ut i din härliga skog och njut av sommaren med både slit, nöje och upplevelser.
Bra produktion skog med variation Intresserade och aktiva deltagare deltog i mars på en skogsträff i Hammarstrand där huvudtemat för kvällen var hyggesfritt skogsbruk. Även Skogsstyrelsens e-tjänster presenterades. Intresset för mer varierat skogsbruk och hyggesfritt växer. Det kan Bo Magnusson Skogsstyrelsen intyga. Kompetenta planerare och entreprenörer gör det enklare för skogsägare att få arbetet i skogen utfört på bra sätt. Diskussionen om hyggesfritt kontra trakthyggesbruk blir ofta att man ställer de båda alternativen emot varandra i stället för att se att de kompletterar varandra och ökar variationen i skogen. Vad menar Skogsstyrelsen med hyggesfritt skogsbruk? Det innebär att skogen brukas utan hyggen. Vid hyggesfritt skogsbruk avverkas träden genom någon form av selektiv avverkning, till exempel volymblädning. Motiven för hyggesfritt skogsbruk kan till exempel vara att bevara miljöoch rekreationsvärden. Givetvis kan även produktionsvärden vara motivet till att använda hyggesfria metoder, till exempel i områden där det kan vara svårt att få till ny föryngring på grund av gräsväxt, fukt och frost. Rennäring, ekonomi, ideologi och intresse är andra motiv. På skogsträffen fick deltagarna också veta mer om Skogsstyrelsens e-tjänster Mina sidor, Skogens klimatråd och Skogens paragrafer. De allra flesta deltagarna på skogsträffen hade någon gång varit inloggade på Mina sidor och många var intresserade av att lära sig mer. Flera kommer att delta i någon av de kurser som anordnas på Skogsstyrelsens kontor i Hammarstrand. Den typen av rådgivning kan också genomföras per telefon eller Skype. Hör av dig till oss så får du veta mer! Vill du ha rådgivning om hyggesfritt skogsbruk? Hör av dig direkt till Lars-Eric Eriksson, tfn 0687-58 13 58 eller Jörgen Sundin, tfn 0640-175 45 Vill du veta mer om våra e-tjänster? Text: Åsa Roos Foto: Anette Arvidsson Surfa in på www.skogsstyrelsen.se/e-tjänster eller kontakta ditt distriktskontor.
Personalnytt Vi hälsar tre nya medarbetare i arbetsmarknadsprojektet LAMPA varmt välkomna till Skogsstyrelsen i Jämtland! Maria Hedenström Maria Hedenström är ny medarbetare på Skogsstyrelsen i Norra Jämtlands. Hon är anställd som arbetsledare i Östersund och ska hjälpa 20 långtidsarbetslösa personer att komma tillbaka till arbetslivet igen. Maria kommer närmast från en liknande anställning i Sundsvall, men har en lång meritlista med arbetsuppgifter som till exempel kemist, högstadielärare i NO och matte och utepedagog. Fritidsintressena är friluftsliv i alla dess former med vandring, cykling och paddling under barmarksperioden. Vintertid är det längdskidor och långfärdsskridskor som gäller. Fotografering är ett annat stort intresse. Kenth Olsson Kenth Olsson är anställd som en så kallad matchnings-resurs. Det innebär att han åker runt på de åtta platser i länet där vi har verksamheter Järpen, Krokom, Östersund, Strömsund, Sveg, Svenstavik, Gällö och Hammarstrand och hjälper de anställda att komma ut på arbete på den öppna marknaden eller till utbildning. Kent har haft liknande arbetsuppgifter på Arbetsförmedlingen, men har också en bakgrund som arbetsledare, kanslichef och platschef på olika företag. Ursprungligen kommer Kenth från Gävle men har sitt kontor i Strömsund. Fritidsintressena är fiske (mest sommar) och renovering av hus.. Henrik Nilsson Den första april började Henrik Nilsson sin anställning som arbetsledare med placering i Hammarstrand. Henrik har sina rötter i östra Jämtland och bor i Pålgård med sin familj. Skogen har dominerat hans yrkesliv och innan han fick detta uppdrag arbetade han som entreprenör och utförde då bland annat naturvårdande insatser som våtmarksrestaurering. På fritiden umgås Henrik helst med familjen, gärna ute i naturen. Han tycker också om fiske, jakt och musik.
Röjning en lönsam inves Röjning är en viktig beståndsvårdande skogsbruksåtgärd. Genom att röja din skog tar du tillvara markens produktionsförmåga och lägger grunden till välutvecklade och stabila bestånd. En röjning i dag ska ses som en investering. Den bidrar till ett bra ekonomiskt utfall i framtiden, kanske redan i första gallringen. Varför skall jag röja? Trots att det röjs mer i dag än i början av 2000-talet, så ökar det omedelbara röjningsbehovet i Jämtlands län. (Källa Riksskogstaxeringen). De flesta plant- och ungskogar behöver röjas någon gång vid 1 5 meters medelhöjd. Genom röjning lägger du tillväxten på de bästa träden. Du kan bland annat gynna det lämpligaste trädslaget, skapa stabilare bestånd och minska risken för stormskador. Eftersatta röjningar är vanliga i våra skogar. Att röja dessa är både arbetskrävande och kostsamt. Hur skall jag röja? De vanligaste röjningsmetoderna är lövröjning och enkelställning. I vår rådgivning utgår vi från ditt mål med skogsbruket och beståndets förutsättningar. Det är avgörande för hur du ska röja. Vid normal produktionsröjning med inriktning mot volymproduktion kan du röja en gång vid 2-3 meters medelhöjd. Då lämnas normalt 1 700 2 500 stammar per hektar. Vid stor risk för älgbetesskador bör du vänta med röjning till 4 5 meters medelhöjd. Ibland finns förutsättningar och intresse för kvalitetsproduktion. Det kan vara en tät sådd eller naturlig föryngring med många plantor i utgångsläget. Då behövs oftast en justerande plantröjning. Därefter görs röjningen i två steg. I steg ett röjer du lämpligen vid 2-3 meters medelhöjd och lämnar förslagsvis 3 000 5 000 huvudstammar per hektar. Den andra röjningen görs vid cirka 5 meters Röjt av artikelförfattaren vid instruktörskalibrering i Herrö, Härjedalen medelhöjd. Då lämnas 1 500 3 000 stammar per hektar beroende på förutsättningarna. Vilka bestånd ska jag röja? Skogsstyrelsen gör årligen en röjningsuppföljning baserad på avverkningsår. Uppföljningen görs inte i samtliga kommuner varje år. Vi gör utskick till berörda markägare med förmodat röjningsbehov. Du kan även logga in på Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor och titta under Mina meddelanden. Där kan det också finnas uppgift om eventuellt röjningsbehov. Om du har en aktuell skogsbruksplan kan den ge besked om prioriterat röjningsbehov på din fastighet.
tering Vi rekommenderar att du i första hand röjer bestånd på goda marker med mycket lövsly. Därefter täta sådder och självföryngringar. Bestånd med 2 3 meters medelhöjd före eftersatta bestånd. Eftersatta täta bestånd i 4 5 meters höjd ska helst också röjas, men det kan behöva göras i två omgångar. Det är viktigt att täta tallbestånd med mycket lövuppslag röjs innan lövet tar överhanden. Granbestånd är tåligare mot beskuggning och klarar sig bättre tillsammans med löv. När ska jag röja? Röj vid rätt tidpunkt för att undvika insektsskador. I dag får du lämna maximalt 5 m 3 sk (skogskubikmeter) rått barrvirke per hektar. Det gäller då gran med en stamdiameter över 10 cm och tall med skorpbark. Björk får du röja året om. Miljöhänsyn vid röjning Vid röjning lämnar du kantzoner mot myrar, bäckar och andra vattendrag. Du sparar även bryn mot åkermark. Det gynnar växt- och djurlivet. Bärande träd och buskar som en och rönn lämnas liksom sälg och al i lämplig utsträckning. Vid all röjning bör man sträva efter ett visst lövinslag. I blötare områden är det speciellt lämpligt att gynna lövet. Undvik att risa igen stigar, leder, forn- och kulturlämningar. Röja själv eller leja bort röjning? Röjning är ett krävande, men trevligt jobb som kan vara nyttigt för både kropp och själ. Du som genomgått röjsågsutbildning och har vana kanske kan röja en del själv. Är det så att du är ovan röjare eller din tid är begränsad bör du fundera på att leja bort jobbet. Glöm då inte att komma överens med utföraren hur du vill att röjningen skall utföras. Då kan du följa upp resultatet och kontrollera att det blir som du tänkt dig. Mer information om röjning Ytterligare information om röjning finns på vår hemsida www.skogsstyrelsen.se. Där hittar du även annan aktuell information från oss. Text & foto: Mats Fredriksson Anders Ryberg visar röjning vid en av våra röjsågsutbildningar.
Fångstgrop vid Sabbsjön, sydöst om Backe. 2017 års arbetsområde inom projektet Riktad kulturvärdesinventering hotade lämningar markerat med röd linje. Ska hitta metoder för färre skador I ett nyligen påbörjat projekt, Riktad kulturvärdesinventering hotade lämningar, utvecklas metoder för att förebygga skador på hittills okända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Under 2017 kommer arbetet att bedrivas i områden kring samhället Backe i Strömsunds kommun. Projektet finansieras av Länsstyrelsen i Jämtlands län och arbetet utförs av arkeologer hos Skogsstyrelsen. I projektet kombineras sedvanliga inventeringsmetoder med analyser av laserdata och skogliga grunddata. Laserdata kan till exempel ge fingervisningar om vart det finns okända fångstgropar och kolbottnar. Indikationer om okända bebyggelselämningar insamlas från lantmäteriets historiska kartor, där exempelvis fäbodar och torp kan vara redovisade. Med hjälp av skogliga grunddata och annat skogligt kartmaterial är det möjligt att identifiera skogsbestånd med äldre skog som sannolikt kommer att avverkas inom en snar framtid. Med riktad fältinventering till dessa skogsbestånd ökar kunskapen om hittills oregistrerade kulturvärden, innan dessa hunnit påverkas av skogsbruket. Terrängskuggad karta med möjliga forn- och övriga kulturhistoriska lämningar markerade.
Som en del av arbetet fältbesöks och dokumenteras även Skog och historia-fynd och tips om lämningar från allmänhet och skogsbruk, belägna inom inventeringsområdet. Resultatet från inventeringen införs i FMIS (Riksantikvarieämbetets digitala fornminnessystem), så att informationen blir tillgänglig för såväl myndigheter och skogsbruk som allmänhet. Parallellt med projektet Riktad kulturvärdesinventering hotade lämningar fortsätter Skogsstyrelsen även arbetet med kvalitetssäkring av Skog och historia-registreringar i andra delar av länet. Text & foto: Inger Sandström Kartutsnitt ur Skoglig grunddata. Bruna partier visande äldre skogsbestånd. Blå punkter markerar lämningar synliga i terrängskuggad karta. Orange trekanter är befintliga registreringar i FMIS. Skyddad skog i Jämtlands län För att bevara områden med höga naturvärden arbetar Skogsstyrelsen med att bilda biotopskydd och ingå naturvårdsavtal. Under 2016 har Skogsstyrelsen skyddat 286 hektar produktiv skogsmark med höga naturvärden i Jämtlands län. Det är mer än vad vi normalt brukar kunna skydda under ett år och ökningen beror på att regeringen höjde anslaget för skydd av värdefulla skogar under 2016. Totalt har 14 områden skyddats, varav 8 som biotopskydds-områden (totalt 106 hektar) och 17 som naturvårdsavtal (totalt 189 hektar). Ersättningen som betalades ut till markägare uppgick till drygt 15,5 miljoner kronor. I SLUTET AV JANUARI i år blev arbetet med att revidera den nationella strategin för formellt skydd av skog färdigt. Den nya strategin innebär inga stora förändringar, men den lägger ett ökat fokus på skydd av tätortsnära skogar med höga naturvärden och skydd på brukningsenheter med stor andel skogar med höga naturvärden. Bildandet av biotopskydd och naturvårdsavtal är en viktig del av arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Sedan några år tillbaka finns det möjlighet för markägare som har områden med höga naturvärden att skicka in intresseanmälan till Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen om att man vill ha biotopskydd, naturvårdsavtal eller naturreservat. Mer information om detta finns på Naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket. se/bevara-naturvarden Text: Ylva Linnman Foto: Johan Nitare
Skogsexkursion för skogsägare: Bra produktion skog med variation! Välkommen till skogsexkursion på Halåsen 8 juni 2017 kl. 13.00 16.00 Innehåll: Hyggesfria avverkningar Blandskog Lövskog Olika trädslag Tillväxtinriktat skogsbruk Vi bjuder på fika! Anmälan senast 1 juni 2017 till www.skogssstyrelsen.se/självservice/skogstraffar Obs! Begränsat antal platser, först till kvarn Utekläder och stövlar/kängor rekommenderas! Önskar du aktuell skoglig information, inbjudningar till aktiviteter nära dig och erbjudande om våra produkter och tjänster via e-post? Då kan du prenumerera på våra lokala nyheter genom att anmäla din e-mailadress till våra lokala nyhetsbrev från denna sida: www.skogsstyrelsen.se/norrajamtlandsdistrikt Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/norrajamtlandsdistrikt www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Mats Fredriksson Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand