TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM - 2016 BILAGA 1 - AKTIVITETSDEL
INLEDANDE DEL Antagandehandling November 2016 2 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Linn Arnås, Projektanställd Gatu- och Parkkontoret Elisabeth Linderoth, Gatu- och Parkchef Sandra Paasioja Joelsson, Landskapsingenjör Sandra Eliasson, Landskapsingenjör Mikael Arvidsson, Parkansvarig Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur Tove Nilsson, Kandidatexamen i Miljövetenskap Linn Arnås, Tove Nilsson Linn Arnås (om inget annat anges)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDANDE DEL Inledning HANDLINGSPLAN FÖR FRAMTIDA INVESTERINGAR 5 INLEDANDE DEL Sammanfattning av åtgärder Hur går vi vidare? Prioritetslista Vid ändrad markanvändning 6 7 8 11 REFERENSER Referenser 12 3
INLEDANDE DEL 4
INLEDNING Stadens ambition är att natur av hög kvalitet ska vara nåbar och tillgänglig från bostaden för alla oavsett funktionsnedsättning, socioekonomisk status eller ålder. Citat från ÖP, 2013 INLEDANDE DEL Trollhättan är en framtidsstad som har målet att växa från 57 000 invånare till 70 000 invånare fram till år 2030. Expanderingsmålet medför konkurrens om markanvändningen i samband med förtätning av staden. I en kommun där det råder exploateringstryck finns risken att stadens grönområden blir attraktiva platser för bebyggelse. Det innebär att kvaliteten på våra grönytor blir ännu viktigare för att skapa trivsel, trygghet och välbefinnande men också för att pådriva miljömålsarbetet. Att skapa kvalitativa parker och grönområden i Trollhättans Stad kommer leda till en högre livskvalitet hos stadens alla invånare likväl som ökade biologiska värden. Det finns således ett behov av att kartlägga stadens grönytor och dess kvaliteter, brister och användning för att kunna göra rätt prioritering. I Aktivitetsdelen beskrivs strategier som skall tillämpas för att förenkla arbetet med att uppnå våra mål. Här redovisas även en prioritetslista som skall ligga till grund för planeringsarbetet och hjälpa Stadsbyggnadsförvaltningen att se vilka parker och grönområden som är i starkt behov av upprustning eller ökad drift. På så sätt blir denna aktivitetsdel en viktig del i planeringsprocessen när Trollhättans Stad jobbar med att utveckla parkerna och grönområdena. 5
SAMMANFATTNING AV KONKRETA ÅTGÄRDER HANDLINGSPLAN 6 SOCIAL HÅLLBARHET I PARK EKOLOGISK HÅLLBARHET I PARK EKONOMISK HÅLLBARHET I PARK Ljussättning i park har en direkt påverkan på den upplevda tryggheten och orienterbarheten. Prioritering bör läggas på mjukare ljus för att minimera starka kontraster. Placering av vegetation är av stor betydelse för trygghetskänslan. Placeringen av vegetation bör hållas på avstånd från primära gång- och cykelstråk. God skötsel och underhåll ska tillämpas för att undvika att parken upplevs som övergiven. Täta och stora buskage samt skymmande/ nedfallna grenar ska åtgärdas. Det är viktigt att inkludera invånarna tidigt i planeringsprocessen för att ta del av åsikter och önskemål för stadens utveckling. Naturen ska ha hög kvalitet och vara tillänglig för samtliga av stadens invånare. Via en buffertanalys kan tillängligheten till grönområden bedömas för att få en enklare överblick kring nuvarande situation. Via en grönvärdesbedömning, som bygger på flertalet parametrar, fastställs grönvärdets bevarandevärde för att stärka dess kvaliteter och utveckling. En grönkonsekvensbedömning görs i samband med exploateringsbehov på bekostad av grönstrukturen. Bedömningen bygger på avvägningen mellan grönytans kvalitet gentemot andra intressen samt bedömer alternativa områden som är mer lämpliga för byggnation. Miljömålsarbetet med koppling till gröna frågor ska främjas och utvecklas samt implementeras i den dagliga verksamheten inom såväl planering, projektering och förvaltning. Bland annat genom nya mål. Genom att stärka och utveckla stadens urbana grönområden kan bidra till en förbättrad folkhälsa då grönområden bidrar till ökad fysisk aktivitet, minskar stress, ökar kreativiteten och förbättrar inlärningsförmåga. Skapa tillväxt på bostadsmarknaden då efterfrågan på grönområden ökar vilket i sin tur ökar bostadspriser. Tillämpa olika klimatanpassningsåtgärder för att bidra till ett behagligare stadsklimat i ett allt mer föränderligt och påtagligt klimat. Grönområden bidrar bland annat till skuggning, temperaturutjämning, rening av luft, dämpar vind och absorberar dagvatten. Förstärka stadskärnan då en grön och attraktiv stadskärna bidrar till ett rikare folkliv och stadens detaljhandel.
HUR GÅR VI VIDARE? Under de kommande 3 mandatperioder har 36 parker valts ut som investeringsprojekt främst gällande ökade skötselanslag för att få högre standard på Trollhättans parker. De parker som valts ut har främst grundats sig på parkens lokalisering i stadsdelen samt tillgängligheten till övriga parker och grönstråk. Ambitionen är att få en spridning i hela Trollhättans Stads tätorter för att visa att det är stadens ambition att alla ska ha tillgång till parker av hög kvalitet. Vid bristande tillgänglighet är det av större betydelse att befintliga parker uppnår en hög kvalitet. Vid val av parker har även hänsyn tagits till planerade ombyggnationer, renovering eller borttagande av lekplatser i enlighet med lekplatsprogrammet. I samband med ombyggnation av lekplats, som är placerad i parkmiljö, är det viktigt att parkens helhet ses över. Detta för att skapa en helhetsbild och få en utemiljö som är välfungerande utifrån flera användningsområden. I flertalet av stadens parker kan kvaliteten höjas med relativt små medel. Högre skötselstandard kan åtgärda många problem och skapa ett högre prydnadsvärde. Genom att höja driften från slaghack till gräsklippning kan många ytor återigen börja användas, och små underhållsmedel kan skapa möjligheter för att komplettera eftersatta perennrabatter och beskära träd m.m. INVESTERING Omfattande underhållsåtgärder av en förfallen park betraktas som en upprustning eller omgestaltning och ses som en investering. DRIFT Löpande åtgärder som t.ex. gräs klippning, ogräsrensning, vattning, gödsling kantskärning, buskklippning ingår i driften. UNDERHÅLL Förebyggande åtgärder som t.ex. uppbyggnadsbeskärning av träd och buskar, justering och komplettering av blomrabatter, kompletteringar av träd och buskar, insatser efter vandalism eller oväder ingår i underhåll. HANDLINGSPLAN 7
HANDLINGSPLAN INLEDANDE DEL PRIORITETSLISTA INVESTERINGSPROJEKT 8
SKÖTSEL - DRIFT SKÖTSEL - UNDERHÅLL INLEDANDE HANDLINGSPLAN DEL FÖRTYDLIGANDE AV PRIORITETSLISTAN: Prioritetsordning: Åtgärder: Ordningen i listan är inte fastställd och behöver inte följas i exakt ordning, detta för flexibilitetens skull. Generella åtgärder som bör tillämpas i ett långsiktigt perspektiv. Åtgärder 2015-2018: Baseras på mål- och resursplanen utifrån nya anslag i budget. Samt Lekplatsprogrammets lista över lekplatser som planeras att avvecklas. Grönvärde: Baseras på grönvärdesbedömningen. 9
HANDLINGSPLAN 10
VID ÄNDRAD MARKANVÄNDNING STADENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Översiktsplanens grundtanke är förtätning och utveckling av befintliga områden. För att möta behovet av förtätning kan det innebära att grönytor kan komma att få andra användningsområden. En sådan ändring ska föregås av en lokaliseringsprövning. Denna prövning kallas grönkonsekvensbedömning och syftar till att väga grönytans kvalitet och användning mot den eventuella ändringens nytta, samt bedöma om mer lämpliga områden finns tillgängliga för denna användning. En grönkonsekvensbedömning ska genomföras vid detaljplaneläggning i enlighet med översiktsplanen. Planläggning innebär även att ändrad markanvändning lämplighetsprövas ur fler aspekter. PARKPROGRAMMETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Parkprogrammets förhållningssätt är att samtliga inventerade parker och grönområden har ett stort värde. För att möta översiktsplanens grundtanke om förtätning behövs ett bedömningssätt för parkernas värde och Stadsbyggnadsförvaltningen har då valt att använda sig av grönvärdesbedömning. D.v.s. ett bedömningssätt där varje park och grönområde tilldelats ett grönvärde i samband med inventeringen av platsen. Vid grönvärdesbedömningen har hänsyn även tagits till buffertkartorna och resultatet av buffertanalysen, se vidare på s. 28 i Parkprogrammet. GRÖNKONSEKVENSBEDÖMNINGENS INNEHÅLL: Har en park en sådan geografisk placering att dess buffertzon överlappar buffertzoner ifrån flera andra parker så återspeglas detta i parkens grönvärde. Utöver parkens buffertzon vägs även dess innehåll och generella status mm in vid bedömningen av grönvärdet. Grönvärdesbedömningens fokus är att bedöma bevarandevärdet för de parker och grönområden som inventerats och på så vis kunna stärka dess kvaliteter och utveckling i ett långsiktigt perspektiv. HANDLINGSPLAN Grönkonsekvensbedömningen ska vid behov föreslå lämpliga kompensationsåtgärder för de värden som försvinner i och med den ändrade användningen. Exempelvis kan ett äldre träd ersättas med ett visst antal nya träd. Att tillgängliggöra andra grönområden med cykelvägar och säkra passager över bilvägar eller uppgradera mindre grönytor i brist på större är andra sätt att säkerställa allmänhetens tillgång till grönområden. En bedömning av sociala och upplevelse värden utifrån nio karaktärer, på en skala med 0-3 där ett högt poäng innebär högt kvalitativt värde. I detta skede beskrivs även avståndet mellan planområdet till närmsta grönområde av respektive klass enligt ÖP. En beräkning av arealen grönyta på den allmänna platsmarken före och efter planens genomförande. Minskar arealen grönyta så bör eventuella förlorade värden kompenseras. En beskrivning av kompensationsåtgärder som kan ersätta eventuellt förlorade värden. Eventuellt en naturvärdesbedömning, NVI, enligt standardiserad metod. Behovet av denna bedöms av sakkunnig ekolog. 11
REFERENSER REFERENSER - Boverket (2010a), Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggs miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Tillgänglig via: boverket.se - Boverket (2010b), Plats för trygghet Inspiration för stadsutveckling. Tryck: Elanders. Tillgänglig via: boverket.se - Gehl, J (2011). Life between buildings: using public space. Tryck: Island Press. - Hassib, S (2015), Trygg offentlig park. Masterarbete inom fysisk planering för BTH. - Kärrholm, M. (2004). Arkitekturens territorialitet: till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum. Lund University - Regeringskansliet (2007). Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken [Elektronisk]<http://www.regeringen.se/sb/d/5913/a/60746> - Trollhättans Stad: Kulturmiljöprogram, ÖP Plats för framtiden, ÖP områdesprofiler, ÖP rapport från medborgardialog, Friluftsplanen, Parkutredning, Grönstrukturrapport, - Statens folkhälsoinstitut (2009). Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa. Tryck: Åtta.45 tryckeri AB, Solna. Tillgänglig via:folkhalsomyndigheten.se - Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling en kun skapsöversikt. Regeringsuppdrag IJ2009/1746/IU - Mål- och resursplan (MRP) 2016 2019. Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. - Botkyrka Parkprogram, Bromma Parkplan, Huddinge Parkprogram, Malmö Grönplan, Stockholms Parkprogram. 12
REFERENSER 13
Trollhättans parkprogram omfattar en inventering av 160 parker och grönområden i Trollhättans Stad. I programmet presenteras en nulägesbedömning och förslag på utveckling för varje inventerad park eller grönområde. Parkprogrammet är ett strategiskt dokument som innehåller långsiktiga mål och riktlinjer för kommunens tätortsnära parker och grönområden. Med hjälp av detta dokument får vi en tydlighet och struktur i vart vi ska lägga fokus i planering och investering för parkverksamheten. Det blir ett stöd i Stadsbyggnadsförvaltningens dagliga arbete med planering av de offentliga rummen, parker och skötsel. Denna del är en bilaga till Parkprogrammet.